SEE 201 FOLDER FOR ORIGINAL PHOTO(S) - CIA FOIA

NO It V 1 I 

-- 

Raoul 

Wallenbe rg 

=-- 

- Nitta' 

i NuJare.t 

SEE 201 FOLDER FOR ORIGINAL PHOTO(S) 

DECLASSIFIED AND RELEASED BY 

CENTRAL INTELLIGENCE AGENCY 

SOURCESMETHODSEXENPT ION 3121 

NAZI MAR CR IMES DI SCLOSUNE ACT 

DATE 2006

RAOUL 'WALLENBERG 

3 

li ssA - 22:5 

-,'a/ 

7/-573-3 

zo/-sy34--3

41114,'.f...414a. 

JENO LÈVAI 

RAOUL 'WALLENBERG 

H JALTEN I BUDAPEST 

Aatentisk skildring av 

Kson11. Svenska Beskickssinsens i Bash: pest 

riddningsaktion 1944-1945 

STOCKHOLM 

SAXON & LINDSTROMS FORLAG

• -- • -• 

"Jos dull lirstiko at Aida n Woo taihnsitholiv 

get dita a Jaws midist sr mardorou MK" 

RAOUL WALLENBERG 

31014.6. Au I Jul M44• 

Vas Jr &Wig liver. nu min minion irk brr saris 

dela fitrsivss." 


Ihdpest Jew 17 ,hurrri MS. 

saw" AS' airr

FORORD 

Under ett kvartssekel bar jag nu t ir andra gingen fitt tillfille att skriva 

en bok om personliga upplevelser oh erfarenheter iv en svensk national- 

hjillte for att pi si sin ge uttryck AL min egen och tusentals lidande 

luunraters grinsicisa tacksamhet fOr att desia hjiltar ha riddat oss feta en 

siker diid. 

Efter fiirsta virldskriget lignade jag en a. , mina backer it Sibiriens 

Engel, Elsa B,iiadström, och hennes storartade niddninpverksambet. Trots 

olindliga svirigheter och faror for silt eget liv riddsde hon tiotusentab 

ungrare i Sibirien utan att ge vika. Hon kimpade vidare ir efter ir for 

alla RirfOljda och svaga. Hon satt pi trOakeln till Krisznojirszkis fingebe 

och protesterade lidelsefullt mot de ominskligheter de tjeckiska leen- 

nemas krigsdomstol begick, hon gjorde slut pi de massblodbad 

=gram, som tjeckerna fikanstaltade. Hon uppenbarade sig Over&lit, dir 

hjilp behavdes, Over&lit, dir det (inns miijlighet att bejda vild och 

brutalitet. Rikligen bar hon fiirtjinat de I. d. ungerska lingarnas och 

det ungerska samhillets uppriktip tacksamhet. 

I Sverige bar Elsa BrindstrOm blivit nigot av en nationalhjiite. Otvivel- 

aktigt har homes underbara exempel inspirerat den yngre sveriska gene- 

rationen — och diribland ocksi Raoul Wallenberg — att sluta upp i den 

humanitira aktionens kimpande led. Men i Ungern bar man fiksummat 

att fOreviga minnet iv Elsa Brindstrams hjiltemodiga verksamhet. 

Mt den andra stora svenska minniskoriddaren, Rand Wallesberg, bite 

lift deli detta hennes Ode, binder bans skyddslingar till heder, vilkas ur 

djup tacksamhet fiidda offervillighet bar mOjliggjort, att minnet av deras 

riddares tappra och hart nix Overminskliga kamp fikevipts i en monu- 

mental bronastaty. 

7

1 

Wa/lenbergs liv, ham kamp for de firfilljda och skydd iv de riddade 

omvives redan i dig iv legender. De gripande och firptarka rapportema 

I den ungerska pressen och I virldspressen tIllskriva ofta Wallenberg med 

vilmensude ilverdrift Adana fakta, som han *Iv — svenskt korrekt som 

ban var — bestAmt skulk ha tillbakavisat. 

Desna bok hr uteslutande uppbyud pi autentiska fakta, som jag sjilv 

funrdt I troviirdip dokument, vilka jag samlat i tIngern och under 

resor I minp andm iv Europas under och pi hundratals utsagor, tom 

jag omsorpfulk privat. 

Raoul Wallenberg bar inget behov iv, att vi (Onion bans verk eller att 

vi tillskrivcr honom andras firtllinster. Den autentlska, dokumentariska 

tramstailbling vi anvAnt i denna bok ix mean virdig denna son iv det 

stora nordiska toilet. 

i 

I. L.

INLEDNING 

I juni 1944 fick 1.1ngems huvudstad for Orate gingen Liana iv den 

attirtflod iv taw, som sedan ands till befrieben vAilde tram Over dess invinare. 

Orosvigorna efter den tyska ockupationen nidde under fonts tiden 

knappast Budapest. Bortsett kin de sandfirgade "Pol"-betecknade 

Gestapobilarna, som Ions och tvirs rusade genom ptorna, mirkte en itlig 

betraktare svirligen den fOrindring som fOrsiggIck: nazismen hall pi att 

underkuva det ungerska folket. 

Inte ens de, som nirmast berikdes iv processen — de tmgerska Marna 

insigo Mart, vad som egentligen skedde. I en kvilvande, hypnotisk mei 

irrade de omkring med sins pia stjiirnor, uteslutna ur det ungerska ssmbIllslivets 

gemenskap, berilvade sitt arbete, utsatta fOrfibjelser och 

bin. FrAn landsorten konuno de fruktansvirdaste meddelanden cm getton, 

bestialiska gendarmer, inlastningar i boskapsvagnu och deportaingar till 

*kind net 

I huvudstaden fick man ingen klar bUd iv verkligheten. Frio de Mesta 

deporterade anlincle snort brevkort med beteckningen "Am Waldsee" pi 

avsandninportens plats. Av de ft redeem fratngick, att det lute fauns 

ankdning tin oro, man bade endast "tagits ut till arbete". 

Tyskarna fikstitte vidare att vibefika och lugna huvudstadens fader 

genom att förklara, att "de utan stOrre svirigheter skulk kunna bilk sig 

flytaade, cm de bars anstindigt fogade sig i ails bestimmelser och uppfylide 

de nuistiska kraven". 

Den 24 juni fikvandlades den dittilb obegripbga optimismen i en mod. 

vend men WestUger pessimism. Omkring 200.000 budapestbor bragtes 

den ens dagen till den andra till tiggarstaven. De bertvades slit det Mitre, 

som hittills varit det ends de fitt behilla. Nirmare trettiotusen bostider 

mute utrynsmas, och liven ior Budapests del bOrjade Mats kapitlet I en 

sloe folkvandringstragedi — viigen till de gula stjirnornas bus. 

Ocksi pi huvudstadens gator upputdde numera de beryktade och med 

rata fruktade tuppOiderprydda gendarmema. Med phkruvade bajonetter 

&Dm de upp Overall, is, t. o. m. frin spirvagnarna drevo de brutalt net 

9

de stjamfOrsedda passageranta. Till den mosaiska kyrkogirden i Rikoskeresstur 

kunde vii ett begravninpfalje °skirt gi ut, men pi hemvigen infingades 

de siirjande familjemedlett...larna tillsammans med pristen och 

de kyrkliga funktionirer, som deltagit. De bekanta, kippna, ibket tutande 

polLsbilarna fiirde de gritande och jimrande minniskorna till olika uppsamlingsplatser, 

varifrin de sedan befordrades till det omride, som utgjorde 

ett iv de viktigaste milen for de anglosachsiska bomberna: den ungerska 

industrins emtiligaste punkt — Csepel. 

Snart kommo ocksi de fiirsta autentiska underrittelserna frin de deporterades 

slutgiltiga mil, Auschwitz (0swienzion) och Birkenstu, tvi nanuo, 

am vilkas sorglige innebOrd ryktena spredo sig som en RipeId i huvudstaden. 

Nu rAdde det inte langre nigot tvivel om, vilkes ode som vintade "de 

stiimplades armi". Den grundlOsa optimismen Overgick i en letargisk 

hopplashet. 

Invinarna i de gula stjArnornas bus vip inte libtgre lugnt gi till vita. 

De lasts sig ner nigonsians med Midmost pi for an visa firdiga, nir 

gendannerna bulta pi diirren. Och nir skymningen faller, lyssos stjarnhumus 

portvakter med skirpt upparksamhet pi minsta ljud kin gatan. 

Vid varje taktfast steg, som nalkas, vakna alla husens invinare upp ur 

halvdvalan och lyssna med iterhillen andedriikt efter stegens riktning. 

Xr det deporterinppatrullen? Kommer den hit ... eller ... gr den fibbi? 

Luften ir full av varandra motsigande rykten. En kupp iv Baky. Endre 

bildar regering. Piven intervenerar. Svertske kungen telegraferar. 

— Vad det egentlipn, som hinder? frigar man fiirtvivlat. Si paredon't 

det in liter, kinner sig den fOrtiiljda aldrig lugn annat n nir 

luftvirnssirenerna dirigera minniskonuo under jorden och bjt.da !het att 

stems. Angloamerikanskt bornbardemang: si Binge det visas, kunna 

gendarmer komma, inga deporteringar verkstillas. Och ono ocksi Pnvigslinjerna 

siinderbombades??!! 

Men tyvirr hjilper alit delta intet. I huvudstadens utkant, I Bikismegyer, 

Was inte bana traktens egna judar sanurusn, utan ocksi de tusenden, 

soon man under en eller annan fiirevindning samlat upp pi Budapats 

gator. Dag frin detta lager komma fruktansvirda skildringar. 0th alla 

ana, ja, nu t. o. m. vet man, att des som berittas, moosvarar sanningen. 

PA flatten den 8 juli avgir det ittonde fullpackade tigskttet med de sista 

offren frin /Mkismegyer-PtiotkOsdfiirdii. Och dinned nir Gestapo Sanderkonornando, 

som ph:* igenom hela Mellaneuropa, sitt shatgiltiga m1 

Ungern — deportering av huvudstadens judiska befolkning. Det ir allmint 

bekant, alt allt fOrberetts hirRir. I den del iv komitatsbuset, sons vette, 

mot Semmelweisgatan, full& en gendarmeripluton under Ferencsys beta! 

10

SECRET 4When rtn.d In) 

PHOTO MOUNTING SHEET 

SEE 201 FOLDER FOR ORIGINAL PHOTOIS) 

FORM 174 

3-77 we ' 

Si,b1 d:' Raoul Ihdb-nherg i theldp 

samvetsgrant Sonderkommandos uppdrag. Och harifran ger I.11-6.) Endre 

eid sins ofta fiirekommande deporteringskonferenser sina manga order. l'retusen 

gendarmer befinna sig i huvudstaden fiirutom de genom landsortsdeporteringarna 

beryktade gendarmeriofficerarna met! biidelsgendarmema 

Iran Nagyvirad och Kolozsvir och deras iiverstar i spetsen. Den judiska 

deporteringen fran Budapest kr en (riga 11/71 timmar. 

Det sjuder av oro i staden. Inte heller dess mem Mttrinkande -ariska - 

11

efolkning kin kilt bevittna trageditt. AlIt'd nipt binder dem vid de 

minniskor, sent de nu indite skiljas efter si minga decenniers gemensamma 

tiden. Oita rik det sig cm slaktskap, cm vinner eller cm aktade 

affinfOrbinclelser. 

Fiirsiktigt strickes kir och Or en hjilpande hand ut, och den gula 

stjArnans min llama djirvt sins hus for att illegak dyka upp i de "kristna" 

ungenka hemmen. Men delta endast stegrar den aflame nervositeten. 

Det thins mycket f1 nsiinniskor, sum so ya lugnt am flatten. 

I deans ytterst kritiska situation tycks emeUertid &let iter le mot de 

fOrfiiljda. En ung man fain Norden konuner i slits Ogonblicket ner 

till Ungetas I fOrtvivlan driinkta huvudstad, en man, sum mom kort kommer 

sit spela en ytterst betydande roll (Or Ungerns judiska kvarleva, vi&en 

oldest ett under tycks kunna did& Iran fullkoinlig fOrintebe. 

Men undret sker. I slits ligonblicket hejdns deporterinprna. En hart 

nit mkakulbs aktion inledes, som bar till mullet, att :Vesta delen av 

Budapest' dildsdiimda judar riddas tin livet. 

Att detta under bar kunnat ale, It naturligtvis resultatet iv minp semverkande 

falterer. De I saken invigda mists emellertid tilhati, att den, 

nom I Write hand bidragit dirtill kr den men, sum I deans den fullkonsliga 

hopplikhetens tid miriade till Budapest — Raoul Wallenberg. 

Vem vat di denne Raoul Wallenberg? 

12

RAOUL WALLENBERGS FAMILJ 

OCH LEVNADSH ISTOR/A 

Fran kalag middag till sandag kvill brukade det rvenska harvirnet 

under sommaren 1944 bedriva Intensive militira avningar pi Drottninghelms 

vackra Inger. 

En synnerligen aktiv deltapre i hemvirnet var den unge sergeanten 

Raoul Wallenberg, som varje kirdag middag bkyndade ut ur huvudstaden 

till en string exercis, till krivande marscher. 

Sergeant Wallenberg var en yppedig organisatik. Hemvirnets anima 

krivde inte bare stor energi utan mksl of fervillighet. Han gjorde sill y alit, 

vad ban begiirde av andra, och bans strilande ezempel faljdes ay mama 

svenska min ur alb samhilblager. 

Nir d. triittande avningarna avbrats iv vilopauser, samkde ban minnen 

omkring sig och wade dent pi ski speciella, humoristiska sitt. Oita gay ban 

lustiga alder hitt dna utlindska resor, ofta var det de amerikanska upplevelserna, 

som ndlades upp. 

Mitt under en Aden trevlig ttikpaus under en sandagsavning I juni 1944 

avbrytes "Wallenbergs sagostund" av en kurir pi cykel, som kommer med 

order till Wallenberg att ofardrajligen bege sig till utrikesministeriets 

personakbet. 

Sergeant Wallenberg tiverliimnar befikt, sitter sig pi cykeln och beget 

sig in till Stockholm. Och hir Wider den store aktion, som i dig ir omgiven 

iv ett legendariskt sken. 

For alt ritt tarsi* Wallenbergs verk I Ungern bar man se det mot bal. 

grunden iv bliikens ungdom, hans familj, hens uppfostran och karakteristiska 

egenskaper. Nit man saker skapa sig en idê om, vem tgentligen 

den unge Wallenberg va r Witter man genast ynglingens pregnant& fribets. 

kirlek, bans avsky far varje tying och vild och bans obetvinglip lingtan 

efter att skydda var och en, som pi ett eller unit silt blivit tillbakasatt 

13

i live. Men ocksi andra virdefulla egenskaper visa sig redan i Wallenberp 

tidigaste ungdom: han har aldrig ryggat tillbaka for nagot arbete. vilket 

det in mande vara. Hans energi iir lika pifallande sum hans mingsidiga 

begivning. Den som kinntr. dessa Wallenbergs karakteristiska egenskaper 

fiirstar utan svarighet. hur Wallenberg kunde bli de ungerska judarnas 

moderne Pimpernel. 

Raoul Wallenberg fiiddes den 4 augusti 1911. 1kt var et solig sOndag 

och den lilk gossen kom till varlden med segerhuva pa hliissan. Enligt 

gammal folktro bli rkkindagsbarn Firskilt gynnade av iidet och pa den, som 

dessutam 10th med segerhuva, miste en sirskilt slur lycka vinta. 

Men tvartemot dessa lyckliga fiirebud kastade en stor tragedi in skugga 

Over Raouls ftidelse. Hans fader, Raoul Oscar Wallenberg, urtypen (Or en 

ridderlig svensk sjiioffker. avled i maj 1911 av en elakartad svulst — 

tre manader fOre sonens Mdse. Hans moder. May Wising, dotter till den 

beriimde nervspecialisten. professor Per Johan Wising, blev efter ett knappt 

ettirigt aktenskap inka. Den faderliise sonen lick snarl sin uppfostran i 

morfOraldrarnas hem. 

Men efter nigra minader avled ocksa morfadern. Fran och med nu 

blev Raouls farfar. minister Gustaf Wallenberg. gossens nirmaste manlip 

slikting i livet. Man kan utga ifrin, alt den virldserfame. vidsynte minister 

Wallenberg rned sin vida internationella horisont har utiivat en mycket 

stort inflytande pi sin sonsons utveckling. 

Redan tidigt visade six Raoul intresserad fOr de mest Adds ting och 

gay prov pi en synnerligen originell uppfattning. Han var knappast do 

Sir, di ban barjade samla de stiirre svenska affarskiretagens irsberittelser. 

Elsie igenom dem och lekte med tanken...ut han sjilv var dessa fOreags 

ledare. 

Sirskilt stort intresrq, hyste han for byp,grrader. 1 detalj studerade han 

varje bus i den trakt. dar familjen bodde. Si fort erunden lades till nigot 

nybygge. kunde man vara viss om alt finna Raoul i nirheten. 

Redan som barn visade sig Raoul vara en stor djurvin. Hans kirlek 

till djuren kom honom alt avsky jakten. Som elvairing smag han sig en 

ging in i hundgarden 1a den beriimde skriftstallaren Axel KlinckowstrOms 

gods och slippte ut de instingda jakthundarna, som sedan istadkom stor 

fOriidelse bland gardens kycklingar. Till den lilk Raouls fOrskrickelse 

rusade de sludigen in i herrgirdens ekganta rum. dar de i fOrtjusning Over 

sin ovintade frihet limnade fruktansvirda spar efter sig. 

1 motsats till sina gni lekkamrater vat Raoul aldrig riidd (Or iskan. 

Blixt och din skrimde honom inte. Niir man fragade honom varfar, svarade 

han i lugnande ton: 

14

Fame Road Oscar 

WeHeiberg i siiiofficersaneiforws. 

— Det Kr Guds fyrverkeri. Del ür bara annorlunda an manniskorna,. 

Farfadern. Gustaf Wallenberg. var W. a. riksdagsman och skeppsredare 

med reguljir trafik mellan Sverige och Japan. Fern àr innehade han ocksi 

posten som Sveriges sindebud i Japan oat Kina, varefter ban fOrflyttades 

till Turkiet. Redan tidigt tick Raouls uppfostran en internationell prigel. 

Farfadern. som till fullo insag betyclelsen av sprakkunskaper. siirjde fiir 

att gossen tillbragte somrarna i utlandet. Für alt vinja how= rid resor 

och uppfostra honom till sjilvstindighet skickades Raoul ensam till England. 

Frankrike och Tyskland. Xär han var 12 ar bjüd farfadern honom 

till sig i Konstantinopel. Naturligtvis farbereddes resan da som alltid ytterst 

noggrant. En konduktiir tick i uppdrag alt i hemlighet ha ett iiga pit pojken. 

Men i Belgrad fiirsvann den tinge reseniiren belt ovintat ur konduktikens 

isyn. Han Aterkorn tarsi. nir han grundligt studerat de demonstrationer, 

son just di pigingo i staden. 

15 

1

Gustaf Wallenberg 

rued sonsonen 

Diplomaten Gustaf Wallenberg behandlade alltid in ende sonson som 

en fullvuxen. Han diskuterade politik med honom, reformer, statliga institutioner, 

utlindska, banbrytande exportfOretag o. s. v. Och farfar och son. 

son smidde fantasirika men aldrig oritoliga planer. 

Hans ambition drew honom ocksi alitid att tivertrliffa kamraterna. Han 

vine alhid veta mera an de andra, och med jarnhird energi och stor uppntirksatnhet 

litste ban igenom Nordisk Familjeboks samtliga band. Samtidigt 

line ban grundligt sin bibel. 

Ocksl for musiken intresserade han sig varmt. Han bade vacker retst 

och deltog I den kyrkliga barnktiren. En faster, som ban hall mycket 

av, var ocksi bans stindiga gut yid den irligen aterkommande Matteuspassionen 

i Stockholms Storkyrka. 

Kirleken till sjOn, som gitt i arv I generationer, lamnade inte /teller 

Raoul oberOrd. :Vest pitagligt visade den sig kanske i bans fenotnenala 

16

Raoul Waller:bergs 

farrow, fru Anni Wd. 

lrabrrg ft. h.?, lith 

hams faster. fru Niro 

Sliderhod. 

kinnedom am de olika Ilindernas flottor och fartyptyper. Mcn ocksii pa 

ilygplanstyper war han specialist. 

Diremot miste man nog betrakta sporten som missgynnad. Sign sOrskilt 

goda resultat nitride Raoul aldrig i nAgon tivling. I skolan var ocksi 

gymnastiken det enda limne, dir Raoul inte var primus. Under skokiden 

tikslikte han otta slippa tlivlingarna, och om det tuns flagon mlijlighet, 

hull han sig heist borta tan de andras idrottstivninpr. Limp promenader 

tyckte ban diremot om — han ilskade naturen och =lung kroppsrlirelse. 

Etter en fiirberedande skola pa Oster=Im kom Raoul vid 9 irs ilder in 

i Nya Ekmentarskolan. En pumal klasskamrat daritrin berittar oat 

honom: 

— Det drtijde inte tinge (Orrin vi kamrater markte, att Raoul var moorhinds 

in vi. Ocksâ hans yttre med de stora, mikka ligonen och det vigip 

2 — Raoul Wallenberg 

17

una hiret bade nigot sarskilt liksom bans speciella sitt att uttrycka sig 

och bans alit omfattande intresse. Ferst intog vi kamrater en avvaktande 

insøilning gentemot honom — vi kuncle late begripa att en pojke kunde 

ha sit liten kinsla fOr fotboll och vanlip pojkstreck. Men scan kom vi 

underfund med "drOmmaren", som vi kallade honom. Under diskussionerna 

framgick med all Onskvird tydlighet. hut mingsidig han var, och hur stora 

bans kunskaper voro i jimfiirelse med vira. 

Det var emellertid late bara sporten, som den unge Raoul undvek. Han 

kunde inte over huvud taget finna nigot intresse fOr sidana saker, som 

han ansig vana onyttiga. Etter fun irs realskola biirjade han i gymnasiet, 

men i latinet sick det lingsamt framit. Liiraren var en krivande hare, 

som var pifallande otilig mot de clever. som inte tillrickligt bemidade 

sig cm hans lame. Raoul bestimde sig fort: efter nigra fi lektioner bytte 

han ut latinet mot ryska, som nyligen infiirts pi skolschemat. 1 den ryska 

avdelningen blev han scan frimst. 

Redan i skolan gay han prov pi sin humor och sjilvironi. Skolkamraten 

berittar om hut Raoul redan tidigt avsliijade sin fOnniga itt lingua 

inedminniskorna. En diskussion i gymnasiet, di ban vu niirvarande, var 

alltid rolig och givande, och de ginger Raouls flrgglada affischer lockade 

till samrnantride, kunde man vita Overtygad am, alt det skulk bli fullt 

bus. 

Vixen 1930 tog Raoul studenten. Nagon viii pi lagrarna blev det emellertid 

bite fiir bans del. Redan dagen efter examen bOrjade han som volontir 

i Stockholms Enskilda Bank. 

Vintplikten fullgjorde Raoul vid Livprdet i Orebro. En kamrat (tin 

denna tid berittar: 

— Raoul blev virt kompanis Benjamin — ban var inte mer In 18 ir, 

nix ban bOrjade sina 260 dapr. Med en sillsynt iver hingav han sig it 

de militim uppgifterna. Han vile bli en perfekt soldat. Han inverkade 

pi oss kamrater, si an ocksi vi fann ass tillratta pi ett ypperligt siitt, 

trots att vi ryckt in till denna tjlinstgiiring fast beslutna att komma si 

lindrigt undan som mOjligt. 

War kursen slutat och Wallenberg blev placerad vid trupp, visade han 

utomordentliga befilsegenskaper, att han tilldelades bista betyg vid 

den militant tjAnstens slut. 

1931 liimnade Wallenberg sitt harmoniska, lyckliga hem. Niir Raoul 

vu 6 ir bade modern ingitt nytt iktenskap. Styvfadern, direkttiren vid 

ltarolinska sjukhuset Fredrik v. Dardel, bade ocksi med stor kirlek 

18

Jacob lirsUritherg. 

sig it Monis uppfostran och gjort alit for att er:.atta den ,a tragiNkt bort- 

*ogee fadern. Tvi syskon fiiddes, Guy och Nina, (Or vilka Raoul alltid 

byste den varmaste karkk. det sista brevet till modern frin Budapest 

hat ban — after den pi tyska dikterade rapporten Over hindelserna — 

skrivit for hand pi svenska och innerligt hilsat sina syskon och speciellt 

en nyankommer liten systerdotter.) 

1931 packade Raoul Ater kappsicken — denna ging fiir lingre tid. 

Ftirenta stater= var resans mil. Raouls konstnirliga talang och bans 

redan vid tidig Alder vickta intresse fiir husbyggen blev averande vid 

valet av levnadsbana. 1 Ann Arbor skrevs han in i 31ichigan-universitetet 

och slutade 1935 sins studier som Bachelor of Science in Architecture. 

Under sina fyra amerikanska ir visade han ett outtiimligt intresse (Or 

den viistra kontinenten: ckt febrila tempot och den amerikanska livsstilen 

passade honom ypperligt och inte minst den fullkomliga frinvaron av 

konventioner. Hr ute stirktes den frihetskirkk, som kom att IA si avgOrande 

betydelse for Wallenbergs livsverk. 

Under de fyra Arens sommarlov var U'allenherg alltid pi resor. Han 

var i Arizona, Kalifornien och lleziko. I Alexiko City bodde Wallenbergs 

faster, Nita Siiderhmd, vats make representerade svensk industri. 

— Sommaren 1935 kern Raoul med en god van till oss, berittar Nita 

SOderlund. — Han uppenbarade sig i en urusel liten Fordkirra, med en 

veckas skigg och dysenteri. En Kbweizisk likare, dr. Zollinger, tog honom 

19

under behandling och konstaterade, att han hamtat sjukdomen i nigon av 

de minp brunnar, ur vilka han druckit pi resan. Pi min rekommendation 

behandlades ban med ett likemedel frin en mexikansk plants "estafiate", 

som ar synnaligen effektivt, och verkligen, mom 10 dagar blev han 

komligt iterstalld. Farsta tiden bade han emellertid mycket hag feber 

och yrade of ta om bibliska liknelser. I grund och botten var Raoul djupt 

Min lilla dotter, som di var 6 ir, tyckte mycket om sin kusin, som bade 

god hand med barn. Hans saregna hiirmningskonst vat en stiindig kills till 

munterhet. 

Jag bade redan !Inge velat besiika den gam's aztekbyn Topazlin. Som 

bekant Hager radon Mexiko City 2.000 m Over havet, och byn, son, jag 

villa till, lig allra hagst upp bland bergen, dit man endast kunde konusta 

med en van farare. FOrst miste man fara mad ett litet tig, som lingsamt 

pustade frrn, och sedan tick man fortsitta pa hyrda histar, som man 

miste bet.11a i lid, om man villa ha nagra. Jag gladde mig it att fl era 

den in..4;ssanta farden tillsammans med Raoul och bestallde tre histar — 

en far mig, en for Raoul och en for Waren. Kcallen innan talade Raoul 

cm, att han villa ta med en ainerikansk flicks, och jag gick med pi det. 

Men nista miegon syntes varken Raoul eller flickan. Jag vine inte !Orman= 

tillFillet och gay mig i vig ensam. Utsikten var verkligen underbar. 

Nit jag kom tram till byn traffade jag Raoul och flickan vid posten, 

och med viirldens mest naturliga ROA farklarade Raoul, att han kainmit 

over en dressin. som han bade kart upp med, eftersom det mate sick tier 

tig den dagen. Raoul bade visserligen inte fitt tillfille art njuta av den 

vackra utsikten. men han hide visat, an ban atid kunde finna sig 

rata, I vilken situation ban in rikade. Utan att frig& si varst mycket 

grep ban fiirsta bags majlighet far att n1 sitt mall. 

Av denna faster horde Raoul ofta berattas om Elsa Brindstrams 

Asks arbete. Fastern bade personligen sammantrif fat med Sibiriens ingel, 

di familjen Wallenberg under farsta virldskriget reste hem fain Kiss 

via Sibirien. Raoul aingslades synbart av skildringen iv den svenska 

hjalpverlisambeten. 

Faljande sommar for Raoul till Chicago, just vid tiden for 1934 its 

stora utstallning. Han vintade en hel dag pi den stora Federal Highway, 

innan ban lyckades bli upptagen pi en lastbil. Ett rum fick ban i 20:de 

viningen boa KFUM, diir han so y gott trots 40 graders varme. 

PA utstillninpn sakte ban genast upp den svenska paviljongen, som vat 

20

Raoul Wallenberg 

tom 16-drig yorglimg. 

ytterst popular. avert tnn amerikasven,karna betraktade den en 

nedlitande och heft enkelt kallade den for -boden -. Och kir anmalde 

Raoul sig till arbete. Mt han ocksi bkv antagen. berattar han om sjalv: 

— Jag fkk alla miijliga sorters arbete. Ena dagen ledde jag farevisningarna. 

andra putsade jag fiinstren. Men jag slide ocksâ svenskt glas, 

porslin, mabler och backer. 

Som synes tycktes inte den unge Walknberg-ittlingen dra sig for nigot 

arbete. 

Hans fantasirikedom och initiativkraft vilar emellertid inte ens. när han 

putsar fiin.ster, dirom vittnar faljande brevutdrag: 

— En vacker dag uppenbarade jag mig objuden I den kolossala Administration 

Building. Jag lyckades komma in till en av pamparna och Overtypde 

honom om nadviindigheten av att montera upp en stark strilkastare 

pa den ena tvihundrametershaga skyskrapan far att belysa 

21

statyn pi svenska utstallningsgirden. Han gick med pi del. Sedan sókte 

jag upp det kolossala skyskrapefOretagets direktiir och tick del slutgiltip 

tilbtindet. Nu badar vii gird i ett angenamt sken varenda kvall. 

(Carl Milks bodde nara Ann Arbor i Cranbrook, och Raoul var en of ta 

sedd gist hos honom.) 

Etter utstillningens slut tog den 214rige Wallenberg sin val fyllda 

kappsick pi axeln och startade hemit utan att bekymra sig cm den kviivande 

hettan. Efter en stund tog en bil upp honom. men firden slutade 

i Mitt sedan vagnen nastan bit ihop med ett tig. 

Den unge svensken mod dar ensam i natten ungefir 600 km Oster cm 

Chikago; n.aturligtvis prOvade han pi nytt "hitch-hike"-metoden med 

nista bil som kom. 

— Jag fOrsOkte alt fi ett fordon si fort som miijligt, berattar han, 

och jag blev glad, nir en bil med fyra personer tog upp mig. Vapen koni 

sa man — frin Iowa, en stad som ligger cirka 600 km frin Chikago. 

Jag tyckte genast alt del var litet mirkvardigt att resenikerna inte hide 

nigot sons heist bapge. Mina medpassagerare verkade alt vara omkring 

23-27 ir, och redan frin fiksta b5rjan gjorde de ett mindre sympatiskt 

intryck. Den ene av dem frigade: 

— Hur mycket skulk ni ge om vi kiirde er anda till Ann Arbor? 

— Inte en cent, svarade jag Rirsiktigt. I si fall kunde jag lika garna 

ta bussen. 

Nh vi fortsatte hOrde jag nigot oljud frig% bakvagnen. Chauffiken 

stannade (Or att "undersOka saken". Till min fOrvining sig jag, alt de 

Andra ocksi steg ur. En bil kiirde lingsamt om oss, och de fyra steg Ater 

in utan att vidare bry sig cm oljudet. Delta bekriftade mina misstankar, 

som vickts av den fullkomlip avsaknaden av bagage och dartill frigan 

om penprna. Jag skyndade mig alt inleda ett samtal pi tmat "min 

fattigdom". 

Etter nigra minuters iktur svangde vi in pi en biviig. Det gick si 

hastigt, att vi nastan valte. Mina misstankar blev starkare och starkare 

men jag bemOdade mig alt se sa obesvarad ut sor:1 majligt. Vi bade vil 

ikt ett par miles in i skogen. nAt chauffOren stannade motorn och vinde 

sig om: 

— Joe, titta efter vad det kan vana ilk fel med ben.sintanken. 

Den ena efter den andra hoppade ur vagnen och man sade ocksi till 

mig alt stip ur. 

— Men all si att vi Ian se, slick en av dem, och i strilkastarskenet 

blixtrade en viklig revolver. 

De viUe ha pengar och jag ga y dem vad jag bade. De tick ocksi den 

22

Raoul WaIkeberg 'mg orkiteht 

1935. 

summa som jag hide liggande i ett kuvert tillsammans med min kassaskApsnyckel 

i kappsikken. Nyckeln lyckades jag dock fl tillbaka. 

— For mig är nyckeln ett dyrhart minne. men for Cr är den virdelds, 

sade jag och fikteg visligen. alt det var nyckeln till mitt bankfack, med 

vars hjalp de skulle ha kunnat brandskatta mig ordentligt om de haft mig 

fangen tills "operationen" yore klar. Det var kanske dumt iv mig alt 

tala om, alt jag hade pengar I kappsacken. Men jag hade Mkt sit Wings 

historier orn kroppsvisiteringar och om hur of (Ten brukade liimnas nakna 

pi vagen, alt jag tyckte del var klokast alt frivilligt tillmiitesgi banditernas 

Onskningar. Alt jag bade ytterligare 13 dollar i fickan talade jag diiremot 

inte om. Jag rifle ju inte bli alldeles utan pengar. Nar mitt ressallskap 

iatt pengarna. och jag sag att de inte var alldeks missbelltna. tyckte jag 

alt det var dens tur alt vana Hotta. 

— Var sal vinliga och Iiimna mig inte kvar hat i mikkret. sade jag till 

dim, utan kör mig itminstone till stora landsvagen! 

Efter en kortare radplagning kom man Overens um alt ta mig med. 

Hela sillskapet triingde ihop sig bredvid chaufttiren och mig slingde de upp 

23

aksitet. Min kappsick kastade de Over mig pi ett sidant silt, att jag 

inte skulle kunna rOra mfg. Under hela tiden kinde jag mirkvirdigt nog 

inte ett spar iv nidsla. Ravarbistorien blev ett spinnande iventyr. Mitt 

ovanlip lup tycks emellertid ha gjort sallskapet betinksamt, ja synbar- 

'igen fikskrickt. De fruktade att de rikat i nigon sorts Ulla, och dirt& 

saktade de in bilen och knuffade resolut ut mig i diket. Solt vii var kastade 

de kappacken ef ter mig. jag tog fort skydd bakom en buske fOr deras 

eventuella "avskedsskott". 

I gryningen upptickte jag jirnvigen alldeles i nirheten. Jag lyckades 

ocksi stoppa ett kkaltig, som ftirde mig till South Band, 200 miles frin 

Ann Arbor, diir jag &unlike mitt iventyr (Or polisen. 

Jag beskit emellertid att denna episod inte skulle hindra mig att fortsitta 

"hitch-bike"-metoden. Del var naturligtvis dumt att jag frivilligt 

Overlimnade pengarna I kappsicken. Hela saken gjordes mycket dfiettantmissigt, 

och antagligen skulle de ha ntijt sig med de pengar jag hide 

I &kart. Del var det ends jag lade mig for framtiden av den if area! 

Denna rapport — som vi fitt ur ett brev till modern frin Amerika — 

karakteriserar utomordentligt den tinge Raouls instillning till faran. Ocksi 

bin mirker man den fOrmiga, som var i si b5g grad typisk for honom, 

orb vilken !tamp ginger betydde riddnicg i sista stund for tusentals 

oskyldiga fOrkiljda — fiinnigan alt i varje situation hilla huvudet kallt. 

Efter hemkomsten till Stockholm hanger sig den unge svenske arkitekten 

med amerikansk iver it arbetet. En gammal skolkamrat, som numera ir 

en framstiende jurist, berittar Kande om Raoul vid denna (Id: 

— jag trif fade Allan Raoul, men nir han nigon ging kom upp till mig, 

var det som om en orkan drog genom mitt rum. FOr den som i likhet med 

mig miste plips med alt grundligt plOja igenom omfingsrika protokoll 

och digra akter, vat det inte litt att fOlja det ibnabba tempot. 

— I mars 1935 tick Raoul Wallenberg sitt arkitektdiplom och redan 

9 juni fOrelig i tryck arkitekt Wallenbergs XAgra fOrslag till ett (Muttsbad 

i Riddarholmen". Man ser tydligt, att Raoul lute var nigon ilskare 

av ontidip pause. Hans fOrslag att uppf6ra ett friluftsbad mitt I staden 

— odt dirtill pi en 6, dir historiska byggnadet tringas — vittnar titan 

tvivel om en silbynt ungdomlig élan och pifallancie brist pi sinne for det 

konventionella. For Ovrigt ir den i sju variationer utarbetade platten kke 

blott utomordentligt %racket och genomtinkt utan Scum dessutom plats 

(lie de virdefulla historiska minnena, vilket allt gor, att vi kanske intik 

en ging kommer att accepters den. (Planen bar for Ovrigt belOnats med 

ett andra pris.) 

24 

°dui fadern hide konstnirlip anlag. Omedelbart (Ore sin &id ritade

an det storslagna med doriska pelare odi miktig kupol Mudd& mausoleum, 

som skit& resas over familjekryptan pi det Wallenbergska socket I 

pi Loviin. Raoul, som tydligen irvt sin talang av fadern, avslutack fore I 

sin resa MI Ungern en plan for mausoleets utbyggnad. 

Raoul Wallenberp vistelse i Stockholm blev inte lingvarig. Farfadem 

Onskade — 1 enlighet med sina pmla planer — att den tinge arkitekten 

skulle fortsitta sins studier odt vinna inblick i sydafrikanskt afFirsliv. 

Gustaf Wallenberg, Sveriges minister i Turkiet, tillbragte vid denna tid 

sin semester pi Rivieran, dir Mtn bebodde en villa tillsammans med en 

pmmal van, en tjeckisk bankchef, van familj hirstanunade kin Grekland. 

Raoul besiikte sin avhillne farfar och de tvi erfarna pink herrarnas 

sillskap utiivade ett starkt inflytande pi den liraktige ynglingen. 

Etter hemkomsten frin Ftivieran biirjade mart iter resefikberedelserna, 

och ett par veckor senare for ban med bit till Kapstaden. Den direkta 

turen Oslo—Rapstaden tar 21 dagar. Ovrip reseniker — bland vilka det 

fanns minga svensk,sr — anvinde de tre veckoma till angenim rekre,ttion. 

Raoul ritade diremot en plan (Or en ny brandstation I Luiei, ett projekt 

avsett fOr en nyss utlyst arkitekttavlan. 

I Rapstaden kern han pi farfaierns rekommendation till unman Ardener, 

Scott, Thesen & Co. Av kompanjonema var Thesen den, som Gustaf 

Wallenberg kiinde. Raoul tick I uppdrag att utfika de aura enklaste uppgifterna 

pi kontoret — han lick bl. a. skriva ut rikningar i pund, shilling 

och penny. Alt lkgga ihop 12 penny till en shilling och 20 shilling till ett 

pund var naturl igtvis ett arbete, som inte tillfrechstillde Raoul Wallenberg 

lingden. Etter riitt kort tid limnade ban ocksi finnan. Redan sex veckor 

cites sin ankomst gick ban over till Swedish African Company, sont handlade 

med ails upptinklip varor. 

Raoul, som redan pi ett tidigt stadium visade vilken utmirkt fikbandlare 

ban var, state girna ç alla de myndigheter och finnor, som hade 

nted import och export att 'era. I samband med placeringen iv firmans 

varor gjorde hen dessutum en omfattande marlmadsunderstikning. Alit 

delta var omvixlande och intressant arbete fOr en tjugotreiring. 

En vin karakteriserade Raoul si: 

— Raoul fikhandlade aldrig som venlig' affiirsmin. Han sick lingsamt 

fram mot millet, liksom I en bige. Hans tankar gick aldrig I venlig& fink, 

nit ban fOrhandiade, och bans motiveringar och argument upprOrde och 

cbockerade ofUt motparten. Kanske var just detta anbxbdnien till ham 

• 

25

Manta segrar. Typisk var ocksi bans personliga charm, som kom bottom 

att Overalit mOta sympati och beundran. Jag fOrstir mycket vii, hur han 

lyckades besegra dem som fOrsiikte hindra hans arbete under de kritiska 

ungerska dagarna. Ocksi hans intelligens och mingsidighet imponerade 

pi alla. Jag tror late jag kan finna ett bittre uttryck an alt Raouls tankeging 

var mera bbyrintisk in andras och alt ban (briar — si paradoxalt 

det in liter — fortare nidde mild. 

Under sin vistelse i Kapstaden gjorde han — sin vans trogen — minp 

utflykter i Sydafrikanska Unionen. Han vat bl. a. i Johannesburg, Durban, 

Pretoria och East London, och han kande vii till den rika republiken. 

Hans hem i Kapstaden blev en verklig triffpunkt fOr den svenska kolonin, 

inte minst fOr det goda svenska lakets och Mr den channante, &tide 

virdens skull. 

Vid derma tid bade redan Raouls karakteristiska egenskaper nut full 

utveckling. Han var generOs och tyckte alkid om att se manniskor omkting 

sig. Han var ytterst mattlig. smakade endast fOrsiktigt pi vinerna och 

pratade guns bort en hel kvaU vid ett glas Oi. Som sillskapsminniska var 

han strilande: eleganta komplimanger och spirituella epigram serverade 

hart med sanuna litthet win shtende paradoxer och snillrika ordlekar. 

Denim tid — liksom i hela sift liv — arbetade Raoul mycket hirt. Han 

tyckte ince om den strikta indelningen av arbetsdagen 9 till 5. Han brultade 

skiimtsamt saga alt denna indelning it bra for ett sidant arbete, som 

hiller en uppe hela flatten och kriver siimn om dagen. Hans starka fysik 

gjorde det ocksi mOjligt fiir honom sit med en obeskrivlig intensitet binge 

sig it ett arbete, som intresserade honom. Hans likgiltighet for sport 

hindrade bonom inte att deltaga i sidana Ovningar. som C. o. m. voro anstrangiusde 

fib en van idrottsman. ban en ging beslikte en norrlandsk 

jakbtuga beskit han sig t. ex. fiir att gi Over en med djup sad betackt 

Hans kamrater uppgivo fOrsiiket redan after I i 2 kilometer, medan Raoul 

fuliftlilde sin plan och nadde milet pi andra sidan — 5 km frin utgingspubtlacn.) 

Fir livrigt var ban en mycket styv simmare. Crawl var hans specialitet 

— ban bade tillignat sig stor skicklighet I detta simatt i Amerika. Han 

var en utmarkt bilfOrare och cyklade garna. 

Efter ett halvt irs vistelse i Afrika tog ban en italiensk bit till Haifa, 

dir farfadern placende honom i en bank. Sam praktikant kom han hair 

under direktiir Ervin Freuds ledning. 

Under det halva it han tillbringade I den stora hamnstaden i Palestina, 

kom ban i berOring med minga tyska judar. som flytt undan Hitlervildet. 

26

..411.■-rrael• 

Raoul .,,,r■lag till EideldrholniAbdil. , som lhmathn. ii 2 :elAt pi-is. 

Flyktingarnas skildringar av sins lidanden gjorde en mycket starkt intryck 

pi Wallenberg. Hans rittskAnsla reagerade intensivt. Han hatade alit 

vâld oth alit ftirtryck och Itirkastade all yttre falskhet. 

Om han var Overtygad om. att ritten var pi bans sida. gav han aldrig 

vika. Infiir vildet biijde han sig aldrig. 

Alltsedan tiden i Haifa stod han i standig fiirbindelse med olika emigranter. 

Han var en stor idealist, och som siklan snarare Overskattade In 

underskattade ban miinniskorna. I mer In en fall hade han fikvisso anledning 

att Angra sin entusiastiska viilvilja. 

Efter hemkomsten frin Haifa kastade sig Wallenberg full av entusiasm 

in I det kommersiella arbetet. En patentkork. sorn uppfunnits iv en tysk 

judisk emigrant, vackte till den grad bans intresse, att han satsade en stikre 

summa pengar pi anskaffandet av maskiner (Or dess fabrikation. Det var 

emellertid en affir. som inte lyckades. 

Det var kanske just vid detta tillfAlk. son, han for ftirsta gingen tick 

upp tigonen kir judefrigan i hela dess vidd. En iiveringenjOr yid AEG. 

27

dr Philippi, vars maka vat svenska, rilade illa ut i Berlin. Gestapo anhaU 

honom och internerade honom. Wallenberg, sorn di var 24 it, fick vets 

det av maims svenska sliktingar och beslat rig omedelbart far att ma 

till Berlin fik att befria honom. Emellertid bade svenska legatienen redan 

di lyckligen kunnat bisti ingenjiken och rid& Over honom till 

Stockholm. 

Wallenberg sig sig nu om efter en anstiillning. Pi bans begiran presenterade 

honom hens kusin, bankdirektik Jakob Wallenberg, far Sven 

den kande skeppsredaren, som stir i spetsen far ett otal olika storfiketag. 

BI. a bade denne just di tillsammans med en kind ungersk affirsman och 

handelsexpert, dr Kilian Lauer, grundat finnan Mellaneuropeiska 

Handelsaktiebolaget. 

Jacob Wallenberg ridde Raoul alt studera transitoaffirerna i detta bolas, 

och pi Sakes rekommendation anmikle han sig i barjan av 1941 boa 

direktae Lauer pi Mellaneuropeiska Handelsaktiebolagets kontor. 

Ett betydelsefulk samtal utspann sig: 

Malmberg: Jag banner inte till de intentationella varuaffirenta. En 

visa teoretisk kunskap i frigan bar jag visserligen, men inte nigon som 

heist praktisk erfarenhet. VIII ni trots delta ha mig hos er? 

Dr Lauer: Ja, ni passer alldeks sikert has ass. 

Malmberg: Och varfik det? 

Dr L. (pi vilken den unge mannens hela apparition, lugn, blygsamhet 

och slikra upptridande gjort en djupt intryck): Ni kommer snarl att Mitts 

er in i vita Wirer. Ni ir just den man jag saker. 

firmed var Wallenberg antigen. Att han redan 8 minader senate 

skkkades ut I sitt fiirsta synaerligen viktip utlindska uppdrag, vittnar 

am, alt Lauers val fallit pi ritt man. Han kom hem till Stockholm med 

utmirkt resultat och utnimndes snart till faretagets utlandsdirektar. 

Det drajde inte linge, (Orrin den nye utlandsdirektaren ocksi Sick ma 

till Ungern. Vid farsta resan dit Overlimnade dr Lauer ett trettiosidigt 

memorandum med alla viktiga uppgifter. Nir dr Latter efter Budapestresin 

Sick detta memorandum tillbaka, var det farsett med diverse under. 

strykningar i de ungerska nationalfirgerna och alla mallip sorters teckningar. 

Det var ocksi pifallande smutsigt. Orsaken hirtill var, fikklarale 

Wallenberg, alt han farvarat det under mattan i silt rum pi Dunapalota*) 

— "del enda stille, dIr det sikert inte skulk bli bortstlidat". 

I februari 1942 var Raoul for farsts gingen i Budapest. Hasten 1943 

28 

*) Dirt beam& Budapestbaiell, air Walleiberg Wide.

f 

reste ban Ater dit. En karakteristisk episod kin detta uppehill minus 

man gam. 

Av en stockholmsfirma lade Wallenberg fin ett uppdrag. som fOrde 

honom sanunan med en pensionerad &erste. I Budapest bodde han Horst 

i hotell Hunpria, sedan i Dunapalota, diir 8versten uppsOkte honom. Efter 

en kart stund hirsilitte ocksk en ktipman komma in, men nib denne fick 

se Overstens uniform, drag ban sig fOrskrickt tillbaka. Wallenberg kallade 

emelkrtid genast tillbaka kOpmannen, som var Jude, och fOrhandlingarna 

fortsatte pi ire man hand. 

— Vi talade bland annat konsthistoria, beam& Wallenberg senare 

for Lauer. Oversten fiirsOkte att gOra sig bred, men kOpmsumen var en 

verklig Wane och dirftir tyckte jag, att det var betydligt mycket roligare 

att prata med honom, sade Wallenberg, som sjilv var expert pi omrickt. 

I Ungern bade redan stringa judekgar infOrts, och air Wallenberg kom 

hem, berittade han uppriird om deans pinsamma episod ach fOrdiknde 

kategoriskt indelningen I arier och kke arier. 

De fOljande Area bereste han ming& linder i Mellimeuropa. Han var Hera 

ginger I Schweiz, Frankrike och Tyskland. Genom samvaron med sin chef, 

dr. Lauer, stegrades naturligtvis bans intresse fik Ungern visentligt. 

Mellaneuropebka Handelsaktiebolaget sysselsatte sig huvudsakligen 

med livsmedelsaf firer och importerade ocks1 under kriget avsevirda kvantiteter 

till Sverige. Det var till stor del tack vare Wallenberg, som firman 

ocksi kunde leverera livsmedel till de melkneuropeiska hinder= Rtida 

kors. Medan fOrhandlingarna med de olika BO& kors-organisationerna pkgingo, 

vixte ocksi Wallenberp intresse far det humanitira arbetet.

WORLD JEWISH CONGRESS JUDISKA VULDS- 

KONGRESSEN) VADJAR TILL SVENSKARNA 

Etter den tyska inmarschen i Ungern Overliimnade en av World Jewish 

Congress ombud, direktar Norbert Masur, den 27 mars 1944 ett memorandum 

till professor Hugo Valentin, i vilket ban fkireslog aft man genom 

Svenska UD skulle framfOra en vidjan om hliilp till tkirmin fiir de ungerska 1 

judarna. 

Samtidigt vinde ban sig genom professor Hugo Valentin till svenska 

utrikesdepartementet. 

Professor Valentin meddelade i ett brev till Masur resultatet av sina 

thrhandlingar. Denne vidarebefordrade meddelandet den 5 april till prof. 

Ehrenpreis och direktkir Gunnar Josephson, ordfOrande i Stockholms 

mosaiska fOrsamling. Brevet omtalade alt Osten Linden, som vid denna 

tid var folkrittssakkunnig i UD, ansett en vidjan till Tyskland meningskis. 

Fkiljden av en Milan skulle endast bli ett for Sverige fOrOdmjukande svar. 

Diremot ansig ban, att ett mOte utan vidjan till regeringen kunde 

"Wilms ge en viss tillfredsstillelse it en upprOrd allminhet och te sig 

som ett moraliskt handing it de fkirfkiljda". Vidare ansig Linden det 

virdefullt, om kyrkan spelade en dominerande roll vid ett eventuellt 

mike. "Jag tror nimligen", bade han sagt. "att tyskarna besvaras mar 

&ray, air de late kunna tillskriva 'judar och bolsjeviker' skulden till en 

eventuell kritik och protest." 

Masur fiireslog till sist I sitt brev alt ett fullmiktigesammantride skulle 

sammankallas nista kvill, varvid frigan om protestmiliet skulk behandlas. 

Det omtakde sammantradet 1-om ocksi till stind, och man Over%igde 

miSjligheterna iv ett stort protestmkite. Di emelkrtid utsiktema att genom 

ett dylIkt protestmOte uppni positiva resultat ansigos obetydlip, utarbetade 

Masur ett nytt fkirslag, som ban i ett brev av 18 april 1944 forelade 

prof. Ehrenprels: 

Xrade Herr professor! 

Aberopande yin samtal i kirdags vill jag gime precisera fOrslaget som 

jag gjorde: 

VI hors fOrstika finna en personlighet, skkklig, med gott anseende, kkejade, 

som Ir villig att resa till Rumanien (Unarm) fOr alt dir led' en 

riddningsaktion for judama. Personen Wigs mkste ha UD:s fOrtroende, 

utrustas med diplomatpass, och UD mliste be leptionerna i Bukarest odt 

Budapest aft vara honom bebjilpilga after hist& ftirmiga. Vi mute stills 

eft stort belopp till vederbikandes fOrfogande, exempelvis 500.000 kronor. 

30 

....--_. •

Hans uppgift ir att hjilpa judarna alt limns Ruminien (Ungern). I 

ituminien kan sikert mingas flykt liven per bit) till Turkiet 

eras genom muter. Samtidigt miste dock hans verksamhet underlines 

genom Palestina-certifikat. som vi skola fOrsOka anskaffa. Med fOreliggande 

Palestina-certifikat r det sannolikt, an en del personer kunna fi 

direkt utresevisum samt transitvisum genom Turkiet, nir en neutral permlighet 

med sin legations auktoritet bakum star till disposition, ingriper 

hlilipande och om si behiivs med pengar. 

Jag nor an genom denna plan nigra hundra minniskor skall kunna riddes. 

Flirutsittninprna ir: rine mannen, stdd frin UD, pengarna. Oct sista 

lir kan.ske det minsta bekymret, ty vi kunna siker ti starsta delen frin 

USA. Xven UD:s stiid borde vara miljligt alt uppni i betraktande iv 

den hjilpvillighet som numera utmirker Ora myndigheter. Av stiirsta 

betydelse skulle givetvis vara. om VD samtidigt bemyndigade legationerna 

if all utstilla eft begrinsat antal provisoriska svenska pass, om delta 

skulle vara absolut ntidvindigt for all kunna genomfOra resan genom 

Bulgarien. 

