Den Nya Världen inför 2000-talet

"Medborgarandan eller civiliteten som det numera ofta heter -löses
upp." Det finns inte längre någon solidaritet konstaterar Johnson. I samma
nummer av DN så kommenteras det amerikanska kongressvalet av Kurt
Mälerstedt som "Dråpslag mot USA:s fattiga." Den mörkblå republikanska
majoritet som nu tillträder förbereder att lösa upp det redan bristfälliga
sociala skyddsnät som finns som matkuponger, hjälp till ensamma mödrar
och andra socialbidrag. Men denna demokratiskt valda kongress borde ju
spegla det amerikanska folkets vilja och är denna att ytterligare dela upp
USA i en fattigare majoritet och en rikare minoritet, så ske din vilja. "Vi får
den regering vi förtjänar". DN 25 november redovisar under en artikel "Vem
är den typiske republikanen?" att
"denne är man, vit, gift och mellan 30 och 44 år. han bor i mellanvästern
eller i någon av sydstaterna. Han har gått på college, men inte tagit någon
universitets examen. Han anser att hans levnadsstandard förämrats, och att
han tjänar över 50 000 dollar per år."
Men då ställer man sig den frågan att hur kan denna kategeri som
knappast är någon majoritet avgöra valet. Svaret blir då att de ekomiskt
svaga grupperna inte röstade. Som Per Ahlin säger i DN: De stannade
hemma, och in i kongressen stormade vita män som vill förbjuda aborter,
stoppa allt brottsförebyggande arbete, skärpa straffen och skära i
socialbidragen. Nästan 2/3 av de röstberättigade amerikanerna valde att inte
rösta. Och detta är en mycket viktig fråga som berör hela vår demokrati,
varför röstade de inte?
Det borde vara denna fundamentala fråga som diskuterades i media.
Varför anser upp till 2/3 av amerikanarna att det inte lönar sig att rösta långt
mindre engagera sig i samhällsfrågor. Det svar som nu har framförts är
väljarnas trötthet på Washingtons isolerade etablisimang som i andra länder
visats som ett liknande "politiker förakt". Time 21 november 1994 har
omslags rubriken "Storm over America" där väljarnas "dom" över det
politiska etablisimanget i USA jämföres med både jordskalv och väckning.
En annan fråga är varför drygt hälften av den tredjedel som röstade valde en
något mer mörkblå rebublikansk konservatism. Några har försökt att få detta
som framstå som något slags progressivt steg mot något nytt och lyckats så
bra att många tror det. Men det är i själva verket samma gamla Reaganism
som återkommer vilken i sin tur är en återgång till 1800-talets låt-gåkapitalism
där de "nya" republikanerna i många fall är både gamla och
auktoritära. Sänkta skatter för de som redan har höga löner, minskat stöd till
fattiga, sjuka och arbetslösa och privatisering/kommersialisering av allt mer
samhällstjänster är knappast någon nyutveckling mot en gemensam framtid
utan att gå tillbaka till 1800-talets värld. Och det är knappast att införa
någon förbättrad demokrati med verkligt inflytande för alla.
Men det är en demokratiskt vald folkförsamling där alla har haft
möjlighet att rösta. Så återigen vad är det som får oss människor att "välja
sida". Och i en värld där idéologierna är döda vad finns egentligen att välja
mellan. I vår västerländska civilisation har detta under vårt århundrade varit
en politisk process inom den demokratiska demokratins ram som innefattat
många delar. Detta är först och främst våra grundläggande värderingar som
143