Av Barlass' telegram, som Xi visade mig, framgick att ett knappt tusental 

judar kunnat ridda sig till Turkiet under de gingna 3 minaderna. Med 

hjilp frin neutral sida skall det sikerligen lyckas flera alt riidda sig frin 

underging. jag tror del in vin ett fiirsOk alt genomfOra planets. Men del 

bridskar. 

'Copia iv delta brev gir till Gunnar Josephson och H. Valentin. 

Norbert Alasur. 

Delta brev ir virt ett fOrevigande. ty hir framkastas for fOrsta gingen 

Mtn alt skicka en svensk representant till Budapest. Detta brev uch den 

did framlagcla planen mist. alltsi betraktas som en av utgingspunkterna 

fiir den svenska humanitlira aktionen i Budapest. 

Fria acts med nu Rirekommo ofta rAdpligningar i Stockholm om hur 

de ungerska judarna skulle kunna hjilpas. Utom ovannimnda herrar dellogo 

stockholmsrepresentanten for War Refugee Board, den ainerlanska 

norskittlingen Mr. her Olsen, den som sakkunnig i ungerska fOrhillanden 

tillkallade dr Lauer och den i Stockholm bosatte Henrik de Wahl, generaldirektiiren 

i Manfred Weissverken. 

31

DEN SVENSKA HJALPAKTIONEN I BUDAPEST 

INLEDER FORHANDLINGAR I STOCKHOLM OM 

WALLENBERGS PLACERING I UNGERN 

Sarntidigt med den svenska judiska interventionen anhall FOrenta staternas 

State Department vid flera tillfillen att svenska regeringen matte 

vidtaga itprder i Ungern. Denna anhillan hade dikterats iv Amerika§ 

judar, vilka vickts ur sin likgiltighet av den i Schweiz startade virldsomfattande 

presskampanjen. 

Pi sanuna ging kom svenske ministerns I Budapest fikslag att utnamna 

en representant i Ungern for Svenska ROda Korset. Dr Valdemar Langlet, 

den svenske lektorn vid universitetet i Budapest, utnimndes till Svenska 

Röda Korsets generalsekreterare i L'ngern och befullmaktigades alt sitta 

I ging alike hjilpaktioner. 

Ocksi svenske ministern i Budapest erh011 fullmakt aft siitta i ging vissa 

humanitira aktioner: i fOrsta hand sidana som skulk skydda de ungerska 

fOrfOljda, vilka bade fOrbindelser med Sverige, och som gingo ut pi aft 

fikse dem med provisoriska pass, vilka kommo dem att talk som svenska 

medborgare. 

Fik att kunna orpnisera denna aktion begirde minister Danielsson deb 

utvidgning av sin and& fitaliga personal, dels bad han, alt man mitte 

sinda honom erforderliga specialister. 

Vid samma lid vidarebefordrade Overrabbinen i Zikich, dr Zwi Taubes, 

de schweiziska judarnas anhillan till prof. Ehrenpreis, alt nigon skulk 

skickas ut frin Sverige till Ungern och inhimta tillfOrlitliga informationer, 

ty minp oroande rykten om deporterinpr anlinde dirifrin. 

Vihnos Barn, numera unprsk minister i Stockholm, levde vid denna 

lid som emigrant i Stockholm. Han skrev ett memorandum om liget i 

Ungern, grundat pi de underrittelser hen erhillit dels genom ungenka 

tidningar och utilindska kallor, deb genom informationer frin tillferlitliga 

privatpersoner. Detta memorandum, som ga y en mycket mock men vettlighetstrogen 

bild av liget, Overlimnades till de engelska och amerikanska 

legatIonerna och till ledningen for mosaiska fiksamlingen i Stockholm, 

mobillserade dem. I svenska rD accepterade man — under inflytande 

av amerikanska utrikesministeriets mining — I princip Marcus Ehrenpreis' 

fOrslag, alt svenska regeringen skulk skicka tat nigon till Ungern, sem 

kunde inhimta informationer och starts en hjilpaktion. Man betirde 

endast aft nigon limplig person matte fOreslis. 

Ehrenpreb kalkde di — det vu I barjan av maj — dr Lauer till sig 

32

()sten l'sukn. !mos Biikm.ungersk winistcr i Shirkholm. 

och bad honom att som sakkunnig i de ungerska fiirhillandena fiiresli en 

tillfOrlitlig person. Dr Lauer rekommenderade Raoul Wallenberg. och 

harmed dyker Wallenbergs namn fiir fOrsta gingen upp i samband med 

phsnen fOr den svenska hjalpaktionen. 

Wallenberg fiforberedde redan sedan ett par veckor en resa till Ungern 

for att radda dr 1Lauers och hans makas slaktinpr, men tyskarna drogo 

ut pi tiden med bans inresevisum. 

Ocksi Henrik de Wahl vile skicka nigon till Ungern for att rad& sins 

slaktingar och wanner. Xven han bad Lauer om rid, och liven honom 

rekommenderade Lauer Wallenberg sisom en lamplig man, val fifortrogen 

med fOrhillandena. de Wahl birde kanna Wallenberg, fann honom ytterst 

sympatisk och invade aft sttidja honom. 

Brev frin dr Lauer till professor Marcus Ehrenpreis. 

Hese iirade Herr Professor: 

I gir hade jag tillfalle att tala med direktOr Raoul Wallenberg och jag 

skulk vilja sasnmanfatta samtakts resultat I Riljande: 

Som utgingspunkt fOr aktionen miste en svensk understridstiirening 1 

bildas i Budapest med instinunande av de ungerska myndigheterna Fik 

— alma Malientserg 

33

AnImmix Lamer. Hugo l'ufrAtia. 

alt underliitta saken ha vi tankt oss, alt Riidda Barnen, som at en internationell 

hjiiiporganisation, skulle Oppna en filial i Budapest med en underorganisation, 

sum bar till mil at hjalpa de i L'ngern levande judar, som 

behOva understiid. 

Jag bet Er alt Ni mitte inte.venera hos utrikesdepartementet och landshiivdingskan 

Levinson for att envoyen Danielson skall ita sig denna organisations 

beskydd. Herr M'allenberg kommer di alt fara till Budapest Rir 

all bilda en kontmitte, vats medlernmar han pA ort och stalk efter blista 

fOrmiga skall utvalla. Vi ha tankt °As alt den administrativa ledaren skulk 

vara en i Budapest levande svensk, dessutom skola nigra anstandigt tinkande 

arier och nigra judar tillhdra kommitten. Vi ha redan fOrbindelse 

med dessa. 

Sir denna ram har kommit till stind kommer herr Wallenberg att ha 

minga mOjligheter alt hjalpa. aven om man i dag naturligtvis inte kan 

yttra sig om. hut lingt denna hjalp kan stracka sig. 

Herr Wallenberg har pa min begaran fOrklarat sig beredd alt stanza i 

Budapest tvii manader, tills denna hjalpaktion kan fungera sjilv. 

... Jag Oversander harmed en avskrift av Wallenbergs avskedsansiikan 

till silt regemente. Det yore mycket Onskvart, alt NI mitte understildja 

saken vid regementet I I. Det yore likaledes Onskvart, alt Ni I utrikesdepartementet 

ville utverka. alt Wallenberg tilldelades ett kabinettspass — 

34

Mr. Herschel .1ohntens. embus- (*krisibut (liintker. 

sod& i Stockholm. 

ban bar reden ufta rest till utlandet med ett dylikt. FUrst nar han erhillit 

ett Want, kin ban fit tyskt genomresetillstind. 

Med utmarkt hiigaktning 

Dr lidlradn Low,. 

Prof. Ehrenpreis mottog Lauer% farslag betraffande Wallenberg och 

lovade att iterkomma. 

DessviIrre fargingo tvi veckor moan arendet togs upp, tvit fiir Ungern 

mycket sorglip veckor — deporteringarnrs virsta. Ehrenpreis sjilv har 

medgivit, att ett fel begicks. Vid farsta sammantraffandet gjorde Wallenberg 

inte nigot sarskilt gott intryck pi Ehrenpreis. Den gamle, betankstunme 

Overrabbinen. som blivit desillusionerad av si minga minniskor, 

hhorde misstroget den entusiastiske 'Inge mannen. som uppriktigt side ifrin, 

att enligt hens isikt yore det viktigaste alt Akicka med si mycket pengar 

som mejligt, ty man kunde farutse att manniskoliv endast skulle kunna 

raddas riled mutor. Delta tyckte Ehrenpreis inte om. Han betraktade den 

utvalde som icke built mogen fiir en si viktig mission, och lade frigan 

am Wallenbergs utsandande ad acta i viintan pi nigon gynnsammare 

kandidst. 

Till all lycka gay sig dr Lauer, som val kande vannen Raoul. inte till 

35

ilr. I ;Tr ! n . Xarin rt Maur. 

tils med tletta. Hans maka erhtill oroande nyheter fran fitraldrarna 

i Budapest, och nar Wallenberg horde det, vile han Ogonblickligen ress 

ner och rad& dem. Lauer. som kande till farorna, gick emellertid med 

harp& endast under Rirutsattning att Raoul tinge diplomatpass. Men 

svenska utrikesdepartementet vagrade. Lauer Whit inte sin unge van att 

ma. FOr Ovrigt hindrade en inkalleLie till militartjanst alla planer i den 

yarn. 

Dr Lauer larde i dessa dagar karma Iver Olsen, den svenska representanten 

for War Refugee Board. Olsen var placerad som attaché vid 

kanska leptionen. vats kontor lig i det bus, dar Mellaneuropeiska 

Handelsaktiebolaget var inrymt. I sarnma bus hade fOr rivrigt cocks! Sven 

Sian ett av sina kontor. 

Mr. Olsen. som under samtalets ging tick hOra am Lauers ungerska 

stamning, bad om noggranna informationer am laget. Han framh011 ocksi, 

att det amerikanska State Department redan vid tvi tillfallen givit anvisninpr 

om intervention boa svenskama, si att svenska leptionen i Budapest 

ntitte komma de lidande ungerska judarna till hjälp. (World Jewish 

Congress stud bokom detta amerikanska steg.) 

Vid suntalets slut fripde sedan mr. Olsen om Lauer inte kunde rekommendera 

nigon, som vote benagen att resa ner och orpnisera aktionen 

och liven von lamplig &nil. Dr Lauer rekommenderade Wallenberg, 

36

Carl halo Danielsson. Sven &den. 

soot enligt Lauers isikt yore den ende lamplige for denna mycket kravande 

uppgift. 

FOljande dag telegraferade di Lauer pi mr. Olsens iinskan till Wallenbergs 

regementschef och begarde 24 timmars permission for Wallenberg% 

villtet beviljades. Si kom det fiksta sammantraffandet Indian 

Wallenberg och lver Olsen till stand i SaltsjObaden pi Grand Hotel. Ocksi 

Lauer var narvarande. Klockan 7 pi kvallen triif fades de — och klockan S 

pi morgonen Andes de. 

De viktigaste punkterna i den plan de diskuterade voro filljande: 

I. Wallenberg skulle som svenska legationens attaché i humanitara 

frigor sandas till Budapest. 

2. Olsen skulk fOrsiika att for Wallenbergs rakning iiirsakra sig om 

amerikanska State Departments fulls stOd. 

3. Wallenbergs mission skulle racka 2-3 manader. 

FOljande dig meddelade Lauer sin kompanjon, skeppsredare Sven Salim, 

resultatet av sammantraffandet och framh011 nadvandigheten av WaHenbergs 

placering i Budapest. 

Sven &din telefonerade till Herschel Johnson, 1.*SA:s minister 

i Stockholm. Han gjorde upp med honom att de skulk luncha tillsammans 

med den unge Wallenberg och fortsitta det samtal, som Iver Olsen dagen 

fiSrut bade bikjat. Olsen bade redan orkitterat Johnson, som glima kom 

37

till lunchen. ty. som han sade, )an "ville titta pi denne dristige pojke. 

som frivilligt vigade sig in i lejonets kula". 

Detta viktiga sarntal kom aft aga rum pi Hellmansro. Wallenberg gjorde 

pitagligen en mycket gott intryck. Johnson var stornartjust i honom, 

vilket ban 'id uppropade tillfallen lat &din fiirstit. 

Tvi dagar senare uppsiikte minister Johnson svenska utrikesdepartementet. 

Han btirjade diplomatiskt med an (riga hur stora anstrangningar 

svenska regeringen redan gjort far an radda de ungerska judarna. Han 

visste an man hade for avsikt att far delta andam51 skicka ner en sirskild 

representant och bade hiirt an den unge Raoul Wallenberg yore 

designerad. Han hide egentligen endast kommit for alt saga. att han far 

sin del ocksi ansig an valet vote utraiirkt. 

Aven Sveriges utrikesminister var en god diplomat. Fastan han for 

Mesta gingen horde Raoul Wallenbergs namn i detta sammanhang. svarade 

ban "att en sidant beslut faktiskt yore under iiverliggning-. 

Si tick Raoul Wallenberg den 13 juni i iivningsplaten vid Drottningbolm 

den tidigare tlamnda ordern alt installa sig pa utrikesdepartementet 

i Stockholm. 

31 

Prof( stop Mona Ekrrninris.

WALLENBERG FAR DIPLOMATISKT UPPDRAG 

Wallenberg, som var belt frimmande for all slags byrikrati var vid 

fOrhandlinpma med utrikesdepartementet mycket ridd, alt man skulk 

dra in honom i ett statligt maskineri. i diplomatiska fOrvecklinpr. Hans 

natur var i grund mycket fribetsilskande. Han side alltid vad han tinkte 

— iven em han ga y sine tanker diplomatisk form — och han stnd alltid 

orubbligt fast vid sin en ging intagna standpunkt. 

Just dirfOr tog bans fdrhandlingar med svenska utrikesdepartementet 

flans daisy i ansprik. Wallenberg boll envist fast yid sitt krav att man skuPe 

ge honorn fria hinder, ty han fruktade alt nigot diplomatiskt tying skull, 

omdjliggiira riddningsarbetet. Han vine inte. att eventuella stridigheter 

skulk komma till stind I sidana frigor. som bide han och minister 

Danielsson skulk avgdra. 

In(Or sins viinner betonade han, alt han inte skulk dra sig for alt betala 

mutor, om ban sig. att ban kunde ridda minniskoliv med det. Naturligtvis 

var det svirt aft kombinera delta nsed den svenska neutraliteten, nsed 

den svenska diplomatins fdreskrifter och irhundradens traditioner. DirfOr 

vile WaBenberg ha fullt fria hinder. 

Ett stort problem vat ocksi skapandet av de materiella fdrutsittninprna 

fOr aktionens fOrverkligande. Svenska utrikesdepartementet hide inte nigra 

analog for detta indamil och tills vidare kunde Wallenberg inte fi nigot 

annat in Rotten. 

Slut!Igen fattades dock ett beslut, vats viktigaste punkter iterfinnas i 

Wallenberp sanuna dig fOrfattade P. M. 

I. Betriffande riddningsaktionen fir Wallenberg fullt fria hinder. Aven 

med tillhjilp sty motor Mr ban utdva sin verksamhet. 

2. Om han inset personlip rapporter nOdvindiga bar han ritt att 

komma hem nib som heist, utan att i fOrvig hegira tillstind. 

3. Om de pengar, som stillts I utsikt frin Amerika icke skulk vara 

tillrickliga, kin en presskampanj startas I de svenska tidningarna (Or en 

insaming. Naturligtvis i passande form. 

4. Wallenberg reser som lept ionssekreterare med en IOn pi 2.000 kronor 

i minaden. 

S. Utrikesdepartementet medgiver tipnde alt Wallenberg I Budapest 

upptar kontakten med de tillfOrlitlip min, som f. n. MA mot den ungerska 

regeringen och tyskarna, och Over vilka enpbka och amerikanska legationerna 

i Stockholm Smut honom en lists. 

6. Vilma,' Bohm och engelske ministers rekommendera att Wallenberg 

skill uppsdka Dime Sradjay (general och statsminister) och Rh's)** in- 

..04r-AP• 

39

verka pi honom. Hamill gee svenska utrikesdepartementet uttryckligen 

tastind. • 

7. Rapporterna skola skickas med extra kurir. 

8. W. fk tiUstind alt, om si erfordras, ge asyl it farftiljda pi legationen. 

Likasi fir ban utstilla far riddningen nadviindiga dokument. 

9. Han fk ocksi officiellt be om audiens hos Horthy och farsaka farm* 

honom interveners. 

Pi grund iv del beslut som fattats utniimndes alltsi Wallenberg till 

leptionssekreterare. Dirpi stilldes alla de rapporter, som dittilb inlapt 

frin svenska leptionen i Budapest till departementet till Wallenberp farfopnde. 

Genomlisningen tog hela tvi dapr i ansprik. Nir han slutat side 

ban till sin vin dr Lauer: 

— Nu kan jag ince manna i Sverige till slutet iv juli, vane dig kostar 

minniskoliv. Jag skall Oka mig klar fik man si snart corn majligt. 

Delta hinde den 28 juni. Den 30:de slutade Wallenberg sin anstallning 

i Mellaneuropeiska Handebaktkbolaget far att ostard kunna slut [Ora sins 

farberedeber far den stars resin. 

KUNG GUSTAFS BUDSKAP TILL HORTHY 

Mena ezakta undenittelser anlinde till Jewish Agency frin dens 

budapestrepresentant NUM& Krauss, vilkens rapport iv den 19 juni lyckats 

komma igenom till Schweiz och Istanbul. Aberopande denim rapport bad 

Jichok Griinbaum frin Jerusalem den 27 juni telegrafiskt prof. Ehrenpreis 

om intervention has svenska regeringen. Ehrenpreis bade redan dagen innan 

fitt samma anhillan iiven frin ZUrich. Mir bade under tiden Schweizerisches 

Hilfskommittê fiir Juden in Ungarn (Comite d'entr'aide Suisse pour 

'nib en Hongrie) bildats, vilken likaledes fitt unclerrittelser frin Mild& 

Krauss. Denne bade Mint sin rapport med en ruminsk kurir, som Georges 

M. Mantello, farste sekreteraren vid El Salvadors generalkonsulat i Grave, 

skkkat till Ungern. Hjilputskottets ordfikande, iivenabbinen i Zurich, 

dr Zwi Taubes skickade fiiljande telegram till prof. Ehrenpreis: 

”ZuverUissip Infonnationen berichten von bevorstehenden 11assendeportationen 

in Urgarn, veranlasset dringlkhe Intervention des Ktinigs 

Eures Landes. Dr. Taubes.” (Tillftirlitliga informationer rapportera (orestiende 

massdeportationer i Unprn. Faranstalta entrigen intervention iv 

Edert lands konung.) 

40

Rani Welimbers i 

andions. 

lied stbd av dessa skrivelser vande sig dr Ehrenpreis till svenska utrikesdepartementet 

och utvecklade tanken pa konungens intervention. Min 

upptogs med sympati. i all synnerhet som ocksi paven viint sig till konungen 

med en liknande anhAllan. sarntidigt torn han meddelat, alt ricks* han 

i siirskilt budskap ville vanda sig till Horthy. 

Si blade del di. alt konung Gustaf personligen viinde sig till Ungerns 

riksfrirestirdare. Budskapet, som iiverIlimnades av minister Carl Ivan 

Daniebson. itfriljd av attaché Per Anger. vid audiens den I juli, lydde: 

"Ayant appris let mesures extrimement dures et severes de Votre 

Gouvernement vis-k-vis de la population juive en Hongrie je me permets de 

m'adresser personallement a Vntre Altesse Serenissime pour La prier au 

nom de l'humaniti de prendre des mesures en faveur de ceux qui restent 

encore a sauver de cette race malheureuse. Cet appel i Votre coeur ginireux 

est dicti par mes views sentiments d'amitie pour N'otre Pays et par mes 

41

souhaits sincires pour la bonne reputation de la Hongrk dans la comminute 

des nations. 

Gustaf R." 

(gier alt ha erhillit Mimed= em de utornordentligt Mr& metoder sem 

lider revering tiligripit gentenot den *deka befotkninen i Linen% linkv kit 

att Winds nds personligen till !dem Mishit far all I rnarialtlighettins narnn 

Wks Mier att %Mta itgirder, far alt rid& dent, soot linnu Mere& sit Adds iv 

dells olyekliga folk. Denna viidjan bar fdranletts iv mini game Weser av 

vanskap far Mort land ocit iv min uppriktisa oro Ie. Unseen gods neon 

rykte i nationernas sarnfund.) 

Efter nigra dagar ankinde fOljande svarstekgram frin Horthy: 

"A Si Majeste Gustave V. Roi de Suede. Stockholm. 

J'ai reçu rappel que Votre Majesti m a adresse par le fil dims !'esprit 

de la plus grande comprehension. Je prie Votre Majeste Witte convaincu 

que je fais tout cc qui eat dans mon pouvoir dans lea conditions actuelles 

pour faire respecter lea principes d l'humanite ride requite. Tres sensible 

mix sentiments d'amitie que Votre Majesti iprouve pour mon pays je La 

prie de lea girder pour le peuple hongrois dans ces heures de lourdes 

epreuves. 

Nicolas de Horthy, 

Regent du Royaume de Hongrie." 

(Jag bar =onset den teleindislut vadian, som IMers Majenat MAIM sais. 

Mid kinelor av dm stares Melee . bider jag Edens MOW& van inertesad 

cm att jag gar alit, win under nuvarande itirbillanden star I min mat, i att 

humanitetens oeb retviaans el:wiper sni repetitive. Jag utattar I hag prod 

Os kinder iv vansican tar mitt land, vilka besjala Ides laat, tub jag Wier 

Wen litajeset att bibehilla desanuna ententot de ungerska (olket i dem 

tide iv t ilea prövningar.) 

• 

Men det finns ocksi Andra intressanta detaljer. som man skulle tuna 

toga till dessa dokument. 

Ehrenpreis Overkimnade de Iva telegrammen till utrikesdepartementet 

med orden "periculum in mora" fara i drOjsmil 

Statsminister Per .Albin Hansson gjorde utrikesminister Gtinthers plan 

till sin, och den 28 Juni beskits enhilligt. alt man skulle vkdja till konungen 

em intervention boa Horthy. Omedelbart efter statkidens sammantride 

fOrfattades ocksi texten till brevet. 

Konunpn kom fOljande dag. den 29 'uni, in frin sift sommarrtsidens 

fir att hills konselj. Sedan alla iivrip. krenden refererats och handlaps 

meddelade statsminister Hansson, att Innu ett utomordentligt krende viatide 

pi behandling. Han redogjorde fik saken och framh011, att det kanske 

skulk vara iv stort virde out konungen i ett personligt budskap vinde 

sig till den ungerske rikskirestindaren. 

42

Eftersom iirendet var bridskande ocb tiden kort hade telegrammets text 

redan fOrberetts, sade han och Overliimnade den till konungen, som fortmdrad 

frilpde, varier lute regeringen vinde sig till den ungerska regeringen 

och varfik just han skulk telegrafera direkt. 

Statsministern svarade, an enligt regeringens lisikt skulk ett dylikt steg 

frèn dess sida vara en politisk akt, i vilken tyskama eventuelh skulk se 

en brott mot neutraliteten. Men cm konungen som virldens iildsta monark 

viinde sig till Horthy, till silken ban stod i viinskapligt fOrhillande, skulk 

det inte kunna betraktas annat an som ett av rent miins gliga kiinslor dikterat 

Meg. Etter delta skrev konungen under budskapet och anmirkte 

sift jovialiska Mitt: 

— Jag fiirstik, du tycker det iir Mime att jag blamerar mig, in att du 

giir det. 

Redan samma kWl meddelade fOrste sekreteraren i utrikesdepartementet, 

Assarson, i telefon det glidjande resultatet till Overrabbinen Ehrenpreis. 

Pi dennes begliran !ask han ocksi upp telegrammets text fiir den tacksamme 

liverrabbinen, som i extra audiens tolkade sina kiinslor. niir interventionens 

lyckliga resultat inom kort blev bekant — instillandet av de 

ungerska judarnas deportering. 

WALLENBERGS RESEFIABEREDELSER 

Mina oriktiga uppgifter cm Wallenbergs resefOrberedelser bar sett 

dagen. Vi ha varit i tillFille att kontrollera fOljande fakta. De anteckningar 

och dokumentkopior, yaks Wallenberg i original tog med sig till 

Budapest, ha vi haft till yin fOrfogande. Enligt dessa ha vi kunnat rekonstruera 

Raouls sista vecka i Stockholm fike den ungerska man. 

En av dr Lauers vinner, den i Stockholm boende kompositfiren Lajos 

Lajtai, sammanfOrde Wallenberg med Vilmos Biihm. Av denne tick Wallenberg 

informationer om de politiska fikhitIlandena i Ungern och dessutom 

en Psta Over de socialistiska ledare till vilka han med ftirtroende skulk 

bums& linda sig i Budapest. Kaplan pi dam lista finns kvar och lyder: 

Herr F. Gustavsson c/o Nils Dahlia, Uppfartsvigen 3, Risunda. 

Magda Biro — /mimes mor Irma Biro — hennes syster Tete& Biro. adr. 

Budapest VII. Damjankhgatan 25 e. Tel. 420-1115. 

Joan Koronya — *dress genom fru Irma Biro — ik fik varje 

Information! 

43

Dr Eduard Hebelt, Budapest 11, Pasareti-vigen 371. 3. 

Istvin Sziva, Barossgatan 112. 

Martha Biihm, Tatragatan 32, 3 tr. Till henne skall utbetalas 1.000 p., 

motvirdet 250 kr. bar deponerats 

Etter 3-4 veckor bOr ni besi:ika: 

Samuel Csapo, Arenavigen 140. 

JOzsef Nadas, Visegradivigen S b. 

Friga hos fru Koronya efter (Mande personer (iven fru Biro eller herr 

Hebelt kin limns upplysning): Emanuel Buchinger, Illes Monus, Jonef 

Brachler, Anna Kethly, Lajos Kabok, Geza Malasits, Ferenc Szeder, Miklos 

Witteg, herr ilillok och hans dotter, Endre Bajcsi Zsilinszky. 

(Det visade sig sedan ocksi att Wallenberg sammantrif fat med itskilliga 

av de pi listan fikekommande personerna, och att ming* av de iv 

Balm rekommenderade personerna verkligen gjort Wallenberg stora 

tjinster.) 

Etter samtalet side Wallenberg till di Lauer: 

— Av fi minniskor bar jag hittills fitt en si utomordentligt samlad 

bild av det hela som nu iv hr BOhm. Han bar verkligen givit mig problemet 

i genomskirning. 

I dessa dagar kern hela ungerska kolonin i Stockholm till Wallenberg 

med anhillan att ban mitte ta med sig brev till deras anhOriga och nm 

majligt hjilpa dam. 

Wallenberg, som sin vana trogen tinkte pi minsta detalj, side, an enligi 

nans uppfattning kande Gestapo sikerligen vil till UD:s hemliga code. 

Det yore ocksi mtijligt alt tyslcarna komme alt fOrbjuda chiffertelegram. 

Dirt& sammanstillde han sjilv en limpligare av affirsord sammansatt 

code, som han limnade dr Lauer. Derma chiffersamling finnes innu bevarad. 

Man kin se med vilken oinsorg Rirberedelserna vidtagits. De socialdemokratiska 

!Marna bade fingerade namn, liksom ocksi Sztojayregeringens 

medlenunar och de statssekreterare som bade med de ungerska judedeporteringarna 

alt Ora samt tjinsteminnen vid svenska legationen I Budapest. 

(Ex. Per Anger — Helena, Iver Olsen -- Larsson, Vilmos Bohm — Gustavsson 

o. s. v.) 

En bide intressant och riirande episod var Wallenbergs avsked frin 

Overrabblnen Ehrenpreis. Omedelbart fore avresan :Ate han upp Overrabbinen 

I Badhotellet I SaltsjObacien. Representanterna for Jewish World 

Congress, bourns Masur och HoHinder, fOljde honom liksom ocksi 

dr Lauer. 

Ehrenpreis Overlimnade ett rekommendationsbrev till Samuel Stern, 

ordfOranden I det ungerska judiska ridet. Han hemlightill inte att han 

44

arjan haft vissa betinkligheter i (riga om utsandandet av den unge 

mannen, men ban hide mer och mer Overtypts cm Walknbergs allvar. 

Nu vat ban fullt avertypd om missionens tramping. Ehrenpreis frigade 

cm Wallenberg, som reste ut som ombud for den judiska varldsorganisationen 

och *twit sig uppgiften att ridda judarnas liv, Onskade Overrabbinens 

vilsignelse. 

Wallenbergs jakande svar talade averrabbinen till honom och side, 

att enligt Talmud "de man, som farbereda en resa i mansklighetens tainst 

sti under Guds sirskilda beskydd". Delta uttrycker Talmud si, side 

Overrabbinen: Sziche micva Man nizakin! 

I en hebreisk ban bad Ehrenpreis am framging far Wallenbergs mission 

och om Guds valsignelse och beskydd och gay honom den pristerliga 

valsignelsen. 

Wallenberg mottog med star rikelse derma far honom ovanliga vilsignelse 

och tog avsked kin den djupt rank pink iiverrabbinen med 16fte att 

gam alit sotn stod i bans tnakt for de ferfaljda. 

Tiotusental och 'ter tiotusental kunna vittna cm. att ban verkligen har 

infriat det laftet. 

Amu en typisk liten episod bar Raouls viinner bevarat i minnet. Fare 

avresan inkiipte Raoul en revolver. Han valde en gammal modell, eftersom 

den var billigare. — Jag mi.ste span, side han, eftersom det rik sig cm 

statens pengar. 

Raoul nimnde aldrig med ett ord nigot cm det stora inflytande bans 

familj hide i det svenska samhallet. Men nar han lick det diplomatiska 

uppdraget fyllde det honom med en %Wan stolthet att han iheropade 

familjenamnet och side: 

— Nar en Wallenberg bar skickats till utlandet i statens tjinst bar del 

alltid vuit hans plikt att era silt det for sitt land, till vilket namnet 

Wallenberg farpliktar. 

Wallenbergs ideal van for avrigt kusinen, bankdirektar Jacob Wallenberg. 

Till dr Lauer side han, att ocksi han skulk vilja era hemlandet 

al manp Olinger som kusin Jacob gjorde Sverige under kriget. 

Jacob Wallenberg, son till Enskilda bankens chef och Ostasiatiska kompaniets 

grundare Marcus Wallenberg, farde under kriget som svenska 

finansdepartementets ornbud de stora farhandlingar med Tyskland, som 

bade till resultat, alt tyskarna, som plundrade ink Europa, farblev Sverige 

skyldip 1,4 miljard svenska kronor. I betraktande iv divarande fantastiska 

fliehillanden mime detta sea som ett avervildigande r -sultat. Raoul visste 

45

dessutom att Jacob Wallenberg stod i fOrbindelse med och delvis finanguide 

den antinazistiska tuiderjordiska rtirelsen i Tyskland. 

Sista dagen fore resin var inne. Raoul ga y en avskedsmiddag for en 

tringre krets och framlade sins planer (Or denim. Han side, sit enligt 

bans isikt "miste man upptrida storstilat och bestiimt". Slutligen tog 

han avsked f rin sillskapet med orden: — Jag skall flirsetka sit riidda si 

'tamp minniskoliv sum mbjligt, alt slita si ming* soon miljligt frin 

mtirdamas klor. 

hied detta program bOrjar Raoul Wallenberg sin resa. Enligt passets 

personbesktivning air han: 31 kr (I. den 4 aug. 1912 i Stockholm), 170 cm 

ling, hat brunt hir, bruna Ogon ... 

Hans bagage ir: tvi ryggsickar, revolver, regnkappa och Edenhatt. 

Den 6 juli pi morgvnen startar ABA-maskinen frin Bromma flygfilt. 

Han följdes iv dr Litman Lauer, med vilken han konunit Overens om, att 

cm ban inte kunde genomfOra sin mission i den omfattning sum planerats, 

skulle ban skicka ett chiffertelegram. Han bad nu Lauer att efter dettas 

eventuella ankomst stilts upp Sven Salin, si att dense kunde gi upp till UD 

och hegira hans iterkallande. 

1 det Ogortbikk han Or ombord tar han avsked frin dr Lauer med 

orden: 

— UD skkkar ut mig som humanitir attaché. Jag vet vilket arbete som 

vintar mig. Jag skill gOra vad jag kw (Or att hederligt fullgOra mitt 

uPPdfai- 

46

SITUATIONEN I BUDAPEST VID 1VALLENBERGS 

ANKONIST 

Den 9 juli 1944 anlande Wallenberg ef ter tvi dagars uppehir i Berlin 

till Budapest. Han anmälde sig till tjanstgaring i den lilts palatstiknande 

villan vid Gyopirgatan 8, dar svenska legationen var inrymd, och over- 

Iiimnade som kunglig kurir till minister Danielsson Gustaf V:s anvisningar 

om startandet av den omfattande hjalpaktionen. 

Vid Wallenberp ankomst leddes skyddsmaktsavdelningen av attaché 

Lars Gustafsson Berg. Wallenberg Overtog ledningen st y B-avdelningen 

(humanitira frigor), dar ocksi legationstjanstemannen Giite Carlsson var 

acstalld. Senate kom ocksii v. konsul Yngve Ekmark frin Zagreb, som 

vat tjiinstetnan yid svensk-ungerska tandstickstabriken. Darefter anlande 

Asta Nilsson, sorn i fOrsta hand sysselsItte sig med barnaktionen. 

Legationssekreterare Per Anger (Sven Salins systerson) orienterade 

honom fOrst am alit som dittills skett. Han omtalade att en mindre organisation 

redan bOrjat fungera. For dem, som fOrsetts med provisoriskt 

pass, existerade ett kontor pi legationen, vats tillkomst hide ganska intressanta 

orsaker. 

I april 1944 vigade ingen besiika en utlandsk legation, eftersom en 

Gestapobil standigt stod framfiir den pi Rdzsadomb liggande turkiska 

legationen och slog ned pit alla som gingo dit. Denna nyhet speeds snabbt, 

ach det sides, att det var ett farligt fOretag att gi till en neutral legation. 

De ungerska judarnas svenska slaktingar och affarsviinner farharde sig 

genom svenska beskickningen i Budapest om sina anhiiriga och af firsvanner, 

och pi sal vis ftirdes dessa upp pi en lista och senare I ett kartotek. 

Nigra fi bade med LTD:s medgivande erhillit ett s. k. provisoriskt 

pass. De fiesta vigade emellertid inte anvanda del, utan beh011 det i hemlighet 

och anade inte hut de skulk kunna komma till Sverige tried det. 

Passet betraktade de som det auks sista halmstriet. 

I mitten av juni 1944 gay beskickningen sidana provisorblut pass At 

de tvi familjerna Wahl och Forgics, i avsikt att gynna svenska intressen. 

Fotgks var vid deans tid i s. k. arbetstjanst has Orionfabriken. Passet 

skickades ut till honom pi arbetsplatsen. Man kit honom sill y avgara, 

vad ban skulk gars med det. Beskickningen visste inte sjalv, vilket viirde 

de provisoriska passen bade och sag i dam ett tveeggat svard. Wohl fiksOkte 

emellertid utforska yirdet iv det. Han skkkade upp en person till 

den officiella fritmlinpkontrollens ledare, ministerialridet Jen?. Sindor, 

vilken }allude och side, att ban late kunde begripa, hur Wigan som 'eyrie 

Budapest kunde erhilla utlandskt medborprskap. Om det dock farhall 

47

Svenska be skii kninvn i Budapest. Gyoptirguidn 8. 

sig sA skulk vederbbrande senast den 1 juli limna landet, i annat fall 

bleve ban internerad. Sindor yore fOrresten villig alt ge -hedersvakt" till 

gransen. 

(Orsaken till detta fOrfarande var den, alt SztOjay-regeringen i den ursprungliga 

fikordningen undantagit utlindska medborgare frith bestammelserna 

om plikten att ham stjlirna, (ran de egendomsrittsliga bestimmelserna 

o. s. v. For Adana frammande staters medborgare miste 

KEOKH, dir alla utlanningar registrerades, utstiilla ett intyg.) 

Legationen gay fbrutom ett provisoriskt pass annu ett ■tttyg till Wohl, 

som efter svaret frin KEOKH:s direktOr vinde sig till en inflyteberik 

advokat. Karakteristiskt for denna lid Or, alt denna advokat skrev ut ett 

intyg pi alt 'ohl kke yore skyldig alt blira stjiirnan och kunde flytta ut 

fan stjiimhuset, varefter Wohl inlimnade denna ansbkan om befrielse frin 

alt bar& stjtirnan till KEOKH. Med stiid av detta intyg kunde ocksi 

familjen Wohl ta av sig sina stjarnor. flytta boil frAn stjaruhuset och in 

i ett annat kke stimplat hus. 

48

Ulan stjarna berate sedan Wohl personligen Jena Sindor. Efter en 

ling diskussion farklarade KEOKH:s chef all ban hall fast yid alt de 

genast skulle lamna landet, ty annars skulle dessa prnvisoriska passinnehavare 

interneras. Under de West feljande dagarna fortsatte farhandlingarna 

med KEOKH-chefen. Arendet hamnade slutligen hos polisrAdet Jinos 

Farkass. som till sist begiirde en not av svenska leptionen, enligt vilken 

ails de. sum fAtt del provisoriska passet vore aft betrakta som svenska 

medborgare. Legationen skulle ocksi begara, aft de befriades fain alt bara 

stjarnor och trim skyldigheten alt deklarera sin fermagenhet saint alt slippa 

Ii livsmedelsransonema reducerade. 

Leptionen skrev ockr4 delta brev den I juli och pi grund av delta 

utpv KEOKH ett intyg cm undantag fiir innehavare av provisoriska 

pass. Si barjade de svenska skyddslinpmas diddning genom KEOKH. 

Just di hade Vilmos Forgies Ode ocksi vant sig. I slutet av juni hamtades 

de internerade frin fabrikerna i Ujpest till Bekismegyer. varitrin de deporterades. 

Sedan man genom alt ta if rin Forgers och hans kamrater ails 

papper "desindividualiserat" dem. sprang Forgics i sista iigonblicket upp 

till det I fabriken belligna kontoret. bad om sin provisoriska pass, som 

en kristen kamrat tagit vara pi At honom. tog tram det och protesterade 

mot alt ban sisom utlandsk medborgare slapades bort. Di spekde det 

svenska passet fiir fiirsta gingen en roll sum raddningsinstrument infer de 

ungerska myndigheterna. 

Man visste inte vad man skulk ta sig till. lied order' "far dig din 

jude hhilper det Ind& int.", skickade man honom till internering. 

Sedan KEOKH utstallt ovannamnda intyg, tradde svenska legationen med 

sted &raw emellan far Forgics skull, varpi ban flyttades Over i utlannIngarnas 

interneringslager. Sedan ocksi polisridet Farkass skrivit ut ett 

intyg, himnade han ocksi delta lager. Familjen Forgics bade alltsit raddats 

undan deportering. 

I de fortsatta farhandlingarna deltog ocksi en tjan.steman frin svenska 

leptionen, dr Niesey, som klargjorde den slutgiltiga texten boa KEOKH. 

Just di meddelade man honom, aft Gestapo ocksi var intresserad i affaren. 

I realiteten bade Overstelbjrnanten i poliskiren Wale Ferencxy, chef far 

ckt judiska utrensningsutskottet I Ungern och farbindelseof titer mellan 

gendanneriet och del tyska judeutrensande Sonderkommando, beordrat 

dr Meaty till sig. Under del samtal, sum talkie I Semmelweisgatan 6. fartiara& 

Ferenczy, att hart inom 72 timmar ville ha en lists over de svenskjudiska 

medborpre, som pi grund av provisoriska pass blivit befriade frin 

stjarnor. Dessa miste inom mycket kort rid himna landet. 

!Car Wallenberg anliinde arbetade just fru Imre Rise. Litszle Turay och 

4 — Mod We1144ber4 

49

Hugo Wohl pi svenska legationen med sammanstillningen av denna lista. 

Wallenberg fOrhOrde sig genast om den nu befriade Forpies erfarenheter. 

Han :OW utforska, tad de skulk tanka, om han inskrinkte sin verksamhet 

till att ordna utresan for de omkring 600, som flit provisoriskt pass, 

eller am det skulk gi att orgattisera en meta omfattande aktion. 

Died star gliclje konstaterade han att svaren tilkidde startandet iv en 

storm aktion. Det stimde iiverens med bans mil och hans lingtan att 

ridda si minga oskyldiga offer som 

Samtidigt skaf fade han inforrnationer fnin vida kretsar om liget. Redan 

den dag han anlinde, uppstikte I. judiska rhdet I Sipgatan 12. 

Om detta besiik berittar en av han.s barndomsvinner intressanta detaljer: 

— Den 12 juli liksom i albninhet under julidagama, villde en enorm massa 

in i mosaiska fiksamlingens bus. Jag uppehilll mig i ordfarandens rum, nit 

portvakten slippte in en blaklidd. stjarnfri tang man, som talade tyska. 

Hans energiska upptriidande gjorde, att man tog honom fOr en Gestapoman. 

NU ban frigade efter ordfOranden Stern visade man in honom. Sekreteraren 

side endast namnet Wallenberg samt meddelade att ban kom kin 

svenska legationen och Onskade tala med ordfOranden Stern. 

Ocksi ordfOnmdens rum an ruPt och den unge mannen vintar ridlOs. 

Platsligt fir han syn pb en god yin. dr IAszló PetO, gir (ram till honom 

och drar sig tilbaka mrd bottom i en Rinstersmyg. Dr Feta gir si (rim 

till ordfOranden, (slat med honom och meddelar sedan Rirsamlingen 

ordfOranden bar ett viktigt samtal med in av svenska legationens ombud 

och bar, att man late skall stOra bottom. 

Si btirjade Rirbindelserna melLin Wallenberg och det judislut ridet. 

Wallenberg talade linge med ordfOranden Stern. Fara iv alit tiverlimnade 

ban prof. Ehrenpreis' pi tyska avfattarie brev, som i svensk Oversittning 

lyder: 

"Till heff Samuel Stern, Judiska radets ordfOrande, Budapest. 

Hinrarande utrikesministerium bar gi vit hr Raoul Wallenberg i uppdrag 

att som legationssekreterare vid st enska legationen i Budapest samla 

infonnationer am de ungerska judarnas lAge, prtiva informationema och 

login fOrslag am, hur hjilp skill kunna givas. Jag ber Er ad ridets med. 

lemmar — till vilka enlist vad jag bar fitt vets ocksi Overrabbinen i 

Buda War — =Maga hr Wallenberg och ge bottom vane upplysning som 

ban kin behava. Skriv ner ails Edna Onskningar och alla de fOrslag seen 

Edent rid &akar &manta till mig och ge dem till honom. Innehillet I 

hr Wallenberp meddelanden komrner air via hirvarande utrikesdepartemerit 

Overlimnas till mig. 

SO

me 

svki 

:WM IIIFLUEN M;111/ALIsr's 

IINdorka.•irdledie 

AS A 

Proviossilki pus 

eimpre poulsiss immuring Pa" lAsks•siabs4mr1PAiopm 

. Vohs S. V :' A II 

'bosom rows.% 

_ 

-11■1;4.44 . 

1 

- 

Sverski porisofiat pan. 

War 

Midatompsso 

• sl.sownsomossase 

• 1••••••••••••••■•••••••• 

mew 

Me Ole 

11.111.11 WW2 

SkilftEllett• 0811111.11tOCSAft 

letnie 

ss, 

WOK 

i•1■• ' • 1.1•• 

"•••1;11C1MNIZE111111117.14".• 

. aaamas ti MA* 

eilfrotts,

Vir hirvarande hjilpkommitte stir i kontakt med vederbOrande i utlandet 

och vi komma fOrvisso att ftirsiika alit, som Or mitjligt i delta svira 

Med de bista broderliga hilsningar och i den fiirhoppningen att vita 

trosfrinder genom Guds nid skola undslippa del varsta ftirblir jag 

Eder uppriktige 

Marcus Ehrenpreis." 

Hiirefter meddelade Wallenberg. alt en extra kurir titer nigra dapr 

skulk resa till Stockholm med den fOrsta rapporten. Han bad WW1* alt 

snarast mOjligt fir en trovardig redogOrelse fiir liget. Merma skrevo 

Samuel Stern, dr Ernii Peth och dr Kiroly Wilhelm redan F tmtna dag och 

dr LA3216 Fetti tiverlimnade den till Wallenberg.) 

Dirpi uppsOkte Wallenberg schweisiska legationens avdelning fiir bevakande 

av frimmande intressen, som arbetade i I. d. amerikanska legationens 

byggnad vid Szabadsigplatsen. HOT larde han kiinna konsul Charles 

Lutz. Han fOrhandlade med denne och drug sedan ocksit in Mild& Kraus:, 

Jewish Agency's ungerska ombud, i diskussionen. Krausz bodde vid denna 

lid pA schweiziska legationen och organiserade pi btista siitt i Vadiszgatans 

"glashus" den palestinska utvandringsaktionen. 

Den 14 juli pi kvillen hade Wallenberg silt fOrsta samtal efter ankomsten 

med Stockholm och KiImin Lauer. Sanialet varade 25 minuter 

och den tyska censuren avbriit det vid flera tillfillen. 

Raoul berittade: 

1. Att judarna i landsortens getton redan alla deporterats. 

2. Alt en stor del av de deporterade inte liingre kunde himtas tillbaka. 

(For censurens skull kunde ban late i te)efonen beritta nigot om skrickryktena 

frin Auschwitz, man bam "skrev om" den fruktansviirda sanningen.) 

3. Att pengar och iter pengar behbvdes. Ctan dem kunde han inte 

komma flagon vart. 

Aktioaens penningaffirer ordnades med hjilp av dr Lauer. Lauer meddelade 

alt Larsson inbetalat 110.000 kr. fiir exporten. I enlighet med den 

uppijorda coden betydde delta att Iver Olsen, War Refugee Boards ombud, 

via dr Lauer Overlimnat sit mycket till det i Stockholms Enskilda 

Bank Oppaade Raoul Wallenbergs Specialkonto. (Inbetalningen skedde i 

Ire olika omgiagar: 10.000, 50.000 och 50.000 kr.) 

Wallenberg meddelade dessutom att ban I defame skulk skicka en detaljerad 

rapport nted kurir och bad entrkget Lauer, alt denne skulle lap si alt 

penprna sitarist mbjligt stillides till hafts fOrfogande. 

52

WALLENBERGS FORSTA RAPPORT 

Atta dagar efter ankomsten till Budapest — den 17 juli - avslutade 

Wallenberg sin fiirsta rapport till utrikesdepartementet. Den — liksom 

Wallenbergs alla iivriga rapporter avfattades p tyska, eftersom den 

tneclarbetarstab. som stod till hans fOrfogande, kke behirskade svenska. 

Di ocksi flertalet av de uppgifter, som strOmmade in (ran olika hill, limnades 

pi tyska kom delta alt bli det of ficiella spriket. Rapporten lyder 

i iiversittning: 

Dr singrrska jmdarnus Mgr drn 17 josh 1944. 

Den 19 mars 1944 drop de trka trupperna in i Ungern, som di hide 

cirka en miljon judiska invinare. Den regering. som di satt vid rodret, 

bade fililjt sina kiregangares exempt., och tillgripit itskilliga betungande 

itgirder mot judarna. dock utan an inskranka dens personliga frihet eller 

slats dens liv ph spel. 

I den regering. sum bildades efter tyskarnas intig, kommo emellertid 

Adana personer med i ministiren. sum hyllade principen om judarnas 

fullstindiga utrotande och som, di det gillde fOrverkligandet iv denna 

utrotningsplan, helt och hillet ginpto tyskarnas Arenden. (Statssekreterarna 

Endre ocli Baky, vilka uteslutande sysselsatte sig med judefriganj Den 

tyska myndighet Mir. SS Sondereinsatzkommando. sum ledde den ungerska 

judeaktionen, bade otnedelbart efter intiget framstiillt yrkande 

pi alt ett judiskt rid skulk tillsittas. Samtidigt hide Overallt i landet omfattande 

koncentrationsliger inrittats. i vilka 11-15.000 judar ur olika 

politiska och sociala kipper internerats. Enligt tyskarnas fOrsäkran till det 

judiska Wet hide de garanterat judarna siikzrhet till sivil liv som egendom 

samt riitt alt ostart leva mitt kulturella och religiOsa !iv. Oven um vissa inskrinkningar 

komme alt gikas. 

I bikjan av april Aladts vane sisom jude gallande person - - enligt raslaran 

— att bira den gula Datidsstjiirnan. Kurt hirefter spirrades all 

judisk ftirmiigenhet utiiver 3.000 pengii per person. Sina viningar och 

mabler miste judarna snarl Overlimna till de utbombade kristna. 

Dessa farordningar hack dock inte direkt berOrt judarnas fysiska 

ezistens. Snarl bikjade man emellertid att driva samman de i landsorten 

kvande judarna i getton. Till desss avgriinsade, med stingsel omgivna 

kvarter, vars fiinster mot den yttre viirlden spikades for med !wider, hide 

judarna endast fitt tags med sig del altra niidvandigaste. Ocksh denna 

placering visade sig emellertid satin van a av iivergiende art eftersom 

011104e* -• 

53

landornridena i grinstrakterna farklarades sem krigsoperationsomride. De 

judar, som hade farts samman i getton, slapades vidare till jittelager, dkr de 

for del mesta miste avvakta silt vidare Ode under bar himmel. 

Frin och med den IS mu j deporterades utan uppehall hundratals judar. 

Nigra dagar fore inlastningen i jarnvigsvagnarna omgivos gettona av 

ungerska gendarmer, och detektiver i c;vilklider gingo in i ligret, dkr de 

pi ett sallsynt brutalt slit farharde de internerade, kvinnor och man, var 

de gamt undan sina viirdesaker. Farst efter att 'tinge ha plagat dem limnade 

de sins offer. Nkr vagnarna kommo, drevos de olyckliga ut med tilkijklp av 

tyska SS-min. Man tvingade i genomsnitt in 75-80 min, kvinnor. barn 

och gamlingar i en vagn med en yta pi 20 kvm. De fingo intet annat med 

sig in de klader de hade pi sig. litet brad. en spann vatten och en hink far 

naturbehov. Vagnarna plomberades direfter. 

I ett tag forslis cirka 3.000 personer bort. Sex sadana transporter avgi 

dagligen. \linos( avlida givetvis under viigen. Dessa tag Ito itminstone 

till 80 proc. dadstag, eftersom deras last levereras direkt till farintelselilgren. 

Tv!' sadana lager aro Auschwitz och Birkenau (i polska Schlesien 

vars gaskamrar och krematorier i maj byggts ut enkom far de ungerska 

deporteringarnas skull. Det kr majligt alt nigon liten procent iv de deporterade 

interimistiskt placeras i nigot arbete. 

Far niirvarande kunna de till badhus camouflerade gaskamrarna dagligen 

(brims 6.000 minniskor. Liken brlinnas. 

Tills dato hat — med undantag far den i Budapest boende hela 

Ungerns judiska befolkning, I. n. 700.000 personer, deporterats. Dispositionerna 

ha varit enhetliga fOr beta landet. Ihporteringarna bkirjar i Oster 

nira fronten. loch ninnar sig landets huvudstad, sist drivs judarna i stiderna 

och i samhillena nira Budapest samman pi del mest upprOrande 

san och forslas utanfOr landets grinser. 

Bingen kring Budapest har slutits. I huvudstoden tvingas judama in 

i bus med stora gula stjimor pa fasaden. Riirelsefriheten ir starkt begriinsad. 

Si leva ungefir 200.000 miinniskor med smi majligheter alt skaffa 

sig livsmedel. I stadens periferier ha flera tusen fingats och deporterats. 

Av obekant orsak kan man omkring den 10 juli konstatera en nigra 

dagars paus i transporterna. Men den 16 forslas omkring 1.600 personer 

bort pi ett tig, som emellertid dirigeras tillbaka. Tack vare vem och 

varfar vets vi tote. 

Det politiska kiget kr oklart. Otvivelaktigt arbeta vissa krafter for att 

farbindra deporteringarna. Resultatet av denna inre lamp kan dock endast 

bli katastrofal for judendomen. De tyska myndigheterna kriva utan tvelian, 

att judarna avligsnas. Melia statstiverhuvuckt och regeringen besti stora 

54

motsittningar. Man har anledning att frukta, att det spinda liget inom 

kort kommer aft leda till en vildsam explosion: statsiiverhuvudet och de 

kristna kyrkorna Onska alt deporteringarna skola installas, men stats- 

Overhuvudet kin inte giira sin vilja gallande 

Raoul Walknberg. 

Legationssekreterare. 

Sam synes skildrar redan den fOrsta rapporten Itiget med Wan exakthet, 

att vi hue ens I skrivande stund skulle kunna ge en tydligare bild iv dessa 

tragbka hindelser. (Den inkorrekta siff ran for deporteringarnas offer — 

700.000 — hat Wallenberg *Iv rittat i sin nista rapport.) 

P. M. BETRAFFANDE JUDEFORFOLJELSERNA 

I UNGERN 

Redan fäljande dag skriver Wallenberg med stdd av nya uppgifter ett 

meta detaljerat P. M., som han skickar med kurir till utrikesdepartementet 

tilbammans med den fiirsta rapporten. Namnen pi dem som informerat 

honom, meddelar han ännu inte. Det sker fOrst i en senate skrivelse. 

Promemorian, scm Or ett viktigt dokument vid utarbetandet av denna 

tide's historia, lyder i svensk livers:tuning: 

Hirmed tramligges en av en fbrtroendeman utarbetad sammanfattning 

iv dagssituationen: 

Med hinsyn till fOrfattaren, som utomordentligt val kanner till Liget, 

vill jag fOrst vid ett senate tillfille tillkinnage bans namn. Samtidigt over- 

Winder jag rapporten nr 2 frin en tidigare citerad kills. Innehillet i dessa 

hada bilagor Overensstimmer viil med allt, som jag hittills erfarit frin 

andra hill. 

Eftersom fäljande uppgifter hirstamrna frin olika sagesmin, komma 

dessas namn att anges senate, vakvid de i originalet angivna siffrorna 

iberopas. 

FOrkdllanderia i wilsonlingsligren. 

FOrildriuma till en iv mina sagesmin (3) transporterades den I juni 

i riktning mot Polen. Av en tillfillighet dirigerades tiget tillbaka till det 

bekanta ligret vid Ikkismegyer, sannolikt resultatet av irkebLkop Serklys 

intervention. Min sagesman erhöll ett utsmugglat meddelande frin sins 

fekrildrar, enligt vilket de voro utan bide mat och dryck. Han begav sig 

till ligret och med tillhjilp iv mutor lyckades han genom taggtrids- 

vri•PA"."`:"` 

SS

stangslet smuggla in ett paket med mat och dryckesvaror. FOraldrarna 

flirdes senare till Polen. 

En annan sagesman (4) besiikte den 25 maj uppsamlingsligret i Kassa. 

Lagret fOrevisades honom av dess chef. baron Fiedler, for vilken han 

samma dag fikestallts av en god van. Enligt baron Fiedlers uppgift skulle 

ursprungligen 16--17.000 manniskor ha varit i lagret, som omfattade cirka 

ett och ett halvt joch. Lagret bade fyllts omkring den 12 maj, och den 

15 bade manniskorna OverfOrts till det nyinrattade gettot i Kassa. Efter 

Ire dagars uppehill dar drevos de iter tillbaka till lagret och den 19 maj 

bikjade drporterinprna. 'id min sagesmans besdk pi platsen voro annu 

cirka 8.000 personer i livet. Pc voro emellertid ytterst utmattade. Temperaturen 

h011 sig mellan tio och elva grader. vadret var diligt, det regnade 

och blame. De internerade bade lagrat sig under smala skyddstak, som 

buros upp av trapelare. Inlastningen i v. gnarna skedde efter namnupprop 

och sedan SS-folket gjort en synnerligen nargingen kroppsvisitation. Bide 

man och kvinnor tvingades alt kla av sig nakna. 'id ett tillfalle sOkte en 

moder att emma sitt lila barn under en vagn. Barnet upptacktes, nigon 

tog det i benen och kastade det med vildsam kraft Over huvudena in i 

vagnen. 

Vagnen var si fullpackad. alt manniskorna endast kunde sti. Enligt 

min sagesman skill baron Fiedler ha beriittat, att han, sedan nigra judar 

bade flytt ur lagret, litit hanga upp deras anharip i Bitterns och — androm 

till varnagel — "pryglat dem mellan benen". 

Transporter till utlandrt. 

En tjansteman. som i sitt arbete noggrant kunnat iaktta transporterna, 

betecknade dessa som avskyvairda och obeskrivligt brutala, i ett samtal 

med min sagesman (4 ). Reskosten bade ofta endast bestitt av en brOdlev 

per vagn, ibland endast av en huh, lev och tvi hekto marmelad. En spann 

vatten fanns i varje vagn. Restiden brukade vara fern dapr. Minga &idsfall 

fikekommo. 

Rehandlingen i Ausrhwitz, Birkrnast ark Waldsee. 

De i bifopde rapporter gjorda pistiendena, alt alla utom de arbetsfika 

mannen och unp kvinnorna diidades, bekraftas av det faktum alt man 

erhillit brevkort frin dessa bids kategorier men kke Inn aldre personer. 

En journalist. son1 tjanstgjort i det unprska flygvapnet och nylipn iterkommit 

frin Kattowitx-trakten, bar bekraftat dessa fikhillanden. Sjalv bar 

jag Anna inte bunnit triiffa bonom. 

56

Reaktiottem i Unger". 

De fiesta ungrare, sum man talar med, skimmas over 'ad som hinder 

odt pAsti an brutaliteterna icke utiivas av ungrare utan uteslutande av 

tyskar. Delta it emelkrtid inte sant. Antisemitismen hat djupa !Otter i 

Ungern. Hjalpitglirderna ha inskrinkt sig till. att man fersett den egna 

vannen med livsmedel och gOmt hnnom. Mang& beklaga sig over judefOrfiljelserna 

samtidigt som de pipeka alt Ungern genom dessa gilt miste 

cm utlandets sympatier. Man fruktar. alt Ungern vid ett eventuellt (redsslut 

kommer alt behandlas simre in Ruminien, eftersom man vet alt 

Rumanien pi sista tiden berjat bedriva en betydligt mildare judepolitik. 

Del tycks emellertid som cm deep isikt endast breder ut sig inom de 

leclande industrikretsarna. I stillet blotter man en viss nyfikenhet ifriga 

ant det strati, som vintar dem, vilka aktivt deltagit i dessa brottslip 

handlingar. 

/ detta sammanhang kan ocksi nimnas. aft man i vissa kretsar (Ormodal, 

att judarnas nentro innebir ett visst skydd vid bombardemangen. 

Man tycks tro,att judarna med avsikt placerats kringspridda i 2.600 judehus 

over hela Budapest i Millet for i getto. Och samma skill trodde man 

ha dikterat beslutet att de judiska arbetspliktiga ince ha ritt alt upp- 

:Oka skyddsrummen under ett bombardemang. 

Flyktrmajligketer. 

Eftersom man miste ha livsmedelskort. dopattest och identitetskort, 

vidare ar skyldig att bira Davidsstjarnan samt hindras av utegingsfOrbud 

under sttirsta delen av dagen it det utomordentligt svirt for en 

Jude alt genom flykt undkomma sitt ode: i all synnerhet som bevakningen 

ir stark bide pi gatorna och Mom judehusen. Dirti11 kommer bristen pi 

kontanta betalningsmedel. den kristna befolkningens ljumma sympati och 

landets iippna, littOverskidlip tnpografi. 

I Budapest torde 20--5.000 judar leva Pmda boa sine kristna winner. 

De som ha stannat kvar i judehusen iro huvudsakligen barn, kvinnor och 

gamla rainniskor. Ifinnen aro i arbetstjinst. Under fiirsta veckan i juli 

dtiptes ett stort antal personer av katolska waster. Numera ar man dock 

mem iterhillsam oth fordrar en tre minaders kurs (Ore utdelandet av 

dopet. 

Ming& vaster hiktas. Man hade hoppats an man genom dopet skulle 

bli befriad (tin att barn Davidsstjarnan. Antslet diipta judar i Ungern 

torde dock htigst vara 70.000. Vissa smit mOjligheter fOrefinnas alt tillages 

■•■•■•• •••• 

57

sig utbombade och citiciade ariers papper, men dessa betinga i allminhet 

mycket Mgt pris. Diremot Winner jag personligen inga fall av fiirfalskade 

identitetskort, och tryckerierna iro si striingt kontrollerade, att dct knappast 

fOreligger nigra mOjligheter alt radda sig pi deans viig. 

Det socialdemokratiska partiet hr i princip judevinligt, men det ir praktiskt 

taget lamslaget och bar inte kunnat hjilpa mycket. Det kommunistiska 

paniets instalining och verksamhet kinner jag inte till. 

Mutor. 

Ett jirnvigstig med 1.200 judar bar avgatt kir pnska !Inge sedan till 

Spanien for vidarc befordran till Palestina. Det stir emellertid for narvarande 

i Hannover. Antagligen hat — utaa alt regeringen vet nigot om 

det — en Overenskommelse triffats melba judiska ridet och Gestapo, 

som i sin sida angivit att dessa judar skulle deporteras pA vanligt sitt — 

d. v. s. till avrittning. Priset kall ha varit 80.000 pengii per .ierson, men 

jag hat ingen miijlighet alt kontrollera uppgiften. Fiera enstaka smugglinpr 

tyckas ha verkstallts iv Gestapo efter en fiiregiende penningutpressning. 

Duck pistir man, att of f ten i alla fall till sist &Wats. 

Utom det len tidigare rapport omnh-nnda kinner jag inlet fall, dir nigon 

kunnat ridda sig ur ett interneringshiger. Av ett anonymt brev, som kommit 

legationen tillhanda, froungir det emellertid alt brevskrivaren undkommit 

ur ligret i Bikismegyer. Pi det hela taget tyckas mutor ha fOrekommit 

i betydligt mindre omfattning in man kunde ha vintat, kanske bl. a. dinar 

att bela uppsamlingsoch transportproceOuren skett si mekaniserat hastigt 

och opersonligt, alt de utomstiende, som vebt hjiipa, belt enkelt Int, hunnit 

tale used vederbOrande !igen:het. 

Manfred Wrisskosseeneens iigure riddas. 

Hela familjen Weiss — 39 personer — har fitt limns Unpin. De bar 

uppehillit sig en minad I Purkersdorf i nirheten av Wien varifrin de fortsalt 

resin till Lissabon, dit de som bekant ha anlant. President Chorin 

beiinner sig i London, dir ban enligt uppgift frin hirvarande SS-min 

bedriver anti-ungersk propaganda. 

Enligt iiverenskommelse kvarh011s baron Alfons Weiss, direktar Franz 

Mautner och baron Georg Kornfeld, den senare frivilligt itfOljd iv hustru 

och son. De Aro gissbn i Tyskland, den Rine I Gmilnden, de senare i Wien. 

De behandlas vil och en av herrarna hr ensam fi ress till utlandet var. 

annan vecka. Weinkoncernen hu pi 25 ir utarrenderats till ett Gestapo 

58

tillhOrigt bolag for en i ftirskott erlagd arrendesumma pi en miljon riksmark 

ad) fyrahundratusen dollar. Finnan hat ilItsi Overgitt i Gestapos SS-grupps 

Igo och ej i Gikingverkens. 

Budapest den 18 juli 1944. 

PROTOKOLLEN FRAN AUSCHWITZ 

Raoul Wallenberg. 

LegatIonssekreterare. 

Tin detta memorandum har Wallenberg ocksi fogat fOljande protokoll: 

"Sedan tvi slovakiska judar flyti Inn Birkenau den 7 april 1944 var 

upprOrdheten i lAgret synnerligen star. Politiska avdelningen iniedde omedelbart 

en start upplagd undersOkning. under vilken flyktinprnas viinner 

och Overordnade ctriingt fOrhOrdes, dock utzn frampng. Efterst-n flyktingarna 

voro gruppfunktionirer blevo sum straff — eller milhinda av forsiktighet 

— samtliga judiska funktioniker beriivade sina poster. Med dins 

fOrutsattes art flykten skett Iran byggomridet nummer tre. varfik bevakninpkedjan 

fOrkortades Si att den nu gick rakt genom delta omride. 

Den 1 awn 1944 ankom en transport grekiska judar av vilka 200 placefades 

i ligret. medan de Ovriga cirka 1.500 omedelban ihnilgasades. 

Malian den 10 och 15 april anlinde ungefir 5.000 arier. till stOrsta detect 

polacker, vilka tillsammans med en 2---3.000 kvinnor (ran det likviderade 

nigret Lublin-51ajdanek fiirdes till Birkenau. De erh011o numren 175.000- 

181.000. Bland kvinnorna voro ungefar 300 pobka judinnor. De fiesta av 

de ankomna voro sjuka och fOrsvagade. Enligt erhillna infonnationer ha 

de frisks arierna ants till tyska koncentrationsliger. kv dessa arier ha 

vi fitt veta fOljande om de darvarande judarna: 

Den 3 november 1943 avrattades samtliga judar, d. v. s. 11.000 min 

och 6.000 kvinnor i ligret i Lublin-Majdanek. 

VI kunna erinra oss att SS-fOrbanden i Birkenau vid denna lid berittat 

for oss, att Lublin iiverfallits av partisaner varfOr en del av SS-rnanskapet 

i Birkensu tillfälligt dirigerats dit. 

I Mint NIajdanek miste judarna pi flit nr 5 griiva djupa graver. Den 

3 november fiircks de i grupper om 200-300 hitut, skOtos ned och 

begravdes. AlIt var Over pi tvi timmar. Oronbediivande musik a.ckompanjerade 

massavrittningen fOr att skotten skulle Overnistas. Endast 

300 flickor. som voro sysselsatta riled viigrOjnings- ach skrivarbete, fOrblevo 

livet. De kommo till Birkenau tillsammans med deans grupp. Tre dapr 

$9

eiter sin ankomst blevo de pa order Iran Berlin gasade och briinda. Av 

misstag undkom tvi flickor. Fiiljande dug skOtos de ned, och kanslisten 

som varit orsak till misstaget. avskedades kin sin plats. 

Lublinjudarnas Ode framkallade en fruktansvird depression bland 

internerna i Birkenau. Man fruktade att ocksi Birkenau skulle likvideras 

at som Lublin. 

I slutet av april &Mande ytterligare erekiska judar. Av dessa fOrdes 300 

i laga medan ungefir 3.000 avrittades. 

Yrerligare transporter anlinde i bOrjan av maj (mindre och stOrre ) 

med hollkindska, franska. grekiska och belgiska judar samt pokka arier. 

De fiesta placerades i Bona-huset i Auschwitz. Den fiksta sandningen 

ungerska judar anliinde omkring den 10 maj till Birkenau. Dessa kommo 

kin uppsamlingsligren och fingelserna i Budapest. En del bade ocksi 

tufts till finga pA gatorna och stationerna i Budapest. 

Vi bar haft tillfille at' tala med nigra kvinnor: syskonen Ruth och 

Mid Lorint i Zsolna, Ruth Quastler. Bratislava, Iren Roth, Nagymihily 

och fru dr Bama Fuchs. 

Transporten infOrlivades i ligret efter den sedvanliga renraknings- och 

tatueringsproceduren Nlannen erh011o nummer Iran 188.000. Kvinnoma 

fikles till kvinnoliiger. engefir 600 min, bland dessa ISO i Aldern mellan 

45—S0 ir fiirdes till Birkenau. dar de tilldelndes olika arbetsuppgifter. 

De Ovriga stannade i Auschwitz. dir de sysselsattes med bygprbeten for 

Bonafabriken. 

Medkmmarna av denna transport Aro alla i livet. Ince en enda av dem 

bar forts till gaskammaren. som annars ir brukligt. I de bray, som de 

tilliitos skriva till de anhikiga. tvingacles de act som uppehillsort skriva 

Waldsee. 

mitten av maj bOrjade de ungerska masstransporterna till Birkenau. 

Dagligen anliinde 14-15.000 judar. Vigen fran Poet till krematoriet 

gjordes i ordning i raskt tempo under arbete dygnet runt, sit att transporterna 

kunde fOras direkt till krematoriet. Av de deporterade fOrdes 

cubing 10 proc. till lagren. lie Ovriga gasades och fikbrindes omedelbart. 

Birkenau guides llera judar ihjil An nAgonsin tidigare, och Sonderkommandot 

uttikades kin 600 till 800 personer, vigrOjningskolonnerna 

frin 150 till 700 personer. Tre krematorier arbetade dag och natt. det 

fjirde sattes i stind. Di det visade sig att krematoriernas kapacitet icke 

var tillrickligt stor, gravdes i Birkenwald fyra gravar om vardera SO meters 

lingd och IS meters brtdd. diir liken dag och natt fOrbrilndes. 

FOrintelsekapaciteten ir after detta obegriinsad. De som Overleva 

ungefir 10 proc. — tillhOra inte ligrets ordinarie nummer. De bli visser- 

60

!igen renrakade och =isle bara fingdrakt, men de tatueras inte. De placeras 

i lagrets specialavdelning C och skickas &Wan sit sminingom till 

olika lager i riket. SJM t. ex. Buchenwald. Mauthausen, Grossrosen, Gusen, 

Fkssenburg, Sachsenhausen o. s. v. Kvinnorna placeras tillfilligt i zigenare- 

: .ager i separata block. Sedan transporteras de vidare. Judiska fikkor 

Slovakien bruka vara blockledare. 

De farsta transporterna kommo frAn Munkics. Nagyszallas, Nyiregyisiza, 

Ungvar. Huszt, Kassa, Beregszisz, Miramarosziget och Nagyberesna. 

Ledare for de ungerska transporterna iir Hauptsturmbannfiihrer Hiiss, 

tidipre lagerkommendant. Han Ar numera standigt pA vAg mellan Auschwitz 

och Budapest. Den nuvanuide ligerkommendanten i Birkenau Ar Hass' 

tidipre adjutant, Hauptsturmfiihrer Kramer. 

Nunwen I87--189.000 lingo 1.600 franska arier i Birkenau, huvudsak- 

!igen intellektuella, framstiende fransmin, hoga officerare, representanter 

for den franska finansvarlden, kinda journalister, politiker och — som det 

pistods — I. d. ministrar. Vid deras ankomst gjorde en del av dem myteri. 

SS-manskapet var ytterst brutalt mot dem, och en del av dem blev Tiedskjutna 

pi ort och sane. 

Fransmannen upptradde siillsynt modigt och sjilvmedvetet. I Birkenau 

isolerades de stringt och fingo inte komma i kontakt med nigon. Etter 

IvA veckor skickades de pi order frin Berlin till koncentrationslligret i 

Mauthausen. 

Sedan mitten iv muj hi de nykomna judarna bite hingre sisom fang 

lapande nummer. En ny aerie har barjat med ett A framfar numret. Anledningen 

till denna farandring lir oss obekant. IndII dagen for var flykt, 

d. v. s. den 27 maj 1944, hat 4.000 judar fOrsetts med nummer ur denna 

serie. Ett hundratal judar fan holland, Frankrike och Italien har sista 

tiden kommit till litgret samt 3.000 judar. som de g 23 maj ankinder (sin 

Theresienstadt. De fares iamtliga utan faregiende Wining till sins landsmin. 

som vistades i Eirkenau sedan den 20 december 1943 och vilkas 

karantlin utliiper den i t) juni 1944. De hade placerats i 11 b. 

Enligt meddelande frin en i Sonderkommandot arbetande jude avlade 

Himmler ett beskik i Birkenau den IS eller 16 maj 1944. Vid denna tid 

var jag sjilv agunvittne till, hut tre bilar med fern civilpersoner karde tram 

mot krematoriet. Den citerade juden ur Sonderkommandot berittade, att 

navAl ban som ocksk andra kande igen Himmler i en av dessa civilpersoner. 

Han besiktigade krematoriet I och efter en Ital y timma avligsnade han 

rig tillsammans stied sina faljeslagare. Nast& dig meddelade tidningarna 

61

Schlesien att Himmier uppeh011 sig i Krakau. I enlighet med delta var 

alltsi informationen riktig. 

Annu en intressant Windelse, om vilken jag horde berättas av samma, person 

i Sonderkommandot. Del var en sensommardag 1943. Till Auschwitz an- 

Wade en kommission bestiende av 4 hollindska judar — herrar av fOrniimt 

utseende. Ligerledningen bade tydligen redan tidigare informerats om 

delta besiik. De i Auschwitz befintliga holliindska Iftngarna lingo Wittre 

riktiga matbestick och soldatskilar vid bordet och ocksi finare 

host. He fyra mottogs mycket artigt. He lingo best liigret, vars byggnader, 

grismattor och ordning verkligen gjorde ett gott intryck. Man visade dem 

de hoWindska juderna och fOrklarade alt delta endast var en del av hot- 

Iiindarna, medan de iivriga voro utplacerade i andra lager. 

He Ira herrarna tycktes mycket belitna. He uttryckte ocksi en Onskan 

alt II se krematoriet, som de just bade Wirt talas om. Man fOrklarade sig 

genast villig att visa dem det krematorium, i vilket de i Birkenau avlidna 

brindes. Litgerledaren Aumeyer reste med dem till Birkenau, visade dem 

krematoriet — och lit skyndsamt skjuta de fyra herrarna. Del Ostia att 

ett telegram avgick till Holland nigot senare, enligt vilket de fyra herrarna 

fallit offer for en bilolycka. 

I Auschwitz finns det en biologisk experimentstation, dkr civila SS-min 

och finglikare sysselsitta sig. Man utfiir experiment uteslutande pi judiska 

kvinnor och likare. HittiIls ha inga slovakiska kvinnor varit bland offren. 

Ocksi pa min utfOras experiment, men dessa kro separata. 

Till fiiljd av dessa experiment ha minp avlidit. Efter vad vi hiirt iga 

konstlade befruktninpr rum, kastrerinpr och dylikt. Som fOrsOksmaterial 

tuna 'bland ocksi zigenare. 

Block X, dair dessa experiment Wiretaps, kr fullkomligt isolerat. FOnsterluckorna 

kro stlindigt stlingda. Ingen fir komma in. 

Hittillsvarande kommendanter i Auschwitz och Birkenau iiro: Aumeyer, 

Schwarzhuber, Weiss, Hartenstein, HOss och Kramer. 

Pi. samma silt som det just lyckats tvi slovakiska judar alt den 7 april 

1944 fly frin Birkenau bar del ocksi lyckats ytterligare en slovakisk och 

en polsk Jude alt fly frin Birkenau. 

Deras rapporter !Mums fullkomligt &ems med de tvi slovakiska 

judarnas. Sina upplevelser och lakttagelser frin .den 7 april 1944 till den 

27 maj, d. v. s. till flykten ha de skrivit ner Mir. De ha ocksi beriittat om 

flera hiindelser, som icke nlinints i tidigare rapporter och son) ocksi nedskrivits 

hkr." 

Delta protokoll, vilket Wallenberg skickar som Waits rapport till Stockholm, 

sir mart genom hela varldspressen och avskijar nazismens verk- 

62

liga ansikte och den av tyskarna dittills envist farnekade masslakten i 

Auschwitz-Birkenau. 

Samme kurir medfar ocksi ett brev till Sveriges konung fran tie medlemmar 

i det judiska ridet, ordfaranden Samuel Stern, dr Erna Peta och 

di Kiroly Wilhelm. I detta frambara de i dr ungerska judarnas namn 

sitt tack frir lIajestatets lyckosamma intervention De skildra ocksh det 

fruktansvirda. som hiller pa att hinds, och framhilla nadvindigheten 

av en internationell hjalpaktion. 

Brevets avsändande hr ett inplunda riskfritt faretag. Man maste i dessa 

tider vara beredd pi att tyskama t. o. m. undersrika de kurirer, som fara 

genom landet. Verkligt spannande dapr frilja ocksa. Meddelandet om 

kurirens ankomst till Stockholm liter %rant* pa sig. Faro efter en avseyard 

frirsening anlander det. 

WALLENBERGS PRIVATBREV 

Men kuriren hat ocksa privata bra y i posten. Ett at adresserat till 

Wallenberp moder och ett — en privat rapport om verksamhetens gang 

— Ar adresserat till dr Lauer. Ikt senare, som livenledes ir skrivet 

tyska, lyder i svensk Oversittning: 

Kam Kolomant 

Om det yore mrijligt att fa hem de 649 personernA, sti skulle man naturligtvis 

fortsatta den humanitira aktionen enligt de riktlinjer, som aro 

majliga aft falja. Personligen bar jag tankt mig fiiljande majligbeter: 

a) Ett Rada korsrager inrattas, vilket mottar sival judar som andra, 

men hlttills hat den ungerska regeringen avbajt fikslaget att Rods korset 

skulk befatta sig med judama. 

b) Penpr delas ut till olika tartroendeman, sorn jag vet ha sysselsatt 

sig med att radda judarna. Dessa personer skola huvudsakligen anvanda 

penpma till att skaffa judarna tak over huvudet och farse dem med 

dopattester och identitetskort. jag ar avertypd om att man pi detta sitt 

ban rid& manp. Kostnaderna vane person skulk naturligtvis bli 

vasentligt mindre in om man skulle farsiika IA dam ut ur tandet med tillhjilp 

av mutor. Jag bar Dig fOrsaka istadkomma att jag fir fritt fiirfoga 

over ett pengribelopp far detta indamil. Naturligtvis ir det mrijligt att 

jag bedrar mig sjilv, air jag viljer dessa personer, men jag trot mig redan 

ha en del frirbindelser, som jag vagar betrakta som allvarliga. 

63 

V

. • 

tag6•4 

• illjorrip 11...aromi 

64 

1.1•••• 1.1 55o, 

a4444 A 44g 

.ss 3. %mama, leo -••••5.51•11.••• 

elf* .• a•lbetr•rat sl■ 61. Aisloa 514. 

for1secorn Lo 1553551 -.• t•Ir asps eelein Ir4dieb semi. 

Pe•51511511 lobe IS sir !..4.••••• • didwrtias womposellt. 

CS its 1•••••••••5i•a•ff wart •aag•ridrbet Oa .51515 

mS Pelee 51 . or re ••41.11.11.• agrees. its Ins 1.515 hse 

all sassrleebe .5.4601. •••• lIt Me Sete Iowa 

4•■•• befea.• .41. 

51 5114 .1r• 541. .15 as •••••••••••• feel••••••••••••••• 

••• Mr. ••• sere 1.5 3.1••• dee. ate -1511 Mt der 110•••• Ives 

45116 115515. Dies. •..e•s••• ...era lie idler IlimItsib.• 

11•1 ass ••••••eles Ile 4e6.5 .01 rodor15.. one ate SIfe•fesbei 

•ma mil I•ensabadarteo ft • r..6.5. In Ha lb ••••41. Awe us 

IS 61•5•• mow *Sate 7 .41 a •••■•• a am.. 551 re toe!. f • 

See. is. u• ••• oat sits 1,1•15, ale ...oat Ole D. 

5•••■••••■•6 • .5•51115 ev14. ele &vie rse a.. s 

lab 511.. ago Die 41 so •••••••••• •••• 1•5 .54.664f. Sbef Its 

biailliebos Nag lel•sor reef s.• dm. 3.115151151 ..1115 

NI 151 51.., P re ••••••••51 • e555.5. 5 .5 IS81•••• 

Is Lam .Lsso. •••■ins.a.••• Ii. a .1551 bet-erblel wen 

Is. ma. 

•./ Se 1•5 •et,..• •eed.. •mlo.ls .15.5 11,61.-.01 

emb si 3mall Tai g as,. Nat s •• 

dim 31.1.3 ••••••• 5.11.5..•• 1•1•••• •Alt •••••••■• V mow. 

lms 1.4.15•15 uel 155.501.5. 355 rAgrabe ii Hes Irriem 151• 

1156151 US els ...Ley.= 1■•5.•••• 1'.7. 

•Se • 42t55.3.e tatftek1155 64.3 0011. 

eLesbe .1••11.5 515 .rte14 beetear• 5,4 tab 5 . tor • r ease- 

1105. III *A• 54die .05 ■••••••••rasel.. earl • 555 ere 

twee. Leta.nil t tre. 

MY Mos beano. irt?a11,5 75,e5 ii eb 

.....••■•••••••••••■••••••11•M, 

a IS els • 5115.7 Ileng 1 .• :0515.151 15. 1 1- an II 

anon. 

5 .• •■• lal. IA • ii‘.311•••■• •f?1•1•11 •••■entei 

weleo. 

Sett •■••••■•••• is . 1.• ..r. .311 soap. •••Lelo. 

Iser •••• au ...A. 

• • O.% ...s•It 

15.41.15.5, .1.• 1 • 

•• ••• 1•6•046154.4 Gut, Welkrtheres 

brero 111 dr 

Low 18 jaii 

1944.

lwrore. set • `. ••• 

Ins Pii•or. 3.1.• tk3.1. It:2. Pt . at. •tr.:Pts... sPrt..- 

•tuteltutto alt 1.1g rt'. ..gat.ut. past g• 11:. 0,1:1•• 

• 11p, otes 

Irellesbrqs telegtem Lew. 

1,ro• a, gt•r•e OP, ii. ••••••••.-11t utt-C it ., . • • - Pr. 

tt.t .,40 the •stzlne ,• - •-.. er •igt • 

as: No • fr gal: prter itp er• PP r 

••It aPe re 

c) Man skall vidare fiirsiika an pa officiell % .iig fi en transport till 

Sverige elkr Palestina till sand utan alt betala darfOr. Nlosaiska fOrsamlumen 

i Stockholm vill ta hand om 200 barn. 1:ndersiik orn delta stammer. 

I.mng:et har fAtt ett telegiam om det den 17 juli. 

1, OW majligheten alt verkliger framgangsrikt muta ungerska eller 

tysk.t offkiella personer kommer jag alt skriva senare. jag tror, alt sidana 

fi;rsik nirmanden av vcderbOramk kan utnyttjas i utpressningssyfte. 

Brktra pi betalningsmedel iir slur. Ikt Ar darkir svhrt att skaffa pengii. 

utfOrlig officiell rapport om lAget avgir samtidigt. Jag skall fiirsiika 

att Llmma hem for rapport inom den nirmaste tiden. 

Med Wirtliga hilsningar 

Budapest den 18 juli 1944. Raoul Wallenberg. 

— Rama Melletgbeso 

65

Den 22 juli skickar Wallenberg ett telegram till dr Lauer I Stockholm. 

det pi tyska avfattade telegrammet ber han med tillhjAlp av den averenskomna 

coden, alt hrr Johnson och Olsen. rim en tyskanglosachsisk fred 

skulle komma till stand dylika av tyskarna inspirerade rykten cirku- 

'trade i den neutrals pressen — icke skola glamma ait Mika en lycklig 

lasning av den ungerska judefrigan. 

Ocksi i Budapest gick vid denna lid ryktet om separata fredsfarhandlingar, 

vilka sattes i samband med attentatet mot Hitler den 20 juli. 

Den 24 juli skickar Wallenberg for ovanlighetens skull ett svenskt brev, 

som ban sjihr skrivit ned pi maskin, till dr Lauer, i vilket han bl. a. 

skriver faljande: 

Kungl. Svenska Beskkkningen. Budapest den 24 juli 1944. 

... Tack far Ditt brev iv den 17 och telefonsamtal. 

Enligt min uppfattning borde hjalpaktionen gi vidare i starsta skala. 

Den bags hjalpen yore om ungrarna finge klart far sag, vilken dum politik 

de bedriva med hinsyn till Rtunaniens milda behandling av judarna. Sig 

it Larsson och Gustafsson detta. Det ar nadvandigt alt jag bar pengar 

att rota mig med. For alt organissttionen och transporten skall kunna ske 

smartfritt bar jag anstillt 12 nya personer, till stiirsta delen frivilliga, 

och vi ha belagt ett nytt bus far repatrieringsaktionen. Del yore alldeles 

felaktigt att tro. att Sveriges roll yore slutspelad i avseende pi majligheten 

aft brinp hjiilp it judarna, si snarl repatrieringsaktionen ir genomfard. 

Nannare hoppas jag kunna fiirklara vid mitt lies& i Stockholm. 

Raoul. 

ETT ANDRA P. M. OVER DE UNGERSKA JUDARNA 

Etter knappt tvi veckor inlimnar Wallenberg ytterligare ett P. M. till 

svenska utrikesdepartementet, vilken annu mera exakt skildrar de 

ungerska farhillandena: 

P. M. Over judarnas brkandling i Ungrrn. 

Sedan promemorian den 18 juli ha deporterinprna icke upptagits i stikre 

skala. Diremot ha mindre transporter dels I tredjeklassvagnar farit Over 

gransen vid Kassa efter den 10 juli, di de stein* deporteringarna som 

bekant avbratos. Lagret i airy& tamdes under denna tid till sti3rsta 

delta fullstandigt och invinarna skickades Over granges. 

66

6011114. 

111111•11MIA ■••1•:• 4.r. Ai 

11••• Ir. K. & • u • r, 

11.s,ALLIAAL 

1.0 fUr Olt* brow -• 41,1 17 :•••• . 

WWI slim up•f•ttataq •uri• h • ": ..' •I 

i mar.... ataba. Dso best. tjbl!...• •.■•• ...- . . 

sig. '*..r.ha peltti% I. t•Ir vs r . 1 ` r ) . • . - Il• 

••hsall sof ay ,!..4.tua. IS: 

:I • -: .. . .' • f • 

.."-..."1.41-F—•"1"-TaT11•71.1•1111- uf 4/“ 

o.-t rn. Ella ,• • 

an •,e tr•••port•. 941 ;curl,. e .. .7 ' r , • • 

17 ry• :•rfummt. Ill: •■•••••• 1•: ■ • • '... 

Mt ur . t Mil thr •r:witrt•rirc•pw 21. • .: IN 

%le est III •t. •v•iii,ws mi. • s • 

Ilghe • ea at- brine, 

• .„-',. .1 , ss.... 

•1711; It . L-. ‘ •• • • '. t. e ". 7. ...net 

h: essaaftr41 harrar• 11•;. • •• •._ •• • :r.'•-• v.' r • • 1...,I, 

1 3•aellao114. 

(Tro•••••••••(•• 4414 11 . 1re.• .r '.: • ... •• t • -/.1 : • ... 

1„,...1,....• sig. J. k l• !it•T•r 1 h. 1 rt-e'• .. s. I . -, .. 1.• 

•••■• nig 1 *fro. I 1•11•111. :Me. --tr.' • ;runt • :•• r 

SO* n.'4,:r.lig. Savtoo •• law ."•Irr11•■•-e, :v r • t; • •• 

•••110. 

letrIffeille *I 11.0•71.• 1.1 tees sell Sof 1111. e• ... ., -q 

* watt 6-Srtag• Mari. **sea *Alt :, 4 iterkenua :per., 1 

Wollenberg's brer till Lauer den 24 Atli 1944. 

44-4.4-7 

Mla medel anviindes synbarligen for alt hemlighilla saken. SA fOrdes 

t. ex. judarna bort titan alt ha den flireskrivna stjirnan pa sig. 1)etta var 

fOrbillandet pA Ostbangirden den 26 juli kl. 20.50. Den 19 juli bortfOrdes 

67

1.650 personer, delvis arier och huvudsakligen intellektuella. frin Kistaresca 

via Hegyeshalom till Tyskland. 

Den 20, 24 och 251 samma minad kringrindes enligt trovirdiga Ogonvittnen 

vissa mirkta hus i staden och invinare i alla ildrar bortfOrdes 

till arbetstjinst I stadens narhet. Behandlingen i arbetstjinsten ir i allminhet 

god. Organisationen 'fries numera av general Lézir, vilken betraktas 

sons human. 

Stamina, blund folket. 

Befolkningen liar under denna period bOrjat intaga en .nera oppos'tionell 

hillning Asia i judefrigan som i andra frigor, dock utan au t den tagit 

sig uttryck i nigon pivisbar handling. 

Riksfiresiiindarems nutliUning till jiidelrdgan 

belyses av det visentliga faktum, alt deporteringarna bortsett frin en del 

snsirre ingrepp har instillts. Bland annat blev i hi kontrollerade fall tag 

tned deporterade beordrade att vinda tillbaka. sedan de nistan hide nitt 

grinsen. 

ALL Horthys makt ir en faktor framgir iven av det förhAllandet, att 

nir det ovan namnda tiget med intellektuella internerade liter skkkades 

over grinsen av Gestapo, Mills hela det judiska ridet under kontroll iv 

Gestapo. si att ingen skulk kunna nismna nigot fOr riksfOrestindaren, 

som i detta fall synbarligen hide haft tilhicklig makt fOr att dirigera tiget 

tillbaka. 

Det ir numera bekriftat, att den direkta orsaken till instillandet iv 

deporterinprna var svenske konungens telegram till riliskirestindaren. 

Bekandlingai i rognarna. 

Ett tilifiklitligt Ogonvittne bar limnat en rapport Over fOrhillandena 

under resan tlfl deporterings.mterna. Ifrigavarande sagesman, en internationellt 

kind vetenskapsman. lastades tillsammans med 75 andra per. 

soner under slag och misshandel in i en vagn. Sjilv tick han e.i bliidande 

sir I ansiktet. De deporterade kunde ta med sig mat och dryckesvaror. 

Vapsen var plomberad i fyra och en he y dagir och under denna tid 

utdelades ingen proviant. De, som olyckligtvis int, tinkt pi att ta med 

sig nigot, erhiillo mat av sina medresenirer. Det ••ar si tringt i vagnen 

Mt alla under hela tides endast kunde silts pi sin bapge. Hettan var 

fruktansvird. En person dog i Hegyeshalom och kastadea ut dir. sedan 

68

vapens plombering brutits upp. Av viinlip miinniskor lingo resenirerna 

vane dag vatten. Annars skuile sakert fkra ha avlidit. 

Av oklind anledning haintades viz sagesman ut ur vagnen i Wien och 

skickades tillbaka. De Ovriga personerna Andes vidare. Tv* persooer blevo 

vansinnip under Virden. 

Sawlernianns 

Enligt meddelande IrAn chefen fik hirvarande utrikesministeriums pressavdeining 

har man i ministeriet gjort ett utkast till ett fOrsvar Vie JudefOrfOljelserna 

liksom ocksi ett dokurnent over händelserna i Auschwitz 

och skickat dem till Berlin fiir godklinnande. Men i Berlin godkindes Inte 

utkastet. Dock anvande man konceptet som basis for ovanniimnda tal, 

vilket som bekant huvudsakligen gkk ut pi alt bevisa att judarna sjiilva 

voro skuld till det behandlingssitt de riinte, saint alt de behandlades vil 

*Al i Polen som i Tyskland. Siindennann-talets tonginpr gick igen i 

legationsridet Grells framstallning, dar han bl. a. betonade, att de deporterade 

judarna i pnncip kunde fritt anvanda sig av postverket. Vid en av 

undertecknad omedelbart Rketagen kontroll av detta Rirhillande visade det 

sig, alt antakt ankomna brevkort (ran deporterade judar under tiden 

IS maj till 12 juli endast var 14.000, alltsi hi:igst 3 proc. av samtliga 

deporterade. Det kan allts3 inte vara (raga am nigon brevbefordran, 

am man utgar f ran den officiella stindpunkten, att stOrsta delen av judarna 

innu befinna sig i livet. 

Lirsmedelsiindelningen 

ler frke ander Flir ander 

Mjal per minad: VetemjOI 2.100 gr 2.100 gr 

Pnial 700 gr 250 gr 

BrOd per dag 250 gr 230 u 

Fett per minad 600 gr 

Olja per =bad 300 gr 

ROtt per vecka 100 gr 100 gr 

Flask per vecka 

100 gr 

Sacker per minad 

Smik endast fik kke judar. 

ValhnofrOn fOr kke judar. 

Risgryn for kke judar. 

Paprika Rir kke judar. 

Xgg fik kke judar. 

1.400 gr 303 Eir 

69

No:unsex pd de i promentoriax dets 19 juli 1944 "Moeda sage:abuse" 

iiro: 1) Det iudiska ridet. 2) Hirvarande representant fife Jewish Agency, 

Mikis% Kreasz. 3) Magda Bird, lirarinna. 4) Lisslo Kelemen, representant 

i Budapest for NIellaneuropeiska handelsbolaget. 5) K. M., apotekare. 6) 

Dr Gêza Sobs. 7) Mildis Kertisz, soc.-clem. parlamentsledamot. 8) Korinyi. 

De deportcrade judarnas 

Den i den tidigare rapporten av den 19 juli — kke ifyllda uppgiften 

Over de ifrigavarande dig avgingna vagnarna kunde inte 'chinas. Dirernot 

var de deporterades antal den 1 juli cirka 333.000. Antalet sedan 

dess deporterade konuner sit mcddebs senate. Hir ckkulerande uppgifter, 

att antalet den 12 juli skulk ha varit 680.000 synes vara Overdrivet. 

Budapest den 29 juli 1944. 

Raoul Walleuberg. 

WALLENBERG FORSLAG TILL HJALPENS 

ORGANISATION 

Till denna detaljerade rapport om del sitt pi vilket judarna behandlades, 

bifopr Wallenberg samma dag set ftirslag em hue hji/pen hi* ges. Platten 

vittnar om en mycket skarp blick for vad framtiden bir i silt skOte: 

Indlp hats ges: 

PAI awg4ende kjalfrets till Ungeras judar. 

dais born ramen for en Overenskommelse med Ungerns och Tysklands 

re/Seri/Wu, 

dels genom Amin privet verksamhet, 

deb genom en effektiv upplysninpverksamhet pi ort och stille fik att 

genii judarna alt hjilpa sig sjilva och fOrtni folket sit hjilpa dam, och 

deb genom sit situationen belyses sivil born landet som I utlandet. 

MN tick suede:: 

Det skulle vara omOjligt alt sitta upp nigot sluteiltigt mil for hjilpaktiosen 

eftersom laget fi3rindras med varje dig. Det yore iv sloe vikt 

att liga pekunbra och organbatoriska majligheter att i varje tigonblIck 

70

triiffa de dispositioner, som situationen visentligen kriver, utan att fiirst 

vita tvungen att be om tillitelse. 

Vidtagna &girder: 

I Overensstimmelse med denna fOrutsättning ha omkring tjugo huvudsakligen 

frivilliga personer anstillts. De fiesta iro av judisk hirstamning, 

dock kite sidana. vita iro fiirpliktade att bira stjarnan. Schweiziska 

legationen hat handlat pi samma siitt, och for tivrigt ir del omojligt att 

uppbringa kristen arbetskraft. T. o. m. Gestapo hat mist anstilla judar. 

Ulan dessa itgirder simile man knappa..! ha kunnat bara den nuvarande 

arbetsbardan, di den ordinarie legationspersonalen redan vid min ankomst 

var Overlastad. Tre telefonapparater ha installerats i den humanitira avdeiningens 

bygpad, tusentals stencilerade blanketter for olika indamil 

ha skrivits ut. Nytt kontorsmaterial bar kiipts for cirka 1.000 pengii och ett 

balvt dussin skrivmaskiner, skrivbord och stolar linats frin olika hill. Indirekt 

kontakt hat upptagits med vissa myndigheter for alt fa riktiga data 

om judetransporterna och posttrafiken med de deporterade judarna. 

De officiella fOrkandlingsviigarna. 

FOrhandlingarna med harmande utrikesministerium ha. corn redan anmilts, 

fikt till, alt Ungern i sin sida bar godkint repatrieringen, samt att 

man fOrklarat sig beredd att skaffa sirskilt bra hus till vita judar, samt att 

man i flera fall bar befriat personer frin arbetstjinsten och internerings- 

Liget orn dessa kunnat uppvisa provisoriska pass. Ocksi kin skyldigheten 

alt beta stjiman ha dessa befriats, vilket innebiir ett stun stag pi vig mot 

riddningen, di dinned utegingsfarbudet och den dirmed fiirbundna risken 

elimlnerats. 

Ett begrinsat tyskt ntedgivande beror pi, om rngern ir berett alt leverera 

de Ovriga judarna "corn arbetskraft till utlandet". Harmed torde vil 

bemtransportfrigan ha laps ad arta. Dock be vi att trots detta fOrsOka 

erni ett principiellt medgivande I Berlin. 

En ganska begrinsad understOdsverksamhet bar bOrjats. Pengar ha begirts 

frin en reUgiiis organisation, som tidigare varit mycket aktiv I trip 

cm hjilp till judarna. lap pengar kunde emellertid fis frin det billet. 

late heifer frin det nybildade judiska ridet for de &pia judarna. Det 

yore emeliertid Onskvirt att denna verksamhet kunde fortsitta vidare, det 

71

ár likgiltigt om det kommer alt ske i form av understiid till ett lager genom 

Riida korset eller genom understad till persoaer eller organisationer, vilka 

ha visat sig vara nyttiga. Del at ett lidande utan vans WU, som man 

miste farsiika att lindra. 

Upplysningsvcrksamkrt ock jitclornas 

Under samtal med vissa personer ha sarskilt tvi pistienden av intresse 

gjorts, vilka redan slagit rot i Budapests ryktesflora. Krigsfarbrytaredomstolarna 

skulk redan nu ha barjat sin verksamhet och man iakttar sarskilt 

dem, som varit skuld till judefinfallelserna. Ungems juckpolitik skulle 

isamka landet stora skador vid fredsslutet I synnerhet vid jamfarelse med 

den som Rumanien nu bedriver. 

Pi ett elkr annat satt skulk man ruska upp de fiesta judarna ur dens 

apati int& sitt eget ode. Folkets likgiltiga hillning bar daremot Wriindrats 

visentligt sedan den sista rapporten. Hos judarna miste man utrota {AAA= 

av att yam bortglamda. Konungens intervention bar i detta avseende varit 

av stor betydelse. En liknande Miming f ran andra utlandska institutioner 

till vederbarande harvarande organ skulk betyda mycket, dessutom skulk 

den komrna mottagaren att reflektera. Jag upprepar dad& mitt fiirslag, 

alt vim irkebiskop telegrafiskt horde vanda sig till tidigare namnda biskopar. 

Detta farslag bar ocksi gjorts frin prasterligt hill. Blotta faktum, 

att de schweiziska och svenska kgationerna ha mottagit judar, hart pi 

dem och registrerat dem, bar icke blott upprnuntrat vederbarande utan 

ocksi dem, som voro beredda att hjalpa. En lyckligt genomfiird mindre 

repatrieringsaktion eller inrattandet av ett Riida korslager yore enligt min 

mening av sttirsta betyckbe, dart& att man darigenom skulk ingiva hundratusenden 

judiska sjalar hopp och vicka dem till liv ur deras nuvarande 

pamlyserade tii;stand. 

I detta sammanhang viii jag saga nigra ord cm den allierade propagandan. 

Pi minga hLll kritiserar man de anglosachiska radiosandningarna, 

di dessa i allminhet aro fyllda med hot om repressaher utan ebjudande 

om hjilp och ferlitelse eller anvisninpr cm en altemativt genomfarbar 

politik. 

Den tyska propagandan, som laborerar med storanne och fredskiirlek, 

awes vara Wire. Om man itminstone kunde ge ett Witt om kommande 

hjalp it dem, som nu hjilper judama, si skulk propagandan siikerligen 

bil meta framgingsrik. 

VWare skulk det i friga om judarnas. riiddning vita av intresse om 

72

de ryska proklamationerna vid en eventuell inmarsch kunde ges en sidan 

form. att det framghr, alt judarna ph intet vi s komma att lida skada. 

Information i utlandet on, 'age!. 

Det är uppenbart att publkiteten i utlandspressen avsevirt bidragit till 

att farbattra den nuvarande situationen, varfOr en fortsatt publicitet ár 

Onskvird. For delta fall Aberoper jag min nirslutna rapport over behind- 

Hagen iv judarna i Ungern. 

Budapest den 29 juli 1944. Raoul 11.allenberg. 


Med delta diplom Iran 

Svenska FotboUsliirbunda 

lyekades dr Ileserik Todor 

:Irks sine "lndturella" 

lirbindelser Ned Sverige 

oil thinned radda sig sjiiiv 

oak sit fond) nndan deport 

ermg. 

.1 

' I '1.1 11[111111/q 

' •.. • i 

ft 

• 

SVE NS% % l'() FRO I.!. 

E.() it II l'N I )F.I.. .,. 

1 4.4 • 14:* 

1h..,„, 

I. .. U.A....... . • ..i.... 6...A....Y.. 

. • ....... I.- 4.1—.66....... r. ...a." 

...6. 

I .........--- 

.,__ Itr4-Z 44 

V....." ..;;, 

t 

6 

73

AMIENS HOS HORTHY 

Wallenberg a%ligger inte nigon rapport urn An audiens bus Horthy, 

men dr Kiroly Wilhelm har berittat. alt Walknberg %id delta tillfille 

i synnerligen skarp ton yttrat sig mot deporteringarna. 

Riksfamtindaren gay som bekant farst efter Gustaf V:s intervention 

och titer den utlindska pressorkanens utbrott befallning om att deporterinprna 

skulk instiillas. Pi st via uppstod en kortare paus. I slutet av 

august' uttivades Irtn tysk sida ett verkligt starkt tryck i deportationsfrigan. 

Atskillip farberedelser tyclde pi, an deporteringarna skulle tierupptagas 

och slutfaras. 

Den 21 augusti uppsiikte Vatikanens nuntius och minister Danielson 

v. statsndidster Reminyi-Schneller och averlimnade biljande not till 

honorn: 

Note verbak. 

Undertecknade ackrediterade representanter for de neutrala makterna 

i Budapest ha till sin pinsamma fikvining erfarit, ate man bar for avakt 

alt snarast barja deporteringarna av de ungerska judarna. Vi ha ockd 

erfarit — och detta ur fullkomligt siker killa — vad deporteringen i de 

fiesta fall innebir, iven om den camoulleras under namn iv "arbetstjinst 

utlandet". 

Bortsett frin del beklagliga faktum, att nya deporteringar i Edert 

hemknd skulk betyda ett fruktansvirt slag mot L'ngerns gods namn, som 

redan nu allvarligt beflickats av de hittills genomfarda deporteringarna, 

kinna de neutrals makternas representanter sig farpliktade att, dirigerade 

av minsklig solidaritetskAnsla och kristen kirkk, skarpt protesters mot 

en handling, som redan i princip är oriitt och ominsklig i utfarandet, eftersom 

ckt r absolut otillitet att man farfaljer och diidar minniskor enbart 

for deras ras' skull. 

Dirfar be vi kungluga ungerska regeringen att den mitte era etc definitivt 

slut pi dessa handlingar, som den av anstindighetsskil och minskliga 

skAl aldrig skulk ha barjat. 

Budapest des 21 augusti 1944. 

Angelo Rotta, pivlig nuntius. 

Carl Ivan Danielsson, svensk minister. 

Carlos de Lk Yezeira Branquinho, portugisisk charge d'affaIres. 

Angel Sanz-Briz, spansk chargé d'affaires. 

Antoine J. Kilchmann, schwelelsk chargé &afflicts. 

74

DEN SVENSKA HUMANITARA AKTIONEN 

ORGANISERAS 

Deporteringarna uteblevo uch lugnare tider fiiljde. Wallenberg skickar 

ocksa sin nista rapport fOrst den 12 september. Han bar antsi uppehillit sig 

tva minader i Ungern. Under dessa tvi minader bar ban organiserat den 

svenska legationens B-avdelning — den humanitira (riddnings-)avdelningen. 

I fOrsta hand bade denna avdelning naturligtvis till mil att skydda dem, 

som kniitos till Sverige med familjeband, 

2) som sedan gammalt stodo i intim affirskontakt med Sveriges ekonomiska 

kretsar. 

Dessa personer erh011o de iv svenska utrikesdepartementet beviljade 

fynprikip s. k. provisoriska passen. vilka antingen skickades direkt frin 

Stockholm pi de svenska slaktingarnas och affirsvinnernas begiran, tiler 

vilka pi fiirslag av svenska legationen i Budapest beviljades iv utrikesdepartementet 

och utstalldes i Budapest samtidigt som svenskt medborgarskap 

fOrlinades. 

Pastan de personer. som voro av judisk ras, och frin biirjan innehade 

utlindska pass redan enligt den ursprungliga fOrordningen voro befriade 

(ran judelagarnas ofiirdelaktiga ftiljder. bar denna fikordning icke gallt 

dem, som innehade provisoriskt pass. 

Sum vi fiirut meddelat voro i biirjan av juni lingvarip fOrhandlingur 

och olika inventioner niidvandiga for att KEOKH skulle gi med pl, att de 

endast med provisoriskt pass fOrsedda svenska medborgarna skulle raddas. 

Genom dessa handelser stegrades naturligtvis intresset (Or den svenska 

raddninpaktionen si, att i slutet av juli och bOrjan av augusti de intresstride 

kommo i tkaa rider till legationshuset vid Gydpirptan 8. mom 

kort miste man flytta over den nya avdelningen till grannvillan Minervaptan 

I a. och denna byggnad belligrades sedan dagligen iv hundratals 

minniskor, som ville komma Over de nu av legationen utstallda skyddspassen. 

Det var inte lktt att komma in i huset. Poliser och tjanstemin fiirsiikte 

att hMla ordning pi de indliisa raderna iv besiikare — manniskor, som 

kimpade fiir sins egna och sins familjer.4 liv. Till en stor del voro dessa 

hustrur och kvinnliga anh8riga till min, som uttagits till arbetstjanst. De 

judar, som miste bira stjiirnan, fingo late limns sina hus (Ore klockan II, 

men lumli bOrjade de sti i kiS pi Sankt Gellêrtberget redan i gryningen. 

Mu kirsOkte att pi Aga skit ta sig tram. Somliga mobiliserade sins kristna 

75

vinner. vilka beiade platserna i gryningen. somliga giimde sins stjarnor 

eller stOrtade ut ur huset utan stjarnor, sedan de mulct portrakten. och 

uppenbarade sig p lagfaltet trots interneringsfaran. De battre situerade 

givo ohs sina advokater i uppdrag alt representera dem. lk klokaste 

slutligen anfiktrodde posten sina ansiikningar. I mange fall lyckades dessa 

hist. 

Men moan vi tab um de inlamnade ansiikningarnas Ode och dens 

behandling.Overlamna vi Met ordet till Wallenberg och Merge ire rapporter, 

i vilka hen redogiir far utrikesdepartementet um ;iktionens utveckling och 

Iliget under september. I den min do erfordras skola vi senare komplettera 

den bild, lasaren fir av rapporterna. 

TRE RAPPORTER: 

AKTIONENS AVVECKLING PLANERAS 

Den (Orals av dessa, som an daterad den 12 sept. lyder i svensk oversinning: 

Rapport Orr, dr wigerska judarsta. 

Etter avsandandet av fikegiende rapport bar situationen flera ginger 

fOrlindrats, dock utan alt en slutgiltig laming tycks vara mom rackhill. 

Intemering av alla s. k. ullandska judar, ocksi bl. a. av personer, 

som aro fiksedda med svenska skyddspass, skulk ha lig rum den 26 augusti 

och gay avdelningen fiir judiska angelligenheter mycket att Ora. Myndigheterna 

ha i en nistan ultirnativ form uppmanat avdelningen au i samrad 

med del judiska ridet organiser* omplaceringen av cirka 3.500 judar. 

Den frist, sorn gays harfik, var 72 timmar. Senate logo myndigheterna 

tillbaka ordern, och omflyttnIngarna lade aldrig rum, fast allt frin avdelningens 

sida redan var fardigorganiserat. Daremot fastslogs inlet nytt 

datum. Officiellt stir alltsa beslutet fast. att alla jurisr, som kunna betraktas 

som utliinningar, skola interneras. 

FOrhandlingar Indian Ungcrn &Is Tyskknd. 

Ferhandlinprna mellan Ungern och l'yskland fortslitta och ha resultant 

i att Ungern loyal alt bortika judarna frill Budapest. Men det 

76

mycket ovisst am vederbtirande unget.ka myndigheter Over huvud taget 

ha nigon utsikt alt genomfika denna plan. Kir nigra dagar sedan besItits 

i denna angeligenhet. alt de arbetsfiira judarna skulle lAkarunderstikas 

och uttaps kir arbetstjanst pi landet. rid fronten eller i krigsindustrin i 

Budapest. Man lyckades dock uppni. alt detta beslut icke skulle gilk de 

judar, som voro fiksedda med skyddspass. Utegingshirbudet for judarna 

hat skarpts. I/e fi nu endast limna sina bastAder mellan Id. 12 och 17. 

I dag hat den s. k. finansdirektionen skickat ut patroller, som skok 

ligga beslag pi virdesaker i de vaningar. som sedan ling, stitt stingda, 

di deras judiska invinare ha flyttats Over till gettohusen. 

I gir meddelades del. att samtliga med skyddspass fiirsedda judar skulk 

befrias frAn iliggandet an biro stjarnan. len delta betyder andi kite 

att de kunna vilja bostad var de vilja eller fi tillbaka sina fOrmligenheter. 

Hittills ha omitting 250 judar, som itnjuta legationens skydd, befriats 

ur interneringsligren. Det skulle vara fOrdelaktigt fiir den svenska judeaktionen 

om de littnader, som de med svenska skyddspass fOrsedda judarna 

itnjutit, kunde meddelas i den svenska pressen. Det At namligen Si, alt 

de ungerska myndigheterna ha medgivit dessa lindrinpr fik alt infik 

virlden visa sin goda vilja. 

En direktion med uppgift att kiss judefrigan hat bildats. Denna direktion 

bestir av sidana personer, som sti pi god lot med den svenska legationen. 

Personakx. 

Arbetet utfOres i dag- och nattskift. Samtliga anstillda och deras familjer 

— omkring 250 personer — 'to befriade frin plikten alt bAra stArnan 

och ha tilldelats legitimationer f tin sivil utrikes- som inrikesministe-iet. 

Den politiska polisen bar meddelat, alt dessa kunna behilla sina viningar, 

trots att de of ficiellt inte it beriittigade 

Mingden av hjilpanstikningar trotsar all heskrivning. Tusenden och liter 

tusenden Iiiinnas in och priivas. For alt Levisa niidvindigheten av en si 

stor organisation mitste tillfogas, alt stiirsta delen av personakn ofta arbetar 

24 timmar utan avbrott. En annan orsak, varfOr sit star personal it Midvindig, 

it att nya order eller ultimata frin hikvarande myndigheter 

fordra, att man ofta pi nigra dapr tiler till uch med pi ett par timmar 

ask Idsa oerhOrda uppgifter. Till fOljd av avdelningens tillvixt bar den 

iter mist flytta, vilket naturligtvis fiirorsakat en miingd svirigheter. Mottagningen 

at fortfarande i huset Minervagatan 1 a, d. v. s. i leptionshusets 

grannskap. Hela inre administrationen avvecklas emeliertid i Tigrisgatan 8, 

vilket bus I. n. belt tillhar avdelningen. Huset bar tio rum och kAllare. 

77

Avveckliffgen av de" joidiska ovdelningem. 

Med anledning av det politiska liget plemeras vidare, alt all mottagning 

definitive skill installas den 171 denna minad, och alt personalen i den 

mOn som arbetet minskas skall avskedas. Ctstallandet av skyddspass fortsitter 

dock, di man farmodar att en viss risk far pogromer fareligger, 

nir tyskarna dra sig tillbaka f tin Budapest. 

Budapest den 12 sept. 1944. 

Wallenberp andra rapport lyder silunda: 

ii 

ReMortiverdeungeradjudammo. 


Sedan den sista rapporten bar laget farbattrats nigot. Den tyska internerinppaviljongen 

i Kistaresa och lapel i Columbusgatan ha Overgivits 

av de ungerska myndigheterna. 

Redan dessfarinnan lyckas det leptionen ate befria !Agra internerade 

frin Columbusptan. Ungefar 5-600 judar bar sliippes ut Ut interneringsligren. 

Ett start antal iv dessa hat skyddspass. De internerades antal 

at 1. n. endast 450. HIM11 kommer ett obekant antal intemerade respektive 

fingar boa tyskarna. :Med Mesta rapport fiiljer en farteckning Over 

alla judar, som sti under svenskt skydd och aro intemerade boa unparna. 

Alla avrip kunna betraktas som frigivna. De ungerska myndigheterna 

falls nu ett system, enligt vilket de endast behilla de judar i interneringsragren, 

vilka som vaneftirbrytare undergi nigot strati, vidare Adana som 

ha intemerats under manadens lopp. Till denna kategori hara ocksi Adana, 

som ha hliktats far nigon liten fiirbrytelse, t. ex. far alt ha underlitit ate 

bara stjarnan och enligt nu gallande lagar ha internerat3 far kortare tid. 

Far narvarande uttaps (arse 5.003 och senate eventuellt 10.000 iv budapestjudarna 

for grivning iv skyttegravar runt huvudstaden och far undanrajning 

iv murbruk och sten efter bombangreppen. De (arse& transporterm 

i stadens ontgivninpr ager rum i dag. Dessa judar Ira I allmanhet 

mycket diligt utrustade. Probleneet med dens inkvartering synes vats 

Myndigheterna, som ha hand om dessa uppgifter, tyckas dock 

vana besjilade iv god vilja. 

7$

Det mellan Ungern och Tyskland slutna avtalet alt befria Budapest 

frin judar och koncentrera dam i landsorten utanfOr huvudstaden ha de 

ungerska myndigheterna hittills saboterat, och hittills hat ingen enda jude 

born rarnen for detta avtal limnat staden. Tyskarna ha dirt& upprepade 

ginger hotat med alt taga saken i egna hinder, och for delta indamil 

ha de koncentrerat de SS-avdelningar i Budapest, vilka genomfOrt depotteringarna 

frin Ungern och Slovakien. Man kan dock icke faststilla om 

tyskarna ocksi denna ging planerar an deportera judarna till utlandet. 

Enligt allmiin uppfattning kan emellertid en sidan plan endast genomfOras, 

om tyskarna anvinder Wild mot den ungerska regeringen. 

Under lappet av den gingna veckan hat ett bombangrepp fiiretagits 

mot en tysk lutsern. Invinarna i tvi judiska hus pi den gala, dar det skedde, 

slipades under slag och misshandel bort av de tyska trupperna och sattes 

deb i ett tyskt fingelse och dais i ett ungerskt interneringsliger. 

En del av dessa ha redan befriats, bland dessa tvi, som ha portugisiska 

provisoriska pass. Sivitt vi ha oss bekant befinna sig inga svenska skyddslingar 

bland dessa internerade. 

I denna vecka hiktades vidare nio I. d. anstillda i Manfred Weiss-verken 

emedan de skulle ha anstillt en veritabel rekrytering i skyddspassaffiren. 

Delvis till fi3ljd av legationens intervention fOrsattes de dock pi fri fot 

eller 48 tirnmar. 

Organisation. 

Arbetet hat tidigare fiirsvirats betydligt till fiiljd av bombangreppen. 

Sedan ocksi inlindsk censur bar infOrts, bar avdelningens dagliga post, 

scan orntattar 100-300 brev, betydligt fOrsenats, vartiir det want nOdvindigt 

au utiika personalen. Maximum hat emellertid want 115 personer. 

Senate ha avskedats nigra i enlighet med beslutet om avdelningens 

successiva avweckling och de anstilldas antal an f. n. 100. Fyne° av dessa 

kunna inom de nirmaste dagarna limna tillbaka sins legitimationskort till 

legationen. Deras av hirwarande inrikesministerium utstillda personalkort 

fi de beisilla ocksi sedan de ha limnat sina platser. Dessa innebira 

befrielse frin plikten att beta stjarna och frin arbetstjinst. 

Etter den 16 september tagas inga nya ansbkningar emot. 

Nu kan alltsi avdelningens slutgiltiga awveckling iga rum si snart de 

inlimnade Jnsiikningarna — 8.000 — som iinnu inte ha prOvats, iro apedierade. 

Enligt den nuvarande planen skola sammanlagt 4.500 skyddspass 

utstlillas. Av dessa ha redan cirka 2.700 limnats ut. 

Des ir naturligtvis ett svirt problem, att mellan de ansiikande fkirdela 

79

aterstoden pi en rattvist situ. En rad meddelanden ha kornmit in om att 

i vissa fall pekuniara offer ha gjorts fOr att erhalla skyddspass eller provisoriskt 

pass. Det har konstaterats an personer, som inte itro anstallda yid 

avdelningen. bl. a. Mara mindre betydande advokater, ha utnyttjat judarnas 

niidlage och ibland upptagit stora honorar for att "klara" ansakningar 

om skyddspass. 

Desea herrar skola ha pastatt, att de sta i fiirbindelse med vissa medlemmar 

iv personalen. 1 de fall. diir del wank mbjligt, bar polisanmalan 

gjorts mot dessa utomstaende. En person bar anhallits, men ban slipptes 

genial, di bans filrfarande enligt ungersk lag inte kunde betraktas som 

kriminellt. 

!nom ramen hk avdelningens avveckling ha tva personer entledigats, 

vilka salts i samband med dessa g aiter. Bevis fOreligga. Av dessa 

ha ingen haft nagot som heist inflytande pa ansäkningarnas behandling. 

Nadda resultat. 

Hela personalen med dess familjer — omkring 300 personer — bar 

befriats fan skyldigheten att bara stjarna och (ran arbetstjansten. Skyddspassinnehavire, 

som inkallats till arbetstjanst, iterkallas fr. o. m. i morgon 

fran vederbbrande kompani och slindas till Budapest. 

Troligt ar emellertid att ett stort antal ac dessa line liingre kunna 

finnas eller att del inte kommer alt finnas nigon transportmOjlighet. 

Den allmanna befrielsen iv de intenaude kan till starsta delen skrivas 

avdelningen till godo. Vederbbrande tjansteman, pa vilkas order befrielsen 

/ger rum, ha flitigt bearbetats av via avdelning. Hela antalet personer. 

SOM befriats flan stjarnan mom ramen für avtalet om de 4.500, torde uppg11 

till omkring 1.100. 

Budapest den 29 september 1944. Rood Wallenberg. 


Samtidigt entailer dr Lauer faljande brev: 

Budapest den 29 sept. 1944. 

KIre Koloman! 

Mess medel bar jag nu OvenOrt och nastan belt fbrbrukat. De ha an- 

oints tiir Mande indamal: 

Far Map iv livsmedel, som vi gels lagra for de daliga Oder, som 

SO

Irailenberc nu 4 sin shib. 

komma urn tva veckor. )(Man nu är livsnmielsbristen markbar. Vidare 

liar jag redan iiverLimnat 

till judAka rthdet P. 200.000: ---och 

i dag ytterlig:ore P. 300.030: — 

Slutligen bar jag till ett barnhrm. sum blivit utbombat 

givit P. 33.000: --- 

Till den ejma hiiilpuktionrn pa legationen bar jag hittills 

utbetalat till hjilpsiikande personer 1 . 30.000: - 

Jag her I)ig dock um miijligt fiirma hr Olsen att ytterligare stalls 

50-100.000 krunor till vim fiirfogande. Du kan tala um (Or hr Olsen. ail 

dr sum giira transfereringarna bar antagligen inte anviinda pengarna genast, 

uch bakom dem sta inga sum heist politiska kretsar. I tet är alltsi en hiigst 

neutral transaktion. 

Jag Or vad jag kan fOr alt snarl kmuna hem. Men Du fiirstar silken 

att del inte är sa latt att avveckla en sa Attestor apparat sum denna. I 

det iigunblick da invasiunen kommer. sker avvecklingen med raid. Men 

hinge invasiunen inte hur skett. iir var verksamhet Onskvard och nod- 

- Riad WoUnater. 

Al

viindig. Det It mycket svirt, alt hell enkelt instills den. Jag skall 

Mt komma hem nigra dagar fore den ryska inmarschen. 

Med de aura bista hilsningar 

Ill 

Den tredje rapporten (Ober slutligen: 

Rapport as de ungerska judarna. 


Sedan den sista rapporten har liget fiirbittrats nigot. Befrielsen 

de internerade hat avslutats. Numera befinna sig cndast de judar, som 

betraktas sors iriminella. i ungersk internering. Den utlovade namnlistan 

iiver alla :nternerade bar i inrikesministeriet kke avslutats (Ore derma 

rapports avsindande. 1)e judar, som nu befinna sig i ungerska eller tyska 

intemeringsliger, kunna kke befrias med skyddspass. 

Transporten av judar till befistningsarbeten Mar bOrjat. Behandlingen 

ir, si vitt vi ha kunnat utriina. icke ohuman. Aterkallandet av judar med 

svenskt skyddspass frin arbetstjinsten har gjort framsteg. Genom de tyska 

pansarspetsarnas framtringande ha judarnas fiirhoppning om upphivandet 

av deras sirstillning iikat. Minas ha pi eget bevig lagt av sig Davidsstjaman. 

Dens fikaningar. att tyskarna i sista minuten skola fOranstalta pogromer, 

iro dock ofikindrade. trots att inga konkreta tecken pi nigra sidsna 

avsikter finnas. 

Legationsridet Grell yid tyska legationen meddelar. att man enligt hans 

mening kan rikna med att skyddspassjudarna ocksi frin tysk sida — om 

tyskarna skulk vidtaga innu stringare itglirder — om r.ojligt skola 

itnjuta sirskild behandling. 

Deportationskommandot bar avrest frin Budapest till Berlin. 

Organisation. 

Till foljd av avdelningens Okada arbetsbiirda med anledning av de sensate 

hindeberna, bar avvecklingen inte kunnat genomfiiras. Den i tidigare 

12 

WaRenbergs brev till di Lasser den 29 september 1944.

noisesaiiaet• 

StelV•116110101•••■■MWMICIE■•• Oadepwat. 29. advt. 19w4. 

Sam 

Illemde Loser, 

Usher Reis 

01deas Witte% babe Sea lett% treastortort did rev 

asmidien orselsepft. Cie stad fiir folliond• Zweite verwendet 

words., 

Pin SInhour Ton le1esen1ttela i die v1i. bier lawn ..rdie 

far ale sabloebten Salton, dl. in 2 *aches konson. -envn 

'otos Is% las •mogel as Lebonanittoln elaostreton. Termer h... 

be lel 

die !padlock's. WI seised P. 11.10.0.0.dberreielt 

wed bouts wood editor. P. $.4.000.- 

Mibliweallek dam tell oh eta 11,04orh.is, voi 

chow soingebembt verde P. $5.0..a..gsgebon. 

In dor •tease dahltstieteltalielitlad 

111 dor Gessadtscbart. hobo leh i.e tiler od 11111. 

analipades Poreinon Lataessed Ole boats P. lO.0èO.ausgosable. 

lob bitto 4och, soca nialioh. Werra Oise. datum- 

• dsgs or vas misers Ir. T0-100.000. - tar Torraging 

stolid. Ow horse Sorra MANS ewe, doss diojealasa, die hied. 

di. Vrawydewisruses maws uarwsho pialleb dad Gold is Vomost 

slob% vorweidism. INA Maier Slim wtoisa er Mind polities/ 

latoroselerten [rotes. a1e0 eine blichet noutrsIe :ranoantis*. 

VA se. was leb moan. us oilmen dud Iterow se kommed. 

almor De vorssedws, taws me did Rieseswparof mica 80 acdmilli 

Astortetels tot. In den Issont i es die isvesidow Weft wird 

did Alwiablumg lett 0-vu aesehohes. Os Dosso 'woo Kota. boosted 

goloanen 1st. 1st moor* 1.1141.11 orwumwede wed sot - 

woodid. Ss is. Mir scheisnia• tie elnrioh elasostolloa. lab 

melt versales fifth Maine so Massa. otitis Togo oar dos rue. . 

elathISIlasalsaresb.# 

Ist-

apporter nimnda niidviindigheten an skicka lokala brev med bud iger 

fortfarande bestind. Personalen. sum befattar Fig tiled de till arbetstjinst 

inkallade, bar mist iikas till det tredubbla. En avdelning hat organiserats 

for an underlitta Overflyttningen av skyddspassjudar till ariska bus. I 

denna avdelning arbetar bland andra bankdirektOrerna Maka och Linyi 

fran Kreditbanken, svensken Sixten von Bayern och nigra societetsdamer. 

Avdelningen disponerar over ett kontor tried fyra rum. 

1 samarbete med Riida korset fiirberedes iippnandet av eft sjukhus. 

En inktipsavdelning under ledning av den svenske konsuln i Zagreb, 

Ekmark, hat inrittats i finska leptiunens lokaler. 

Den i sista rapporten omnimnda misstanken, alt vissa pass bade rikat 

i obehOrigas hinder pi oriktigt sitt, hat klarats upp sedan man upptickte 

att en 1. d. straffad mtirdare, som naturligtvis inte bade nigon fOrbindelse 

med legationen, bade framstillt omkring 40 ytterst diligt fOrfalskade 

skyddspass txh Iiirsilt dem till ett pris av 3.000 1 4.000 petite; per styck. 

Ett klipp ur Hélfiii Hirlap frin 1 oktober och kin Pester Lloyd av den 

3 oktober skickas separat. 

Budapest den 1 oktober 1944. Raoul Wallenberg 

Leptionssekreterare. 

FOrberedelserna till des i rapporten omnimnda Oppnandet av ett sjukhus 

gjorde fru Istvin Engelmann — en av legationens ildsta skyddstjiinstemin 

— pi uppdrag av Wallenberg. Svenska ROda Korsets representant var 

dr Liszt() Josiovics. Under fiirhandlingarnas ging mirkte fru Engelmann. 

att en av Svenska Riida Korsets ungerska tjanstemlin arbetade i eget intresse. 

Detta rapporterade hon till Wallenberg. vilken hon under en middag 

i sin bostad Elekgatan 9 b invigde i Svenska Riida Korsets roll i sjukhusaktionen. 

Liter fru Engelmanns rapport avbliste Wallenberg vane samarbete 

med dessa RK-herrar och snarl grundade den humanitlira avdelningen 

sitt eget sjilvstindiga sjukbus.

SKYDDSPASSENS HISTORIA 

Under de fOrhandlingar. som fiirdes med utrikesministerns standiga stillfOretradare 

Mihaly Arnothy-Jungert. talade minister Danielsson alltid 

om bara 3-400 skyddslingar, och de tillstind han tick gillde for utstillandet 

av pass for detta ants', respektive utresetillstind fOr ett par hundra 

skyddslingar. Man mite ocksi reglem fragan om hur svenska staten skulk 

kunna itaga sig skyddet av dessa ungerska medborgare utan att dirfik 

pitaga sig anti& stora h n;enomfiforbara fOrpliktelser. 

Kort efter sin ankornst utstallde Wallenberg skyddsbrev for alla dem. 

som motiverade sin anskikan med iinskan om skydd och repatriering. Dessa 

skyddsbrev utstilldes pa svenska beskickningens papper. som fiirseddes 

med de skyddades fotografi. 

I slutet av juli handades nagra av de svenska skyddslingarna fun olika 

interneringslager upp till KEOKH for sit sedan fOrsiittas p1 fri lot, eftersom 

de kunde iberopa sig pa sift svenska medborgarskap. Nlinisterialridet 

Jena Sindor meddelade emellertid dr Forgies, som fiiretradde de skyddades 

intressen, aft man inte kunde erkinna deras medborgarskap endast med 

sti3d av dessa brev. Wallenberg vande sig di personligen tillsammans med 

dr Forgics till Sindor och gjorde honom flera Rirslag. Han iberopade sig 

pi, att skyddsbrevens innehavare bade ett kollektivt pass fOr transporten 

tin Sverige. Under den diskussion, som finjcle, framgick klart KEOKH:s 

Onskan. Pi svenska legationen fiirslikte sedan under Wallenbergs ledning 

herrarna Hugo Vl'ohl, %limos Forgicr och Bela Forgics att jiimka 'hop 

KEOKH:s Onskningar med legationens Rireskrifter. Man miste stalls ut 

de nya legitimationerna si alt de verkade som individuella pass men dock 

icke ginde fOr resor. Detta lbstes pi si sitt. att man rubricerade dem som 

skyddspass men infogade en not, som fOrklarade. att passet endast var 

giltigt fOr resa i fikening med konektivt pass. Agaren och hans bostad stod 

under svenska beskickningens skydd, tins resan skulk iga rum. 

Ett enskilt inresevisum kunde alltsi en dylik passinnehavare inte erhilla. 

Dessutom bade skyddsbrevet endast en giltighetst1d pi 14 dagar efter ankomsten 

till Sverige. Alla dessa fOrsiktighetsitgirder ansigos van a nadvindiga, 

cm det verkligen skulk bli friga am utresa. 

Dessa svenska skyddspass ansigos vara tyngre vigande in de av schweitams 

utstinda pakstinalegitimationerna, liven am de Bite gingo upp mot 

de verklip utlindska medborgarnas ,ass eller del svenska medborprskap, 

som de ungerska judarna under sista minaderna erhillit I de provisoriska 

passen. Schweizarnas palestinalegitimationer voro dessutom lute 

3,1100- 

^ 

85

fOrsedda med stimplar och underskrifter. medan de svenska skyddspassen 

erh011o aktnummer. igarens fo.agrafi och minister Danielssons underskrift. 

Alltsi lingo skyddslingarns nu i stallet for skyddsbrev skyddspass i 

handen, men enligt internationell ran kan varje stat endast ge sina egna 

medborgare pass. lied delta faktum att ungerska medborgare tilldelades 

svenska pass stir man i den internationella ritten inlör ett dubbelt medborgarskap. 

Men varken skyddsbrevet eller skyddspasset raddade sina Agare undan 

verkningarna av de judelagar, torn SztOjayregimen utgav. Det var endast 

de utliindska medborgarna, torn lyckades undkomma. Med ungerska utrikesministeriets 

medverkan fann man slutligen den utvigen, alt svenska 

beskickningen gay skyddsbrevens innehavare en legitimation ocksi fiir 

KEOKH. I denna fiirklarades, alt vederbbrande i enlighet med skyddspassel 

är alt betrakta torn svensk undersite och dilrfOr kir sin del anhaller 

om befrielse fan skyldigheten alt barn nagra sarskilda tecken. 

KEOKH Lit Fe(Ian skyddspassinnehavarna avsaga sig Ott ungerska medborgarskap 

och utfardade en resolution. 

I denna erkindes petitioniren som svensk medborgare, Budapest noterades 

tom vistelseort och innehavaren fiirpliktades att i kontrollsyfte personligen 

infinna sig pl KEOKH en ging i veckan. Samtidigt med resolutionen 

utskrevs ett intyg alt innehavaren var befriad frith alt Um den 

gula stjarnan och de fOrpliktelser. torn fdljde med denna. I august' och 

september befriades ungefiir tvi tusen fan plikten att bara den gula 

stjarnan. 

'EM FICK SKVDDSPASS OCH HUM 

Sommaren 1944 var del budapestjudantas driim alt bli delaktiga av den 

svenska legationens skyddsaktion. Vid asynen av den mas.sbelligring. torn 

nu fiiljde, blevo svenska legationens diplomater verkligt fiirskrickta infiir 

deras aktions alltfiir stoma popularitet. De ryggade tillbaka fcir de allvarliga 

konsekvenserna och hade fOr Ovrigt inlet befullmiktigande ate ta 

tusenden och Ater tusenden i skydd. 

De fiirsiikte dirfiir alt hejda anstormningen och minska mAjligheterna 

fiir anrnillning. 1/e pi tyska avfattade ansiikninppapperen utliimnades 

pifallande lingsam takt. Del fOrklarades, som sant var, alt blanketterna 

tagit slut: man var inte fOrberedd pi etc si Overvildigande intresse. Etter 

detta kopierade de siikande hell enkelt blanketterna iv varandra och bektograterade 

de tyska ansOkningsblanketterna. 

86

— — • - • -- 

Weir. 

SCI IUTZ-I'Vtiti 

%Mil/ v•1 • 

)•••••••• • " • • VT 11 • 111bi( 

wr.o. 

11•Jorrt 

COMANIPIS 

raw. arr. 

Irrooloar 1 11, SI • 

• 

ifil•riletr "." AWOINAV!"" 

Orr •••••••.. 

trrolor. 

11••■ 

scii%%1.1)1 mfimmist it; 

Iteld 

01. 461.14•Arr. frore-hr 

6.101.8 4_4, lirramer 

r Yore dry sr dr AS Weft, 

%V** .1.111.10.11.■ 

al*** Me111.4000.111I.4 

rim welree WO Am Cris fir 141. 

44,..tger. roorr lir 1114...1. 

• MAW. ow.. II 160. se* Ow... 

aprihiwaft 

•;240 

.% rr Ka. Amore Kr 

hrr krarrem t..& L.. IA 

or- Err .141.01/MINN • - 

Irror.h. era. 

111rirror INA %Arra MEM or. 

• 4•114. 

lb. lirrore sot era OWN. rpr 

&At*. Joe NJ • Arr..% ION 

Fiirietternts shydefspess. 

Ltiaikik hatorme“ 

..E.....4.SL-2kIi La • 

• •• ••••• Re • 1.0...sql• 

•1••• ••••••••••■,M. 

..14.1.•+.11 tm•t • • ss ti 

..■•••“..1 “O• 

41.rea Niearer Ussaits

Det war Wallenbergs iinskan, alt man inte skulle ge mera an ett skyddspass 

till en familj. Detta enda pass underlattade andi familjens svarigheter 

— det fannsdâ flagon. som kande ga ut oh fiirsOka hjalpa sig sjiilv. 

Pi si vis kunde en stiirre krets njuta passel,: fiirdelar. Principen var riktig, 

men i praktiken blev den aldrig omsatt. ty de narmaste familjemedlemmanta 

— maka, barn och fikaldrar tillkampade sig snarl ocksit skyddspass. 

Avgikandena ont skyddspassen skedde Mont tremannakollegier. for vilka 

Wallenberg utgivit exakta fikeskrifter. Dessa kollegier arbetade of ta, Mir 

arendena worn bridskande, bide dag och nail. Efter den IS oktober fort- 

Rick arbetet 4-5 dagar i strack toed bara nagra timmars siimn am dygnet. 

Wallenberg dikterade tempot. och hans arbetskantrater vilade en dler tva 

timmar pa arbetsplatsens golv. Wallenberg tillbragte dagarna med bestik 

och interventioner i ministerierna. pa natterna krev han under. Den 

18 augusti utlamnade Wallenberg far kollegiernas del nya fikordningar. 

Vi reproducera det av Wallenberg handskrivna exemplaret. 

Etter nitgra veckor visade det sig alt vissa fikandringar voro pikailade. 

Wallenberg dikterade dikter fiir sin sekreterare fru Friedel Falk sina nya 

instruktioner, vilka lydde: 

Xya instruktioner Jiir kollegieraa. 

Pi grund av del fikandrade Wet galla frAn och med i dag fiiljande 

instruktiorter: 

Jakarede skola fOljande lall bckandlas: 

a) genom privatkorrespundens elkr pi annat salt bevisade familjeftirhillanden, 

varvid 

11 di det giller de aura narmast stiende slaktingarna. d. v. s. mar, bror. 

sviger o. s. v. denna har ratt att medtaga Adana slaktingar som mormor, 

kusin o. s. v. 

2) dA det galler tiara slaktingar som mormor, kusin, farhror o. s. v. far 

vederbikande blott ta med sig sin hustru och sina mindeririga barn resp. 

medletnmar i hushillet. 

1 bida fallen galler det sagda ocksa for akta makar och dens slaktingar. 

b) Affarsfarbindelser. Wigs om affarsfikbindelser galler: 

1) ate de skola vara mingiriga. 

2) an de ha existerat intill de senaste area. 

3) alt vederbikande intar en utslagsgivande position i finnan. 

4) ate de summor, som komma frau Sverige, aro iv verklig betydehe for 

firmans existens. 

88

Wallenbergt :. 

diga ix-end:time Jo, 

skyddsfrussmidelnimgetc 

• 

CL(0116*■.. 

(4140 

1■ 1..... 114.11.• 4.0 

• day.. 

thiwt mos& . 

* 

p Ole 

0-3 ; 

44:44. *4ta4.. 

1)... UAL« .1* . 

da. 

■••1•44 WO, 4.• M•ad 

• ikat ..1"..Z.e. 

r. logy ■^Aark 4.44 

41, O..J , 

}.4424: eat. • 

.4s 

t4•414, 61. .11 

flOytaa. 

c.ie • „,./..0 

r 

" 

AA* 

107; 

5) alt, di det giller bolag. siikanden innehar en utslagsgivande position 

bolaget. 

Alla ekonomiska fOrbindelser miste vara i alla avseenden grundligt bevisade. 

Om av de $ villkoren endast 4 kunna uppfyllas. sã kan vederbi5rande 

antagas. men fir endast som under a 2 — ta med sina allra 

ninnaste familjemedlemmar. 

c) Teateragenter. patentadvokater, athokater, kontrollridsmedlemmar, 

konstniirer och kulturpersoner fk endast taps upp om de med fakta 

89

karma bevisa att de verkligen ha gjort nigot utslagsgivande for Sverige. 

Framstiende kulturpersonligheter och andra prominenta personligheter 

skola laggas i en siirskild dossier mirkt K. L K. L. Kulturieute.) 

R. W. 

FOljande dig kompletterar han ovanstiende med innu nyare anvisningat: 

Nya principrr for uldrlande skyddspass. 

Sam bevis galla endast Adana dokument, som klart och konkret bevisa 

de iv den siikande g,jorda pAstkendena. 

Beedigade fOrklaringar av den kikande silly godkinnas icke, endast 

midi= av hans anstillda. 

Vid affirsfOrbindelser giller. att bevisen skola bekrifta en irlig omsinning 

pi minst 2.000 p. per person. 

DA det giller familjefOrhillanden, skola dokumenten klart bevisa sliktfiirhillandet. 

d. v. s. ordet "faster", "moster". "kusin" miste fiirekomma 

och dokumenten miste skrivas under av sliktingarna i Sverige. 

FamillefOrhillande med slOktingarna i Ungern miste bevisas antingen 

genom en beedipd fikklaring av utomstiende eller genom 

attest resp. aktenskapsbetyg etc. 

Om bevisen Oro avfattade pi ungerska spriket miste en kort Oversittning: 

resp. sammandrag finnas pis det bruna frigeformularet och undertecknas 

av kollegiemedlemmen. 

Out nigon bekriftar riktigheten av uppgifterna pi frigeformuliret, miste 

denna bekriiftelse vara fullt klart avfattad t. ex. "jag bekraftar, att Jdzsef 

Stein under 5 ir har levererat u:ilsvaror (Or i genomsnitt 20.000 kr. till 

Firma Lindahl, Stockholm. Undertecknat: Georg Kovacs." 

Slarvigt ifyllda frigeformuliir kunna inte tagas emot. Varje frigeformulir 

fOr sig miste vana helt ifylk. 1kt fir alltsi inte flirekomma sidana 

uttryck sem "Se herr XY:s frigeformulir." 1)iiremot mist( det sti pi 

famfljemedlemmars frigeformulAr: "Bevis pi herr XY:s frigeformukir." 

Till sidana gikande. som inlimnat ofullstindip frigeformulir, miste 

nya formulir skickas. Dessa formulir miste redan i fOrvig van fiksedda 

ined vederbikandes namn och nummer. Dessutom rniste en stencilerad 

lista over de saknade uppgifterna bifops de u•sinda frigeformuliren. 

Dessa fOreskrifter liksom de. som delades ut i gir, gilla frin och rned 

i dig for alla avdelninpr. 

90 

Budapest &In 4 sept. 1944. R. W.

Sedan Lakatosregeringen tilltritt befriades ocksi de, som innehade 

skyddspass, frin interneringsligren, Gestapos fingelser o. S. V. - fiirut 

bade endast de kunnat beirias, som hade provisoriskt pass. Man lyckades 

iven uppni att skyddslingarna bland de till arbetstjinst uttagna — liksorn 

de som befunno Mg pi palestinalistan — koncentrerades till ett si 

kallat frimlingskompani i Budapest, tack vare vilket de undgingo transporten 

till Tyskland. Denna aktion bOrjades av unprska utrikesministeriet 

eftersom den underlittade itertransporten av de skyddslingar, for vilka de 

neutrala sindebuden stindigt intervene rade. Wallenberg var ocksi mycket 

aktiv i denna friga. De inlimnade svenska noterna ha dessvirre inte 

bevarats, men ofta iberopar man verbalnotema 190 1944 och 225, 1944, 

vilka bekrifta den gjorda Overenskommelsen. 

Pi svenska legationen orpniserades vid denna tid den humacitira 

aktionens olika avdelningar. Skyddspassavdelningen bade det sviraste 

arbetet. 

Svenska legationen begirde naturligtvis inte pengar for utstillandet av 

dessa pass — alit som alit behiivde man erliigga ett par pengii i stimpelavgifter. 

Detta hindrade naturligtvis inte. alt vis.sa geschiftmakare i enstaka 

fall itogo Mg att skaffa skyddspass fOr fantastiska summor. Wallenbcrgsaktionen 

bade givetvis intet med dessa Milker att Ora, tvirtom, si 

snart aktionen tick nys om fOrhillandet togs t. o. m. polisens hjillp i 

ansprik, vilket ocksi bekriftas i Wallenbergs rapporter. Intill den 15 okt. 

bade cirka 8.000 ansiikningar bebandlats, och bland dessa hade mer in 

3.000 personer erhillit skyddspass. 

Den 3 oktober inrittades den svenska beskickningens socials avdelning 

i Arany Jinosgatan 10. Dr JOzsef Linyi och dr Oszkir Makai anfOrtroddes 

ledningen av denna. Avdelningens ursprungliga uppgift var au skaffa 

bostider for de svenska skyddslingarna i ariska bus. Senare spelade avdelningen 

emellertid en visentlig roll i svenska beskickningens vilgiirenhetsaktion 

vid utbyggandet av samarbetet med Menekilit Magyarok Srlivetage 

(Ungerska flyktinprrias fOrbund). Man organiserade tillsammans 

utplaceringen i de skyddade husen vid Pozsonyivigen samt fOrsig dem 

med livsmedel. 

91

411. 

WAL LEN BERG RADDAR OCKSÄ PR1VAT 

Wallenbergs intresse strackte sig ockst lingt utanfiir den orpniserade 

sktionen. Detts bekräftar t. ex. Nlikles Vidas — det judiska rAdets socials 

ombud — mycket intressants anteckninpr bin denna tid. 

Beak frd svensku legalionen. 

Promemoria den 5 oktober 1944. 

Jag Matte upp leptionssekreterare Vv'allenberg med anledning av de Iran 

Sverige begirds givopaketen till deporterade i Osterrike. Jag visade de 

Osterrikisks adresser, som stodo till virt fOrfogande, och fikhiirde mig om 

miijligheterna for paketsandningens realiserande. 

Legationssekreteraren visade det stiksta intresse kw mitt fOrslag och 

betonade, sit han lade slot vikt vid alt de judiska organisationerna intimt 

samarbetade ifriga om hjalpen till de deporterade. Sekreteraren visade mig 

det cbiffertelegram. som han Nide skickst till Stockholm, och i vilket ban 

hade fikeslagit, alt man pA prov skull. sands en vagn varms, stickade 

saker till legationen i Budapest och bits stoppa vagnen i Wien. Nit beskickningen 

i Budapest tick meddelande om alt vagnen anlant till Wien skulk 

beskickningen ordna sA att, om miijligt, generalkonsulatet i Wien sikjde 

'Or act vagnens innehill skulk komms de i Osterrike deporterade till godo. 

Om ckt ftirsta provet lycksdes, skull. han ordna sal att stone transporter 

dirigerades mot Osterrike, dir omkring 18.000 manniskor vantade pA 

vinterutntstning. 

Jag framkastade (*an om. huruvids del funnes hopp om att ocksA 

vim deporterade i Polen skulk kunna fikses med vinterutrustning. Ektui 

snag sekreteraren emellertid hopplikt. Han tabu hinge om detts imne, 

cm tidipre gjorda fOrsOks resultatskishet o. s. v. I fikut nininds chillertelegram 

bad sekreteraren ockst svenska utrikesdepartementet an del 

pi diplomatisk vig matte fOrhOrs Mg pi ryska legationen cm hunnrida 

ungerska deporterade till fiiljd av det fikiindrade militirs 'apt fast 

under ryskt herravilde, och om sa yore. vat de befinna sig. Hur minp Aro 

de? Och (inns det mOjlighet sit sunmanstilla en namnlists Over de dar 

bef i ntlip 

Han nimnde, att ban genom Lajos Stockier, som varit hos &morn 

i gir, tilt vets alt jag sysselsatter mig med forskningarna efter de 

deporterade, och alt ett stort material stod till mitt ftirfopnde. Han fitpd. 

intresserat om mitt arbete. jag miste informers honom cm varje 

detalj. Jag meddelsde att enligt min uppfattning Svenska ROds Rorset 

92

liimnade de intresserade orinp intressanta informationer, som voro 

frimmande kir mig. Legationssekreteraren lovade att ban skulle intervenera 

sã att vi skola kunna byta material fOr iimsesidip informationer. 

Han lovade att inom ett ear dagar siika upp en representant for %ids 

korset och fikelagga honoUl Ott& arende. 

Jag Girde ocksi de ultgerska lagren pi tal. Denna friga intresserade 

honom alideles siir5kilt. Han skulle vilja kinna hela materialet 

i denna friga. Han iterkorn till virt tidipre samtal, di jag uttryckt mitt 

tvivel pi riktigheten av S venska Blida Korsets Ire officiella rapporter, 

i vilka nigra higerplatser och dirvarande deporterade uppriiknas. Han 

trade, sade Wallenberg, frifrat pi ROda korset och konstaterat, att uppgifterna 

stodo fast. 

Jag tilistod att jag encis%t hide tvivlat, dirt& att jag genom de 

bekraftade uppgifterna villa Mirka min iivertygelse och mina egna uppgi 

f ter. 

Sekreteraren sale, aft ban i dagarna fOrhandlat med nwdlemmen iv 

ridet. Strickler. och med Deter Sindor. 

ilikith Vida. 

Till de deporterades hjiiie farms far iivrigt ocksi ett utskott, viiket Lajos 

Sttickier ledde pi uppdrag ay det judiska ridet. och vars verksambet 

Wallenberg pi det starkaste understOdde. Redan vid kirsta satntalet framhiill 

han, att ban kunde diODonera en starre kvantitet Wider och medicin 

kin Sverige fi3r detta 

Iktta utskott bad sedan Wallenberg, att han matte intervenera boa 

regeringen. Wallenberg upeakikte utrikesminister Hennyey och bad titertryckligen 

om itgirder. scull Runde hjilpa de iinnu i livet varande deporterade. 

• 

Ett intressant kapitel i Wallenberghjalpens historia iir sammansmiltningen 

med den storstilade iktion. som den mellanamerikanska Staten 

Salvador just bade satt i ems och :Lunt leddes av sekreteraren vid Salvadors 

generalkonsuiat i Gene t. Georges Mandel-51antello. Deans aktion 

kunde redan vid Walknbe rtts ankomst till Budapest uppvisa storslagna 

resultat. Den i Schweiz ocir _Amerika inledda presskampanjen hide viickt 

de allierade och neutrala siiternas allmanna opinion till medvetande om 

de fasor. som skakade Ungern. orb fiirmidde dem till att organisera 

hjalpaktioner. 

Den salvadorska hjiilpaidionen arbetade inte med fiktiva skyddspass 

som de &riga — ocksk den avenska — utan den erkande de fOrfaljda som 

93

logos i skydd. som den sydamerikanska republikens medborgare och gay 

dem dokument, som bekraftade delta. 

Startandet av denna aktion — a f t giira Mellaneuropas fOrfOljda till 

Salvadors medborpre var en gest, som Georges 'Mantello gjorde pa eget 

bevig. Detta mOjliggjordes genom generalkonsulns i Geneve tysta medgivande 

utan alt Salvadors regering fOrst hade gitt med pi det. Dirt& bly, 

aktionen (Ors* legaliserad rid ett senare tillfille, air Salvadors regering 

faktiskt tillerkinde dessa fiirfilljda medborgarskap och vidtog itgarder for 

alt skydda sina nya undersatar. 

Schweiz var Salvadors skyddsmakt i de fascistiska landerna. 1 Ungern, 

dar dittills inga Salvador-medborgare uppehillit sig, hadeSalvadors intressen 

kite behbvt bevakas. 1 de nya medborgarnas intresse uppstod emel- 

'edict ett behov harav. och fain Salvadors sida biforjade fOrhandlingarna 

rned schweiziska regeringen om Overtagandet av den salvadorska intressebevakningen 

ocksa i Ungerp. Tills denna fags ordnats cadent bad 

emellertid Manic te)egrafiskt svenska beskickningen i Budapest respeklive 

Wallenberg. alt denne tills vidare mitte ta hand om skyddet av de 

salvadorska medborgarna 

Wallenberg svarade telegrafiskt till Salvadors konsubt i Geneve, att 

ban *tog sig uppdraget. 

(Nib Mantel() fitt Wallenbergs svar vidarebefordrade ban det telegrafiskt 

till New York till presidenten i Jewish World Congress. dr Stephan 

Wisc. Han meddelade. att Wallenberg bade fiirklarat sig beredd att itaga 

sig skyddsverksamheten. Om svitsigheter skulle uppsti och Schweiz icke 

atog sig att skydda Salvadnrs medborgare yore Sverige beniget. Man 

skulk alltsa intervenera i sakens intresse.) 

Wallenberg gjorde verkligen ingen itskillnad p. och Sveriges 

skyddslingar. och mango av de svenska skyddslingarna sky.alade sig alt 

skaffa sig Salvadors skydd ocksa. eftersom de sago sig sakrare. om de bade 

dokument, som bevisade att de fib Salvadors medborgarskap. In orn de 

ban bade de svenska skyddspassen. 

LAMP UNDER SZALASIKUPPENS FORSTA DAGAR 

Sam vi ha sett beckimer Wallenberp fiksta oktoberrapport Liget lika 

optimistiskt som den ungerska opinionen. Alla tala om det fikestiende 

vapenstillestindet och en brytning med tyskarna. Dessvirre felbedbmde 

regeringen och dess ornevning a ides de yerkliga fOrhillandena och den 

94 

4

planerade avhappningen fikbereddes absolut inte fackmissigt. Riksfiirestindarens 

radiotal den 15 oktober verkade ingalunda väl fiirberett. och 

inom ett par timmar hade den tyska motaktionen stackt vane ham. 

Den 15 oktober skickade svenska beskickningen hem en grupp av de 

verkliga svenska medborgare. sum befunno sig i Ungzm. Liget hade de 

sista dagarna ytterligt farsimrats. 

Viirst utsatta vow de i synagogan rid Arenavagen placerade abetspliktiga, 

vilka pilkorsmannen redan pA siindagsefterrnidda,gen omringade. 

De hotade med handgranater i handerna alt "ingen skulk komma levande 

diirifrin". 

Seskkkningen fick underrattelse om situationen, och minister Daniels. 

son telefonerade klockan tre pi middagen till statsminister Lakatos. Lakatos 

At just middag. Danielsson gay genom officeren en kvarts ultimatum varefter 

snarl telefonmeddelande kom. att statsministern gick med pi att de 

"svenska" arbetspliktiga skulle sti till beskickningens fiirfogande. Man 

skulk barn vanda sig till vederbarande militara myndighet. vilken skulk 

fi sins order. 

Attache Lars Berg vid svenska beskickningen uppsiikte pi uppdra g av 

humanitara avdelningens ledning Riksfarbundet for bitr. arbetspliktiga 

i Palace Hotel. Overste Gitfiildy promenerade redan tram och tillbaka 

utanfiir hotellet och vantade pi den svenske delegaten. som man anmalt 

frin statsministerns kansli. Gitfrildy meddelade emellertid. alt han till 

följd a de senastc handrIserna — Szálasikuppen hade igt rum — inte 

Lingre bade flagon som heist bestiimmanderatt. Man miste vanda sig till 

generalstaben. Klockan var km. och nar attache Berg och bans fiajeslagare 

anlinde till Veres Pilnegatati ga ys just ordern "Inget motstind. Eld upp- 

Mir." 

Genom energiskt upptriidande lyckades Berg uppni. att man skickade 

en underofficer, en frivillig. med honom. som hade muntlig order alt se 

till alt "de under svenskt skydd stiende arbetspliktiga vakles ut och placerades 

i legationens byggnad". 

Under tiden bade Liget vid Arenavagen ytterligare farsitnrats. Attache 

Berg cch hans ungerska fiiljeslagare %limos Porgies och Hugo Wohl Ago 

med farskrackelse, hur pilkorsare uch SS-trupper hopade sig kring omridet. 

Synbarligen kirbereddes en pogrom. Kompaniets befilhavare, fiinrik 

Kopec var pai det hela taget vinligt installd men sig sig niidsakad att 

tIllbakasisa Bergs anhillan, eftersont generahtaben icke hade givit skriftlig 

order. Efter linga diskussioner laste man prnblemet si, att finriken "farsvann" 

far en stund. Hans underlydande bade lattare alt ta emot underof 

ficerens muntlIga order. 

to. wiwi' 

95

Nir finriken bade gait, var Jet ocksi betydligt littare att komma overens 

med den tjinstgiirande sergeanten. Berg h011 upp porten och riknade 

in de svenska skyddslingarna. ja han uppmanade ocksi de iivriga att komma 

et — vem som ville kunde limna omridet. SI kingrades di hela detta 

skyddskompani — lyckligt riddat undan SS-pilkorsarnas pogrom. 

SI barjade det. Frin och med nu lig svenska beskickningen i standig 

alarmberedskap: den en3 addningsaktionen aviiiste den andra. 

Schweiziska legationen verkade ocksi i fullt samfOrstind med den 

svenska, uch i synnerligen ming& fall var den pavlige nuntien Angelo Botta 

och bans stillfiiretridare Genarro Verolino till slur hjilp. 

De neutrala iegationerna belagrade stindigt pilkorsarnas utrikesministerium 

med de mest skilda klagomil. I rättrisans namn maste man medge, 

an de fiesta fOrstiken skenbart krOntes med framging i ministeriet. medan 

diremot partiorganisationerna i allminhet handlade fullkomligt egenmiktigt 

utan att nimnvart respektera regeringens anvisningar. 

OCKSA DANIELSSON HALLER STAND 

Ocksa minister Danielsson hbil hjiltemodigt stind och stannade pi sin 

plats. Han kinde med sig att bans personliga auktoritet I hOg grad stiidde 

den pit bans uppdrag standigt upptridande Wallenberg. Han uppritth011 

och praktiserade den i det diplomatiska livet verkligt ovanliga 

gesten "den ensidiga diplomatiska fiirbindelsen". 

1)e av aktionens medarbetare. sum verkligen kande till fOrhillandena, 

insigo till folio betydelsen av det moraliska meld. som Danielsson gay 

Wallenberg. Vad S0111 in hande. hi:II ministern aktionens medhjilpare om 

ryaen. vilket betydde mycket ett filretag. sum inte alltid valde sina 

vipr. Det enda males var att rirlda sit minga minniskoliv som mi.ijligt, 

och detta dirigerade varje handling. Fur att na det var man villig alt 

"sluts farbund med djivulen sjilv". (bland maste man lágga all diplomatl 

pi hyllan. Man 'waste arbeta med pengar. hycklad vänskap. arrangers 

luncher och middagar, ge de mest olika 101 ten fiir framtiden och giira 

alit for att vinna de beryktadv pilkorsbanditerna fur saken. 

Danielsson. sum var typen for en korrekt yrkesdiplomst, yule bite deltalta 

i dylika operatiuner, men han blundade fiir dem. Han skrev silly 

under albs skyddspass, sum n.an Iiimnade honom. 1)etta var enastkende 

(Or den svenska hjIlpverksamheten. Ingen Annan neutral legation ktmde 

uppvisa ett skyddspass med ministems underskrift. 

96

Trots alt det enligt diplomatisk kutym inte bars varit hens ratt utan 

ocksi hans plikt alt lamna sin post. stannade Danielsson kvar under pilkorsterrorn 

och beligringen. trots alt hens liv minga ginger svivade 

uppenbar fara. Sverige erkande varken Szt6jay- eller Szilasiregeringen, 

och Ungern hade vid derma tid ingen officiell representation i Stockholm. 

Danielsson tick ocks.1 order att Limns sin plats. Men detta skulk ha inneburit. 

alt legationens samtliga diplomates — alltsi Sven Wallenberg — 

mist avligsna sig, och skyddsaktionen skulle ha stiirtat samman. 

Den 16 oktober meddelade dock Danielsson en av hjilpaktionens ledare, 

att han yore niidsakad alt med legationen Limna Budapest. Han fiirklarade, 

alt han omojligt kunde stanna kvar. eftersom SziIasi med all sannolikhet 

Overhuvudtaget inte ails skulle ta notis om svenska legationen. Aktionens 

ledare bad honom kke forty alt stanna. Enligt hans uppfattning voro sa- 

Iasi och hens min fullkomligt ovetande om diplomatisk kutym. Eftersom 

de voro dilettanter kande man sjilv ocksi spela dilettant och stanna kvar. 

Danielsson boll ocksi faktiskt ut in i det sista. Xven om han inte 

deltog i hjilpaktionen aktivt, si understiidde hen dock dess arbete. 

En karakteristisk liten episod fOrtjinar alt berittas. De svenska passen 

brukade i allminhet inte vara fOrfalskade. men en ging kande det, 

alt minister Danielsson.; namnteckning var fiirfalskad. Man fiirelade ministern 

passet och trip& cm saken skulle polisamnalas. Danielsson sig naturligtvis 

genast alt namnteckningen var fiirfalskad. men innan han svarade 

ft spde hen: 

— ','ad hinder nu med manniskan, om min underskrift inte skulk 

vara ikta? 

Sedan minister Danielsson fitt veta alt deportering bleve fOrfalskarens 

Ode, fOrklarade han alt namnteckningen var ikta. 

I december vilgrade Danielsson att efterkomma Szilasiregeringens an- 

=den alt med sin personal limns Budapest och fiilja utrikesministeriet 

visterut till Sopron. Dena skulle naturligtvis ha inneburit, alt Wallenberg 

avligsnats frin Budapest och skyddslingarna skulle ha iivergivits. 

Under Adana fOrhilbnden fOredrog ban hellre alt genomlida belivingen 

och watts sig for pilkorsarnas fOrfOljelser. 

— asset Weariest, 

•••• 

97

DE FORSTA DAGARNAS FASOR 

Den fruktansvirda stimningen under de fOrsta dagarna efter SatIasikuppen 

iterspeglas i Wallenberp rapport, sum han skickade med kurir 

tin svenska utrikesdepartementet: 

Rapport ow de magerska judarnas :lige. 

Sedan den sista rapporten har de ungerska judarnas situation fiirsamrats 

viisentligt. Den nya regeringen har for avsikt att anvanda judarna pi 

landet och vid Budapests fOrsvar for att efter kriget visa ut dem. Transporter 

ha redan bOrjat. 

Under si gott som hela veckan ha judarria icke fitt limna sina bostiider, 

vilket naturtigtvis har medfbrt stora lidanden. Samtliga judar. sum tidigare 

varit undantagna fran bestammelserna, fingo order att inom sex timmar 

flytta in i de judiska husen. Denna fOrordning upphavdes emellertid 

delvis omedelbart efter det den givits. Dessa judar ha under hela veckan 

i de fiesta fall IOrsökt att giimma sig i kAflare, i tomma starer, bus sins 

kristna viinner och i Riida korsets eller i hjalpavdelningens lokaler, som 

ligga utanfiir det egentliga legationshuset. tHar har Wallenberg misstagit 

sig. Omkring 20 judar giimde sig I det s. k. svenska trithuset, som stod i 

legationshusets tridgard. De tillbragte tvi dagar och tvi natter bar, och 

den nadvandiga provianten fingo de av oss genom Rinstren. FOrfattaren.) 

Diidsstraff infiir tes ocksa far judarna for rena bapteller. 

Under den farsta kuppen anhallos flera. fich pogromer barjade, under 

vilka mellan 100 och 200 personer skola ha di-idats. Pilkorsarna bade vidare 

tamt flera olika judehus och fort invinarna till uppsamlingsliger. 

Till stiirsta delen befriades dessa emellertid. men nigra hundra pistis ha 

farsvunnit. Numera undersakas husen systematiskt, och min mellan 16 

och 60 lir slipas till arbetstlinst. Ett agonvittne har sett en sidan kolonn 

pi vigen till De marscherande behandlades illa. Man hittade en 

60-Arig jude liggande dad vid vigkanten. Overtickt med tidningspapper. 

Tydliga spar av misshandel fiirefunnos. Fr. o. m. i morgon skola de min. 

sum hittilb late blivit inkallade, och ails kvinnor mellan 16 och 40 placeras 

i skyttegravsarbete. I vissa fall ha inn( havare av skyddspass Overfaints 

av bevipnade banditer, sum beravatie dem deras skyddspass och 

sleto sander dessa. Hittills bar ingen rapport hiirom ingitt. En person bar 

dadsdamts men benádats. Rada korsets lokaler ha tvi ginger fitt sin 

exterritorialritt kriinkt. Fiirhandlingar pigi. 

Som jag telegrafiskt meddelat, dadade SS-folk fare kuppen 2.000 ar- 

98

etsjudar som marscherade fran koppargruvorna i Bór i Serbien till Ungent. 

vidare tvihundra arbetspliktip judar i Kiskunhalas. 

Orgaxisatioacm. 

Handeberua den 17 dennes ha inverkat katastrofalt pi avdelningen. 

Bela personalen fiirsvann i en bil, som stints gratis till fiirfopnde, och 

rued den nycklar till lista lokaliteter och skip o. s. v. 

Undertecknad miste en het dog fara omkring pi ptorna pi en damcykel 

for aft Ater fi tridarna i min hand. Gatorna voro fulls av banditer. 

Andra dagen fiirfliit under fOrsiik att (Ora bort den perscnal, som befann 

sig i livsfara, och fiirse den med en sick livsmedel. I dog saknas endast tio 

medlemmar iv personalen, medan cirka 30 inte ha kommit till arbetet. 

Avdelningens starre lokaler ha tagits i ansprik av legationen for att 

placera svenska kolonien i dem. Utrikesministern bar bett undertecknad 

siirja for, Ott personalen med dess familjer kommer alt placeras i sirskilda 

bus. Arbetet hirmed pigir. 

Nada resuliat. 

Betriffande personalen ha vi lyckats uppni status quo. Utrikesministern 

bar meddelat, att de 4.500 skyddade judarna fritt fat lamna Ungern. 

Tyska legationen bar fOrklarat, alt inlet hinder fOreligger mot att 400— 

500 personer real genom landet. Betraffande de iiveiga 4.000 judarna oaknor 

tyska leptionen instruktioner frin Berlin och vet ingenting om huruvida 

fOrhandlingar hirom pip med svenska legationen. 

UpphSvandet av den fiirut namnda fibordningen sksll huvudsakligen 

skrivas pA avdelningens konto. 

friga om inkallelser till arbetstjinst. internering o. s. v. respekteras 

skyddspassinnehavarna i full utstrickning. I biirjan av kuppen funnos 

omkring 40 svenska skydcislingar i det s. k. svenska vintande kompaniet 

tillsammans med andra. Av dessa ha $O bortfiirts. De 40 personerna 

officiellt under leptionens skydd och ha provisoriskt permitterats till 

den 24. 

Budapest den 22 oktober 1944. Raoul Walkrtherg. 


99

NOTER OCH ATER NOTER 

()m Wallenbergs heroiska kamp (Or den humanitara aktionen vittnar 

den mangd av noter, vilka han inlamnade till utrikesministeriet, som 

dessa noters innehall. Vi tillata oss aft Merge en del av dem. eftersom de 

pi ett fOrtraffligt siitt aterspegla den fruktansvarda verkligheten. t Wallenberg 

skickade pa eget bevag in dessa noter utan att ha tragat legationen. 

Han upptradde. som om den humanitara avdelningen varit belt oberoende 

av legationen.) 

Bland andra argär den 20 oktober noten nr 257. Den bekraftar Wallenbergs 

fOrsta samtal med utrikesministern baron Gabor Kemimy och 

lyder: 

"Kungl. Svenska Beskickningen har harmed aran aut bekrafta fiirhandlingarna 

mellan kungl. ungerske utrikesministern och den humanitara svenska 

aktionens ledare, legatiormsekreterare Raoul Wallenberg. 

Genom kungl. ungerske utrikesministerns ahkvarda ftirmedling har pa 

sin tid en tiverenskommelse Indian vederbiirande ungerska myndigheter och 

Kungl. Legationen kommit till stand betrafrande den judiska personalens 

och dess familjers situation. Listor over svenska legationens judiska personal 

fOrefinnas has vederbarande myndigheter. Enligt denna Overenskommelse 

yore dessa kategorier iv judiska personer kke skyldiga att bara stjarnor. 

Di Kungl. Legationen kke har fatt flagon not betraffande nigon andring i 

derma friga. har legationen antagit att status quo i fortsattningen kommer 

att bli bestiende. 

Da de senaste dagarna en del fiirordningar ha kommit ut. vilka i viss 

mir. sti i grid med detta antagande, mottager Kungl. Legationen med 

stOrsta tillfredsstallehe Hans Excellens hirklaringar. att ocksa i fortsittningen 

— efter medgivande Iran kungl. ungerska inrikesministeriet — den 

traffade Overenskommelsen kall aga bestind. 

Kungl. Legationen yore kungl. ungerska utrikesministeriet stor tack skyldig 

om ministeriet ville utverka. att detta faktum oasis komme till underordnade 

polismyndigheters. till friimlinpkontrollens och till partiernas raptrade 

fonnationers kiinnedom, Mount ocksa alt den organisation, som bar 

hand oat judarnas inkallelse till arbetstjiinst. matte bli underrattad harom. 

Kungl. Legutionens personal och dess familjernedlemmar kunna legitimera 

sig hos vederbiirande genont att uppvisa ett legitimationskort. Dessa kort 

aro vita och fOrsedda med fotografi av innehavaren. Nagra ha stalks ut 

genom utrikesministeriets fiksorg, andra genom inrikesministeriets. Inrikesministeriets 

kort har fiintetts med Kungl. Legationens stampel och 

med H. E. Sveriges ministers namnunderskrift. 

100

Kungl. Legationen skulle vilja fOresli, alt detta sakernas läge genom radio 

meddelades allmiinheten. Enligt Kungl. Legationens isikt yore detta den 

sikraste och snabbaste metoden alt meddela ocksi portvakterna och luftskyddskommendanterna 

i de judiska husen detta faktum. 

Kungl. Legationen erfar slutligen med tacksamhet, att dessa Atgarder 

redan i dag kunna vidtagas. I det iigonblick di legationspersonalen Ater 

stir till fiirfogande utan inskrinkningar kommer legationen alt omedelbart 

sammanstilla det Overenskomna materialet for de planerade vidare 

handlingarna. 


Budapest den 20 oktober 1944. Legatioussekretcrare. 

Etter fOrhandlingarnas slut skickar Wallenberg Over fiiljande not som 

bekriftelse: 

'Svenska legationen bekriftar harmed an fiiljande iiverenskommelse 

gjorts mellan a ena sidan Hans Excellens kungl. ongerske utrikesministem 

baronen dr Gabor Keminy och a andra sidan leptionssekreteraren Raoul 

Wallenberg betriffande de vid legationen anstilida och deras familjemedlemmar: 

De anstillda och deras familjemedkmmar Aro befriade Iran skyldigheten 

att biira stjárnor. 

De anstallda och dens familjemedlemmar Aro befriade Iran yank sorts 

arbetstjanst. de som redan inkallats sko!a kallas tillbaka. 

Ifripvarande personer Aro kke skyldiga alt bo i de med stjarnor mirkta 

husen. 

rtegingsfOrbudet Ulf far icke dem. 

De anstallda och dens familjemedlemmar Aro fiirsedda med Kungl. 

Svenska Beskickningens arbetslegitimation resp. kungl. ungerska utrikeseller 

inrikesministeriemas legitimationer. 

Budapest den 22 oktober 1944. 

Kungl. Svenska Beskkkningen i Budapest. 

Som framgar fiksiikte Wallenberg alltsl framfikallt alt adds sins 

tjAnsteman undan arbetstjiinst och skyttegravsgrivning. Han stiller i utsikt 

alt med dessas hjAlp gika i ordning listan Over sina skyddslingar, sedan 

baron Keminy fikklarat sig inte vilja erklinna mera An 4.500 svenska 

skyddslingar. 

Samma dag skickar Wallenberg ytterligare tra verbaluoter. I nr 258 

anbiller ban om polisskydd fik legationsbyggnaden i Jiskaiptan 1, I nr 259 

diremot bekraftar han den Overenskommelse enligt vilken svenska legs- 

101

• 

Woes berittigats till att utstilla 4.500 skyddspass. Han upprepar samticligt 

sin tidigare gjorda anhallan cm publicering i radio, vilket i minga 

avseenden skulk underliitta läget hit skyddspassinnehavarna. 

RESULTATET: DE SKYDDADES RATT 

ERKANNES PA NYTT 

Enligt ministrarna Vajnas och Budinszkys deklaration erkiinna de ingen 

skillnad mellan judar och judar — de vigra alt accepter& nips "utlandska 

judar -. Som vi se lyckades emellertid Wallenberg att cher 48 timmar 

bryta dens princip och fik dem att erkiinna de skyddade judarna. 

1 noten 260 beton& Wallenberg, alt de under svenskt skydd stiende 

arbetspliktiga enligt iivenskommelsen av den 24 oktober fOrklarats frit. 

Han begir nu fiirlingd frihet for dens del. 

Ett veritabelt notbombardemang biirjar till fiinnan for de bortslapade 

tjanstemannens och skyddslingarnas befrielse. 

1 noten nr 261 riknar Wallenberg upp limp rider av dam, fiir vilka 

han ber utrikesministern om intervention. 

1 noten 262 bekraftar Wallenberg tiverenskommelsen om att de genom 

KEOKH raddade svenska skyddspassinnehavarna kke aro fOrpliktade alt 

bars stjirnor.Itsi itta dagar efter maktiivertapildet och blodsutgjutelserna 

bef inner sig Wallenberg pi samma punkt. som ban gjorde fore 

den 15 oktober. Och fortfarande slapas manniskorna bort ... 

Den 25 oktober intervenerar han i frapn om livsmedelskort till judarna 

(not nr 270). Dirpi fOljer liter en serie noter med anhillan om Aterkallande 

iv bortslapade skyddslingar. 

Den 16 oktober skriver han 6 noter till utrikesministern. Han begat 

polisskydd (Or de olika legationema och Iiimnar listor Over de skyddslingar, 

som ban iinskar fa befriade. 

I noten 274 iv den 26 oktober redogik han detaljerat for det upprbrande 

bortfOrandet iv den 81-irige Imre Vajda till skyttegravsgravning. Han 

begat*, att man skill slam reds pa Vajda och iterkommer i flera fOljande 

noter till detta amne. 

Dessa noter. dessa namnlistor Ito skakande vittnesbOrd on hue obannhirtigt 

man och kvinnor, barn och pmlingar, sjuka, lama, blinds ocb Ova 

slipades bort. Wings bekanta nun ur den judiska societeten finner man, 

nar man bliddrar i dessa fOrteckningar: Skate, advoluiter, ingenjtirer, 

pastel.. journatister. bankdirektarer. industrimin och andra. 

102

Den 28 oktober finna vi en ny not om verkligt allvarliga vAldsgarningar. 

I Svenska Rada Korsets lokal, rho:AOlyvagen 69, bar pilkorsare 

brutit sig in untler flatten den 26 oktober och svirt krankt den exterritoriala 

ritten. (Hos De gri systrarna bar allvarliga vildsgirningar skett i ordenshuset. 

Wallenberg protesterar kraftigt emot dessa hos pilkorsarna, och 

han lyckas iterstalla ordningen.) 

Wallenberg protesterar och protesterar. Dar det är mOjligt uppger han 

de stlillen, dit offren ha slapats. Han begar deras befrielse, och utrikesministeriet 

Isar fullt upp alt giira hos de olika myndigheterna och pilkorsorganisationerna 

for hans skull. innan interventionen far framgang. Men 

alit detta ar en god taxa och fr. o. m. den 29 oktober fir man i radion Mira 

det av Wallenberg begarda radiouppropet: "De utlandska skyddspassen 

milste respekteras.” 14propet bar fOljande lydelse: 

UPPROP 

till de pilitara myndigheterna, pilkorspartiet och Ostfrontens kamratfOrbtmd, 

enligt vilket de, som fiirsetts med av uthindska neutrals legationer 

utstillda pass, skyddspass. kollektiva pass, utvandringslegitimationer eller 

arbetslegitimation varken kunna tagas i ansprak for militar- eller arbetstjanst. 

De skola itnjuta exterritorialritt i leptionsbyggnaden inkl. ROda 

korsets lokaler och de bus, som sti under legationsskydd. 

(Meddelandet utsandes i Budapestradion den 29 oktober pi kvallen och 

den 30 oktober pi morgonen.) 

Den 31 oktober inlimnas Ater en mycket ling lista med de bortslapades 

namn till utrikesministeriet. Det ir noten 280. Denna femsidiga not fOljes 

redan samma dag av ett "tilligg" — ytterligare en tvisidig namnlista 

(not nr 285). 

ATERKALLANDET AV DE "ARBETSPLIKTIGA" 

SKYTTEGRAVSGRAVARNA 

Nu bar ocksA Szilasiregeringen fin nog av vad som hint, och efter 

Wallenbergs dagligen iterkommande personliga pistOtningar barja de 

muntliga fOrhandlingarna mellan de neutrala siindebuden och regeringen. 

Som resultat av dessa kommer beslutet att "de med utlandska skyddspas% 

fOnedda skyttegravsgravarna skola (bras tillbaka till Budapest och uppsamlas 

dar i olika kompanier." 

Etter detta utger Wallenberg en tryckt blankets med underskrift, vilken 

Ilaiffef alt "skyddspasset ar giltigt som pass". 

103

Kiiniglich Schwedische Gesandtschaft. 

Kungl. Svenska beskickningen intygar at' del i 

Ago varande skyddspasset ar att betrakta som ett giltigt pass. 

Budapest den 22 oktober 1944. R. Wallenbcrg 

Legationssekreterare vid 

Kungl. Sv. beskickningen. 

1 iiverensstammelse med del beslut, som fattats tillsammans med utrikesministeriet 

och fiirsvarsministeriets respektive 12:e och 42:a avdelning, 

ha dessa avdelningars ledare generalmajor Lajos Fabian och de honom 

underordnade officerarna iiverste Jezsef Herbeck, iiverstellijtnanten 

Horny, majorerna Egon GitfOldi och Temesvary fan anvisning alt i 

samarbek toed de neutrala legationerna siirja (Or att de skyddade personerna 

viljas ut bland skyttegravsgrivarna. 

Wallenberg blir denna aktions ledare. Det gllinsande resultatet Ar uteslutande 

hans fiirtjanst. 

Nu bar Wallenberg kommit upp till hAjden av aktivitet inom riddningsverksamheten. 

Vid denna tid framtrider ocksi hans fullkomliga sjilvstandighet 

och oavhingighet. Han avviker hilt Iran svenska huvudlegationens 

pi Gyopirgatan direktiv. Han inrittar sig pa bredaste sjalvstandiga basis. 

Minister Ihnielsson limns bottom efter Mgr& 1,1 fOrsiik till fiirmyndarskap 

fullstandigt fritt spelrum. och under skyddsverksamhetens Aterstiende 

manader utrattar Wallenberg med oinskrankt makt alla irenden 

i skyddslingarnas intresse. 

Trots alt minister Danielsson lir pa sin plats i Buda, bar Wallenberp 

verksamhet en &Man omfattning, som om han icke yore en enkel legationssekreterare 

utan svenska beskickningens ledare eller chargé d'affaires i 

ministerns frinvaro. 

Om de beslut ban fattat tillsammans med Szilasiregeringen meddelade 

ban de livriga neutral& legationerna fiftljande i en cirkularskrivelse: 

Kungl. Svenska Beskkkningen tilliter sig harmed alt meddela, att den 

pi grund av gjorda iiverenskommelser med Ungerns utrikesminister och 

dess fOrsvarsminister bar fitt tillstind att kontrollera de arbetsplatser, 

dar de till skyttegravsgravning o. s. v. uttagna befinna sig, für alt se alt 

respektive befalhavare tagit hansyn till den liverenskommelse enligt vilken 

de med pass, provisoriskt pass, skyddspass, Rada korslegitimation eller 

legitimation far legationspersonal och dessas sliktingar skola avrustas och 

(liras tillbaka till sina hem. 

Kontrollen av samlingsliigren och kompanierna sker enligt en iv fiksvarsministern 

utgiven order sit att Waren kir FOrsvarsministeriets tolfte 

104

avdelning, generalstabsmajoren Nemes, di Fabian Lajos, fyra hagre off icerare 

och bevapnati eskort kommer att sti till vira delegaters farfogande. 

1)e olika legationernas delegater fi bilar med tillricklig kvantitet bertsin 

till sin disposition och skola pi den cid. som farsvarsministeriet kommer 

att rneddela. Iran Palace Hotel avhamta de hi:4ga offkerama och den viipnack 

eskorten. vilka skola vara legationernas delegerade till hjilp vid 

kontrollen. 

De detaljerade planerna och resplanerna bifoga vi. 

Ett synnerligen viktigt faktum. som misty, beaktas, hr an itskilliga, 

som varit farsedda nied pass. provisoriska pass, skyddsbrev, Rada korsets 

skyddsbrev och arbetslegitimationer och redan arbeta pi de olika arbetsplatserna, 

antingen ha frintagits legitimationerna eller av en eller annan 

orsak inte ha sina papper med sig. 

1 dylika tvivelaktiga fall bar principen vara, att vi begira att dessa i 

ansprik tagna personer med nadvindig eskort gnu till 70I :a uppsamlingskompaniet, 

dir sarskilda delepter fa konstatera om personerna Braga 

haft vim riddninplegitimationer. 

Med utmarkt hagaktning 

Raoul 1VoUrnberg 


Farbindelsen med fiirsvarsministeriet uppriftthilles av Adorji Stella. 

Skyttegravsgravarnas och de arbetspliktigas imnden pi legationen ombesarjes 

av Istvan Engelmann. Enligt hans order ledes den befrieseaktion, 

sorn sanunanhinger med lagerbestiken. av Ivin Szikely, silken tillsammans 

med officerama ur kirkommendanturen stindigt reset omkring i svenska 

kgationens bil till de olika skyttegravskompanierna i Budapests omgivning. 

De uttagna skyddslingarna befordrar en av kirkommendanturen utsind 

officer tillbaka till huvudstaden under eskort av ligergendanner. 

Uppstunlingsplatsen hr eft lager pi Bencurgatan. Svenskarna, som organiseras 

i siirskilda kompanier, komma farst harifrin till hose for farildralass 

barn pi Vilma Kirilynavagen och sedan till Handelsresandefarbundets 

lokal pi jakaiptan 4. 

Den avdelning, som hat hand om de arbetspliktip. skickar dagliga rapporter 

till Wallenberg. som samtidigt fir hergar av brs .v frin anhariga till 

sidana skyddslinpr, vilka Annu kke befriats. Wallenberg gir dagligen far 

instruktioner upp till generalmajoren Fibian eller skkkar oriikneliga skrivelser 

till major Ternesviri. i vilka han faster uppmarksamheten vid 

staka sarskilt upprikande fall, dir egenmaktiga kompankhefer vagra verkstalls 

den avrustning av skyttegravsgrivarna, om vilken beslut hat fattats. 

105

StOrsta delen av de skyddade skyttegravsgravarna lyckas silunda Wallenberg 

slita ur pilkorsarnas klor. 17et ar emellertie just i sista minuten, 

ty de &riga fiiras till lots till Transdanubien for att slutligen Overlimnas 

till tyskarna. Deras ode ir beseglat. 

Det lyckades den svenska humanitika aktionen att fá vederbOrande att 

acceptera fiktion.n. att dessa skyddade arbetspliktiga slipptes ut eftersom 

de "kommenderr.ts till legationen". 

I slutet iv oktober hide man redan kommit si !Ansi, att den i Hotel 

Palace sittande KMOF (Rikskontrollbyrin fik allmanna arbetstjinsten) 

vat benigen alt i kontrollsyfte komma till de platser, dir de svenska skyddslingarna 

fullgjorde sin arbetsplikt. Till en biirjan Kill° de fast vid, alt de 

arbetspliktiga skulle infinna sig till kontroll i Albrechtkasernen, men Wallenberg 

protesterade, eftersom ban fruktade, alt han inte skulk fi dem 

tillbaka. Si kom det sig, alt i biforjan av nnvember nigra of ficerare (rim 

KMOF uppenbarade sig i den humanitira avdelningens byggnad vid Tigrisgatan 

och kontroUerade de skyddade. Eftersom fyra fattades, som hade 

gitt hem, anmilde sig belt enkelt fyra andra kke arbetspliktiga i deras 

stifle. Kontrollen fiirflOt alltsi pi detta lugna silt i full ordning. 

DE POLrfISKT FORFOLJDAS SKYDD 

Wallenberg skyddade kke blutt de arbetspliktiga, utan ocksi dem, som 

förfOljdes iv politiska skil Fire resan frin Sverige had han av Vilmos 

Biihm, vilken uppeh011 sig som emigrant i Sverige, ombetts att ge Biihms 

socialdemokratiska kamrater skydd. Detta bekraftas ocksi iv alt Wallenberg 

omedelbart efter sin alskonist till Budapest fikhiirde sig om och hjilpte 

den iv BO/un anvisade fru Denki Bird, inka efter chefen fik den socialdemokratiska 

tidningen Nipszava. Genom henna kommo riksdagsminnen 

Jena Friedmann och Miklds Kertesz i intin: kontakt med Wallenberg. 

Nigra dagar after anknmsten till Budapest kom Walknberg den 15 juli 

till ingenjik Kalman Rith pi Damjanichgatan 7 i den killarlokal dir dennes 

ortopediska if fir vat inrymd. Hir triffade ban Miklds Kertisz, som 

vid detta tillfille gay honom detaljerade informationer om del politiska 

och ekonomiska laget och fakta om judefOrfOljelserna. Wallenberg var 

mycket nedslagen och side: "Ilan kin inte fOrneka del — ni befinner er 

alla i livsfara." 

Vid tvi olika tillfiflen triiffades de i denna if fir. Fiksta gingen var 

Pub Friedmann i sillskap med MikIds Kertesz, andra gingen deltog fru 

106

Serena Stern-Pollak i samtalet. Vid detta andra tilifille Overlimnade 

Kertisz ett detaljerat memorandum frin patronatets ledare, dr Jizsef 

Pisztor, till Walknberg. 

Wallenberg anvinde sedan -- som vi redan tidigare nimnt — de uppgifter 

han heir lick i sina rapporter. nigra ginger iberopande Kerlin 

namn. 

Kertisz bad a:t svenska legationen skulle still& ut skyddspass for de 

socialdemokrater, som voro i (sta. Han ftberopade, alt Oven om de lute 

kunde uppvisa nigra ekonomiska farbindelser med Sverige, si bestod obestridligen 

ideologiska och politiska ftirbindelser mellan partiet och den 

socialdemokratiska svenska regeringen. 

Efter fikhandlingarnas slut inlimnade Kertesz vid Hera tillfillen inlagor 

i denna riktning. vilka Wallenberg ocksi vidarebefordrade till svenska 

utrikesministeriet. Av fOrsiktighetsskil bar emellertid Kertesz namn 

tagits boil ur skrivelsen. Di ban icke erh011 nigot svar, uppsOkte dr Mik- 

163 Kertesz tillsammans med dr Zsigrnond Hegyi Danielsson, vilken emellertkl 

stillde sig avvisande. 

I detta hopplika fall vinde sig de bids herrarna iter till Wallenberg i 

ett fOrbittrat brev. Wallenberg svarade, att de jute skulle vara orolip 

— om de .41 nikade i livsfara, kunde de rikna med att IA det riiddande 

skyddspasset. 

Den 17 oktober pi eftermiddagen }lade Wallenberg ocksi 105 stycken 

korrekt utstiiUda pass fOr socialistiska, politiskt fOrfOljda. Det visade sig 

sedan, att Wallenberg alltsedan den 26 augusti haft ett tusental dylika i 

sitt privata kassaskip, vilka skrivits ut med ledning av den lista, vilken 

Midis Kertész i tre olika avdelningar bade himnat in. (Wallenberg kunde 

vid denna lid inte fikdela dem. eftersom ban miste handla i tiverensstimmelse 

ined Danielssons och det svenska utrikesdepartementets (Orordningar, 

och skyddspass enligt dessa kunde endast ges it sidana, som 

kunde bekrifta att de bade svenska fOrbindelser.) 

Med hjilp iv Janos Katona, Budapests borgmistare et ter befrielsen, 

ordnades det si, alt 102 av skyddspassen born tvi dagar kommo I tilts 

hinder. Katona gOinde sig liksom Kertesz i killaren pi Damjanichptans 

verkstad men kunde sisom kristen littare rika sig. Endas: fe:fattarinnan 

Zseni Virnai, hennes man fOrfattaren Andor Petgrdi och dens dotter 

Mirk fingo lute sina. De befunno sig pi obekant plats, och man kunde 

lute finna dam. 

MiklOa Kertiss faststillde vid ett sammantride I nationalfOrsamlingen 

(d. 3 oktober 1946) di Wallenberg hyllades, alt de 102 skyddslinpr, som 

den gingen erbillit skyddspas.k, undantagslist voro i livet. De fiesta lycka- 

107

des undslippa den stora inryckningen till skyttegravsgravning den 23 oktober 

och tack vare delta raddades ett vasentligt antal av del socialistiska 

partiets ledare. Gestapo hade tidigare slipat bon iher 150 medlemmar av 

partiet och fackfikeningarna. 

‘'IKTIGA BESLUT TILL SlaDD FOR DEN JUDISKA 

KVARLEVAN I UNGERN 

Under Szilasiregeringens era verkade. sum tidipre namn's. legationssekreterare 

Wallenberg sum svenska legationens representant och arbetade 

synnerlipn hart i de skyddades intresse. Genom Danielssons fullmakt bade 

den hunumitara avdelningen nu fullkomlig sjalvstindighet. Delta framgir 

ocksi darav. sit avdelningen kiverkiste utrikesministeriet med noter — 

is ofta inlamnades Bent om dagen. Dessa verbalnoter, vilka lyckligtvis till 

stOrsta delen av en slump ha bevarat g, ge en intressant bild av det kolossala 

arbete, vilket Wallenberg utfOrde inom ramen fiir raddningsaktionen under 

Mesta Mitten av november. 

De tillitna 4.500 skyddspassen bade vid denna lid Overskridits till bortit 

A.000. Delta mine diiljas for pilkorsmyndigheterna genom labomtioner 

med diverse nummer, vilket skedde sa skickligt alt respekten fOr de svenska 

skyddspassen bevarades in i del sista. 

Det visade sig mom kort. att om Szalasiregeringen gay nigra lattnader 

for en av de neutrala legationernas skyddslingar gallde detta rent automatiskt 

ocksi andra neutrala legationers skyddslingar. DarfOr stodo ocksi 

de schweiziska och svenska legationernas humanitara avdelningars ledare 

konsul Lutz och leptionssekreterare Wallenberg i intim fikbindelse med 

varandra. Man skulk kunna saga, alt del mest perfekta samspel fOrekom 

mellan dem och med de roller. som de fOrdelat mellan sig. kiimpade de sig 

igenom de fiiljande sykra tiderna tillsammans. 

Framfikallt gallde det att finna en generell lkisning i judefrigan, om 

majligt en sidan, som hindrade deportettng. Dena lyckades dessvarre ski- 

Ian, di det var friga om icke skyddade judar i den till arbetstjanst forpliktande 

ildern. 

Pi eftermiddagen den 31 oktober utlystes ett sammantrilde i utrikesministeriet 

klockan 6. Fikutom tjansteman i utrikes- och inrikesministerierna 

var konsul Lutz frin schweizisk och Wallenberg frin svensk sida 

narvarande. Vidare anhinde gendarmeriiiverstelOjtnanten Lisz16 Ferenczy, 

som bade hand om judeirendena. Man liste upp ett memorandum av den 

108

27 oktober utPrande svaret pi de noter. van i begirdes tillstind till 

schweizisk och svensk emigration: 

Promemoria. 

FOr utvandring sta med svenska skyddsbrev fiirsedda 4.500 judar och 

med invandringscertifikat fiir Palestina fiirsedda 7.000 judar till vederbikande 

legationers fOrfogande. 

Dessa judar komma att skiljas (ran iivriga och koncentreras till Budapest 

eller dess omgivning tills avresan sker. 

For delta andamil ombedes % .ederbikande legationer alt i tre exemplar 

limns en lista med vederbikande personcrs namn och bostad till ungerska 

utrikesministeriet. 

Utvandrarna fa medtaga SO kg bagage pr person — 30 kg handbagage 

och SO kg som polletteringsgods. De ha ran att medfOra nadvandigt och 

deras sociala stlillning motsvarande liisike men icke mer in tie par skor 

pr person, 3 klinningar vier kostymer. motsvarande linne, filtar, livsmedel 

och andra begagdade fikemil. VardefOremal corn gold. juveler, aktier 

o. s. v. fi kke medfOras och inte heller lyxfiiremal som palsvaror. konstverk 

o. dyl. 

Vi be vederbOrande legationer, att de matte fiketaga niidiga fOrberedelset 

far den judiska utvandringen. Tyska legationen i Budapest hat redan 

st;illt nOdviindigt tyskt genomresetillstand i utsikt. Legationerna bedjas 

vanda sig till tyska leptionen fiir alt erhälla dessa genomresevisa. 

Kungl. ungerska utrikesministeriet kommer att bevilja dessa judar utresetillstind. 

1)e ifragavarande judarna skola vara beredda alt limna 

Ungern den 15 november 1944. Ungerska regeringen hyser den fikhoppningen, 

alt svenska och schweiziska regeringania intill denna tidpunkt 

skola erkinna den ungerska regeringen och ge des, representanter i Stockholm 

och Bern mrsjPghet alt utiiva sin verksamhet genom alt hjilpa dem 

alt tap legationsbyggnaderna i sin ago. 

Etter den 15 november set sig ungerska regeringen med djupt beimgande 

niidsakad alt behandla alla i Ungern befintliga judar utan itskillnad. 

Budapest den 27 oktober 1944. 

Ett protokoll upptogs vid detta sammantrade. enligt vilket de berikda 

legationerna tagit del av detta beslut. 

Vi skola senate iterkomma till detta ungenka regeringens medgivande. 

som i fortsittningen kom alt fikorsaka tninp bekymmer. 

109

VILSEFORANDE RESEFORBEREDELSER 

farsta hilften av november inlimnade Wallenberg 20 noter till utrikesministeriet 

(288- 3071. Nlinga med klagornil over svira vildsgiminpr. 

(288, 290, 293, 302.306.) 

Men Wallenberg najde sig inte bara med att klaga. Skyddslingsprotokollet 

var redan sedan linge i verksarnhet. Det belligrade pr telefon de 

olika myndigheterna och pilkorspartiets central i de skyddades intresse. 

Dess utsinda — sirskilt modiga tjinstemin, bland vilka minga off rade 

sing liv under farstiken att ridda andra — tringde i i riivarnistena. dir 

de bortshipade hallos fingna. Hir uthirdes hjiltedid. 

Wallenberg sjilv faregick med dadsfaraktande exempel. Han upptridde 

&walk, dir han bade utsikt att ridda stikre grupper. I sin slitna regnrock 

och — efter vinterns inbrott — i sin bli vinterrock med sin typiska 

bredbrittade Eden-hatt pi huvudet och alltid utan vapen miitte han de 

stindigt till tandem bevipnade pilkorsarna. Handgranater, maskingevir 

och kulsprutepistoler horde till deras vanliga utrustning. 

Wallenberg var redan en mycket kind personlighet och han hade alltid 

framing, ty bans upptridande vickte respekt boa de virsta banditer. Vi 

komma sedan sit med otaliga exempel bevisa detta. Tills vidare lita vi de 

inlimnade noterna tala. 

Den 8 november viii ban prava den av pilkorsarna stindigt hivdade 

stirdpunkten, att de utlandska skyddslingarna miste limns landet. Denna 

dig inlimnas noten nr 298. vilken lyder: 

"Kungliga Svenska Beskickningen tinter sig alt meddela, att ett 

%rata tig med personer iv judisk hirstamning, som skola transporteras 

till Sverige, planeras till den 15 november 1944. Den 22 november ha vi 

far avsikt att skicka 300 personer. Fran detta datum kommer varannan 

dig ett tig iv denna storleksordning att avgi. 

Svenska regeringen har far avsikt att, om tekniska svirigheter skulk 

uppstl vid tiden fik den planerade transporten i trigs om resan mellan 

Danmark och Tyskknd samt Sverige och Tyskland, utverka av den 

schweiziska regeringen, att dessa personer tills vidare fi plats i Schweiz 

och stanna dir tills transportsvirigheterna ha Overvunnits. 

Leptionen Hailer sig att uttala en anskan om, att det andra tiget ej 

skill sindas, farrin farsta transporten anlint till milet, si att de efterfaljande 

transporterna kunna crganiseras i enlighet med de erfarenheter 

som torts. 

110

Legationen dilater sig (riga vilka formaliteter, som bOra iakttagas i samband 

med avresan och framstiiller dirt& fiiljande (rigor: 

Erfordras exportlicens for dc matvaror. som skola medtagas for resin? 

Legationen bar fOr avsikt alt fOrse det fiirsta liget med livsmedel fOr tre 

veckor. 

Miste de avresande giira !Agra som heist anmalningar till nigon myndighet 

? 

Budapest den 8 nov. 1944." 

Provballongen sandes upp: Wigan kom belt oviintat. Pilkorsarna bade 

dock inte nagon som heist sjilvstiindig ritt att bestimma i dylika frigor. 

Tyskarna.voro inte benigna att stilla agra tag till judarnas Rirfogande. 

De voro pi sin hiijd bkida att ta emot dem "styckevis" i Hegyeshalom 

och situ in dem i "arbetet". Tillfrecisstillande svar inkom alltsi inte, men 

di man Any° pAskyndade skyddslingarnas avtransportering visade Wallenberg 

pA denna not, och bad med Overliigset lugn om "svar pi vim 

frAgor". 

WALLENBERG BEFRIAR FORFOLJDA I SYNAGOGAN 

I noten nr 301 daterad den 12 november dyker Ater bland otaliga andra 

Odeskamrater, Imre Vajda. den 81-Arige skyttegravsgrivaren upp, vilken 

Wallenberg siiker sedan den 26 oktober. Det kr alltsi men a in tvi veckor 

sedan han fOrsta gingen krivt. att man skulle spara upp gamlingen. Wallenberg 

meddelar nu, alt han erfarit. alt man till tots drivit Vajda till 

Iiikismegyer. Han befinner sig pit ungerska yllefabrikens °made tillsammans 

med andra skyttegravsgriivare. Noten siger till sist: 

"... just nu i skrivande stund fi vi tneddelandet att den runle Ater 

vandrat vidare och nu arbetar pA Nemeskiri Kiss gird i Gild. Vi begina 

alt han omedelbart skickas hem till Budapest." 

Samma krav upprepas den 14 november. NAgot men a fi vi inte lisa 

om den olycklige, men det lir miijligt, alt gamlingen figurerat i de papper, 

som kommit bort. 

Just i denna not behandbr Wallenberg den stora fOrlindring, som intritt 

i de skyddades tillvaro: 

"Den Kungl. Beskickningen har natten till den 10 november an det 

ungerska utrikesministeriet underrittats om, att överflyttningen till de s. k. 

iftiot, .A.60--• • 

111

svenskhusen miste ske fore den IS november. Om detta icke hinder, 

kommer i alla omriden Adana itgirder att vidtaps, som oni Overenskommelsen 

med Kungl. utrikesministeriet aldrig hade existerat: man skall 

slips bort manniskorna frin deras hus, ocksi de. som iro fOrsedda med 

svenska pass." 

1 noten 306 den 14 november (tirdiimer han i skarp ton det tillstind. 

som rider i Obudas tegelfabrik. 

"1)e i tegelfabriken placerade utsittas ofta for den uruslaste behandling. 

De Ii iiverhuvudtaget ingenting att ita och soya under bar himmel. 

De som ha svenska pass ha flera ginger uppmanats att anmila sig, 

pi ha de indelats i grupper och i stället for att befrias skickats vidare 

till PUiscsabs." 

Under de fiirsta dagarna i november japde pilkorsarna iter de i de 

stjarnfiksedda husen och pi gatorna sammandrivna judarna i villdiga 

grupper in i synagogan pi 1)ohinygatan. 

Den 4 november kommer ocksi Wallenberg dit och stiende framfOr 

altaret ropar han tram de svenska skyddslingarna. Han befriar theta 

bur.dra personer dirifrin. Redan den natten liter han under poliseskort 

(Ora hem dem till deras bostider. 

Samtidigt utfirdar hart en allmingiltig legitimation. som han stiller till 

det judiska ridets fOrfogande. och med vats hjilp han ocksi lyckas befits 

ett utomordentligt stort antal skyddslingar. Legitimationen 

Ktiniglich Schwedische Gesandtschaft. 

Budapest den.? nov. 1944. 

Rungliga Svenska Beskickningen intygar att pi grund av Overenskommelsen 

med kungl. ungerska regeringen de judar. som fiirfoga over svenska 

dokument (pass, skyddspass. Riida korsets riddningsbrev o. s. v.), varken 

behava instills sig till militir eUer civil arbetstjanst. Deans fbrordning 

hat publicerats 'num radion och genom NIT1 av vederbOrande myndighetes. 

Den 4 dennes befriades ocksi personer med dessa dokument med 

stOd av denna fOrordning i synagogan pi Dohinygatan. Kungl. Svenska 

Beskickningen tilliter sig att med stiid av ovannimnda anhilla hos vederbbrande 

befilhavare att de personer, som inneha aylika dokument, omedelbart 

mine hemfiirlovas. 

112 

Stiimpelt Kungl. Svenska Beskickningen, Budapest. 

Wallenberg. 

Leptionssekreterare.

Wallenberg beger sig ocksi minga ganger sjilv ut till tegelfabriken och 

bygger ut kontakten med skyddslingsprotokollet. Tidigt pi morgonen 

reser dagligen en elkr wit tjänsteman Iran legationen i CD-bilen och befriar 

skyddslingar. Detta är till den grad allmint bekant. att skyddslingama 

inte visar sins pass pa gatan for dem, som begara legitimationer, 

ty vid dylika tillfallen bruka papperen rims Minder och skyddslingarna 

bli slagna. Men i tegelfabriken anmala de sig genast. I de fiesta fall bli 

de ocksi befriade och iiro redan fOljande dag ute, kiljda av skyddslingsprotokolkts 

man. 

WALLENBERG DRAR IX SZALASIS UTRIKESNILNISTER 

I HJALPARBETET 

Som vi se ftirsiikte pilkorsorganisationema att pa olika listiga sitt snappa 

bort skyddslingarna fran Wallenberg, ty iippet vigade de icke vagra 

att limna ut dem. Wallenberg vilk emellertid inte heller limns dessa r6vade 

skyddslingar I stkket. Silunda fiiddes planen pi utflykten till Hegyeshalom, 

vilken ban med trotsig energi piskade tram hos pilkorsmyndigheterna. 

Om denna resit skola Ogonvittnen lingre tram beritta. Vi uppehilla oss 

yid noterna. I diplomatins historia finns det inte ett exempel till pi att 

sekreteraren vid en neutral legation OverhOljt en "suverin" stat med 

minga noter. 

Noter kriva emellertid svar i noter. Ctrikesministeriet famlar hit och 

dit, men det kin inte undgi att tillmOtesgi Wallenbergs krav. I all synnerhet 

sum baron Kemeny belt besegras iv den svenska sekreterarens sillsynta 

charm. 

Wallenberg siikte ocksi ta upp fOrbindelsen med utrikesministems maka. 

friherrinnan Erzsebet Fuchs, som roe Salasikuppen var en judisk 

bokhandels "hedersarier -. Wallenberg lyckades for sin del hell vinna den 

unga friberrinnan, och den (Or sin makes liv djupt orolip damen fOrsOkte 

Overtala baron Kemeny att tillmitesgi Wallenberp Onskningar. 

Wallenberg utnyttjade denna situation fullkomligt i sins skyddslinprs 

intresse. Han ledde utrikesministern pi kloka och fOrstiende spir. Han 

pipekade fOr honom, att ban miste tinka pi att ban harstammade frin 

en bertimd fursteslikt i Er&ly. Familjen vintade just ett barn, och Wallenberg 

firespeglade baron Kemeny att det -barnets fader skulle d6 i galgen, 

am ban inte g:jorde slut pa de fruktansvarda judefOrfOljelserna". 

I — Raoul Wellewbng 

allegoAkair 44. -""""" 

113

Wallenberp profetia, som ocksi nidde gernilens Oron, gjorde ett si 

djupt intryck pi henne, att hon framtvang ett tillmiitesgknde av WaIlenbergs 

verkligt stora krav. 

Friherrinnan Kemeny Itimnade den 29 november Budapest och reste 

till Meran. Wallenberg infann sig ocksi — som det kr brukligt i diplomatiska 

kretsar — pa jirnvigsstationen, Mir utrikesministerns maks rPste. 

DE NEUTRALA SA.NDEBUDENS NYASTE NOTER OCH 

DESSAS VERKAN 

De neutrals makternas siindehud sammantridde till nya Overtiggningar 

den 16 november. Det memorandum. som uppsattes vid delta tillfille, 

Overlimnade den *lige aunticn och den svenske ministern pi kviillen 

den 17 november till Sti-is.;:. 

IIIcmorandum. 

Be i Budapest ackrediterade neutrals makternas siindebud viinda Mg 

hOvlipst med fiiljande friga till kungl. ungerska regeringen. 

Sedan i augusti minad ha i det nirmaste en halv miljon judar deporterats 

frin Ungern till utlandet och da de neutrals makternas regeringar tydligt 

vetat, vad deporteringen betydde, vidtogo representanterna for de niinukla 

makterna en gemen.sam diplomatisk aktion hos kungl. ungerska rege. 

ringen, pi det att den matte fiirhindra aterupptagandet av dessa deporteringar. 

Del diplomatiska steget mottogs pi sin tid vánligt. SA lyckades man 

rikkla nagra hundratusen minnLskor. 

Den 16 oktuber avpv den nya ungerska regeringen och excellens 

Szilasi Maly hagtidlip fOrklar:apr, att inga deporteringar och 

inpt fOrintande iv judar skulle ske. Tvirtemot erfor emellertid de neutrals 

makternas siindebud Iran absolut tillfOrlitlig kink, alt beslut fattats 

om, att samtlip judar skulk deporteras, och att detta just nu genomfOres 

pi det allra grymmaste Mitt. Hela varlden hr vittne till de ornInsklighater, 

vilka fOija aktionen. (Smi barn slitas frin sina mbdrar, gamlingar 

OCh sjuka ligga under bar himmel i en tegelfabrik, man och kvinnor fa I 

dagar gi utan niring. Tiotusenden pressas samman i denna teplfabrik, 

kvinnor vildtagas, avriittninpr fOr bagateller Rirekomma.) 

Pi sums ging pistis det liksom pi sin tid (i sown's) att ckt icke ir 

tal cm deporteringar utan endast om utliindsk arbetstjiinst. Be neutrals 

114

makternas representanter kiinna emellertid noggrant den fruktansvirda 

verklighet, som fOr de fiesta av dessa olyckliga dOljer sig bakom detta 

namn. Det ticker ju med att tinka pi, alt smi barn, giunlingar och sjuka 

slipas bort, (Or att fiirsti bur titet det rOr sig om arbete. Orb grymbeterna 

vid transporten lita ins, vad som skall bli slutet pi detta tragiska uttig. 

Ansikte mot ansikte med clessa gryntheter kunna de neutrals makternas 

sindebud icke undandraga sig sin iv minsklighet och kristen kirlek dikterade 

plikt alt gentemot kungl. ungerska regeringen uttrycka sin djupaste 

unirta och anhilla om fOljande: 

1) Atertagande a deporterin;sbeslutet och suspendering iv de order, 

som just nu Ulla pi alt utfOras, si alt de olyckliga, som ha Adis frin 

sina hem, snarast nvijligt kunna itervinda dit. 

2) De, som lava i koncentrationsligren under bettimningen 'arbetstjanst", 

skola erhilla en minsklig och passande behandling. (Tillricklig 

airing, ink Over huvudet, hygienisk och religiiis hjilp, respekt for livet 

o. s. v.) 

3) Ett fulistindigt och lojalt genomfbrande iv de bestimtnelser, som 

kunst. ungerska regeringen faststilk riirande de judar, som sti under 

skydd iv i Budapest ackrediterade legationer. Episoderna Wks sig och 

det lit fiirvinansvirt, vilken missaktning de underordnade orpnen visa 

gentensot sina tiverordnade myndigheter. 

De neutral: makternas sindebud hoppas, att kungi. ungerska regeringen 

skill försti detta diplomatiska stag och Ater hill* fast vid de yttranden 

och som excellensen Szilasi liar givit. Detta diplomatiska stag 

lit fete endast dikterat av medlidande med de fOrfOljda judarna, utan ay 

djup kirlek till Ungern, som vi skulle vilja se befriat friss den flick, scan 

sonars fOr alla tider skulle besmutsa dess irorika /Astoria. 

De neutrals makternas sindebud !littera dens regerinpr ha endast 

eft mil att lindra de minskliga lidendena och prantera hjilpinstitutio- 

Dana for krigets offer. Hur mottapndet iv detta diplomatiska stag in 

minde bli frin tmgerska regeringens side kommer det att i vane fall 

invert* pi de neutrala legationernas bAilning gentemot det ungerska 101ket: 

I gynnsamt fall kin det verka uppmuntrande pi de neutralas representanter, 

sit aft de med Innu starre intresse orb vilvilja arbeta ftir (let 

ungerska folket i synnerbet i det beklaglip fillet iv fientlig ockupadon. 

De neutrals tnakternas sindebud (Bata sig pi, att den Adis unprska 

nationen, trogen sins urpmla kristna traditioner, I detta svira OgonbUck 

11S

kommer an Willa fast vid de principer orb metuder, vilka Wort Cogan 

till ett civiliserat ocb av beta varlden uppskattat land. 

Budapest den 17 november 1944. 

Angel Sanz-Briz Angelo Rotes, t 

Spaniens chargé d'affaires apostolisk nuntius 

Greve Pongricz Carl Ivan 13anielsson. 

Poring&Is chargé d'af fakes svensk minister 

Harald Feller 

Schweiz' chase d'affaires 

Szilasiregeringen tillsande varje undertecknad neutral legation en verbalno( 

Aimee ett memorandum. 

Kungl. ungerska utrikesministeriet 

13-0S7/pol 1944 

I bil. 

Note verbale. 

Kungliga ungerska utrikesministeriet har harmed iiran att till de intresserade 

legationernas vilvilliga °dowering 6verlamna ett memorandum 

cm det beslut. som Nationens ledare fattat den 17 november 1944 i Jude- 

Megan. 


Till denna not var ett tysksprikigt memorandum fogat. Deets memorandum, 

som var iv averande betydelse for den judiska kvarlevan i 

Ungern, var i sin bellies och i sin autentiska form Aim i Ungern, tills 

det iterfanns bland Wallenberp kvarlimnade popper. Ocksi under farhandlinprna 

vid folkdomstolen cm Szélasiregeringens medlemmar kom 

endast ett kort utdrag inn* offentligbeten: 

ifernaanduns 

Over de benne, som Nationens ledare fattade den 17 november 1944, betransude 

den slutgiltip regleringen av de ungerska judarnas fOrhillanden. 

De ungerska judarna indelas i faljande 6 kategorier: 

I) Jude. wed stlisedskt skythispan. 

Dessa judar skola senast den 20 november 1944 kl. 16 koncentrerus 

till de iv kungl. ungerska inrikesministeriet utsedda s. k. Palestinahusen. 

I den ungerska dappreseen publiceras dagligen aidvindip kungeirelser 

Won. De nanencla judarna skola Manna I dessa bus till sin avresa. De 

116

Ii dagligen promenera i omgivningen Indian 8-9 pi morgonen. Dessa 

judars avresa beror a ena sidan pi utvecklingen iv de diplomatiska forbindelserna 

mellan den ungerska regeringen och den intresserade statens 

regering, a andra sidan pi de trafiktekniska Overenskommeberna rnellan 

vederbarande regering och den tyska regeringen. Den meUla den ungerska 

regeringen och de intresserade regeringarna iiverenskomna kontingenten 

av med skyddspass farsedda judar kin inte hajas. 

2) De LIII tyska regerinwe Idinade judar, 

som den tyska regeringen 1r villig att sysselsiitta som arbetsfOra i den 

gemensamma krigfaringen. Dessa judar Ora arbetstjinst till ungerska 

nationens fromma. De averlamnas individuellt (med angivande iv namn) 

till tyska regeringen. For dens rikning kommer ungerske inrikesmInistern 

att Minda en stindig ungersk kommission till Tyskland; en medletn iv 

4enna kommission skall pi samma ging vara det Internationella Rada 

Korsets fartroendeman och den intresserade leptionens. Denna kommissions 

uppgift skall vana att ha kontroll Over de ungerska judu, sons 

grratta arbetstjlinst i Tyskland eller den 16 oktober 1944, ods den skall 

far den skull uppriitthilla farbindelsen mean de tyska och ungerska 

regeringarna. 

Judarna Aro tjanstepliktiga gentemot den ungerska nationen. lingerska 

Maten liter dem i nationens intresse och rned den tyska regetingens medgivande 

arbeta ocksi i utlandet. Problemen for de judar, vilka gars sin 

ungerska arbetstjiinst i utlandet, %SU iv ungerska staten efter kriget i 

samband med den allminna regleringen iv judefrigan och i samklang 

med de europeiska synpunkterna. Tills des konuner judansas behandling 

alt bli beroende av deras uppradande. 

3) De judar, son for tilljaliet storm krar i therm, 

skola koncentreras I getton, pi farslag iv inrikesministern nth I enligbet 

med bans planer. 

Dessa judar skola indelas i faljande kategorier: 

a) lanjudar (se punkt 2) vans transport till arbetstjinst iv nivel orsak 

innu inte kin iga rum. 

b) barn, gamla och ails sidana, sort iv nips soled's* icke kunna 

transporteas eller marschera e. d. (viintande madrar, sjuka o. s. v.). 

c) De judiska barn, som ha tagits on hand iv de under det Internationella 

Rada Korset lydande barnhemmen, liksom den personal. sown hat skein 

den. 

117

d) Judar, som aro kristna till religionen. Dessa placeras extra hus inom 

gettot, och dessa bus kunna fOrses med ett tors; de kristna judanla bars 

i stifikt for stjiirnan en punkt och ha sitt eget rid. 

Inrikesministern sOrjer (Or den offentliga sakerheten och for habovirden 

i gettot. Det judiska ridet kr verksamt i gettot, dIr skall dens verksamhet 

uppbyuas i samfOrstind med inrikesministern. Det kommer att 

bli mOjligt (Or siva' Internationella Rods Korset som (Or Svenska ROda 

Korset ate anordna folkkOk i gettot. 

Inrikesministern skill si5rja for att de judiska hem och asyler. som sti 

under nuntiaturens, under Internationella och Svenska Rerla Konets beskydd. 

IA en passande plats inom gettot. mom gettot kunna judarna leva 

och rOra sig (rift. De fi icke limns gettot, inte anvinda radio och telefon 

Dents post ombesOrjes genom ett postkontor, som kommer att Maths 

under everinseende iv inrikes- och trafikministrarna. Ungrarna fi endast 

korrespondera pi ungerska, de Ii endast skriva till judar med noggrant 

angivande iv avsandaren och korrespondensen fir endast ski pi gula, 

extra betecknade brevkort. be judar — likgikigt till vilken kategori de 

in hOra — som begin nigon politisk fOrbrytelse (liven om det ban ir en 

Overtradelse) och internerats fik en dylik eller stitt under polisens uppsikt 

fare den 16 oktober 1944. fi icke uppehilla sig i gettot. Med politisk 

farbrytelse menas vane handling, som lir riktad mot national. 

Gettot ha (yra inginpr — en i varje vaderstreck. 

Endast i etc fall fi judama Iiimna gettot — nimligen linjudarna, de 

Ii gi igenorn portarna vid transporten till arbetstllinsten. 

4) De rued itemmeiteishityg fiirsedda jsodersea: 

a) be judar, vilkas iv f. d. riksfOrestindaren tilldelade immunitetsintyg 

vid efterprOvning iv inrikesministern erldints, och villa aro infiirda i den 

a: inrikesministern utgivna officiella namnfOrtecknispn. 

b) De, villa iv fOrutvarande inrikesministrar tilldelats immunitetsintyg, 

villas erkisnande skola of fentliggiims i en iv inrikesministern utgiven 

namnfOrteckning. 

c) De med Mein vitéz och de med tapperhetsmedalj i guld fiinedda, 

liksom judar, som aro of ficiellt fiirklarade som krigsinvalider. 

Dessa judar Arc, med undantag fiir de raspolitiska oth egendomsaiittslip 

bestammelserna, befriade (tin de &rip judelagarna och flirordninprna. 

De fi icke deltap i det politiska, ekonomislia och sodala livet. 

118

5) Kyrkliga persona. 

Paster och nunnor itnjuta en fullkomlig immunitet, men de skola 

enlighet med en Overenskommelse mellan ut.ikesministern, kultunninistern 

och vederbtirande kyrklip myncligheter avskiljas och placeras i ordenshus 

flir att mom Ovenskidlig lid vidarebefordras till utlandet. 

6) Judar med utlindskt medborgarskap och sidana ungerska judar vilkas 

pass inregistrerades pi KEOKH kire den 17 november 1944 kl. 14. 

Deus skola Minna landet fore den 1 december 1944." 

DE SVENSKA SKYDDSLIN6JARNA KOMMA 

I INTE1RNATIONELLT KVARTER 

Efter beslut iv Szilasiregeringen kom det s. 1. internationella gettot till 

stand, vilket regeringen bade planerat redan I august! 1944, Mr deporteringen 

iv judarna utanfOr Budapest sattes i verket i Overensstimmelse 

med tyskantas dekret. 

I augusti kom inte denna koncentration till stind. I slutet av oktober 

upptogs planen pi nytt och modifierades efter det aktuella 

For att diskutera alla detaljer sammankallade polissidistaren Jinos Solymossy 

kommissionen far orpniseringen iv den judiska sammantlyttnIngen 

till eft extra sammantriide. Be svenska skyddslingarna represcnterades 

iv Rent! Muller medan det judiska radet iiiretriddes av Lajos 

Stickier. 

Under delta sammantride skulle de stjiirniiirsedda husen vid Pononyivises, 

Sant Istvimparken. Ujpestikajen och stjänthusen i kvarteret 

Salgetgatan 40-45 fOrdelas. Enligt Overenskommelsen skulk ftiljande 

personer piacerss: 

Personer sow Nuvarande 

skok plums natal invinare 

1) Svenska skyddslinpr 4.500 1.241 

2) Rikstikestindarens skyddsUnpr, inrikesmiaisteriets 

och Vatikanens 2.500 632 

3) Spunk* skyddslingar 100 31 

4) Portugisislta skyddslinpx 698 180 

5) Schweiziska skyddslingar 7.1100 2.065 

15.5911 4.149 

119

Sven.skarna tilldelades %id delta tillfilk: Pozsonyivigen 1, 3, 4, 5, 7, 

10, 12, 14, 15-17, 22, Katona Jiasefptan 24, Ligridy Kirolypuin 

39, 48. (Hit kommo ocksi de under svenskt skycki stiende argentinska 

skyddslingarna.) Ligridy Kirolyptan 43. (Hit kommo dessutom de under 

svenskt skydd stiende hollindska skyddslinprna.) 

Pi middagen den 7 november lit gendanneriOverstelOjtnant Ferenczy 

kalla till sig del judiska ridet och fordrsde alt samtlip skyddacle judar 

den 8, 9 och 10 november skulk flyttas over till stjirnhusen vid Possonyivigen 

och Szent lstvinparken. De, som icke stodo under stigma stats skydd, 

skulle limns dessa bus. 

Pa Wallenbergs inridan fOrsOkte man att sabotera ordern au inom en 

orimligt kort tidsrymd foreta denna omfattande massomflyttning, men Femme), 

var pi sin vakt och redan andra dagens morgon klockan 7 bOrjade 

polisrazzioma i stjarnhusen. AUa de. sorn saknade skyddspass, avligsnades. 

Judiska ridet skulk sikja for deras omplacering, sades det. 

Etter U'allenbergs och Lutz' intervention fOrliingdes emelkrtid i tiers 

fall den bestimda tiden for omflyttningen. 

De bus, som reserverats for svenskarna, fiirdelades enligt Ressii 

plan. Man inrittade tvi bostadskontor och 45 procent iv de skyddade, 

som hittilk varit placerade i 5:te distriktets stjirnhus, skulk anmila sig i 

det kontor pi Arany Jinosgatan 16, som bade hand om de socials irendetta. 

Ails Ovrip svenska skyddslinpr, som bodde i andra distrikt, skulk anmila 

sig i J6kaigatan 1. dir infonnationsavdelningen var inryrnd. Pi desss 

kontor utdelades bostadslegitimationer till dem, som anmilde sig, och med 

dessa skulk skyddslinprna instills sig i ckt bostadskontor, som vat inrymt 

i Pozsonyivigen 14, varifrin de dirigerades till de olika husen. I spedelk 

fall kunde man anmila sig i Pozsonyivigen 3. 

Trots en ytterst omfattande organisation blev denna omflyttning en 

utomordentligt besvirlig histork. Deb dart& att de som bodde I stjirnhusen 

och ej bade svenskt skydd taste flytta ut, dels dirfOr att pilkorsarna 

under helm flyttningeo inte bars plundrade utha ocksi anhdll skyddslingarna 

och slipade dam under b•utal behandling till tegelbruket i Obuda. 

Slutlipn var det fullkomligt omiijligt att placer* samtlip skyddslinpr 

i de hus, som stillts till 63rtopnde, hut tact de in pressades sanunan, ty 

i realiteten fauns det visentligt mycket Hers skyddspass in legationen till 

filijd iv Overenskommelsen med pilkorsmyndighetenta kunde Mkt*. 

Officiellt registrerades I. o. m. den 20 november 2.600 bostadsanvisninpr 

i Jikaigatan och 1.900 i Arany Jinosptan, alltsi 4.500. 1 realiteten 

fauns det, som vi tidipre nimnt, ytterlipre tiers tusen svenska skyddslingar. 

120

Tack vase Wallenbergs intervention stIllde myndiglieterna den 20 november 

ytterligare 19 bus till svenskarnas fiirfogande — naturligtvis betydligt 

mindre byggnader in de fOrsta stora hyrespalatsen. Tack vase 

detta blev det miijligt att ge bittre plats it dem. som dittills inhysts i tamburrs, 

jungfrukammare och andra lokaliteter. 

De ytterligare anvisade 19 buses stodo emellertid icke heft och Met 

till fikfogandc. Dessa voro: Katona jOrsefptan 10*, 14, 21, 23 a, Pannoniagatan 

8, 15, 17a. 36, Titragatan 4. 5, Si, 6, 12*, 14-16, 15*, 

IS b, Philnixgatan 7. 

I dress bus lingo de kristna, som dittills bolt dir, naturligtvis Manna 

kvar. men ocksi de judar, som kke stodo under nape stats beskydd, %%gride 

att flytta ut. Med vilka svirigheter man bade att kiimpa i samband 

med placeringen visas filijande rapport: 

'Musen Titragatan 4, IS a, IS b samt 14-16, vilka reserverats for 

svenskarna, lade schweizarna beslag pi, sedan de i sin konsuls bil rest 

omkring orb tittat pi dem orb satt upp legationens tavlor. Dessa voro de 

hista husen bland de nya, eftersorn 6-800 personer bodde i dent. Schweizaria 

motiverade sitt beslag bl. a. med att majoriteten av invinama I dessa 

bus voro schweiziska urinvinare, vilket de ocksk of ficiellt kunde bekrifta 

hos myndighetema. Etter mycket ackorderande givo de i Millet far Tatramitan 

14-16 Hellingatan 7* orb b, i vilka det sammanlagt hue (antis 

mera in 28 rum exklusive balks och jungfrukammare. Av ovan uppriiknade 

bus lade slutigen Internationella Rods Korset beslag pi Titragatan 4. 

Titragtan S a vat likaledes fullt iv schweizare. Enligt liverenskonunelse 

skulk duck tio rum av dessa glints fria fik vas riikning. Inte hen i Phiinixgatan 

7 kunde vi komma in, eftersom huset beboddes av pilkorsare, som 

hindrade inflyttningen. Trots att kommissionen anmilde delis fikhillande 

fik myndigheterna VOW de icke benign& att hjilpa. Av de ursprungligen 

anvisade 19 nya buses ha vi alitsi gilt mist, om 6, 1 vilkas Milk vi er- 

Wilt 2 smi bus och 10 rum. Deana fOrlust it cksto meta kinnbar, som 

ett ovintat stort antsl skyddslingar har anmilt sig i (lag." 

NOTSTRID OM DE FORFOLJDAS RXDDNING 

En inlingd vildsgirningar begins°s under omflyttningarna. Pilkorsarna 

betraktade de judar, vilka itnyito skydd iv frimmande makt, som fosterlandsliisa. 

De tyckte kite cm alt se, hut deras offer gledo dent ur hinderna 

och bikjade en veritabel jakt, som utgick frin Ssent Istvinringen 1. Man 

121

anh011 hundratab iv skyddslinprna, slipade in dem i husen, kastade ner 

dew i killarna, slog dew blodiga och plundrate dem in pi bans kroppen. 

Vinterrockarna drogos begirligt iv minneu och naturligtvis sin man med 

stbrsta girighet iv kvinnornas pilsar. For den, som fOrevisade ett skyddsbrev, 

gick det siimre in for de &nip. 

Pi kvillen drevos finprna samman i tegelbruken i Obuda. 

Wallenberg protesterade mot vildet. Han skickade not efter not till 

utrikesministeriet. Bland dessa publkera vi nigra IA. som visa hut ming' 

olika sorters verksambet, sow miste bedrivas (Or skyddslinprnas skull. 

I noten 312 Hum 1944 daterad den 21 november siges t. ex.: 

tune. Svenska Beskkkningen iberopar sig hOvlipst pi Edn verbalouter 

at 279, 288, 293 och 301 och ber om kungi. ungerska utrikesministenets 

intervention has vederbOrande myndigheter i fOljande fall. 

lune Beskickningen tilliter sig neclan, med stiid iv inlupna meddelinden, 

att anfika (Mande fakta, iv vilka ckt framPr, att innehavare iv 

svenska provisoriska pass ocb skyddspass svirt kränkts av undernrdnade 

myndigheter och partiformationer i den ritt. som tillfOrsakrats dew genom 

Overenskonunebe mellan H. E. Ungerns utrikesminister baronen dr Gabor 

/Leminy och den Svenska Beskickningen. 

Georg Schiller, en i svenska kompaniet indebd arbetspliktig, 

den 9 november pi gatan av pilkorsare och fOrdes till Andrissyptan 

60. Han tiPbragte sex digit I olika ringelser och fOrdes den 15 november 

frin Hotel Mirabell pi Svibhegy till partihuset pi Virounajorptan, 

tillsammans med cirka 40 andra penoner, vilka &ems tram pi pion= 

med kraftip hugg, stalk och slag med remmar. I panihuset stilldes 

de upp i rid och fOrdes efter varandra ner I dot rum, som pilkorsama 

Ulla& inkvisitionskillaren, dir fikst en grundlig tick- och kroppsvisitation 

varvid samtliga virdefOremil, klockor, vigselrinpr och bittre Mader 

och skor berOvades dew. Darefter pryglades de pi det mess fruktansyards 

slit, medan de ftinamlade manliga och kvinnlip pilkorsarna jublade 

hiigt. Vid detta tillfille fOrstOrdes samtliga dokument. Bland iskidams 

befann sig ocksi en past, som jublade och skrattade vid vane slag 

sow f011 och till och med ga y rid am, but man skulle plip men a effektivt. 

Bolan samma natt drems dent minniskor till tegelbruket I Nactitonyi, 

dar de miste tillbrinp he's natten stiende i det fria. FOljande deg sliipptes 

skyddspassinnehavarna av polisen. 

Frbken Koiolin Ladd slipades pi natten den 16 november boot frin sin 

vining Pannoniagatan 66 och fOrdes av pilkorsare till huset Send Istvanringen 

2, diir lion infbr min och kvinnor kliddes iv, prygbdes bible och 

122

plundrades. lcke bara klocka, ring och dokument berOvades benne utan 

ocksi kappa och hatt tog man Bran benne. 

Vissce Gergely, fru ViNce Gergdy ocb dr Eva Gaiety samt dens kokerska 

Frossziska Grouits fikdes natten till den 15 november iv pilkorsare 

born frin sin vining Margitringen 51 till Radetzkykasernen. Mir misshandlades 

och skymfades de pi ett nastan obeskrivligt sitt. De ink bars 

pligades ocb pryglades hela natten utan miste uthirda de 'nest onsinsklip 

fOnsedrinpr. De miste t. ex. skura mycket smutsiga lokakr, medan 

de OverskOlides med illaluktande vitskor; Vince Cert.ly fOrsOlte man 

under hot cm onsedelbar avrittning tvinp att tned tunpn gOra ren W. C.- 

'Marna. Under tiden bade man smugglat in falska schweisiska skyddspass 

i bans dokument och vile tvinp honom att I ett protokoll fOrklara 

att ban bade haft fabka papper pi sig. Trots fruktansvird missb.sndel 

!Lunde man dock hue avtvinp bonom en dylik "bekinnelse". Detta alit 

kr sodas* en brikdel iv, vad dessa personer upplevde I Radetsky-kasernen. 

En not till Kungl. Utrikesrninisterkt frin Knott!. Svenska Beskickningen 

lir lute ritt forum fib en beskrivning iv dessa fakta. VederbOrande lard's 

iris Radetzky-kasernen till poliskanunaren, air man fripv dens. 

Med ardedning iv Overflyttningen till de under svenskt skydd stiende 

lumen pi Possonyivigen begingos ming' vildsbandlingar iv pilkorsarna. 

Minga passinnehavare fikdes under siilva flyttningen bort, frimst till 

beset Saent Istvinringen 2, dir de misshandlades ominskligt. FramfOr 

buset kunde man se en stor mingd bagage, SOM frinnivats dress personer. 

Bevipaade pilkorsare giorde flea dagar trafiken pi Possonyivigen oakker. 

Den 21 november skOt en pilkorsare ner en man — Mika: Kertin — 

frarnfik bum Possonyivigen 15. 

!gams melba den 20 och 21 november uppenbarade sig 4 min, iv vilka 

den ens bar diidskallebripdens uniform, i det under sveaskt skydd 

stiende huset Katona JObefptan 10a. De konuno i bil och lito tvi bevipaade 

min stanna vid porten. I samband med legitimeringen berOvades 

invinarna penpr, klockor, ringar och bittre kinder. Etter delta kommo 

nigra poiser, som begiirde att fi se pi minnens order. De kunde emellertid 

inte uppvisa stigma, men poliserna lito dem trots detta gi. 

Arbetspliktige Enda Gdbor Deutsch avhimtades bin sin vining Pomonyivigen 

I iv en soldat, som bade order att fora bottom till bans kompani. 

FramfOr huset logos bid.* tillfinga iv pilkorsarna orb (Mks till hunt 

Swat Istvinringen 2. 

Samuel Weiss vile den 16 november himta sins dllhOrigbeter I sin vinag 

Bicsigatan 5. Dir befintliga pilkorsare hindrade bottom. Vlissingen 

1st:yanks iv pilkorsama. 

123

Mirton Gosstemyi fbrdes iv pilkorsarna till partihuset i Mandulagatan. 

1 anslutning till fOrhbret med honom frigade man honom am han whin 

"invigts" till svensk medborpre. Pi bans svar, att ban redan varit pi 

KEOKH tbrde man honom in i nista rum for inviping. HA, pryglades 

ban fruktansvin. Del fauns Bern skyddspassinnehavare dir, vilka misshandlades 

pi ckt meat ominsklip silt. 

Kungl. Svenska Beskickningen tackat redan pi (Orland file Kungl. 

Utnlessninisteriets ilskvirda tilhndtesgiende. 


Nolan 323 Hum 1944, daterad den 30 november, fortsitter titer en 

liknande iniedning som den fikegiende: 

"1 det under svenskt skydd staonde huset Pozsonyivipen 3 intringde 

pilkorsare den 17 november for att "revidera". Vid delta tillfille uppehtillo 

sig 15 svenska arbetspliktip dir, vilka bade kommenderats dk for alt 

Wein& Wks arbeten (Or Kungl. Beskickningens rIkaing. 1Pilkorsarna 

Riede bort de arbetspliktiga till panihuset Szent Istvinringen 1 och beriivade 

dent icke blott alla dokument utan ocksi alla virdefikernal, klockor, 

pengar, reservoirpennor o. s. v. Direfter fiirdes samtlip till tegelbruket 

i Obuda. 

Dr Sdndor Forrai och bans familj ville den 15 november flytta Over 

frin sin rifling Liszt Ferenczplatsen S till ett svenskhus. Pi vigen dit hejdade 

pilkorsanta hans vagn och bum samtlip pi densanuna befintliga faremil 

till partihuse i Mk-net av Teritringen och Aradiptan. De skyddspassinnehavare, 

som IOU* med vagnen, fru dr GyOrgy Viszi och Taints Zimmermann, 

fOrdes bort till obekant plats. Sedan himtades de saker, som 

innu befunno sig I viningen Liszt Ferenczplatsen S. iv pilkorsare. 

Den 13 november anhiills Ando? Spiegel av pilkorsare pi Pozsonyiviigen 

och fOrdes till partihuset Szent Istvinringen 2, dir han pryglades 

och plundrades. Etter ett kort uppehill i synagopn pi Dohinyptan 

transporterades han av pilkorsarna till obekant plats. Hans hustru plundfades 

fullkomligt I samband med Overflyttningen till Pozsonyivigen. 

Peter sorn fikrittade kurirtliinst vid teservsjukhuset pi Akicfaplan, 

anhdlls den 20 november utanfik sjukhuset och fOrdes fOrst till 

partihuset Erzsebetringen 49 och sedan under Batten till tegelbruket i 

Obuda. FOljande dig hittade man den 184rige ynglingens lik: enligt offidel 

polisrapport sktits Kertisz av en pilkorsare." 

124 

noten riiknas vidare upp hela sidor med nun pi skyddslingar, vilka

• 

shignimairoirk. 

aliteillAssrarer 

TEMEIEINEMUSiel 

EXTERRITORIALMITI 

11106bas • hobbied6st a hid Maio OW 

WWII 6 siklieddt 66bisit 6 

Isalleiled61111sive 

IndliessIllimeakellutainesbar 

idmusdhodes eissmadre. 

sod die Sosishow sulow alwo66111111. 

Exterritorialiiristurla pi irgatiorsrernskkocren. 

•.01.1.1111MEM 

iollsel..1•••■=1•111= 

pilkorsarna under dessa novemberdagar slapade bort till ulika partihus 

. eller obekanta platser. 

Utom dessa noter am vildsprningarna kriver Wallenberg orikneliga 

andra verbalnoter till utrikesministeriet i de mest olika irenden. 

I den 19 november daterade noten 311 Hum 1944 biirjar Wallenberg 

riikna upp de byggnader, i vilka legationen placerat sine skyddslinpr 

utanfOr ramen iv det intemationella gettot. I/eras invinare voro huvudsakligen 

aktionens tjinstemiin, deras familjer och sliktingar. Wallenberg iberoper 

i noten den iisvrenskommelse. som kommit till stind mellan honom 

och baron Kemeny: 

-Enligt Overcnskommelse skill ocksa pi dessa byggnader en exterritotialitetstavla 

sittas upp, vilken Kungl. ungerska utrikesministeriet godhetsfullt 

kommer alt stills till firfogande. Pi tavlan ir husets adress exakt 

angiven, delta (Or alt fikhinira att tavlan anvindes pi andra lokakr. Beskickningen 

tinker sig dessutom alt anhilla att polisvakt placeras framfir 

dessa bygnader." 

Noterna 329 av den 5 december orb 330 iv den 6 december Hum 1944 

innehilla ytterligare anmilningar av dylika legationshus. 

• 

125

I noun 314 Hum 1944 daterad den 25 november tillkiinnagives legatiopens 

sjukhusplaner: 

"I den planerade getto-trakten i narheten av Klauzilplatsen esi3terar 

ett sjukhus for judar i Akicfagatan IS. Detta sjukhus bar inrattats i aura 

stOrsta hest, nIt ISO *al judiska personer itervande hem pi en ging 

frin skyttegravsgravandet. Dessa bade svenska skyddspass eller skyddsbrev 

Iris Svenska ROda Korset. 

lkskickninrn tilliter sig harmed aniline, att detta sjukbus i Beskickningens 

humanitika avdelninp och Svenska Alicia Korses regi matte en- 

Winans som sjukhus mom gettot. Del finns for narvarande intet annat 

sjukhus i det planerade gettot och anstonnningen iv sjuka, som behiiva 

likarebehandling diir, in valdig. 

I sjulthuset arbetar tre blurt och sjuksystrar. I beaktande iv det 

tun, alt sjukhuset tack vane niidliget redan ar i full ging anhiller Beskickningen 

hOvligast, att tillstindet snarast mejligast mine beviljas. 

Beskickningen ar naturligtvis beredd alt alltefte. tillfrisknande skicka 

Over de sjuka skyddspassinnehavarna till Possonyivagen eller till del sjukbus, 

som firsts pi Titragatan 14-16." 

I den fOljande dig &kende noten 315 Hum 1944 sOker legationen till- 

Mind for sitt sjukhus i Titragatan. 

REPATRIERING HOTAR 

Synnerligen intressant ir mien 322 Hum 1944, daterad den 29 november, 

vilken innehiller ett laming i frigan om skyddslingarnas utresa: 

"Kungl. Beskkkningen anhilkr banned hilvligast att de judiska persaner, 

som Ito fOrsedda med KEOKH-dokument, och vilks varje vecka 

miste =mils sig och ha fin order att Limns kndet senast den 1 dec. 1944 

mitte Rirpliktigas sit avresa fOrst den 31 jan. 1945. 

Lungl. Beslickningen Water sig hinned ittivligast att peka pi den 

ontstindigheten, att dessa personer under den tidsfrist, som givits dent, kke 

ha *eon majlighet alt limns landet. Beskkkningen her alltid bemOclat 

sig cm alt piskynda dessa personers hemresa. Positive majligheter ha ocksi 

stifles i utsikt. Tyska visa ha redan givits en del fOr genomresa routen 

Wien—Berlin—Warnemiinde—KOpenhamn. Fria tysk side rOe det Mg 

I. n. endast om det tekniska dirigerandet iv vagnarna over Berlin. 

Vad den Ovrip deka betriffar, fOr Beskickningen i Berlin fOrhandlingar 

med de tyska myntligheterna ern genomresa. 

126

Kunz!. Beskickningen tinker sag att med eftertryck peke pi den omstindigheten, 

att ea fiirlaagning iv fristen till den 31 Jarman 1945 utesktande 

spies vara &Shindig av det Witt, alt de ungerska och tyska 

myndigheternas dispositioner betriffande de teknisks fekberedelserna 

innu tar en timligen unrolls tid i ansprik, utan att de svenska beskickaingarna 

kunna utiiva nigot inflytande pi tempot. Svenska Beskicksinprna 

i Budapest och Berlin ha hittills gjort alit fik alt tillmatesii de 

tmgerska och tyska myndigheterna, a* att resorts& kunna avvecklas si mart 

som majligt. 

Knott. Beskickningen I Budapest skulk likakdes use att ett fOrenkaide 

bek fikfarandet vore limpligt, I det an de boa KEOKH imu 

livande och igarna innu ej tillatailda dokutnenten mitte tillstillas dam 

snarast. 

Slut/igen tilliter sag Kungl. Beskickningen alt go uttryck At sin overtygehe 

am, att Yung!. Ungerska Ctrikesministeriet bar miijlighet alt uppfylla 

dense =Milan eftersom Beskickningen bar fitt erfara, att visa for 

utvandring ha fOrlingts till den 31 jan. 1943. Dinned bar ocksi bevis 

limnats for att vederbOrande redan haft denna lingre tidsfrist fir figonest." 

I realiteten vile Wallenberg late under nigra fikhilknden transporters 

bort sins skyddslinpr f rin Budapest. Hans skriverier syftade bars till alt 

vinna tid. 1 utrikesministeriet genomskidade man hens tnktik och botade 

med an skyddet skulk drips in. 

Noten 324 Hum 1944 daterad den 1 december syssebitter sag did& 

utealutande awed utresan: 

"Utstillantkt iv skyddspass (Or ungerska medborgare av judisk kirstamning 

skit kin sw Aka regeringens sida enbart for att miijliggara 

skyddspassinnehavar inresa till Sverige. Kungl. Bakkkningen bar 

alltid gjort elk for tekniskt lOw denna transport. Svenska regeringen 

silly bar ocksi pi ir.slaste sitt anstringt sig fUr att Is mint de Overenskomna 

kategonenk judar i Sverige °eh kommer alt fortsitta dessa anstriagninpr. 

Kungl. Beskickningen pistir !timed, att de sninusle hindres ha upptomtit 

pi unit hill. En motsatt uppfattning kin endast hero pi missfikstind 

eller pi informationer frin icke tinfOrlitlig 

Genternot dessa lojala anstringninear, som gjorts kin svensk aids, Ar 

del obevipligt, att Mani. Vngerska 1:trikesminIsteriet bar fOr Lungl. fkskickningen 

plpekat visa* tunst vigande konsekvenser, vilka skulk filja 

pi en pistidd fiirsummelse . kin Kungl. Beskickningens side. 

For att klarligp vir egen roll orb fik att Visa transportproblemet 

127

liter sig dirt& Kungl. Beskickningen alt foresLl sanunankallandet av en 

koafetens till vilken ails de, som fan tyskt och ungerskt hill ha med 

transponfrigans Visaing aft Ora, sammanludlas. 

Di Kungl. Beskickningen vine at ansvarsfrigan for transporten uppklarad 

genom nunmankallandet av den nimnda konferensen sedan Maim 

dessa antydda konsekvenser visa sig, tilliter sig Kungl. Beskickningen sit 

anhilla cm en (rim pi 72 tinunar. 

Vad betriffar behandlingen av de skyddade personerna (Ore dens avresa, 

si miste Kungl. Beskkkningen med djupaste beklagande konstatera, 

alt sivil mot Kungl. Beskickningens personal som mot skydclspassinnehavare 

iter en mingd vildshiusdlingar ha begins. 

Kungl. Beskickningen anser uppfyllandet av de svenska legationers 

uppgift, vilka bevaka Ungerns intressen i de olika krigfikande tandems, 

ytterligt fkirsvirad, om den i sjilva Ungern berOvas miijligheten att utOva 

den genom regeringsbeslut fOrstarkta skyddsritten. 

Betriffande amides skyddspassinnehavare tinker sig Kungl. Beskickniron 

att fasuli, sit den iv sin regering flit i uppdrag att i enlighet med 

den gjords Overenskonunelsen utstilla skyddspass for de judiska personer, 

fik Aka Sverige bar intresse. Reglerna for bediimandet iv detta intresse 

standes upp i en lid, di inget bestámt hotade judarnas siikerhet. Dl ett 

Adams hot numera fiireligger, som framgar iv olika verbabloter, bar svenska 

regeringen givit legationen anvisning att utstilbt skyddspass ocksi Rir 

familjemediemmar till de fikutvarande skyddspassinnehavarna, vilka tidigare 

erhillit skyddspass, och vidare fOr personer iv judisk hirstamning, fik 

vilka Sverige bar intresse. Ant som alit torde beskkkningen hiirigenom 

ha kommit upp till 7.500 skyddspass. 

Kiang]. Beskkkningen hoppas bestimt, act Kungl. Utrikesminkteriet 

skill tillmikesgi derma Beak Ickningens upprepade anhillan samtidigt sons 

Beskiclutingen pipekar, etc det motsatta fillet yore obegripligt, di ungerska 

regeringen ofta 11L7 ftirklarat att den iinskar Ungerns befrielse frin judar." 

(His erkiinner alPsi Wallenberg redan alt 7.500 skyddspass ha utstints.) 

Nu bikjar mks* en pr;vat aktion av nigm toted svenskt provisoriskt 

pass hirsedda, som fiirsOkte en genvig genotn act muta Gestapo. Wallenberg 

fOljde med intresse cktta stag, vans resuhat blev, alt :Agra skyddsnap, 

faktiskt reste och lyckligt anliinde till Sverige i bthjan iv december. 

Aktionen hejdades emenertid i och med an huvudstaden inringades. 

1211

Pl• 

11/111211118 

0112/121_ Sa/MILVIZT C/441110Ipr 

1,17MMINT 

sit) imALufunt; 

IMIENDELTSUE 4_01k• 

LAICISOK 

••••••■ 

Extrrritoriefillistarlan Jo, IjimIcmitassesu bostider. 

OVERMAN:SI:LIG KAMP FOR SKliDDSLINGARNA 

mom ramen for bjilpaktionen sysselsitter sig Wallenberg samtidigt 

ocksi med andra nationers judar, vilka befinna sig I IIngern ocb likaledes 

firfOljas. SAlunda fOreslir ban i den 1 dec. daterade oaten 326 Hum/1944 

att utrikesministern mine tillita utstillandet iv skyddspass — vilka kke 

skulk inriknas i den svenska kvoten — for SO italienska medborgue iv 

judiskt ursprung. Samtidigt anbiller has, att dessa icke :kola behliva flyttas 

till del internationella gettot, samt alt de matte fi 'canna inom landet 

till den 31 januari 1945 1 stilkt ffir till den faststillda tides, 30 november. 

Scat synes utvidgar Wallenberg sin verksambetskrets ach utrittar 

tan det otroliga for sins skyddslinges. Karakterlstbkt fir Wallenberg ir, 

att ban aldrig egentligen fraintridde far enskilda Individer utan Add fir 

grupper. Han side alhid. att ckt inte var (riga oat en individual aktion 

utan om en massaktion. 

Del minsta socials problem, scat Risen av legatknens tjiinstemin bade 

att blimps mid, yjorde ban alltid till sitt. I de fall, di nigon rikat ut The 

• — IMMtl WeWebe,. 

5. 

129

nips olycksbindelse under arbetet for de skyddade. riskerade ban bell' 

sin personliga prestige i Icampen fik vederbikande. Wallenbeigs socials 

kiwis var utomordentligt utvecklad. hans tninskliga samMiriglietskinsla 

Fibulas. 

Etter den Overflyttning till det intemationella gettot. som de svira fikhillandena 

framtvinpt, betydde skyddet av detsamma i Szent 

stades hart niir Overmiinskliga uppgifter for Wallenberg. De i tusental 

fabricerade — till stOrsta delen fikfalskade — schweiziska skyddsbreven 

istadkommo minga starningar och fiksatte den schweiziska beskickningen 

i en synnerlken svir situation. Yid denna tid kiimpade Wallenberg 

samtliga neutrala legationers skyddslingar. Del bade ocksi lyckats 

honotn an genom sin sillsynta alskvirdbet fiirskat fa sig en rad mycket 

virdefulla fikbindelser. Silunda lyckades han t. es. att med det tillstind 

bars fin av Ferenczy befria stOrsta deka av de under svenskt skydd sated, 

arbetspliktiga, som befunno sig bland de skyddslingskompanier, vilka 

iskstats i jimvipvagnarna pi Jinsefstadens bangird. De schweiziska, 

pivlip, spanska nth portugisiska skyddslingama slipades diremot ails 

bort. 

Likaledes majliggjorde Wallenbergs energiska och bestilmda upptridande, 

alt talrika svettska skyddslingar befriades och iterfOrdes (sin tegelbntket, 

ja, frin vigen till Gyiir och t. o. m. (sin Hegyeshalom. 

Men i mitten av december fOrsvirades higet °dui for svenska legato. 

nest. Redan i veckor bade den skarpa striden pigitt am de skyddades ante 

och avresa, vilket ticligare noter visa. Hotelier bade uttalats — icke frin 

oansvarigt hill utan kin vederbOrande myndigheter — enligt vilka skyddet 

sktdie beriivas dem, sotn icke omedelbart transporterades us landet. En 

regerinpmedlen, inrikesminister Vajna, sade silly till Wallenberg titer 

en haft* diskussion: 

— Ta bort era judar. annars kommer ni snart att fi se dem flyta omkring 

i Donau. 

Pi dessa howler .y(tar den tidigare ordagrant citerade noten 314. 

Szilasiregeregen ktel slutligen ocksa underfund sited, att det si innerligt 

isttmdade erkinnandet kke blev ingot annat in ett bite. Forgives krivde 

den ocksi, att Danielsson, sorn med undantag av den pivliga mmtien 

vat det ends neutrals sandebudet i Budapest, skulle flytta visterut med 

utrikesministeriet. Danielsson vigrade tllbnotesgi deans Onskan. Des 24 

decenber stormade pilkorsarna svenska legationen ibr att med viki 

misistern vista*. Lyckligtvis uppehifsli sig ministern late i byggoadea 

vid dean tid. I millet hit bosom sliipade man bon ea del Winstemin och 

130

placerade dem i genot, tastiin de voro kristna. Samtidigt plundrade man 

fullkoniligt svenska legationen vid Gyopirgatan. 

I shuet av december mined — sedan samtlip regeringsmediemmar 

dragit sig tiUbaka trin huvudstaden — ttiUde pilkorsbandens skrikkregim 

och Wallenberg kunde endast med stindig risk fik slit liv och tack vare 

sitt sagolika hjaltemod ni nigra 'want i de skyddades intresse. samt 

Mauna upp de dagligen iterkommande truktansvirda mordvigorna, som 

vallde tram over den kvarvarande judendomen. Han lyckades ocksi uppehilht 

livet pi de i tvi action levande judarna tills betrielsen kom. 

WALLEN BERGS SISTA RAPPORT 

I ckt Mande vilja vi publicera nigra dokument. anteckningar uch 

Walser. som belysa derma store, beroiska tamp. 

Framfikalit vilja vi iterge Wallenberp sista rapport, vilken skildrnr 

de ungerska judarnas Fige i december 1944. och som Modes med kurir till 

svenska UD den 8 december 1944. 

R2frfror1 Manmade de uNgerska *damn lige. 

Sedan den senaste rapporten liar de ungerska judamas lige ytterlipre 

faraiimrats. Antagligen ha 40.000 judar. diribland 15.000 min ar *theta- 

Oilmen och 25.000 personer av bids konen. tagits i sins hem eller pi 

gatorna och tvungits au t marschera till Tyskland. Marschstrickan ar 240 

kilometer. Vadret bar alltsedan man barjade arrangers dessa dadsmarscher 

varit kalk och regnigt. Minniskorna soya under bar himael. De fiesta 

ha eadast fitt mat och dryck Ire eUer tyre ginger. Minga ha avlidit. Undertecknad 

kortstaterade i Itoson-Magyarrovir. alt sju personer avlidit den 

&Igen och sju fiiregiende. Den 1,...-tugiskka leptionssekreteraren skg 42 

dada lines vigen ach v. ministerpresidenten SzZilasi hekinde tor mig alt 

ban bade sat tvi. De marscherande skatos fwd. air de ate orkade vidare. 

Pi grinsen ntottogos de med slag och misshandel av SS-kommendanten 

Eichmann. varetter de fades till skyttegravsgrivning i gransbe(lisatingen. 

De bifogade folografiema fatestilla marscherande civi lpersoner (1 och 2). 

marscherande militika-arbetspliktip (3) och nr 4 Brenner tvi flickor 

och titer marschen Budapest—Hegyesbalom. 

20.000 militant arbetspliktiga fardes med Jannis till grinsen. Desaa 

mbetade huvudsakligen pi ungenk mark. Foto bilogas, pi vilket svenska 

diddaingskormassionens arbete fikevigats. Skyttegrangrivoingen. arm 

tidipre °magmas, bar uppbtirt. 

131

Krinnar nooks pa PI idpothplat, 

Judarna 4ammandrivas i ett central% getto. on kall upptaata e9.000 

judar — men intagligen innu fiera vidare ett frimlinpgetto for 17.000 

personer, vili.et redan bar 33.000 invanare. dirav 7.000 i svenska has. 

2.000 i riidakorshus och 23.000 i schweiziska bus. Till deportering och 

till centralgettot slipas tusentals schweiziska ocb pivliga skyddslingar 

birifrin. I dessa getton bo fyra till tolv judar pr rum. Liget ir hist i de 

svenska husen. 

En hittills icke alltfOr svirartad riidsotsepidemi bar utbrutit bland judarra. 

Hilsotillstindet i svenskhusen ir innu gott. Hittills ha endast fern 

avlidit. 

Avdelningen liter skyddsympa samtliga judar mot tyfus, paratyfus och 

kolera. Oda* personalen ympas. 

Judarna iro nu beravade nistan alit, di de vid flyttningen late lingo 

median' nigot annat, in vad de sjilva kunde bira. Flirsiirjningsliget blir 

snarl katastrofalt. 

Mariam slips bort stora miingder av judar till sins lokaler. air de 

misslumdla dem ode pliga dim, varelter de jags bort dam till uppsamliap- 

Ogres file deporteriag. 

132

Rykten iro i omlopp alt den dildsbrigad. sum stir minister Kovir.s aka. 

Wilmer aft anstifta en pogrom. Jag tror dock inte sit denna pogrom 

konuner an fã stOrre omfattning, di t. ex. SS-organisationerna sips ha 

tilt order am sit icke fikanstalta nigon systematisk judeslakt. 

Organisation. Eller det svira slaget i oktober har avdelningen iter utvecklats 

kraftigt. Antakt anstillda är nu 355. dirtill kommer ungefir 40 

Skate. huskommendanter o. s. v. Alla dessa plus samma antal familjemedlemmar 

bo i avdelningens lokaler. .•ntalet kontcr och hostadshus ir 

tin. varav ett stir i frimlinpgettot. 

Tvi sjukhus ha inrittats rep. improviserats med sammanlagt ISO singar. 

Lit soppkbk hat inrittats. Judarna i de svenska skyddshusen ge sina 

livsmedel till avdelningen. Iknna inkiser dem och fOrdelar varonta. 

En stor del av avdelningens korrespnndens hat fikstikts. Livsmedelsavdelningen 

har hittills kiipt matvaror for ca 2 miljoner pengd. 

Nidda ressital: Det lyckades avdelningen alt utverka en order (ran 

fiksvarsministeriet um att samtlip judar i arbetstjinst. som ha utlindska 

dokument. skola skickas Malin till Budapest. Sedan en person i avdel- 

Dinar's' bil fikdelat denna order. itervinde ungefir 15.000 judar. 

Marschkolonnerna pi vig till grinsen ha under den korta lid. di det 

lute var farbjudet. erhillit viss kost och tredicin. De sjuka ha i ambulans 

hinuats frin deporteringsligren. Het riirde sig tan ungefir 200 personer. 

Genom ingrepp iv ett eller annat slag vid avtransponen av judarna 

kande cirka 2.000 Aterfikas. hirav ca 500 frin Hegyeshakan. Men denna 

teat& miste dessvirre avbrytas. sedan tyskarna i Eichmann-kommandot 

ha hoist tned vildsitgirder. 

Hittills ha de svenska skyddspassjudarna i jimfikelse med iivriga ut- 

Tuf tvectka %Vida:MVO ••.1, b . mat n till II. ci . skaiwn this 

Woltersberg &moot drm. 

133

Badska makters skyddslingar skonats mist. Enligt uppgift bar tills dato 

sadist tio personer skjutits i Budapest och dess omgivning. 

Budapest den 11 december 1944. 



• 

Som ezetnpel pa Wallenbergs sociala kinsla och intresse for .-ina ansands 

bar dr Bile Kende. andre iiverlakaren p1 jinossjukhusets BBavdelning. 

givit en rikande skildring av Wallenberg, som pi ett utsiikt 

sin fullkomnar det !multi, man bar gjort av honom. 

"En av leptionstjinsteminnens hustrur gick I dessa novemberdapr och 

vintade sin nedkomst. Pi eftermiddagen den 3:dje biitiade fiidsloviirkarna. 

niir bon befann sic i legationens lokal pi Tigrisgattn. jag gav 

henna ett rekommendationsbrev fikboppaing cm, att clam skamliisa 

vig av hat skulk ligga sig infik betydelsen av en ftirestiende kidelseakt, 

si att bon blew mottagen pi nigon av kidelseklinikerna. Men jag miss. 

tog mig. Sjukhusen bade fik tivrigt just i dessa dagar flyttat visterut. Piktvivlad 

itervinde hen vid sjutiden pi kvillen — ingenstans bade bon 

Wyk mottagen. jag erbjiid mig alt assistera vid fiklossningen sigonstans 

Wont legatknen. Medan vi drogo ilsop hordes, togo tram bane orb fikberedde 

sterilisering, kom Wallenberg ut ur sitt rum och frigade vad som 

stud pi. jag blade om far bottom, hue det fikh011 sig. och pi slit vanliga 

towage, fikstiende slit side ban: 

— Vi sitter oss i bilen och far hem till min vining. Om ni itar er sakes, 

kin det bek fOrsiggi bemnsa hoe mig. 

Hans ord Ijiido sit uppriktiga. 1 dears* fruktansvirda tid Llevo vi rikare 

av sidana minskliga uppleveker. jag Ulmer det, sum om det late skulk 

bebiiva beriltlas nigot meta oat deans ask, men det fauns innu nips 

det.-31er, som late horde glOmmas. Jag vill bars i fikbigiende nimna, sit 

Walknberg late kunde soya henuna i sin tvirumsligenbet, eftersom ban 

stiUlt sift eget rum till fikfogande. 

Pi morgonen Mande dig kom den Ella. Pi fOriildrarnas begiran soy 

jag /vett andra oaken i rummet bredsid den nyblivna modern. Pi morgonen 

vinde sig pappan till mig och side, att bans hustru betiiivde varmt 

vatten. Jag sig fOrvinad pi bottom orb svarade, att man knappast kunde 

tänka sag nigot enklare — man gir ner (Or trappan Over hallen orb in i 

kiiket. 

— Ja, tkt vet jag ticks*, svarade pappan. men titta dirnere i halles. 

Pi en divan i kiilden dirnere lig, fullkomligt piklidd. med rocken sum 

134

Deporteradr klinnot pd doels:vcrn Becyrshalom. 

fik Over sig. Wallenberg och sov. medan vi vilade bekvimt i komforten 

chiruppe. 

Tibor Vindor, som f. n. bor i Ziirich. bar ytterligare berikat bilden: 

Lititaren bade inga instrument. Han telefonerade dirfOr upp till 

Jinossanatoriet. Dr Kende — sum sjilv hiill sig undangiimd — talsde med 

en vinligt instilld barnmorska. sum kwade alt ge honom vad ban 

de. Wallenberp chauffiir kiirde upp med bilen, medan bomberna regnade 

Over trakten. Nir siadningen bntllgen born. visade det sig au det viktigaste 

— syredskapen och injektionssprutan - fattades. Ater ett telefonsamtal 

och vid midnatt farms alit pi platsen. En kvinnlig Skye tick vi 

oast dit, men bon var morfinist och gay rig sjilv en injektion si att bon 

sonusade puska snart. Min maka soy efter en injektion till klockan 6, och 

den 4 november klockan 7 fikides vir lilla dotter under Oronbediivande 

kanoaad. 

jag trigade Wallenberg om han lute ville se barnet. Han born genast 

upp och bans fOrsta cud var: 

— Hon ser ut som min farmer. 

Jag frigade bosom cm han bite vile bli fliclums gudfar. Han blev myc- 

133

kit road nth protesterade blygsamt. Vi bad bottom Hirai* ett name, som 

Mom iv ham ninnaste bar. Han amide Nina oth Maria. Si kom vir 

Mita att beta Yvonne Maria Eva. 

Efterit ha vi dirt, att Wallenberg skimtsamt sagt, nIr han brat upp 

iris den middag, dir ban befann sig pi kvillen, att "det kin hinda, alt 

jag bar fitt en baby, Mr jag komtner hem". 

De bids mor- odi farmiidrarna underrittades onsedelbart, fir att de 

skulk komma med babyklider. Men timtnarna gingo nth ingen biirdes 

ay. Slutligen lingo vi vets, alt de bids stod nth vintade vid Margitbrons 

Pestsida pi att spirvagnen - - 5:an — skuUe komma. Den (Bata soot 

kosn, var si fulkstad tried minniskor au de ink lytkades Maga sig fast 

Miamians. Vagnen tick fortsitta utan dim. 

Del var den femman, san en minut senare tillsanunans med si minis 

media fulkstade fordo+ stOrtade i Donau, nit Margitbron springdes i 

bitten. De bids diunerna undkom med nigra lindripre lufttrycks- 

DEN SVENSKA RADDNINGSORGANISATIONEN 

Den humanitira avdelnktgen, som till att Right med bade sins lokaler 

i Minervavigen 1 a, var inom kort tvungen att utiika sins utrystunen med 

en visaing i Gyopirgatan 10. Arbetet svillde ut mer och mer. Husets asset 

fruktade emellertid pilkorsarna och hyste en brineuude Onskan, att si 

mart scan mOjligt bll iv toed svenskarna. Han upptridde !midst 

pi ills sitt nth fordrade, alt alla skulk limns huset redan klockan 11 pi 

kvillen. 1 barjan iv september flyttade avdeldngen ocksi Over till Tigrisgatan 

B. Expeditionen var visserligen fortfarande I Minervagatan, men 

sjilva utarbetandet iv akterna skedde i den Mgot lugnare inhales vial 

Tigrisgatan. 

Si mart de sass& lingo vetskap cm lokalens vid Tigrisptan existens, 

beam) de sig emeilertid ocksi dit. Under (Braaten alt dirigera boat den 

virsta trafiken hirifrin tillkom ytterUpre ett kontor — pi j6kaiptan I. 

Delta bkv inom kart expedition for skyddspassirenden. 

1 mitten av oktober flyttade den huntanitlim avdelningen definitivt frin 

Tipisgstan till 1111iiivigen. Eftersom Wallenberg ansig, att a :Mop 

minniskor soot mOjligt skulk ut ur stjlinthusen, inrittades flea ads flee 

legatknskontor. Wail begav sig att siika lokder. I Rests bead 

intrenerade ban sig fOr Pestsidan. I de anskaffade lokaierna skulk 

stendinnen odt dens bungee pigeons. 

136

Resets guildetter Vomene Mirk 

Eve nailer. 

Mt man valde Pest berodde pi, alt de ryska trupperna redan tringde 

tram mad Aden knit, att man kande vinta alt denna sides befrielse var 

Mn k nirestnesde. 

Redo den 2 november vat Rada *rosin i nitheten iv Hispest. Dessau= 

diatom skyddslinprna uteslutapde alt uppehilla sig pi Pesbidan och 

risk Meng, att de skulk skiljaa kin den i Buda verkande legescooes. 

Delta — som del senate visade sig — mycket kinks firutseende bade tin 

resultat, att den humanitita avdelningen lick silt site i Vniiivigen 2-4. 

Si BUNS Ikea cilia leptionskontor pi olika gator. En 'Madre del iv de 

skyddade tBinsteminnen placerades senate i Klotildgatan 3a, i den store 

vining, 'cm den visterut flydde nationalfOrsamlitmens tabnan Andras 

Taanidy-Nagy bade Semat. 

I Mathis pi Cliiiivigen latitude Wallenberg i oktober del a. k. skyddslispprotokollet 

eller avdelningen for de finvunna. Mikes striimmade 

det in asmiliningat cm persona bland skyddspassinnebavarnas familjemedlemmar, 

mm bade animas bort ad fiksvunnit. 

Wallenberg gay i upping At dr Links Geiger, El& lEeleasinyi ocb dr 

Miklis Mapsdi aft orpnisera deans expedition ftir appspirandet ocis 

iterhanstandet iv de försvunna. Hans order lydde: 

137

-Denna avdelnings medlemmar taste vita i tjiinst dygnet runt. Nigon 

vilodag fikekonuner inte. Om nigon misslyckas, kin ban late hoppas pi 

mycken hjiilp; om ban producerar ett gott arbete, skill han inte riikna 

med nigon stor tacksamhet.- 

Denna mining stod pi dagordningen. 

Nir faran vixte och deporteringanta biirjade tillta. vaite ocksi 

skyddslingsprotokollet, van medlenunar i synnerbet de som tjanstgjorde 

ute — befunno sig I stindig livsfara. Under sin tjinstgOring fiillo silunda 

'edam' for ckt yttre arbetet Bela Elek, nigra iv de mest samvetsgranna 

tjinstetnionen dr Peter Sugar, Istvan Liiwingvr orb Hera Andra 

offer Rir pakorsarna. Skyddslingsprotokollets hjiltemodip arbete kommer 

senare att skildras detaljerat. TiiIs vidare skola vi uppeballa oat vid 

den bumanitira avdelningens &riga verksamhet si som den dirigerades 

iv Wallenberg. 

BEFRIELSEN AV DE TILL DEPORTERING DOMDA 

SVENSKA AR BETSPLIKTIGA 

Ett iv de sviraste problemen var att befria de till arbeftplikt inkallade. 

Vi ha racks meddelat alt det 701:sta kompaniet koin tiU sand tack vare 1 

WaUenbergs acb de neutrals leptionernas intervention, ocli vi ha berate' 

bur after den IS oktober enstaka under svenskt skydd stiende arbetopliktip 

mit skyttegravsgrivare befriats. De personer, vilka voro placerade 

synappa Arenavigen SS, orb som hOrde tili detta kompani benziklade 

sig naturligtvis att komma dirifria. Wallenberg inlihnnade namalistor 

Over dam till Rirsvarsministeriet ocb betonade, alt de surest miijligt skulk 

repatrieras. ocb in de alltsi i enlighet med noten 152.730/eln. 42/1944 

borde sti till kgationens Rirfogande. 

Man lyckades °dal uppni att fiksvarsministern i fikordningen 155.090 

eln. 42/1944, som underskrivits iv Overate Gustav Hibbey, Rirfogade 

deans riktning. Redan nu, nir man i slutet av november utkmnade samtlip 

arbetspliktip till tyskarna och deporterade dent i plomberade vapor 

IrAn Józsefstadens bangird, tog Wallenberg med stkid iv derma fikordning 

upp kontakten med geodarmeriiiverstelajtnant Liss16 Ferenny. Sin vans 

trogen skrev Wallenberg net resultatet iv samtakt I brevfcrm. De visentliga 

deism av de tvi breven lyda: 

1311

Wet sli. , hantlat id/buket ■kwidiiintdINel tii,:v7ttikkAem ,raa lecillomket. 

Htigt irate Herr Overstelkijtnanr. 

Jag tilliter mig att sammentatta resultatet iv vart samtal: 

11 Xi bar varit vanlig nog alt ibrordna att ledaren for transporten iv 

de kin Knezitskasernen vid JOssefstadens bangird transportersde arbetspliktiga 

under limplig eskort skill skicka tillbaka de i transporten befintliga 

skyddslingarna frin Hegyeshalom till Budapest. 

2) Vi ha beslutat. att vid miransporten av det svenska kompaniet frin 

J6kaiptan. vi flit vir del skola skicka ut en kommission till Jdnefstadens 

bangird, i vilken jag och tvi legationstjinstemin skola deltaga. Denna 

kommission skall faststilla. vilka bland de pa transporten viintande personerna, 

sum ha eller ha haft skyddspass elkr provisoriskt pass. Dessa personer 

fi efter legitimation avrusta och under limplig eskort (bras till 

skyddslingshusen pi PozsonyWigen. 

3) Detsamma hinder vid avtransporten ur iivriga samlingsliger. 

4) Ni bar varit vinlig nog att notera alt Kungt. Svenska Beskickningen 

itir olika indamil bar 86 arbetspliktiga till silt fOrfogande. Dessa ho att 

139

efrakta som avrustade och skola Oven i fortsattningen sti till ieptionens 

fOrfogande. Uppgifter om dessa personer i enligbet nted %%ft samtal komma 

vi att telefonledes meddela hr Gobbi. Jag kommer art Mita mig att 

meddela Eder dessa uppgifter senare. 

Jag tacker for Edent korrekta beslut och ber Eder, Herr Oversteltiftnant. 

motes, fiirslikran om min uppriktip hiipktning. 


Hen Oversteltiftnant Lissid Ferenczy, Budapest. 

II 

Rand Walienberg 


Sedan jag avslutat mitt brev I dig, lick jag vets, att ett ganska vasentligt 

natal personer rned svenskt pus fOrts Iran olika platser (luftfOrsvankompanier, 

sjukhus, sjukvirdskompanier o. s. v.). Jag tillater mig 

whine, att °dui gentemot dessa arbetspliktip Whim's de i mitt 

tidipre brev nimnda principerna. Jag ben ocksi att bli underriittad cm. 

nit vir legitimeringskomrnission skill ad till fOrfogande och var. 

Med stiid iv denna Overenskommelse fotograferades salmi* svenska 

arbetspliktigas skyddspass pi legationen och fotokopior gjordes iv dim. 

villta !tondos in i bicker. Dessa bikker bier sedan grunden fik den riiddande 

legitimationen pi bangirden. 

Det var Arnim bekant, att Wallenberg inte vu beniigen alt ridda enstake 

individer. Han var riittvis och ban Mill alias biista for Ogonen. Just 

dirfik befunno sig de tjanstemin, sum arbetade pi leptionen, i en svir 

'tinning, nit de ville riidda sins inherits ocb viinner, som icke 

svenskt skydd. Detta ordnade de pi si via, att de gjorde en extra fOrteckning 

over dessa persona och meddelade Wallenberg, alt det vat Adana 

"skyddslinpr", sum 'nu inte hunnit Ii skyddspass, did& sit iirendet 

LIM ej var utrett. Wallenberg litsades att han trodde pi det, fast hen 

mycket vii farstod, att det endast rarde sig cm ett skyddsfiksiik. Denna 

lista bands fikst i boken. och Wallenberg ropade med kraftig dist in 

names nth hiimtade faun "skyddslingarna" ur vagnarna. Minp kommo 

nag undan pi detta Att. 

De till tillfilligt arbete uttagna arbetspliktiga bade man redan fiera di- 

140

Wallenberg b. trio, %:,n3ka Ak %lb/dint:al Ur la g11,011,1 bangard. 

Wallenbrrg x oar rstrd ryggm at Program oil hard. ma d ryggo at s hallig dirtlyt 

Ned KrWhirlffetitiVa 

ear Milk instingda i deras lokaler. I de svenska husen bade man hillit 

inryckningsupprop for dim. som eventuellt into hOrde till kompaniet. 

men befunno sig dir. Efter ett par digits "samvaro" ryckte man ut till 

arbete used full utrustning. Ja t. o. m. konvalescenter tvingades ut i gryningen 

den 8 november. 

Omgivet av Uigergendarmer marscherade dot svenska kompaniet ut pi 

morgonen klockan 4 till J6zsefstadens jirnviipstation. Wallenberg spiracle 

upp dem i sin MI& bil. Sir man lastade in de andra neutrals legationernas 

skyddslinpr — 60-80 pr vagn — kontrollerade Ferencsy sjilv de med 

skyddspass i hinderna &Minds svenska skyddslingarnas data och jimfOrde 

dem med bokens. Etter en het digs kamp under vilken Wallenberg gick 

frin vagn till vagn och fOrsOkte alt befria ocksi sidana. som hivdade att 

de voro svenska skyddslinpr men iv en eUer annan orsak into hade 

skyddsbrevet med sig, kunde han fOra tillbaka hundratals arbetspliktiga 

till klUlaren i legationshuset vid Titragatan. 

Frin och med den dagen pigick stindigt karipen pi stationerna, och 

i inlet fall var den utan framging. sedan Ferenczy Ott med pi deans

P4 beigirdell i roant.1 ” p.: till are". 1,0,m31 

judebefriehe. En gang drev:. Wallenberg bort frin vagnarna med kulspeutepistol. 

Pi stationen uppenbarade sig ocksi SS-Hauptsturmfiihrer 

Dannecker. son' av flagon anledning var sirskilt fientligt stimd mot Wallenberg. 

och ocksi nu halide honom till livet. 

Dannecker var I. ii. den. sum i veckor Iörsökte aft genom en -bilolycka" 

avkoppla Wallenberg frin hjilpverksamheten. Han siikty upprepade ginger 

alt med sin enormt stora vagn kollidera med Wallenbergs lilla. Han 

dolde inte sina planer — de blevo snarl alimint bekanta. N'allenbergs 

gamla vinner. biirsdirekttir Lim') 'Richter och dr Kiroly Wilhelm. gjorde 

honom upprnarksam pa denna fara. 

Wallenberg fiirsiikte ocksa au t fotografiskt ftireviga de arbet. pliktigas 

befrielse. Han begav sig ut till Jezsefstadens bangard med sin fotograf. 

1)enne berittar om. vad han sag dirute: 

-Poliserna hade slash kedja om bangirden. Tack vare min legitimation 

kom jag in fastin toed Moe svir:g.het. Det var en sorglig bild. som Witte 

mig. Deportering! I tusental stod de olika "skyddade" arbetspliktigas 

kompanier. En del av dam bade redan pressats in I vagnarna, men det 

kom stindigt nya. Alt tippet fotografera kir, bade visit detsamma sem 

sjilvrnord. Mr Wallenberg fiirhandlade med gendamseriofficerarna star 

142

jag ett hal i min scarf och gent= springan skiit jag in objektivet medan 

jag (dilate giimma sjilva kameran bakom scarfen. Pa sa sitt lyckades 

jag ta flera bilder. av vilka ett par finnas kvar. medan &riga gingo till 

spine under beliigringen. Wallenberg skkkade redan fiiljande dag mina 

fotografier till Sverige. 

Wallenberg Mddade rid delta tillfalle oh under de fiiljande dagarna 

fkra hundra arbetspliktiga till livet. Men rid ett tillfiille. di han begirde 

att man skulle sliippa ut hans redan inlastade skyddslingar ur vagnarna. 

fiirklarade gendarmeri- uch polisofficerarna. aft de icke hade ditt att Oka 

det. ban miste viinda sig till en SS-officer. som befann sig 'angst bort och 

tydligen dirigerade alltsammans. men vilken vi inte hade lagt mirke till. 

Wallenberg vinde sig direkt till honor') men tick endast cit kort 

till svar. 

Med detta beseglatks skyddslingamas ode. Grndarmerna marratie harts 

ord och plumberade genast vagnarna. lb gjorde del pa order, men drt 

syntes, att de gjorde det med gladje och girna. 

Fan bangitrden fiiljde vi i bilen de frin deporteringen radtiade arbetspliktiga 

pa deras vig till de skyddade husen. Nagra av dem kande igen 

Wen och som en liipeld swell sic ryktet -Wallenlx •rg iir liar". 

raddad• pa :dc till 5: khots, n 

143

Littade buro de nu sitt tunga bagage, de visste att "Wallenberg If 

det betydde livet och sakerheten. 

Pi dgen var det en av de arbetspliktiga. som vile uttrycka sins oversvallande 

kiinsior, och han frigade: — Herr Wallenberg. var viii ni att vi 

stall ma er staty? 

lkima frig*, mm made Wallenberg mycket, gjordes bredvid Saint 

lstvinparken. Och diir kommer ocksi bans staty att 

WALLENBERG AVRUSTAR PA EGET REVAG 

Fik att kunna befria de arbetspliktip tillgrep Wallenberg vitt skilda 

medel. Medveten om den alkalinise okunnighet, som harskade dessa dapr, 

utpv ban "avrustninporder" fir skyddslinprnas tinning. Si lyckades 

Wallenberg med tillhjilp av neclanstiende dokument i svenska leptionens 

Nunn avrusta de iv tmgerska regerinpn inkallade: 

Kungl. Svenska Beskickningen 

Budapest. 

Yungl. Svenska Beskickningen i Budapest intypr banned att 

sum ir fedd . hr . i (moderns saran ) ocb bevisar 

sin identitet mid skyddspasset nr .... pi grund av kunst ungealui firsvarsministeras 

birordning nr 152.730/eln 42/1944 liksom den dama 

kompletterande och med vederbarande myndigheter Worths Overankanmelees 

bar iterkallats kin arbetstllinsten. 

Budapest den 4 decanber 1944. 

Rand Wollenberg. 

Leptionesekreterare. 

NA, man betraktar deans avrustninpakt see man, alt den iagenting 

angst Irk en stort adapt bluff. Wallenberg bar I akten spent ut den fikordain', 

sum bade avseende pi orpnisationen iv frilanlinpkompaderna. 

Dirt& iberopar has Ives "den den= kompletterande och med van:bikande 

myndigheter gjorda Overenskommenen". I vane fall fkk det egenmlkdp 

iv de svenska arbetspliktiga ett skin iv legalitet, 

ocb ett oW mils riiddades Iris att som deserliker stickas ned. (Vi fi 

fortalittninpn se bur flees tubetspliktiga mom detta dokument ocb 

musks kpllonens legitimation *Ides undan dirbdomar, sum tildes iv 

militiirdomstolen yid Margitringea.) 

144

Sled tillhjálp iv ett moat fonnulAr fOrsiikte Walknberg att 

befria sidana arbetspliktiga for vilkas del skyddspass utstilldes foist senate. 

I dylika fall vinde han sig till arbetstjinstkompanierna, men eftersom 

hens brev saknade laglig grund &dressers& ban dem aldrig direkt till 

kompanichefen utan till vederbbrande arbetsskykiip, som skkkade dent 

till kompankbefen. Detta of ta framgingsriks formulik likl silunda: 

Kungl. Svenska Beskkkningen 

GyOrgy Pint& 

Budapest 

Fecskegatan 27/31 

101/339 kompankt. 

Kungl. Svenska Beskkkningen intygar hArtned, att for Eder 

utstillts svenskt skyddspass nr enligt vilket passinnehavaren lir att 

betrakta som svensk rnedborpre. 

I enlighet med fOrsvarsministeriets kungiirelse i detta irende kunna 

persorwr, som inneha giltip utlindska pass. kke tagas i ansprik for arbetsryinst, 

respektive skola iterkallas kin denna. 

I beaktande iv att oven niimnde sisom uthinning It fikpliktigad att 

ho I airskilda iv polisen kontrotlerade bus. btor ovanninutde under eskort 

Ions till Kungl. Svenska Beskickningen, Budapest. V. Titragatan 6. 

Budapest den 9 ckcember 1944. 

R. Wallenberg. 

Legationssekreterare vid Kungl. Sv. Beskickningen. 

De salvadorska skyddslinpr, son befunno sig i en sidan Alder, att de 

voro skyldiga fullgika arbetstjlinst. befriades tack vare sitt salvadoriska 

rnedboryprskap frin sivil arbetstjanst som skyttegravsgrivning och flyttades 

Over till 701:sta kompaniet I Budapest. Fran och med nu iinskade 

emellertid de salvadoriska skyddslingarna att fi stanna under svenskt 

skydd trots den Overenskommelse, son gjorts mellan Salvadors och Schweiz' 

regeringar, cm aft den schweiziska budaiwstlegationen skulk Overuse 

skyddet. Diktat bildade de en sorts underavd Ining till det i jdkaiptan 4 

placerade svenska kompaniet, sedan de fitt Wallenberp tillstind dArtill. 

(I jdkaiptan 4 bade det av hundratals minniskor bestiende svenska 

kompaniet (itt plats I Handelsresandefiirbundets lokaler.) Den salvadorska 

truppen bodde pi en sorts balkongliknande utbyggnad en halv trappa upp. 

Dess Ware vat den berilmde Overlikaren i Budapests judiska sjukhus, dr 

jenb Szilasi. Tack van Raoul Walknberp energiska upptridande lyckades 

ocksA alla salvadortruppens arbetspliktip undkomma den den 28 november 

pildirjade deporteringen orb stanza i Budapest. 

— Mod Walkelwir 

145 

C.

HJXLPEN TILL DE DEPORTERADE 

Med stora personliga risker understOdde Wallenberg energiskt skyddslingsprotokollets 

arbete. Om pilkorsarna bade drivit samman judiska grupper 

i synagogoma eller i Tattersaal fOrsiikte naturligtvis skyddslingsprotokolkts 

tjanstemin att himta tillbaka de svenska skyddslingarna och for 

• Ovrigt alla dew, ow vilka man kunde pisti, att de voro svenska skyddslinger 

fast de inte bade skyddsbreven till hands, eftersom "pilkorsarna 

bade tagit och fOrstiirt ails pepper". 

Walknberg gick i sidana fall ofOrtrutet till myndighetema. Men ban 

uppenbarade sig ocksi pi de west olika uppsamlingsplatser. D yersllt tealfade 

ban bekanta. i all synnerhet bland polisofficerarna. I sidana fall blev 

riddningsresultatet alltid Mum. 

Pi morgnarna reste ban ofta ut i sin bil till tegelbruken. Direfter kom 

Telekitorget i tur. vilket en tid var pilkorsamas favoriserade uppsamlingsoch 

plundringsplats. Gettot besOkte Inn ocksi ofta. Overallt verkade 

skyddslingsprotokolkts tjanstemin, och sal kom det rig att det svenska 

skyddslingsprotokollet bade goda fOrbindelser varje uppsamlinppkts, 

ja t. o. m. i pilkorshusen bade de funnit partifunktionirer, som I verkligheten 

stodo till deras tjánst, och I hOg grad bidrogo till att riddningsarbetet 

oft.; tick ett utomordentligt gott resultat. 

En f. d. tjinstetnan i skyddslingsprotokollet bar for iivrigt berittat en 

romantisk ephod: 

var inc med Wallenberg i pilkorshusen vid Telekitorget, dar broder 

Bela var ledare. Denna pilkorsare visade stor uppmirksamhet gentemot 

Wallenberg och vi nidde ofta glinsande resultat hos honom. Vid en 

viinde sig en 11-irig pilkorsare till mig och fOrklarade, an ban 

skulk vara mycket lycklig, ow vi kunde befria "en kelt ung, vacker 

liten judinna", som befann sig I huset. Sjilv vigade han inte sip nigot 

till busier Bela, men, side ban rodnande, han var djupt fOrilskad i benne. 

Jag gick upp till femte viningen, och sedan jag i ftirvig givit mina anvisnittpr 

genom den unge pilkorsaren, uppmanade jag de tilr hutingda 

kvinnorna. att de sow voro "kristna" men berOvats sin.; miser iv pHkorsarna 

skulk antnala sig. I Overensstimmelse med de anvisninpr, som 

jag givit, anmilde sig den Ulla flickan genial. Tillsammans med vakten 

gick jag ned till broder Bela med flkkan. jag Overtalade honom att ge 

henne ett stiindigt atbete i alt lion skulk undgi deportering. 

Mir vi salt och pratade pi kvillen berittade jag den romantiska episoden 

for Wallenberg. Han gay mig omedelbart 300 pengil, som jag skulk 

ge flickan, sã alt hon skulk ha nigot ifall hon lyckades tmdkomma. 

146

Den lille pilkorsaren fOrsvann ocksi med benne frin Telekitorget ett 

par dagar snare. Fran den stunden hjilpte han mig alhid i riddningsarbetet." 

De skyttegravsgrivande arbetarna rich arbeterskorna, som icke stodo 

under nigon frimmande makts skydd, fOrdes till tots till Hegyeshalom, 

&kr de skulk tiverlimnas it tyskarna. De som pilkorsarna samlade upp 

pi ptorna dirigerades ocksi i samma riktning. De fOrdes fiirst till tegelbruken 

ocb sedan till deporteringen 

Novembervidret var ovanligt repigt, och dress transporter, som drevos 

fnun fullkomligt utan utrustning, allude sig miidosamt vidare i den 

'Unclip Man pi landsvigen mot Gytir. 

WALLENBERG PA DØDSVAGEN TILL HEGYESHALOM 

De fiirsta rapporterna om dens fruktansvirda elinde avlade pollskaptenen 

Nindor Batisfalvy, som tjinstgjorde vid KEOKH. Batisfalvy 

befor under sins tjinsteresor flea ginger vigen Budapest—Hegyeshalom. 

Flinkrickt over vad han hade sett uppsOkte han Wallenberg och erbllid 

Moon% sins tjinster. 

Wallenberg siunmankallade di den 22 november representanter for de 

neutrals kgationema. Vid delta tllllille fOrdes nedanstiende 

Protokoll 

iv den 22 november 1944 klockan 6 e. m. i Kungl. Svenska Beskickaingens 

kansli i Budapest IX, Ulibigatan 4. 

Nirvarande: Leptionssekreterare Raoul Wallenberg, Svenska Beskickningens 

representant, M. Krauss, Schweiziska Leptionens representant 

Dr KOrner, Portugisiska Legationens representant och Poliskaptenen 

dr Batisfalvy. 

Poliskaptenen dr Batisfalvy her de niirvarande alt betrakta fOrhandlinpma 

som ytterst diskreta. 

Han skildrar de judars situation och Ode, som sedan (vi veckor drivas 

tram frin tegelbruket I Obuda i riktning Dorog, 

Sato', Gifonyll och Heckshalom. Han sager, att de judar, som komma 

till Hegyeshalom, Overliimnas till tyskarnas representant, SS Hauptsturmfiihrer 

von Wyslkeni, gruppvis med angivande av antal — icke namn. Till 

i Or bar enligt vad han vet, 7.800 ungerska judar tiverskridit tyska grin- 

147

sett, 2.000 ha i dig Overlimnats till tyskanut och 13.000 marschera 1. n. 

pi landsvigen. Dessa senate beriknas nit tyska grinsen inom Ire dagar. 

10.000 judar ha fiksvunnit pi landsvigen; enligt hans mening bar en 

del lyckats fly, en del bar dikt tiler skjutits. 

Poliskapten dr Batizfalvy fOrklarar vidare alt ban, sedan han bikjat sins 

resor, iyckats genomdriva viss lindring i en del fall. Si bar han t. ex. lyckats 

istadkomma. Mt enstaka grupper pi nigra hill fitt bittre kvaner si alt inte 

skdant Asti kunna ske, vim ban sea vid eft tillfille. "Sfellan Süttö och SzOny 

bade has nimligen funnit en grupp bestiende av 2-300 unga pojkar och 

flickor, vilka inte kunnat placcras nigonstans i Sint& Sedan Wain faststilit 

"de unga kunna Ora innu Lingre dagsmarscher" lit man dim fortsitta 

utan uppehill Inds till SzOny. Denna grupp marscherade 59 km pi en 

dig. Nir de anlinde till Satiny (inns inget hirbirge, eftersom redan 4.000 

hungrande och ttirstande minniskor befunno sig dir. ( Dessa 4.000 per. 

saner bade iiverhuvudtaget inte (itt nigonting att Ala eller dricka pi Ire 

dapr.) Den if rigavarande ungdomsgruppen ftirdes upp pi en vind, som 

stiktade unman under natten. Sju avledo. 13 bier° svirt och 70 litt 

sirade. 1 Szkiny ligga ett stort antal personer, vilka insjuknat efter fyra 

dagars marsch, svilt, fikkylning och tortyr. I Gtinyii lips 600 sjuka. Kir 

fann dr Batizfalvy Waal' Ilk, t. o. m. i triden hingde diida. vilka kke 

givo intryck av att ha varit sjilnnikdare. 

De arbetspliktiga, som marscherade till Hegyeshalom via Szikesfeltirvir, 

hide del bittre, eftersom de militira myndigheterna ocksi ftirsigo dam med 

proviant och behandlade dim militiriskt, d. v. s. utan tortyr. Den Wicking, 

som dr Batizfalvy his lyckades istadkomma, bestod i alt han pi hr Krausz 

anhillan med tillbjilp iv en tjAnstgiiringssedel dirigenule dam, som bade 

skyddspass. tillbaka till Budapest. Dr Batizfalvy fOrklarade viciare alt 

gendarmeritiverstelbjtnant Fcrenczy fiirbjudit honom alt fika tillbaka 

dessa skyddspa.;Annehavare. Dock bade det lyckats honom alt fi fyra 

Owns order In bhusco — pi begiran iv konsul Lutz och hr Krauss — frin 

Ferenczy, vilka han just Overlimnat till hr Krauss. Tack vare dessa tippna 

order blev del mtijligt (Or de olika legationema alt sinda var sin delept 

till Hegyeshalom, som dirifrin med Batizfalvys hjilp skulk skicka tillbaka 

de med skyddsbrev fOrsedda personerna. Dr Batizfalvy hide *twit 

sig att trots Ferenczys farbud dirigera tillbaka dessa. Pi begiiran av 

hr Wallenberg fOrklarade sig dr Batizfalvy beredd att vara behjilplig 

'tied utdelning av livsmedel till de pi %Apnea marscherande minniskorna. 

Pi forslag av hr Krauss beslutas. att dessa fyra iippna order skola Overlimnas 

till de (yrs leptionerna. Fria vane legation ma tvi delegerade till 

tyska grimes. Dr Batizfalvy Mier med. Firden sker i schweiziska legs. 

148

dooms bil. Val* delegation tar med en liten skrimaskin och blanketter 

alt kunna utstilla skydcbbrev pi tandsvigen for dent, soot ins' ha. Man 

beslutar vidare alt redan i anti S lastbilar skola avgi far alt deli ut Uvsmedel 

till de marscherande. Dr BatistaIvy skill fare lastbilarnas avant 

avisera militirrnyndigheterna I Komirom am livsmedlens ankomst och 

utverka tillstind till fOrdeMing iv desamma. 

Pi begiran iv hrr Wallenberg och Krauss och med instinunande av 

samtliga ni rvarande itar sig dr Batistaivy att, eftersom beet i Budapest 

fiir nirvarande ir ytterst kritiskt. si lingsamt (Ora tillbaka skyddspassinnehavarna, 

set de fiirst efter nigra dapr ankomma till huvudstaden." 

Wallenberg skic.kade genast ivig lastbilar, fylIda med mat for att si 

Logi del var miijligt hjilpa viutdrarna, som voro fullkomlist utan livsmedel. 

Snart organiserade ban hela espeditioner. 1 dessa deltogo reprnentanter 

Mr Internationalla Röda Korset saint medlemmar iv svenska, ichweiziska 

och portugisiska ieptionerna. Wallenberg ledde expeditionen, ban ocb 

Per Anger von) de enda utlindska chplomaterna, som personligen deltogo 

riddningsarbetet pi dOcisvigen tin Hegyeshalom. 

Med tvi vildiga lastbilar och Ire persoabilar nue de. Lilian, skaterskor 

och nuanor fiiljde dent. De hide fink& med big och g mycket 

medicht, som var miijligt. Landsvigen var full iv tyska och tangents 

'oldster pi retritt, iv marscherande kompanier arbetspliktiga och olycklip 

judar pa vig till deportering. En iv espeditionens 'Maple — som 1.8. 

skatte fOrplignaden iv de svenska skyddslingarna — bar berittat filjande 

om deans, rem: 

'Al %made Budapest pi kvillen. VAr (brats station var Way* diir 

collet fOrtroliga rapporter de s. k. diidsskeppen voro fOrankrade. Tvi 

primar voro fulls med sjuka, misstinkta fall iv Allot I hundratal. Gendinner 

bevakade dessa primer, si alt det var antijligt alt beg** dent. 

Wallenberg och legatioassekreterare Anger, scat var i bans sillskap, lyekades 

slutligen genom ferdelning iv ram nth cigarretter akin" gendarmernas 

tillstind att limns iv likentedel och mat till de dOdssjuka. Klockan 

1 pi flatten med fkklampor som ends belysaing bOrjade urlastoingen 

&rep. Wallenberg deltog sjilv och bar sickar och konserver. Sedan 

fortsatte transporten utan pa ys lik att snarast mlijngt U Hegyeshalom. 

Red= i gryningen bikjade ungrama &erbium' judarna till tyskarna. 

Det var vAr avsikt an, innan Overlimnandet skedde, ridda si 

miinniskor som mhjligt under fikevindning att de voro vira skyddslingar. 

Det tannin emenertld som cm pilkorsarnas fiktrorademin I Hegyeshalom 

149

p.nomskidade vira planer. De upptriidde botande och ville hindra vin 

fOrnik an diripra de "deporterade" tillbaka till Budapest. De skrimde 

ocksi stationschefen, si an han inte skulk stilla alga vagnar till fOrtopnde 

fOr detta indamil. Ocksi gendarmerna terroriserade de, for alt 

dessa inte skulk hjilpa ass vid urvakt. Sam vil var besegrade Wallenberg 

med sin bestimda upptridande gendarmerna, si alt de till sist inte gjorde 

nigra svirigheter vid urvalet. 

FiarsOket krOntes med framging. Nu som upprepade ginger snare — nit 

late Wallenberg var reed utan Béla Elek, som nistan stindigt uppehiill 

sig i Hegyeshalom och pi ett Overrinskligt sitt kiimpade for alt ridda 

sa minp sont mOjligt — lyckades det alt himta dllbaka Hera bundra 

personer. Av dessa saknade itminstone 90 procent vane sorts skydd. 

Stora kvantiteter livsmedel och medicin rimnades till militirkommandot 

i Hegyeshalom, for alt de fOrsvapde deporterade skulk ti miipigbet an 

itminstone en ging innan de Ilimnade landet its sig mitts. 

Bland de riddade utspelade sig dirande scener pi bangirden, och 

Wallenberg gick av blygsamhet inte silly ut, eftersom han var tidd alt 

de riiddade skulk p sin tacksamhet si obindiga uttryck, alt disciplinen 

stiirdes och pilkorsarna tinge anledning alt blanda sig i spekt. Lastbilarna 

delade ut livsmedel ocksi i Hegyeshalom. Wallenberg lade varit 

nog fiirutseende alt ta and sig ganska store mingder mm. De fiesta deporterade 

voro misstinkta for riidsot, och man kan lilt tarn* med vilken 

girighet de logo emot den halvdeciliter ram, som de tick per person, ocb 

vilken tar nip* minuter varmde upp dens kroppar. 

Inlastningen I vagnarna och ledningen iv hemtirden tiverlimnade legationen 

till Dila Elek, medan Wallenberg reste tillbaka med bilkaravanen. 

Pi vigen flirdelades livsmedlen och medicinen r4 linge de rickte. Dena 

givor fyllde de utmattade minniskorna med nytt hopp, livet itervinde i 

de gula, diidsbleka ansiktena och de hungrip Ogonen simmade i than. 

Asynen iv dessa tragedier kir& till och med den one efter den andre 

iv de vilda, blodbesudlade gendarmerna. Men in en av dem tOrklarade 

alt de mycket hellre ville van i eldlinjen vid fronten, ty dens nerver stodo 

inte ut med alt se des.sa olyckligas truktansvirda lidanden. Svultna, sjuka, 

utan varje spin till utnntning vandrade de tram dir. I24rs barn och 74irip 

matronor, trasip och smutsip. Pore urvalet I Hegyeshalom bade 

de tillbragt den sista flatten I hemlandet I Magyardvir, en regal', hall 

natt I slutet av november. I en livergiven fabriksbygpad bade de sovit pi 

golvet i en oeldad arbetssal utan tauter. Sled hjilp iv dirvarande humane 

Illgerbefilhavare Watts& Wallenberg en liten hjilpstation. som han tOr- 

I SO

oft med kkemedel. En kokvagn och livsmedel kmnades ocksi kvar. 

Wallenberg bbutdade sig rned mingden, takde med dam och delade ut 

ciprretter, rom och mat it dessa stackare pi vig mot (Men. 

Pi hemvigen sigo vi vidare 'nur liken av ihjilhetsade och av pilkorsarna 

diidade minniskor pi Hera sullen betickte vigkuiten. Ingen tiinkte pi att 

begrava dem. De fiesta s. I. vilostillen vi passerade, lip under bar himmel 

pi liken eller i byarna pi Falutorgen. I bista fall sovo dessa tiotusental 

deporterade i den vita. rim nownibernatten i en lada utan sidovigpr." 

Rita Elek syssehatte sig ocksi — pi Wallenbergs uppdrag — i veckor 

tried individuella riddningsaktioner. nit detta var mOjligt. I bil alma& 

ban sig de marscherande kolonnerna och Rirsiikte med vackra ord och 

mutor ridda de svaga och synbarligen sjuka mInniskorna. Provisoriskt 

placerades dessa i Gyiir, tills de kunde fikas upp till Budapest. Under 

sina (Ors& att ridda barnen ikte ban lingsamt tangs efter den mar- 

'chasmic massan, och nar ban six nigon moder vackla tram med en liten 

pi armen, drog ban barnet if rin henne och tog det upp till sig i bikn. I 

minga fall sviivade ban skilv i livsfara men hundratals kunna tacks, honom 

fm att de befinna sig i livet. I Gyik tick Béla Elek stor hjilp iv 

baron %limos Apor, den katoiske biskopen, boa vilken ming& av Eleks 

skyddslinpr lingo bo, tills de kunde flyttas dirifrin. 

De som himtats frin Hegyeshalom fingo sirskilt skydd av Wallenberg. 

De placerades i luftskyddsrummen i de svenska husen, villa lokakr 

hittills lute bade utnyttjats i siirskilt hiig grad. Etter desinfektion 

kommo de si sminingom tillsammans med de andra skyddslinprna och 

riddades tillsammans med dem. Fik iivrigt bejdade Wallenberg en ging 

ett belt deporteringstig vid Hegyeshalom och Rirklarade, att det kommit 

till bans kinnedom, att svenska skyddslingar befunno sig bland de 

deporterade. Det farms visserligen inga, men det lyckades honom indi 

att under olika Rirevindningar rid& minge vid deft tillfille. 

De arbetspliktiga och de som itervint frin Hegyeshalom, fdrorsakade 

Wallenberg stora bekymmer. Ryktet gick, alt pilkorsarna vagrade alt 

erklinaa de "iterkalleheorder". som dessa bade tilldelats, och farberedde 

Itiroyad deportering. Sysslomannen i det av Wallenberg grundade sjuk- 

!inset pi Titragatan berittar en intressant episod i detta sammanhang: 

"Man bade ingivit Wallenberg den icke belt lycklip idin att sprida 

ut ryktet, att flicktyfus sick i den iterhamtade gruppen. Av den ankdoingen 

skulk man isolera alh dears minniskor och pi si via farbindra 

en ny deportering. I vane fall skulk man vinna lid. 

151

Wallenberg handlade genast. I Overlikaren di One( Nagys silhkap 

gick han pi flatten klockan 2 in i sjukhuset pi Titragatan och hide med 

sig en arbetspliktig (Banta Hajas), vilken skulle spela rollen iv Waft 

flicktyfussjuka patient. Frin sjukhusledningens side logo chetslikaren 

di Lipdt Schischa. v. Overlikaren di Andras Wollik och jag ernot. Di 

vi fiinnodade att SS skulk vidtaga stringa repressalieitgirder, om planen 

sattes i verket, bido vi Wallenberg avsti frin den. I stillet for flicktyfus 

best& vi oss fik riidsot. 

Data nattliga baiik fagick ince fullt ostOrt. Sjukhusets brutale portvakt 

hide fiitat titer en hall/ timmes ;hirdiga buitninpr och upprepade 

hojtanden skippt in besOkarne. Di Wallenberg fOrebridde honom 

och sade, att man ince kunde vinta en halv timme med att Oppna 

porten till ett sjukhus, blev ban rasande och slog Wallenberg pi nisan, 

si att denne starkt bltidande kom in pi kontoret. VI hjklpte honom, 

tvittade blodet iv kladerna och ridde hortom att anmila portvakten 

fOljande dig. Wallenberg visade sig emellertid inte ett Ogonblkk appeal 

eller ond. Han side ban: 

— Jag klagar inte fast han blev litet vildran. Behandlar han mig 

si kommer han val att innu mindre slippa in pilkorsarna. Och det ir 

betydligt viktigare in nigot annat." 

de beskyddades skydd. 

Wallenberg miste under tvi minader (Ora de sviraste strider far de 

skyddade husen och de diir boende skyddslingarna. Under fast& tiden 

siikte ban uppritthiLla fOrbindelsen med ministerialkomminarien for judarnas 

sammanflyttning, som hide sin byri pi Egyetemgatan. Daum 

leddes iv sidana polisoffkerare, som under SztOjayregimen livhgt deltagit 

tortyren iv landsortsgettonas invinare och deras deportering. De voro 

trion Endre-Baky-Ferenczys gunstlingar och lingo i allminhet sins order 

direkt iv tyskarna. Trots alit lyckacks Wallenberg att pi nigot via komma 

Overens med dem och lick flera ginger sins Onskningar Altana. I 

all synnerbet respekterade poli4nspek rOr Tarnataky. poliskommendanten 

I Internationale picot, Wallenberg. Tack vare %fleabags inflytande 

visade dame sig alltid fOrekornanande gentemot svenskarna. Nigra rapporter 

Iris Titragatans expedition och Wallenberp itglirder fOrklarar anti 

152

1. 

Till kontorsfOreslandarna i de for Kane Svenska Beskiekningens skydds- 

&tzar begins& kusese. 

Vi bifoga en lista Over skyddslingarna A—Z, diir varje side it fOrsedd 

med Kungl. Svenska Beskickningens stimpel. 

Ails, som iro upptagna i listan, iro beskickningens skyddslingar. Om 

dessa personer av Mint skill inte skulk vara (tined& med skyddspass, 

ombesarjer beskkkningen ofOrdrOjligen ett nytt. (itom de pi listen upptagna 

torde det Banes ett ants!, motsvarande 4-5 'A av de redan forekoinn2ande, 

som av nigon anledning icke tagits med (vederbOrande akter 

voro icke tillgingliga e. d.), men vilka trots delta kunna uppvisa skyddspass, 

vidare Adana vilka haft ett skyddspass, som fOrstarts. I detta fall 

shall vederbOrande personer ofOrdrOjligen uppfOras pi en lista och tillsammans 

med ett protokoll over sakfOrhillandet med extra kurir skickas 

till Kungl. Svenska Beskickningen pi elkiivigen 4, fOr att beskickningen 

skall kunna konstatera, om verkligen ett pass hat utstillts for vederbikande. 

Om si är faflet sailer beskickningen for, att ett nytt pass utstilles i 

stillet 'Or det som fOrstbrts eller fOrekommit, och alla dirtill berittigade 

personer taps I ett tilligg upp pi listen. 

Kungl. Svenska Beskkkningen bar redan infordrat passen frin de personer, 

som skola ma med fOrsta tiget, och Overlimnat dem till tyska legsliana 

fOr visering. FOr ifripvarande personer hat utstillts ett passkvitto 

med fotografi och en legitimation, som vi fikevisat (Or polisridet Bejey. 

Dessa kvitton Jiro ur bostsds- och legitimeringssynpunkt likvirdiga med 

originalpassen. 

Vi bifoga under a) ett skyddspassformulir fOr alt vid eventuell 

dig jimfOrelse det pi en dylikt fonnulir utstillkla originalpassets ikthet 

skall kunna faststillas. 

Under b) bifogs vi en exemplar av oven nisrinda passkvitto orb forma:. 

Av det s. k. svarta passet och av provisoriskt pass kunna vi late nirsluta 

nigot exemplar, eftersom de hirstamma kin Stockholm och dylika tomma 

former late sti till virt fdrfogande. 


Wallenberg 


133

Pronsensoria 

den 23 november 1944. 

Enligt uppdrag av polisridet Arpid Bejey ha vi Iran att meddela nedanstiende 

med anhillan, att Xi i detta irende verkligen mine fOrfop in 

merito. 

1) Huset Phinixptan 7 hat stillts till de svenska skyddslingarnas forfogande. 

Vi kunna emellertid inte placer& vita skyddslingar dir, emedan 

en panimedlem vid nsunn Csiby, som bor i detta bus, vigrar oss inflyttning, 

2) I husct Possonyivigen 4 finns en restaurant. som enligt uppgift 

skall hill's stingd, men sum dock besiikes av olika personer. Denna restaurant 

bar en don mot garden. Genom dams din bruka diverse personer 

komma ut pi girden och fikorsaka stbrningar. 

Vir anhillan: Underskik godhetsfullt fallet och lit stings diinen mot 

girden. 

3) I svenskhusens skyddskillare ha vi mist placers en del personer, 

for vilka vi inte ha nigon annan pints. 

Vir anhillan: Vi be, att alla de, som lute iro vira skyddslinpr, mine 

&ethics., till de (Or dem avsedda husen. 

Klatgl. Svenska Beskickningens expedition pt nitragalan. 

Till frilkorsfrartiets 1814g rr s k a rirelses organisation V:t krelsen. 

Kungl. Svenska Beskickningen tilliter sig hirmed att Pra Mande forslag: 

de bus, som sti till Svenska Beskickningens firfogande och sum 

flans sig pi ett omride, vilket stir under svenskt skydd. kunna 4.500 med 

svenskt skyddspass fiksedda. 300 met, argentinska, 2b bled hoRindska och 

280 med provisoriska svenska pass fiksedda personer .appehills sig. Dessa 

siffror ha vi emellertid inte nitt innu pi tinge. Diremot befinna sig diverse 

obehbrip personer I vira bus, nimligen: 

icke ariska ursprungliga invituare; 

kke &risks, med frimmude pus firsedda personer: 

kke arier, vilka ha begirt svenskt pass, men av teknisks skil innu kke 

erhillit dam. 

154

Sveruka legatioxstjdoulemenserses ku, • 

daislirsa — i lokaigelosI. 

Samma kr fikhillandet med bredvid Kunst'. Sverv.ka ReAickningen verkande 

Svenska Riida Korsets skyddspassinnehavare i de fall da Riida 

korsets skyddslingar finnas upptagna pa Svenska ROda Kor sets officiella 

lists. 

Under sidana fiirhallanden fiirklarar sig Kungl. Beskickningen beredd 

alt iivertaga ansvaret ocksa kir dessa personer. I den grad dkremot som 

skydclslingshusens organisation utvidgas och Kungl. Beskickningen i skyddslingarnas 

bekvamlighets intresse kan placera dem pi haute Att. skall 

Kungl. Beskickningen sikja fiir an de kke arier. vilka icke tilldelats svenskt 

pass, under vederbOrlig eskort (bras till sina egentli ga boplatser. del ma 

vana i andra frimmande hus eller i gettot pa Klauzilturget. 

Kuala Beskickningen fikeslar ants*, all myndigheterna tills vidarmine 

niimnda person., stanna kvar i vara hus. 


Wellrm 

Legationssekreterare vid Kungl. Svenska Legationen. 

155

IV. 

Brad:kande rapport till tekreterare Wallenberg. 

Overinspektik Tarpataky bar i dag pi morgonen fOrtroligt meddelat oss 

fOljande: 

Han fruktar an vi skola fi samma besvirligheter nar vira hus inspekteras, 

som schweizarna f. n. ha under sin pigiende inspektion, eftersom ban 

bar flit bestimda anvisningar alt p6 listan Over de skyddslingar, som fi 

stanna och icke deporteras. endast garnla. barn och arbetsofiirmiigna fi 

fOrekomma. 

Schweizarna bade just satt upp sin slutgiltip lista med 7.800 personer. 

Enligt ovan nimnda anvisningar kunde emellertid derma lista inte accepteras. 

De arbetsfOra miste strykas. Vi svarade, att denna fOrordning sikerligen 

endast gillde schweizarna och kite oss. eftersom vi inte Overskridit 

det faststillda antalet. Han (lirklarade au t han fitt dessa anvisninpr 

utan avseende pi vilket land scan stod som skyddsmakt. Han rekommenderade 

dirfik. aft vi skulle intervenera hos hop vederbOrande snarast 

miijligt. si alt han tinge anvisning aft vid inspektionen godklinna vir lista. 

For Ovrigt bar ban redan Hera dagar upprepade ginger ben oss komplettera 

listan och &era:ma den till honom. 

Sanitidigt bar ban frigat oss. om uteslutande sidana personer befunno 

nig i svenskbusen, via* voro kirsedda med skyddspass. Som svar iberopade 

vi virt brev den 29 november, som vi avsiint till partiet. 

Han bad oss ocksi, att vi skulle gOra Svenska Riida Korset uppmirkaunt 

pi. att det icke skulk Overskrida det famstilkla antakt. 

Ezpeditionen vid Titragatan. 

V. 

Rapport jill sekreterare Wallenberg. 

1) Hr Tarpataky bar i dig pi morgonen meddelat oss, an man dagligen 

miste stalk 300 arbetare ocb arbeterskor till tyska Arbetskommandots fOrfopede 

och Onskade att 100 svenska skyddslinpr skulk komma med 

bland dent. Eftersom det Mk& Mg om en principfriga, fikbehiSilo vi oss 

Mitten an kirst tala med sekreterare Wallenberg cm saken. Medan vi teletessera* 

till beskkkningen fingo vi meddelande om, set man Minium min 

ocb kvinnor till arbetstjlinst kin huset Pozsonyivligen 12-14. Sedan WM- 

156

Sraukkossrm id l'a:sonyi:4p11. 

lenberg underrittats hiirom begav han sig personligen till platsen fiir att 

fiirhandla med hr Tarpataky ugh tyska .1rbetskommandots representant. 

Overstelajtnant Schmidt. Han km iivereni med dem om, alt tyskarna dag- 

!igen Lulle fa 300 personer )200 man och 100 kvinnor ) av de masks 

skyddslingarna till sitt fOrfogande. Mottagaren skulle emellertid limns 

kvitto pa dem och punktligt aterfOra dem till bostaderna pa kvallarna. 

1 dag ha de tagit sammanlagt 100 personer i ansprak. Kvinnorna skkkade 

de hem redan under fiirmiddagen. De min. sum de iivenagit. anbinde 

ordentligt till bostiiderna pa kvillen. 

2) Fastin man kommit Oyerens r)ni att kuntrollen av svenskhusen skulle 

btirja (Oral nista vecka. inspekterade officiella organ utan fiiregiende Yarning 

husen Titragatan IS a och b. Vi fingo Iiirst underrattelse om inspektionen. 

niir de arbetspliktiga, som voro placerade i killaren och kort fiirut 

avrustat. fiirdes bort med hinderna uppstrickta. Enligt en uppgift frin 

pilkorspartiets soldater skall man ha skjutit pi poliserna frin husets Muster. 

yam& man fort nimnda personer till Szent Istvinparken. dir man visiterat 

dem. Vi lyckades aldrig f veta nagot varken om visiteringens resultat eller 

um fallet i iivrigt. Vi kunde inte heller mita ined de bortfiirda minnen, 

det var omajligt alt fraga dem eller ta upp nigon fiirteckning Over dem, 

157

som corn vita skyddslinpr. Man fOrde bort gruppen utan nigot %Nose 

uppgift till Telekitorget 10. Ursprungligen bade de tagit hand om 

57 personer pi delta salt och misshandlat dem. Senate acskilde de emellertid 

en invalid, som var enbent, och en blind f tin de Ovriga. En /yckades 

dessutom fly och si fOrdes endast 54 bort. 

Efter delta ecakuerades bida husen del andra, dirfiir alt man hittide 

en genomp;ing. som sammanband husen. Vi fingo vilja ut de svenska 

skyddslinprna. som bodde i nr 15 b. Del car nio personer. Frin huset 

Titraptan 44 dirigerades senare ytterligare en grupp mot parken fin vidare 

transport. Vi hide knappast hunnit friga. cm del fanns svenska skyddslinpr 

bland dem. (Orrin man fiirbjiid oss delta. Vi calde endast ut tci 

skyddslinpr. men ledare fan pilkorspartiet, som skickats till platsen, protesterade 

ocksi hiremo(, och med hot cm biktning uppmanade man oss 

aft genast limna parken. Under dispyten i vilken vi skarpt protesterade 

mot tillcipgingssittet, begirde man vita kgitimationer. 

Nir affiren pi Titragatan IS acceckkts pi slit, som vi ha beskrivit, 

car ocksi hr Tarpataky nircarande och meddelade oss som scar pi %lir 

entrigna begiran alt han mine frige de anhillna, att hart icke var befogad 

act gtira detta. eftersom del car frip cm en straffrittslig historia. 

Di vi protesterade mot. an sa manp minniskor skulk fI lida for ett fel 

som en enda person — enligt uppgift hide begitt, svarade ban. alt enligt 

order skulle samtlip invinare i det bus. varifnin ett skott avskjutits, tigas 

i fiirvar. 

Vid delta senate beskrivna fall vat varken Tarpataky eller de partimedkmmar, 

sorn hittills utticat inflytande pi den behandling, som vita 

skyddslingar itnjutit. nirvamnde. Partistyrebens tci utsinda logo hell 

ledningen i sina hinder. Eftersom vir cidare verksamhet bade omiijliggjorts. 

limnade vi denna uppsamlingsplats. Inte heller de nio minniskor 

frin Titragatan 15 b. som vi calt ut. iiverlimnade man it oss, utan placemde 

dem i den trupp, som skulk avgi. 

3) Under dagens lopp bar inspektionen av Titragatan 6 biirjat. Polisen 

gay order om. alt husets samtliga invanare skulk samlas pi girden. Alla 

kvinnor under SO kr och alla min under 60 skulle med litet bagage gOra 

sig i ordning for en lingre resa. VI cinde ass till hr Tarpataky och bad, 

att han I enlighet med vir Overenskommelse skulk acbryta inspektionen. 

Han anlinde personligen till huset och instillde Mare inspektion. 

4) 1 huset Ugridy Kirolygatan 48 b infunno sig i dig pilkorsare, villa 

logo med sig 12 min till kollimpning.Ils iro vi okunnip cm huntvida 

de ha iterkommit. 

1SE

an borde fOrmi partiet att kamstilik Adana eventuelk krav till 

kentoret i Tirraptan o. Vi be am anviviingar om bur vi skola (Orient 

i dylika fall. 


Expeditionen vid Tatragatan. 

Elan& MUM och OdOn Gergely. 

VI. 

Promemoria. 

Leptionssekreterare Wallenberg frin Kungl. Svenska Beskickningen 

ocb partiledare Gera fnerenskommo den S dennes klockan 6 e. m. am 

fOljande: 

1) Sekreterare Wallenberg meddelade hr Gera, att trots den Overenskommelse, 

som slutits mellan beskkkningen och partiledningen och indkesministeriet, 

enligt vilken inspektiunen av de svenska husen skulk biirja tidigest 

niistkommande mandag. denna bade biirjat redan idag i nigra delvis 

iv schweizare bebodda bus. Overenskommelsen bade alltsi inte hillits. 

2) Sekreterare Wallenberg bar kommit Overens med tyska Arbetskommandot 

att han dagligen Overlimner 300 person& till arbet. sued namn 

(kb nummer, for villa Arbetskommandot iivertar ansvaret. 

Partiledare Gera meddelar i denna sal ftiljande: 

Han anvisar partiledaren i V:e distriktet Horvath enligt Kist nimoda 

Overenskommelse: 

1) att varken inspektion eller husundersOluting fir fOrekomma ; svenskhusen 

fore mindag morgon. Svenska legationens tlilisstemin ku ma tills 

doss halls intern inspektion; 

2) Svenska Legationen kommer att genom sin g tliinstemin till tyska ikbetskommanoot 

dagligen utvilja 300 skyddslinpr fik arbete, vilka var,• 

morgon Overkmnas till, respektive mottages iv Arbetskommandot, sem notent 

antalet. Dessa till arbete kommenderade fOras vsrje afton hem till 

sine bostider. 


159

SKYDDSLIN'GSPROTOROLLETS HARDA RAMP 

Skyddslingsprotokollet inrattade Wallenberg Fir det internationelk gettots 

skyddslinpr. flit hide order an for svenska utrikesdepartementets 

rakning era sarskilda protokolhutdrag Over sirskilt tragiska fall. Ett omfattande 

material samlades bar, av vilket emellenid en del brann inne i den 

bombtraffatle leptionsbygpaden vid elkiivagen. Det lyckades dock en 

av protokollec administrative Ware, dr jinos FaIvi, alt rid& en del. 

Wallenbergs kvarvarande noter belysa dessutom ypperligt den storartade 

kamp, som di kinks. 

1 noten 323 Hum, 1944 farekommer far tarsi& gingen omnamnadet av 

Lajos Sebestyin. dennes hustru och sonhustru, fru Andris Sebestyrn ach 

Mimes 16 minaders Mk son Wier, vilka enlist protokollet den 16 november 

tanks bort frin en wining Ezredesgatan 13 till Peter Hains politiska 

polls pi Snibliegy, med motiveringen, set de redan borde ha lamnat 

sin wining. Andres Sebestyin vat silly anstaild pi kptionen. Han vande 

sig till Wallenberg med en anhillan om hjalp. Wallenberg intervenerade 

ocksi used den pifaljd alt polisen den 21 november fripv familjens medlenunar, 

men, sager protokollet, till viningen kommo de nldrig tillbaka. 

Deana not inllunnade Wallenberg den 30 november. Den 1 december 

upprepar han sin protest i notes 325 Hum 1944. Hair havdar ban, att den 

av polisen frigivna familjen Sebestyrn efter sin hernkomst frin Sviltegy 

gripe iv pilkorsansa och tanks till partibuset vid Kapisptan. Mer In 

tre veckor belipar Wallenberg utrikesministetiet far at' radda deans 

skyddslinpprotokollets tjanstemannafamilj. Men bans tarsals kraut's inte 

med framging, enlist vad sem framer av noun, 332 Hum/1944, vilken 

Wallenberg inhinmade till utrikesministeriet den 21 december. Denna not 

innehilkr ett store antal liknande fall: 

"Istvik Lftertherger gick den 6 december 1944 in i partibygpaden 

Kapisgatan 46 i avsikt set fordra tMbaka de vardefaremil och dokument 

man frintagit honom vid ett tidigare gjort anbillande och vilka man icke 

iterlamnat vid frigivandet. Tvi hap uppattn •Ansternin vid svenska beskickningen 

RH* honom, vilka emellertid plh..arna japde tillbaka friss 

platsen med vapen. Lawenberger daremot hall man kvar. Sedan den ar han 

spirlbst fiirsvunnen. 

GyOrgy Mita aka& for tvi weckor sedan i pilkorsarnas fingenskap, 

oar ban under kvallstinunarna gick frin sin arbetsplats I beskickningens 

bygpad Titragatan 6 till beskickningens entire byggnad pi jokaigatan 1. 

Han grips pi &daplateen. Sedan dess bar man ingen sum heist uppgift 

am bans Ode. 

160 

•

'crew Schilkr, anstilld vid beskickningen. hoes bort frin sin bostad, 

Salkromptan 10 brines den 18 december. Han befinner sig for nirvana& 

i gendannerikasernen rid BOszOrminyivigen. 

Aloar Komkis, leptionstjinsteman, avligsnadc sig den 17 december 

frin beskickningrns byggnad vid Army jinosgatan och bar sedan dess 

icke avhOrts. 

Fiikip Grdserr, leptionstjinsteman, fOrsvann sarnma dig efter att ha 

limnat beskickningens byggnad vid 

Owl Mari, legationstjinsteman, Rinks frin sin bostad tin Svibbegy. 

Den 10 december anlinde ban till Hadik-kasernen. Sedan dess spiritist 

borta. 

Vera &aid, anstilld vid beskickningen, slipades den 2S november frin 

sin bostad till partihuset vid Kapisgatan. Direfter spirlOst fOrsvunnen. 

Ls Sebestyesr, hens hustru, bans svirdotter, fru Andra Sebestyist txh 

sonsonen Peter Sebegyes &Mande den 16 november pi fiirmiddagen till 

Svibbea, varifrin man frigav dam efter att ha undersiikt dens pepper. 

Ft viten ben* grepos de av pilkorsare, sum fOrde darn till partihuset i 

L apisistan, dir de tillbragte 8-10 digit I fiagenskap. Ea natt melba 

den 28 och 30 november fOrde man dam, under fOrevindning att de skulle 

Over till poliskammaren, till Kedjebron, tar man skin dam ocb kastade dam 

i Donau. Ea roddare drug upp fru Lajos Sebestyin, sum viz svirt Arad, 

ur vattnet. De Ovrip lade fOrsvunnit. Dessa fakta berittade den ends 

Overlevande, fru Lajos Sebestyin, fiir Wallenberg pi sjukhuset, buten man 

ism bade kunnat operera hart kulan I !tenses rya. 

Den 14 december inspekterade beep polisofficerare tied tillhjilp iv en 

limns och hen partimedlernmar, poliser orb detektiver, bum Esterbiar. 

peso 23 och 42, vilka stodo under Svenska Rd& Korscts skydd. Bland 

de dirvuande Rirdes 25 till sikerhetspolisen pi Svibbegy. Fyra frigivos 

madam de Ovrip Winos flaps. Sunnis' bade emellertid legitimationer sons 

Röda konets instill& Mande dig lade de beslag pi och bontransportirade 

Svenska R5da Korsets belt arkiv, dais livintedels- orb likemedelslager 

saint de anstilidas klider." 

11 — Log lIallinesei 

ill

MIDNATTSRAllIA HOS SVENSKA RODA KORSET 

Om razzian pi Esterhizyptan berittar ett nirvarande Ogonvittne: 

"En enda ging sig jag Raoul Wallenberg nigra minuter, men ban 

gjorde ett mycket djupt intryck pi mig. Pi flatten den 13 december 1944 

gOrnde vi oss ett femtiotal personer under de mest olika fOrevindningar i 

Kirolyipalatset, Esterhisygatan 23. Vid ettiden pi natten besattes palatset 

av detektiver, pother och soldater. Nu var vi and* fast nistan allesammans. 

En kvinna tog gift, men klarade sig. Emellertid lyckades del oss med stor 

svirighet alt pr telefon be om hjilp och efter drt Ogonblicket fOrsOkte 

vi alt dra ut pi tiden alit vi kunde. sA alt den utlovade hjilpen skulk 

hinna komma. Klockan Ire pi moigonen kom pliitsligt en ung man i bit. 

Han eikde sig obesvirat. Han presenterade sig pi tyska for pilkorsank — 

det var Wallenberg. Med sidan naturlignet kom NM till OSS Mitt i mitten, 

som cm ban ince bade gjort animal i hela sift liv. Han fOrhandlade 

Binge med detektiverna och lyckades slutligen upptk, alt man lovade dek 

cast Ire grupper — de som bade ROda korsets skyddsbrev skulk (bras till 

svenskbusen, kvinnurna utan skyddsbrev skulk till slutna gettot och endast 

dam av ass, som var inryckninppliktiga. fikde man upp till Svibbegy. 

Sedan dess bar jag inte sett Wallenberg. Men jag tror all ingen av oss 

nigonsin kommer at: glarnma honom." 

Om bortskpandet av Svenska Reda Korsets skyddslingar beriittar ett 

annat Ogonvittne, som likaledes milar en intressant bild iv Wallenberp 

intervention, orn bans hjaltemodiga upptridande: 

"Klockan tvi pi flatten lick vi i Harmincadgatan meddeiande i telefon 

cm, alt det late stod rift till :/os Svenska Riida Korset. jag underrittade 

omedelbart Walknberg i bans vatting i Buda. Redan en halv timme senare 

Italie* hen tillsammans med sin chauffik, Vilma Langfelder, dense 

strange, trofaste ingenjik, som i veckor lag och salt var Wallenbergs pilitliga 

redskap under det svira riiddningsarbetet. 

Jag fiiljck ocksi med till Esterhizyptan. Pi Wallenberp order stannode 

chaufifiren nth jag i bilen. Chauffiken skulk vakta biles, sade han, 

och jag skulk Bilis hindelsernas ;Ong, si alt vi yore underrittade am alit. 

Han gick in ensam. Nir ban km. tillbaka talade ban cm alit ban lyckats 

genomdriva uch gay Langfelder t,rder am alt flytta Wien avsides, si alt 

vi kunde se, um pilkorsarna Aube hula sina 'Often. 

Motors spann tyst nth vi viotade vid Menet av Reviczkyptan. Ea 

ging sig vi en grupp komma ut. MAnniskorna Meg in i den stora polls- 

Mien, torn vintade utanfOr. Ellen startade. Pi Walleaberp order tOljde 

vi efter pi behOrigt avstiod fik alt koatrollera, em de Mae ivig med 

162

DI. leg. Vilmos Leadader,IVellerthrrks 

dual* ork via, sem fel...two'', savididigt 

med Raoul. 

sityddslinprna till det internationella gettot vid Pozsonyivigen. Till vir 

stora fOrvining sag vi, att bilen bajde iv och kOrde Over Erzsibetbron upp 

mot borgen och stantude framfOr inrikestninistetiet. 

Wallenberg gay genast order am alt manna. Han hoppade ut ur bilen 

ods stiilde fOrsta minniska, son tom i bans vig. till ansvar. Del visade 

sig entellertid alt polisbilen fikde tillbaka samtlip detektiver, som deltagit 

i mull's', till ministeriet! De meddelade honom, alt en annan bil I enligbet 

med del givna IOftet kiirde skyddslingarna till Pozsonyivigen. Till- 

'annum tined Wallenberg hide vi alItsL far detektiverna hem! 

Walkaberg vat pi ett strilande bum& efter den episoden. I varje 

fall bestirnde ban, att vi skulk fortsitta tillbaka till Pest, fastin bans 

Acting endast hg nigra steg dirifrin och ban inte sovit pi Hera dygn. 

Fikst Overtygade ban sig cm, att bans skyddslingar 'dint dit, sedan 

frigid, ban per telefon am de som (Otis till gettot ocksi bade kommit tram. 

— Skurtama ball ate ord, side Wallenberg, air vi skildes klockan 6 pi 

magma oh ban Oct orb lade Mg i sin bostad I Dezapdan eller i °strongman 

— ban bodde omvittlande I dem* tvi vininpr for att man late 

si Hitt skulk hitta bottom. Sin tyggsick lode ban natudigtvis nu som alllid 

med sig 

363

WALLENBERGS SISTA MANING 

1 mitten iv december erhiill Wallenberg nedanstiende rapport frin 

skyckislingsprotokoliq: 

Pilkorspartiet gjorde i fyra kloster. vilka stodo under 

Svenska Riida Korsets skydd. 1 det ena nunneklostret drog man sig 

inte en ging fOr att kings in i nunnornas sovsal. Fran karmelitklostret 

blagIddivigen 125 slipades 30 personer boa, frin "Sacri Coeur - (AjtOsi 

Diker esplanaden) 40 personer, kin bamhemmet I Vilmakirityndvigen 39 

personer och slutligen frAn Isteni Szeretet-Leinyaiklottret pi Svibhegy 

30 personer, huvudsakligen unga flickor. Om stiirsta delen av dem har man 

hittilis ince fad nigra underrittelser. 

Den 18 december (Orsiikte tvi detektiver at • tringa i.! det till svenska 

beskickningen bOrande livsmedelsmagasinet i Szentkirilyiptan 8. 1)1 vi 

protesterade avligsnade de sig efter att ha uppfOrt protokoll. fleskickningen 

fOrseglade livsmeclelsmagasinet. De ungerska myndigheterna brOto 

emellertid upp sigilIet, stillde i utsikt att Ungerska Riida Korset skulle ft 

de i magasinet beslagtagua livsmedlen och transporterade boa dem. 

Den 19 december tringde sig partisoldatern.: Janos Utak och GyOrgy 

Majorosi in i huset Rivaygatan 16, dir Rung!. Svenska Beskickningens 

tliinstemin hack placenta. Huset var fiksett med exterritorialitetstav1a. 

Pilkorsarna gjorde husundersiikning och bedivade invinarna varje virdefantail, 

och nir de aviipnade sig fOrklarade de hotfullt fOr invinarna, 

att de inte "spidde dem flagon lysande framtid." 

Wallenberg sig sig under den fruktansvirda pilkorsterror, som ridde 

i dutet iv december, nOdsakad att rikta en sista eftertrycklig mining til! 

Szilasiregeringens utrikesministerium: 

Dee sveouke listmeositdre ektioiseris princiner. 

Sverige thorn kke krigfOrancle stat I bide det foists och andra virldskriget 

bar ansett ckt vats sits plikt att hjilpa de niidlidande i all* binder. 

Frin Osterrike och Tyskland himtades under (Ora kriget tiotusentals 

barn vilka I iratal levde i Sverige. Elsa BrindstrOm vat samtidigt verksam 

i Ryssland och Sibirien — inn under revolutions — och utfOrde dik ett 

storartat hjilparbete. Pi liknande silt fast i mindre utstrickning var 

Svenska Rods Korset verksamt i Budapest met in fyra ir efter virldskriget 

och fOrplipde och klidde tusentals ariska barn. 1 andra binder 

skedde detsamma. Ledare for den svenska aktionen var pi den tiden frO- 

164

ken Asta Nilsson. som alai nu leder Svenska Rada Korsets harshen's- 

Atlas i Cagan. 

Under det nu rasande kriget utvecklar Svenska Rada Korset under 

ledning av H. M. Kenungens broder och brorson en mycket starre aktivitet 

in under farsta viirldskriget. Pi svenska Rods korsfartyg ha hittills 

tusentals tyska och allierade soldater utvialats. En hel (lona iv hagmoderna 

svenska fartyg i Svenska Rada Korsets organisation ombaiirjer 

fOrplagnaden av Athen och Piraeus, som vid aktionens Widen redan 

bade farlorat en del iv sin befolkoing genom snit. 

Svenska hjalpitairder for Finland biirjade 1939. Sedan dess bar eft 

varde av Over 5 miljoner penga fardelats i Finland i form av penninggivor, 

varuleveranser och utomordentliga krediter. Si bar livsmedel levererats 

frin de svenska lagren I side's omfattning alt Finlands folk endast tack 

vare delta bar orkat hula stand. Liknande men mindre ak.iioner ha farekommit 

i Norge, Belgien, Frankrike och Polen. 

Slutligen bar Sverige tagit emot omkring 185.000 flyktinpu. 

Betecknande fiir alla onn 'dada aktioner ar, att de I varje enstaka 

fall haft en enhetlig organisation ach eft enhetligt mil. Si var till exempel 

Elsa Brandstrams aktion en krigsfingraktion. Den belgiska hjalpverksambeten 

i data varldskrig ir en barnaktion. Den grekiska aktionen ar uteslutande 

en transport ach fardelningsaktion. Orsaken hartill ar alt man 

fart bar vest lase de meat *Annan& humanitara problemen I vane land. 

Rest air vie meat nadlidande kategorierna flit tiliracklig hjalp, ansig 

man det van riktigt alt utak& hjilpen ocksi till andra kategoria. I Finland 

bar organisationen Witt en sidan utbredning, att det blivit majligt 

at groom dirvarande humanitira aktion komma all* befolkninpkategorier 

till ltjalp. 

Doe svouka Inswiamitira ciliates i UNgerse. 

Nar den svenska regeringen mot slutet av fiesta halviret 1944 Imola att 

barja en humane* aktion mks! i Ungern, kommo de ungerska judana 

Mail trip. Deporteringen av judarna pigick di som bast under de mat 

cealnililigs (Orhallanden. Farsarjningslliget var pi den tides gott och det 

lianas inges sanddillsklass. som inte kunde fi fullgod fatplagning av Iandata 

egos Maid. 

Man fattade darfar genast beslut alt (Ora (Ora de judar, 1001 bade 

familjara och ekonomiska farbindelser med svenskarna, till Sverige. Sven • 

165

ski regerbigen utdelade ett genereUt inresetillstind (Or sidana judiska 

personer. 

Det bar hittiUs inte vain mojhgt att erhilla ett fullstindigt tyskt medgivande 

for derma genomresa. Av de utstiillda skyddspassen ha en del fiirsetts 

med tyska visa. Men resan bar inte kunnat genomftirab inom ramen 

for detta visum, eftersom man dels i Ungern hittilb inte bar kunnat 

den s. k. passersedeln -Nord-, dels kke heller boa Slikerhetstjiinsten 

i Berlin lyckats utverka en garanti fOr resenirerna under deras genomresa. 

Under slats tiden bar Kungl. Svenska Beskickningen under sins bendidanden 

alt mOjliggöra resin till Sverige gin si lingt, ..tt de flera ginger 

bestillt vagnar av de ungerska jiirnvigsmyndigheterna, endast fiir att 

faststilla alt ovan namnda fornuiliteter kke hitt sin Riming. FOrhandlingar 

fikas fortfarande med vederbiirande tyska myndigheter. 

Vidare aktioner oth fildseredeluv. 

Uppsamlingen, registreringen. fOrplignaden, sjukvirckn och inkvarteringen 

iv de judiska persona, som skola repatrieras till Sverige, ligo I hi p 

-derna pi en ends tjansteman vid Kungl. Svenska Beskickningen, som bade 

i uppdrag alt genomftira den svenska humanitira aktionen. Med hinsyn 

till de stindigt uppdykande nya problemen bar det varit omiljligt ffir dense 

tjinsteman alt under den lid. sons fakflutit. utvidp den humanitira aktionen 

till andra omn1den. si binge de Mats uppgiftertut bite hide IOUs 

belt och billet. Trots delta bar Kungl. Beskickningen framlagt en start 

anlagd plan fOr fOrplignad iv andra kategorier av del ungerska folket. 

Henna plan accepterades bite pi ungerskt hill. Vidare ha diverse klidespersedlar 

inkbpts i Sverige, men Amu icke avskickats. Slut!igen bar Beskickningens 

humanittra avdehdng Weft en flyktinpaktion. 

Fria Svenska Riga Korset iro tvi delepter verksamma. 

Ocksi dessa ha bkirjat silt arbete vid den tidpunkt, di hjilpen till judarns 

vu huvudproblemet. Men desaa ha ocksi inlett ariska aktioner. 

Skyddsonakesujfrdrag. 

Sverige fiketrider Liman i elva Bader. bl. a. ocksi I Anterik4. i Storbritannien 

och Rundinien. Detta lnnebar, alt svenska beskickningarna 

dessa Under och konsulaten pi hundratab plauer arbetar fik dir levande 

ungrares skydd med sums energi, sons harvarande beskickning utvecklar 

for sins hikvarande skyddslinpr. Vidare liketrider Svenska Beskick- 

166

ningen i Cngern Sovjet-Ryssland och i Sovjet-Ryssland Ungern. g, att i 

hindelse av en eventuellt tillililig besittning iv Budapest beskkkningen 

yore i den situationen. ate dess huntanitira aktion kande fortsitta inom 

den planerade utvidgade ramen. Man kan fOrmocia, att Kungl. Beskickingen 

endast skall ha miijlighet act vid en eventueli besittning 

Riretrida de kidlidandes intressen. om den kin peka pi, alt denna aktivitet 

respekteras och understiides iv myndighetenut ocksi under den 

nuvarande regimen. Detta said och dams respekt miste naturligtvis i 

frintsta linjen ta sig uttryck i att beskickningens exterritorklla tilt, egendom 

och skyddsritt icke krinkes. 

Krittaniagar beskickniagras att. 

Mot alla dessa beskickningens rattigheter ha de ungerska myndigheterna 

reap. partigrupperna fOrbrutit sig. De sista och krassaste brotten hiremot 

ha snafu i Kane. Beskkkningeas not iv i gir. En avskrift av niimnda 

not bitops. 

Under tklen fortsitta judefOrfOljelserna I Ungern. Den marsch mot 

Hegyeshalom, som tusentals kvinnor och barn tving,ades Riretap utan 

Biking, isamkade ett lidande utan like. FOrhillandena i gettot i Budapest 

Mir med varje dig simre. Dir ligga kke hundratals utan tusentals 

sjuka I oeldade rum utan madrasser, utan tlicken, med minimal sjukvird 

nth en Rirplignad, vars grund ir en offkiell tilldelning, som utgiir en 

fjartbdel ay, vad som anses vita den normala livsmedelsmingden. Vid 

Dessaukajen skjutas ofta judiska personer utan fOregiende rittsfOrfarande, 

t. o. m. Pan stindratt. En sedan Inge anstilid tjiinsteman vid beskkk- 

Bingen hat sett 12 silunda avrintade prisoner. En Whin skjuten och sedan 

ur Donau riddad person — I. O. moder till en vid beskkkningen anstand 

— ligger fortfarande pi sjukhus med en kula i ryggen. 

!Maks av skyddspasseru metal. 

Under trycket iv dean* utveckling liar svenska regeringen givit i uppdrag 

it Kungl. Beskickningen att utdela ytterligare skyddspass fir att 

atilliiggtira repatriering fiir de prisoner, som hittilb inte ha erhillit skyddspass 

men ha samma fOrbindelser med Sverige som Ovriga skyddspassinnehavare. 

Di Kong!. Beskkkningen kinner. att den icke linger kin uppskjuts 

tat Rilja sin regerings anvisatagar, bet den entriget kungl. ungerska 

167

egeringen, att den hos vederbikande mute utverka, alt dessa nya skyddspass 

erkinnas, eftersom detta erkinnande hittilk lute bar kunnat gins. 

Beskickningen fruktar, att om den nuvarande utvecklingen lute ban bejdas 

eller fOrhillandena i gettot visentligt farbittras och beskkkningen lute 

fir mOjlighet att ocksi hjilpa dessa andra judar, for vilka Sverige hat 

intresse, genom utstillande av nye skyddspass, si kommer de ungerska 

myndigheternas negative Instilinlng alt i Sverige uppfattas 31, wan cm 

man pi ungerskt hill icke efterstrivade att uppritthilla de hittills gods 

och vinskapliga farbindelserna mellan de bid* linderna. 

Fartsate apprittadliande at' fsernicsnmen. 

Vidue ber beskickningen det ungerska utrikesministeriet att det boa 

vederbikande myudigheter mitte utverka, att de barn- och splidbarnsbem, 

som sti under beskickningens skydd, mine 11 Manna kvar, Mr de be- 

Rana sig. 

Bansen bo 1. n. I lokaler, sons iro fiksedda med nadvindip hushillslikentil, 

Hone o. s. v. Dessa fikemil kunna icke Overfikas till gettot emedan 

de kke Unlike Svenska ROda Korset eller beskkkningens humanitira 

Atka utan husigarna sjilva. Ett stort until iv barnen iro si smi att de 

innu late kunna gi. De mime dirt& transporteras i slut= vaguer elkr 

bikr, och sidana sti lute till fikfogande. Vidare skulk ocksi , personakn 

vats tvungen att flytta Over (Or att fikbereda lokalenut for Larnhemmet 

i gettot. Detta kunde ha till foljd att de ariska barn, som be i dc svenska 

barnhemmen, skulle bli utsus fikplignad och skiksel. 

Kungl. Beskkkningen bar hoppats att den med ovanstiende ktonat 

kunst/ilk den allminna svenska bumanitira aktiviteten i dess stiirre san.manhang 

och betonar, att cm meningsskiljaktigheter som fikekommit riijas 

ur vigen, si kommer Sverige aim fika sin humanitira verksambet i Ungern 

vidare i samklang med de i bids Modern fOrefintliga stora iimseskliga 

sympatierna. 

Budapest den 22 december. 

Sam vi se taut Wallenberg inte bars I& de svenska skyddslinprna utaa 

flir ails (lirfOljda (de slutna gettona, barnen, Rada korsets skyddslinpr, 

de deportercde pi Hegyeshalomvigen o. s. v.). I realiteten it ban den 

ende neutrale diplomat, som aldrig flirslikte alt cabin tlidda sins spa 

bkyddslinpr, utan ails dam som rilkat i svirigbeter. 

168

EU :erliegen svelerk ultimatum ail Sadiadregeringen. 

Omedelbart efter Overlimnandet iv cktta obeervandum den 22 december 

avsinder ocksi minister Danielsson sin sista verbalnot till utrikesministenet. 

Den bir numret 362, 1944 A.-avdelningen. Gyopirgatan och lyder: 

"Aberopsode Kungl. ungerska utrikenninisteriets verbalnot an 16S/K. F. 

1944 iv den 20 dennes bar Kungl. Svenska Beskickningen Iran att meddela 

fiiljande: 

Vad betriffar ckt av Kungl. Svenska Beskickningen Onskade iterupptapockt 

iv Svenska KO& Korsets verksamhet, som skulk ppa hela Unseen, 

ger beskickningen uttryck it sin fkkhoppning att en limplig och far 

bids patterns tillfredsstillande lasning skall kunna nit fOrbandlings- 

Agee. 

Ovals dterade not befattar sig emellertid blott med det sitt, pi aid 

Sven,lks Rods Korset bedriver sin verksambet I Ungern och besvarar late 

den Mr Kungl. Deskkkningen viktigcaste fripn, nimligen aingkode de 

olika krinkninprna iv Kungl. Beskkkaingens exterritorialritt, egendomsoch 

skydtkritt. 

Kungl. Beskkkningen viii bikligast betona, att svenska regeringen cm 

kke ovan amuck f rigor regleras pi ett tillfredsstillande sktt icke ser 

*fon anus utvig in alt hemkalla Kungl. Beskickningen i Budapest. 

Kungl. Beskickningen anbiller hOvligast att Kunst utrikesminkteriet 

mom 6 dagar mute avgiva svar. 

Budapest den 22 dec. 1944." 

Sam apses skirptes situationen mellan utrikesministeriet och Svenska 

Beakkkningen. Man kunde befara, alt ett neptivt svar pi svenskarnas 

ultimatum, som utlOpte den 28 december, skulle innebir2 en definitiv 

torYtning• 

Shyddsliagsprotokollets etrieekAixier 

ens de risk whom: Jam. 

Innen vi &erg* till alt skildra den Ovenninskliga tamp. som varade 

Ire veckor intill befrielsen, vilja vi i korthet publicera skyddslinpprotokollets 

decemberrapport, iv vilken frank de allvarliga misshilligheter, 

sons fiinnidde svenska beskickningen att iiverlimna fOrut aim& ultimatum: 

169

Rapport kin den 1 dec. 1944. 

Herr Alapy har under eftermiddagens lopp bestilt partilokalen i Kapisgatan 

46 och faststillt. att omkring 100-150 personer befinna sig 

thr — enligt hens uppfattning ocksi anhOriga till beskickningens tjiinste. 

min. 

"Ledare-brodern" Igl6di var ytterst fOrekommande och sade, alt om 

vi t legitimen den lista, vi Iorelade holm, iv minister Bagossy, 

skulk hen iiimna ut de med svenska skyddspass fOrsedda, som huh fingna 

the. Herr Alapy konuner I morgon att i delta irende uppstika minister 

Bagossy." 

Si bOrjar skyddslingsprotokollet iv den 1 december. Diroist i raden 

fOljer en rapport frin en annan iv riddninpavdelningen, gendarmerikapten 

Paddy, vilken sager, sit han hitntade ut sex personer frin det sham 

gettot och ftirde dem till Titraptan 6. Tidipre hide Paddy i fru 

Csinyis silbkap gilt ut till bangirden i Fusettniros, men tyskarna hide 

late dUitit dem att komma in. 

En arum ytterst fOrtjinstfull medarbetare I skyddslinpprotokollets "uteverksamhet", 

som riiddat minp hundra minniskor ur de sviraste (orhillanden, 

var professor Albert SlentgyOrgyi. Han var denna dig i tegelbruket. 

Tack vare sins ntomordentliga farbindelser lyckadft ban hamta 

tillbaka ett stort antal minniskor. 

Bile Eiek och Bile Kapossi gingo till Tattersaal och konstaterade att 

man i olika grupper Wide 1.500 arbetspliktiga dirifrin till bangirden i 

JOnefviros. Poliskapten Batisfahy, soot and hjilpte svenska aktionen, 

noterar denna dig: 

1) Frin uppsamlinghuset vid Telekitorget (Cordes minniskorna till 

Tattersaal. 

1) Frin Albrechtskasenten himtades 8 personer med svenskt och 6 med 

spatula pass ut. 

3) Frin bangirden i jihsetviros eskorterades 31 arbetspliktiga till- 

%unmans med de i punkt 2 orb 3 niimnda till svenska leptionsbyggnaden 

i Titraptan 6. 

4) Del konstaterades sit den siikte leptionstjinstemannen htvin La- 

!Neuberger late lingre befann sig i Kapisgatan 46. 

5) De, som onto placerade I Boklog KataUninstiutet, ftirdes till tegelbruket. 

Detta visar ants& I ord skyddslinpptotokollets yttre verksamhet den 1 

december. I raden iv (Mande dapr =Rita vi ett och mutat exempel. 

170

lunda lyckas det t. ex. den S december, att under tvi expeditioner ridda 

SI personer frin Telekitorget. Del konstateras idare att ytterligare c:a 

60 arbetspliktiga hillas fingria, vilka sedan Wallenberg tidigare befriat 

dem frin bangirden I Jchserviros, IrIn Titragatan till Telekitorget. 

Den 6 december himtar poliskapten Batizfalvy ut 29 kvinnor men de arbetspliktiga 

finner han inte lingre dir. Under tiden bar man tydligen lastat 

in dem i vagnarna. 

Skyddsling.iprotokollets alter redogiira dag for dag for avdelningens 

verksamhet. Det littaste rat - - tack rare den utmarkta organisationen — 

att himta ut skyddslingarna frin det shuns gettot. Sittet var enkelt. 

lisen finjde guns med avdelningens tjinstemin mot en dagsersittning av 

200—S00 pengii. Thom gettot besiikte de de olika husen och samlade dem, 

morn voro upptagna pi listan Over av pilkorsarna bortfOrda, skyddade 

perscner, vilken de erhillit av avdelningen. Dc stillde upp dessa skyddslingar 

i rid och fiirde dem under polisumikt till det internationella gettot. 

Naturligtvis kunde inte detta pigi i lingden — poliserna vigade inte fortsitta, 

nir pilkorsterrorn blev mom intensivast. Far iivrigt var late heller 

det internationella gettot sikrare mom tillflyktsort betraktat in det slutna. 

Etter tre veckor upphiirde riddningsexpeditionerna till gettot. Samtidigt 

slutade ocksi besiiken i tegelbruken och rid Teleki-torget, ty med beligringer's 

biirjan och Budapests inringning upphiirde naturligtvis dessa phtser 

att tuna mom uppsamlinperntra fOr deporterade. 

Kort hirefter bli skyddslingsprotokollets rapporter heft annorlunda: 

"Den 8 december klockan 6 pi eftenniddagen ankom till svenskhuset 

Pozsonyivigen 15-17 en ung man med pilkorsarnas armbindel, med handgranater 

i bihet och revolver rid sidan. 1 handen hiill han ett napper. mom 

han inte var benigen alt visa. Han pistod emellertid att det var en "tjinstgiiringssedel", 

som bernyndigade bonom alt ta tio unga flickor i ansprik 

(Or arbete. Pilkorsaren valde si ut de flickor, som skulle arbeta. De ildre 

ref userade ban. Fiirst vine ban far& de utvalda till Szent Istvinringen 2 

under fOrevindning, alt de dir skulle fOrses med sopkvastar. Eftersom 

ban meddelade detta redan i svenskhuset, fiirsigo sig flickorna med kvastai 

hemma och vigrade att gi i pilkorshuset vid Szent Istvinringen. Han 

fOrde dem di till Vistbangirden, dir de vildtogos i de marks vagnarna. 

Efter :Agra timmar fOrdes flickorna tillbaka till svenskhuset yid Pozsonyivigen. 

ml att den iv beskickningen aviserade tjinstemannen forgives kikte 

dem pi bangirden." 

Den 10 december rapporterade en tninsteman frin Skyddslingsprotokollet 

falhincle: 

"I efterrtdddag klockan 4 tringde fern pilkorsare genom kyrkan in i del 

171

pi Herminavigen liggande nunneklostret 'Ssent Ferenc NI isszias NOverele, 

och medan de anviinde de nedripste och grOvsta uttryck under sitt 

saintsl med systrarna fordrade de. att Wit undangOmda judar omedelbart 

skWle utlimnas. Av de omkring 50 personer, som bar funnit en asyl, bortflirde 

de 30, diribland 5 barn. Likasi Wile de bort de virdefOremil, som 

de lyckats hitta. Jag lyckades ridda nigra, som fikfogade Over skyddspass. 

Pilkorsarna bade ingen Oppen order. Den dir posterade polisen stod 

sysslolta och tittade pi och lit hindelserna ha sin ging. Pilkorsarnas legitimation 

var utstilld i VII:e distriktet. Svenska skyddslingen, fru Mikl6s 

Aschner, hennes spldbarn och bagage. som pilkorsarna Ilimnat kvar, fOrde 

jag Wisammans med andra skyckblingar Over till Possonyivigen 3." 

Den 9 december inkommer en rapport om, att tyskarna fOregiende dig 

bortfOrt 100 personer frin svenskhusen till arbete, iv vilka 17 icke kommit 

tillbaka. Skyddslingsprotokollet inledde undersOkningen. Kapten Paridi 

bepv sig ut till Csepel, men fann dem icke dlr. Man ringde upp det 

tyska Abnehmekommando, som lovade att undersOka salten. Efter tvi digars 

undersOkning kunde dr Peter Sugir faststilla, att de dock befinna 

Mg i Csepel. hied poliseskort begav ban Mg den 11 december tiU Csepel 

till det tyska kommandot, dik den tyske OveringenjOren Hermann meddelade, 

att man innu inte kunde avvara dem eftersom "pilkorskaderua kke 

voro tillracklip." Walknberg intervenerade boa det tyska kommandot och 

tack vare denna intervention befriades de skyddade arbetspliktiga. Fr. o. m. 

nu vat Wallenberg late Ungre benigen att stilla arbetskraft till tyskarnas 

fOrfopnde pi annat villkor in alt tyskarna i bans niirvaro 

pi morgonen iivertog arbetarna i Szent Istvinparken mot ett kvitto och 

iterliimmade dem pi kviillen. 

RESULTATLOS KAMP FOR DE DEPORTERADES 

BEFRIELSE 

Pi aftonen den 11 december uppsiikte en "kristen" gentleman, som 

icke Onskade alga sitt namn. beskkkningen pi Clliiiviigen och gjorde 

fOljande protokollfOrklaring: 

"Jag bade ett arende pi stationen I Kelenfiild. sig jag ett otal vagwar 

med minniskor, som skulk deporteras. liven tinkte pi dents fikplignad, 

side de, trots att de stilt dikute sedan flera dagar tillbaka. Obeskrivliga 

fOrhillanden ridde. En tysk liijtnant hjalpte mig alt Overlimns 

ett litet paket med livsmedel, vilket faktiskt visade sit jag skulle kunnat 

fOrse passagerama I vagnarna med men a livsmeckl, am jag bade haft. Fir 

172

Styouka skyddilingw pa vas: till skytt,t:rarsgrgivning. 

en hundrapengasedel fiiljde mig en gendarm kings hela tigsattet. Jag kunde 

knacka pa de plomberade vagnarna, tala med dem dirinne och ta ut brev 

(ran dem. I)e frukta fiir sviltdiiden. Man miste omedelbart sarja for deras 

fiforplignad." 

Pa Wallenbergs begaran gick tjiinstemannen vid legationen Margel pi 

morgonen den 12 december dit ut. Han rapporterade: 

-I de vagnar. som tk i Budaiirs finnas ocks1 sidana judar, torn redan 

varit i Hegyeshakun en ging fOr deportering, men vilka himtats tillbaka 

&Wan. Bland de--a befinncr sig Imre Rokor, torn innehar ett argentinskt 

skyddspass.- 

Wallenberg. torn i ftirviig givit order om an man skulk fOrbereda en 

limplig mingd svenska livsmedel. beger sig pi kvállen den 12 decrmber 

tillsammans med dr Peter Sugir till BudaOrs. Han konstaterar, att SO vagnar 

med deporterade blivit stiende dir utan miglighet att gi vidare. efter- 

173

som linjen hat spinets. liefilihavaren är en tysk SS-Iiijtnant. N grund 

iv mikkret är det omdjligt alt utritta nigot. 

Pi morgonen den 13 december begavo sig Wallenberg, Szentgyikgyi och 

dr Sugar pi nytt ut till &Walks. avgivo filljande rapport: 

"Wallenberg talade med SS-officeren. Pi hans begiran slippte man ut 

minniskoma ur vagnarna och fOrdelade de livsniedel, som Internationella 

Rada Korset stint till fikfogande tack vare Wallenberp intervention. Off iceren 

meddelade slutligen Wallenberg i mycket vinlig ton, alt hall dessvide 

inte kunde frige dem. som hide skyddspass, eftersom han lute bade 

bemyndipnde haniii. Han begirde hinkar och livsmedel, vilka ban skull, 

limns in i vagnarna." 

Den 13 december pi middagen resa Wallenberg, pollskapten BatistaIvy, 

Bela Elek och dr Peter Sugir ut till Budge's. I sin rapport saga de: 

"BatistaIvy fOrsOker pi nytt has SS-befilet att Ii ut skyddslingarna, 

men hen uppnir inget annat an. alt vi fit ett kite, att man skill hegira 

anvisningar frin vederbikande myndighet. Man kin fikutse, att transporten 

jute kommer att gi vidare. Beskkkningen skkkar i morgon ut en 

ny sandning livsmedel. Aft befria de skyddade tycks emdlertid far nirvarande 

vara om011igt." 

Walknberg sitter silting i direlse fOr act beide skyddslingarna bland 

de i BudaOrs deporterade: I noten 318/1944 vlinder ban sig den 14 december 

till utrikesministeriet: 

"Kungl. Svenska Beskkkningen har Iran att vinda sig till Kungl. Utrikesministeriet 

i nedanstiende lirende. 

Kungl. Beskickningen har erfarit, aft ett tigsitt med Hera tusen judiska 

personer sedan Hera dagar stir pi linjen KelenfOld—Budatirs. Over delta 

tigsitt fikfoga tyskarna. Bland nlimnda personer befinna sig ocksi Hera 

innehavare av svenska skyddspass och provisoriska pass. Den tyska tigkommendanten 

her meddelat Kungl. Beskickningen, att dense skill din& 

sig till tyska sakerbetspolisens kommando, Tirogativigen 2-4, enir ban 

endast pi order f rin denna myndighet kin frige skyddspassinnebavarna. 

Pi grund iv ovan nedskrivna fakta ben Kane. Beskkkningen Utrikesministeriet 

att godhetsfullt vidtaga erforderlip mitt och steg boa tyska 

sikerhetspolisens kommando, pi det att denna order snareet majligt kin 

gives tigets kommendant. 

Kungl. Beskkkningen tacker pi fOrhand Rir Kungl. Utrikesministeriets 

ilskviirda intervention." 

Annu nigra dapr tackler beskkkningen att skicka at livonedel till 

Kelenkild. Men den 18 december rapporterar leptionens tillillUip mat- 

174

to 

sentant, Ferenc Illés, att en del av vagnarna rectan ha avsints i riktning 

mot Komirom och endast ett mindre antal star annu pi det Budaiirs flyglilt 

tillhOriga spiret — pA nytt plomberade och under kontroll av blandad 

ungersk och tysk militar. Pi rapporten har Wallenberg egenhandigt gjort 

fOljande anteckning: 

"OfOrdrOjligen bOr faststallas, om det finns vidare m011igheter att skicka 

livsmedel." 

Och tiU sist ett sorgset slutackord. Den 19 december rapporterar skyddslingsprotokolkt 

till Wallenberg: 

"1 dig ha vi i telefon frigat stationsfOrestindaren I Bicske can tigaittet 

frin BudaOrs. Pi vir fikfrigan svarade man, ate *Abet redan passerat 

och fortsatt mot Romirom." 

Alitsi lyckades del inte att rad& skyddslingarna. 

WALLENBERG I SCHUHAUSLAGRET 

Wallenberg lick den 10 december ett fOrtroligt meddehuide om att det 

bland de i Schubhaus fOrvarade ocksi laws svenska skyddslingar. 

Pi skyddslingsprotokollets fiirfrigan fOrnekade man emellertid delta. 

Wallenberg hide dock fin underrattelsen Iran en absolut tillfOrlitlig 

Ulla, och just dirfOr ville han till varje pris slippa in i lagret, si att 

ban skulle kunna tala med finprna. Den 12 december lyckades han slut- 

!igen fi tilktind dirtill och i dr Péter Sugirs sillskap kom Inn dit. Han 

konstaterade att 4 skyddslinpr befunno sig bland de internerack, bl. a. 

journalisten Vihnos Neminyi. Pi Wallenbergs begiiran !made intenseringsligrets 

ledning att si Hinge dens Ode kke var klarlagt, skulk man ince 

skkka dem till Romirom, dk de internerade I 1W iivrigt skulle tiansporteras. 

(Bethel boll inte delta kite, ty redan samma dig fOrdes barns samtlip 

fingar — 600 stycken — och bland dem ocksi skyddslingania till lots mot 

Romirom.) 

Skyddslingsprotokollets tlinstemlin fOljde Wallenbergs exempel, och 

triingde ocksi in i pillconhusen. Det fans nigra, som lyckades avtvinga 

en iv VII:e distriktets men bertionda partiledare en tillitelse. linos Beir 

och Andras SzentgyOrgyi ging° bl. a. in och ut i partihuset vid Fikairptan 

och hittade alltid pi nigot silt att befria de air befintliga svenska skyddslinprna. 

Frin och med nu (inns det mallighet till kontakt i minga pilkorshus, 

i all synnerhet Andris Szenteirgyi besiikte dessa hus i de meat 

varkrande fikkladnader (i katobk reverendar, som pilkorsarnas parti- 

175

iunktionar, som officer o. s. bestikte han husen pi Svibbegy, kasernerna, 

krigsdomstolen pi alargitringen o. s. v. I minga fall befriade 

ban framgingsrikt skyddslingarna ur deras svira lige. 

FOGA FRAMGANG, MYCKEN MOTGANG 

Skyddslingsprotokollet kirde en Wittig kamp ocksi for de 27 personer, 

som pi kviillen den 10 december bortfiirts ur klostret -Isteni Sriretet 

Leinyai." Olika tjanstemin i avdelningen konstaterade att pilkorsarna 

bade brutit sig in I klostret under ledning av den beryktade lOjtnanten 

kind Klima Med en lastbil, som vintat vid bergbanestationen, bortfOrdes 

Overkkaren dr Lisz16 Karcag och dennes familj semi itskilliga kvinnor 

och flickor. Frin skyddslingsprotokolkts aids fiajde Szentgykirgyi det upptickta 

spiret och tringde in i pilkorsarnas lokal i Ujpest, pi Arpidgatan. 

Han meddelar filljande om silt fOrfarande den 19 december: 

-Vid min ankomst liverlamnade jag legationens brev till ledare-brociern' 

Kihnin, vilket inneh011 namnlistan Over de bortfOrda personerna, legitimationer, 

som bevisade dens utiandska ntedborgarskap, och shttligen 

en begaran alt Mk, som funnos upptecknade pi listen, skulk tiverianums 

till mig men leptionens befullmaktigade for vidare befordran till Cu skyddal 

bus. Pi min begaran svarade partiledaren efter cirka en halvtimtnes 

sammantrade med kamraterna ftiljande: 

— Personerna ifrip liar faktiskt liverftirts till pilkonhuset pi Arpidgatan 

iv Iiijtnant J6zsef Klima, men sec:an de legitimerat Mg bar de 

slippts. 

Nigon annan upplysning var ban inte villig att limns." 

Genom leptionen konstaterades, alt ails, scat slippts kin partihuset 

Ujpest, bade skjutits vid Donaukajen. 

Andris Ssentgyikgyi meddelar, alt ban den IS december Ott ut till 

Tekniska htipkolans omride i HilvlisvOlgy, dar den ungerska SS-diidskalkbrigadens 

komnuindo befann sig. Av de dir placerade arbetspliktiga lyckades 

ban i sailMtap med linos Beet, en annan tjansteman I raddningsavdelningen, 

transporters tvi skyddslinpr till det internationella gettot. 

Den 15 december berattar ett kort protokoll: 

"En trovirdig 'Itristen' gentleman mtitte i deg en grupp kvinnor pi VU. 

mm csissirvigen, villa sago fruktansvart miserabla ut. De kommo 

176

frAn Margitbron och gingo mot Biro!), kirilyvigen. PA bans trip hide 

en svarat, att de kommit kin Komirom." 

Skyddslingsprotokollet bade redan tidigare i en undersOkning kunnat 

faststalla fOljande: 

"PA Budawligen Gyin befann sig nip* hundra meter fan vapfsbriken 

ett lager fOr 400 personer. De sum befunno sig dr, voro till stOrsta 

delen skyddslingar med utliindska pass — bland annat ocksit svenska. Under 

Mrs tva veckor levde de dar utan kontroll och utan varje off kiell 

Likaledes blev eft godstig med deporterade stAende i Acs 

rnellan Gyik och KomAran, eftersom apt inte kunde kips in pi den sin). 

derbombade stationen I GyOr. Synbarligen ha vi Hera skyddslingar clar, 

di fyra stycken sjilva givit livstecken ifrAn sig." 

PA Wallenberp anvisning reste Bela Elek, hjalten frAn riddningsarbetet 

pi dticisvagen till Hegyeshalom, dit, och redan ph kvillen anlinde 

ocksA bans °flick& rneddelande: 

"Vi lyckades fil in skyddslingarna ur vaparna i Acs och Gytir. Ocksi 

andra mannakor kunde vi ridda." 

Den grupp, sum den "kristne" gentlemannen bade teat om, var elks& 

de iv Bela Elek himtade, sum icke bade svenskt skyddspass, orb vilka 

ban fOljde till gettot. 

Den 20 december inform sig en uniformemd polls pi svenska beskickningen 

och meddelade att tyskarna under natten bade slipat bort 35 persaner 

fan blarista-briidernas skok, beligen vid HOgyes Endreptan. Dessa 

personer hide farts till Gestapo pi Svibbegy. Skyddslingsprotokollets representant 

gick genast till *Ism och konstakrade att 80 barn och 40 

orclensbrOc - kr, vilka voro Brae, bade bortfikts. Huset stud under svenska 

beakkkningens skydd. Under Hera dagar fiksakte Wallenberg intervenera 

denna sak och pa fans anvisninpr stikte kapten Paddi att befria de 

barn, sum innu kunde Wilma sig i skolan. Men tyskarna binnacle kite 

in mer In en ends pojke, den 9-Arige Piter Mandel, sum var en svensk 

skyddsling. Ovrip barn, sum befunno sig dir, skulk enligt uppgift ftiras 

till SvAbbegy. (Detta var ocksA en iv anledninprna till att svenska beskickninpn 

stillde sift fOnd omtalade ultimatum.) 

Ifycket intressant oeh framginprik var den tamp, sum skyddslingsprotokollet 

med Wallenberp hjilp fin* vid kripdomstolen pit Margkringen 

fik att did& de dit fOrda, skyddade arbetspliktip. Pi Wallenbergs 

uppdrag bepv sig Andras SzentgyOrpri hit upprepade Pager. LeptionstPinstemannen 

JOssef Snarls protokoll Over befrielsen iv de arbetspliktiga 

Pal Blumberg, Pill VAranai-Weiss, LiulO Vadnai och Miklds Perl finnes 

beMIL Av delta frasngir, att det under bestaen pA Margitringens 

n — wourasen 177

krigadomstol tack vare krigsdomarnas. Overldjtnanterna dr Istvin 

Dusirdy och Ldrind Szentgyiirgyi, vilvilli ga said, lyckades Andres Santgyikgyi 

aft framlagga bevis Iör, att ovannimnda skyddslinpr pi grund 

iv Overenskornmelsen mellan Kline Svenska Beskickningen och ungerska 

regeringen om avrustning av Adana arbetspliktiga, som fikfoga over 

skyddspass, icke kunde betraktas som desertiker. 

Dessa arbetspliktiga riddades alltsi genom den av Wallenberg underskrivna, 

tidigare omniimnda fiktiva "avrustningsakten-. 

I raden iv interventioner bade det lyckats skyddslingsprotokollets 

tjansternin alt uppni sillsynt goda resultat. Si kunde I. ex. dr Peter Sugir 

bli "god vie med en iv organisationen Todts ingenjOrer, arbetsledaren 

Eggenberger. Av denne lyckades SuPr erhilla en skrivelse, enligt vilken 

Eggenberger meddelade, att de under svenskt skydd stiende arbetspliktip 

skulk entledigas. Vidare uppmanade ban de tyska arbetsorpnisationerna 

alt utliimna Adana skyddslinpr till den Svenska Beskickningens 

representant, som uppstikte dam med ifrigavarande skrift. Legatiooen 

gjorde fotokopior iv Eggenbergers brev och mot uppvisandet iv detta 

lyckades man befria ett mycket stort antsl skyddade arbetspliktip. 

kivrigt kunde man ocksi intik pilkorsmyndigheterna dokumentera de 

skyddades silt, ty att tyskarna bade godkint nItgot, var alltid en tungt 

viigande bevekelsegrund. Den viktip akten bade fOljande lydelse: 

Organisation Ted: 

Eisssats Sid 

Aussenstelle Budapest 

Egg/F O. U. den 14. 12. 44 

An die 

Oberbauleitung Ungarn-West 

Baukitung Sandstein 

Einsatsort. 

Freipbe von notes schwedischen Schutz stehenden Judea. 

Dew: Anordnung des Kgl. Unit. Honvidminiszterium 171.130, elm 

45/1944 vom 23.11.44. 

Die KO. Scbwedische Gesandtschaft, bier vertreten durch Dr Peter 

Susi r, fen Beschwaxle &Aber, dass Juden die mit schwedischen 

Schutsbriefen veneben slid mid an Ibsen Baustellen eingesetzt said, nkht 

entlassen, sondem dort festgehalten warden. Ich besiehe mkh auf das 

Schreiben des Einsatzes Sild vent 4.12.44 Aktenaeichen T — A/1, wonach 

aageardset wurde, dam simtliche uater Schutz stehenden Judea :a misuses 

skid. 

17$ 

1

•, • 

Ich bitte den au Ihnen entsandten Beamten der schwedischen Gesandlachaft 

in Budapest, eventt:ell noch bei lhnen eingesetste schwediscbe 

SchUtslinge zu Ubergeben, di durch die schwedische Gesandtschaft Budapests 

fib' den Abtransport gesorgt wird. 

Heil Hitler! 

Enenkerner 

OT-Einsats SUd 

Aussenstelle Budapest 

(Dip]. lug. Eggenberger 

OT-Bauleiter) 

I Oversittning lyder det unika brevet: 

Andende: Frigivande av under svenskt Itydd stlende judar. 

Aberopar Ftkordningen fran Kungl. ungerska fiksvarsministeriet 

171.130, ein. 45/1944 iv den 23.11.44 

Rune. Svenska Beskickningen. bar representerad iv dr Peter Sugir, 

ant& besvir Over, att judar, vilka Aro fiksedda med svenska skyddsbrev 

och vilka Aro placerade pA sins arbetsplatser, kke entledips utan Mlles 

kvar. Jag lberopar skriveben Iran Einsats SUd iv den 4.12.44 med ekenumret 

T-A/N, enlist vilken har fikordnats sit samtliga under skydd 

stiende judar skola entledigas. 

Jag bar, att Ni mike tiverliimna eventuelk boa Er arbetande svenska 

skyddslingar till den Min Svenska Beskickningen utsinde tjanstemannen, 

di avtransporten ombereirjes iv svenska legationen i Budapest. 

Strid pd tiro oil did lar att .thydda barxen. 

Den slim stamen striden stod utan tvivel kring de skyddade barnen, 

vilka riddades i tusental. I det slutna petal kirnpade det judiska ridet 

under veckor, understate iv Wallenberg och Internationella Rods Korsets 

representant Boni senate Weyerman, fik att bamen lute skulie fikas in i 

gettot. 

Icke desto mindre stomas det iv Asta Nilsson ledda Svenska Rada 

'Corsets barnhetn pA Sant Istvinringen 29, och den 22 decemlx‘ fika 

detekfiver och pilkorsare boat barnen saint den iv sex man och sex kvinnor 

beatitude personalen. Likaledes ttimmes den skotska missionen vid Vat*. 

martygatan och Aven frAn andra asyler Mimesis hundratals barn in till 

gettot vid den tidpuakt, di gettot air sA Overfullt ate man inte kin (inns 

nips plats fik de smA. 

Wallenberg Ander sig tikst tin v. utrikesministern Zoltin Bagossy, 

179

vilken denna dag ihsnu var i Buda, direfter for han som en blixt frin den 

ena pilkors- och polismyndigheten till den andra far aft ridda barnen och 

dess personal. 

Den 22 december Milk iter en stor ramie i Panneniagatan, vid vilken 

41 personer, diribland minp skyddslingar, slipades till poliskammaren 

vid ilozsirgatan och dirifrin till Svibhegy. Wallenberg beslert sig far att 

icke ens nu i denna kritiska lid dra sig far att gi in i kjonets kula. Has 

skulle gi upp pi Svibliegy sjilv. 

En iv bans ledsagare, en tjinsteman i skyddslingsprotokollet, har skildrat 

detta pnska dramatiska besbk: 

"Den 23 december 1944 omkring klockan 2 pi middagen kallade Wallenberg 

mig, fik alt vi skulle farsiika utforska, var de kin Szant Istvindozen 

bortslipade barnen och den fiksvxmne svenska rOds korstjinste- 

=aspen Ferenc Schiller befunno sig, samt cm majligt befria dem. 

Vi startade i Wallenbergs bil. Legationssekreteraren vid svenska beskkkningen 

Per Anger kiljde med oss, eftersom ban indi bade en irende 

till utrikeseninisteriet. Bilen (Cordes av ingenjar Vilmos Langfelder, Waftbergs 

stindige chauffar och svensk skyddsling. Vi foro farst till "borgen" 

till utrikesministeriet, dir endast den far utrikesministem vikarierande 

Vaczkiindy uppebbil sig. Sedan vi bade vintat en kvart, lit ban hike, att 

vi skuhe komma tillbaka vid bu y sextiden pi eftermiddagen. Legationssekreterare 

Anger gick di Over till den pivlip nuntiaturen, dir avenge 

ministern Danielsson uppehOU sig. Dir skrevo de en not. 

Vi fortsatte tiU Peter Hain pi hotel Majestic pi Svibhegy. Dir mottogs 

vi av Heins stillfiketridare, detektivaverinspektiken Lisz16 Kottay. 

Med mig som tolk farklarade Wallenberg att "det var den aura starsta 

nedrighet, det som bade hint med barnen pi Svibhegy och Swot Istvinringen 

och med de fuUvuzna I Pannaniaptan". Han fordrade omedelbara 

&girder fik att de skulk fiksittas pi fri fat. 

Kohay farnekade Iörst alit och farsakte pkti, att del aldrig varit tal 

cm alt slips bort sign barn. Pi Wallenbergs energiska anmaning telefonerade 

ban slutligen till en tre-fyra pilkorshus och fripde cm de lade 

nips judiska barn och en tinge vid namn Ferenc Schiller? Naturligtvh 

tick ban neptivt svar frin ails. Dirpi bah Wallenberg ett synnerligen 

skakande och suggestivt tal till Koltay, som avkiits av en telefonrinping. 

Jag barde bars dessa fyra ord: 

— De ir hos mig. 

Efter fern, sex minuter kern Peter Hain in. Vi presenterade on Mr 

varandra. Hain fikklarade act alltsammans var ken lap. De bade late 

spat bort nigm barn ails. 

180

8935/1944.BM. 

piax over det Walkaberg skyddade shassa gala. 

Telefonen ringde igen. Koltay svarade men Overliimnade titer nigra 

sekunder luren till Hak. Jag fbrstod iv de nistan viskande orden, att det 

vat Vdczkiindy, som telefonerade upp till Svibhegy. Hain iakttog Wallenberg 

under hela tiden sr*alet pigick. Det syntes att det rtirde sig om 

honom. 

Etter samtalets slut tog Hain ett mycket kyligt avsked iv oss °eh 

skyndade sig ut ur ntmtnet. I kort ton kallade han ut Koltay. Det var 

tydligt, att han ga y honom instmktioner. Nir OverinspektOren kom tillbaka, 

fOrkkrade ban pi nytt, men dean ging i innu men a hligdragen ton, att ails 

dessa uppgifter. som vi fiti, voro falska. De visste ingenting ails om nigot 

dylikt. Han ga y nagra ljumma 1Often, tog ett kort och kills avsked iv 

oat och riktigt fOste ut oss ur rummet. 

Frin Koltay itervinde vi till nuntiaturen efter sekreterare Anger och 

ate sedan dlhammans med honom till utrikesministeriet. Vticskiindy tog 

punt emot oss. Han farklarade i upphetsad ton, att han bade varit ungerska 

legationena militirattache i Stockholm men mom 24 timmar mist Kunna 

landet, nigot som ban aldrig skulk fOrkta. Han skulk sikerligen (Inns 

ett Witt att tvinga svenska leptionen att flytta till Szombathely. Det fOref011, 

• C 

181

sum om detta bine bade behandlats i telefonsamtakt melkn Viziczkiindy 

och Hain. 

Etter fern minuter bade VOczkandy ocksi klarat av oss. Nit vi 1•ommo 

ut hirklarade Wallenberg: 

— Jag trot att dilden aldrig varit mig si nira som uppe pi Svibhegy. 

Sekreterare Anger skildes frin oss, men vi fortsatte till den schweiziske 

konsuin Lutz i bans vining pi VerbOczygatan. Med Lutz hade Wallenberg 

ett ire timmar lingt samtal mellan fyra tigon. Nat han kom ut sade ban 

sorgset: 

— Det set ut, som om alh skulk vara slut. Nu fikbereder de aktioner 

mot diplomaterna ocksi. 

Wallenberg dirigerade vagnen till sin vining i vino% DezsOptan 3. Vi 

stannade emellertid vid Naphegyplatsen och Wallenberg vinde sig till mig 

med f011ande kip: 

— Hat ni lust an fblja med in i kjonkulan an ging till? 

Fur verkade di Nemzeti Szimonkerd Szik. en s. k. domstol, som pilkorsarna 

bade, vats nitiska gendarmer i otaliga fall visat en fruktansvard 

obarmhiirtighet och brutalitet. Vi stego tar och gingo in for alt trigs efter 

barnen och Schiller. Ledaren. gendarmerikapten Norbert Orendy, var 

lertid late inne. Det var late titan en viss littnad jag gick dirifrin. Efterit 

beriittade Wallenberg ftir mig i bilen, alt Lutz nyss bade sagt bottom, att 

man just med denna riivardotnstols manskap villa utfika aktionen mot 

diplomaterna. Det it karakteristiskt far Wallenbergs mod att ban, trots 

alt ban visste detta, gick direkt in i fOrbrytarnas kula. Wallenberg sade 

vid detta 

— Jag tycker om det farliga spelet! 

Nit vi kommit hem bad Wallenberg mig entriget, att jag late skulk 

beritta nigot fik nigon orn denna eftermiddag. i all synnerbet inte cm 

virt besiik i utrikesministeriet, eftersom ckt ma inte kingly bara vat frip 

om judarna utan ocksi om oss diplomater. 

Den 24 december avbrtitos fikbindebenta pi sign dagar mellan Wallenberg 

och oss. Nit jag iter triffade honom i leptionen pi Gyopirptan satt 

ban och skrev. Mir jag hilsade pi bottom, sig han ett Ogonblick pi mig 

och besvarack min Waning med orden: 

— Alt, Sie leben noch, des 1st nut ein Zufall! (Jasi, ni lever Mau. Det 

it di bara an slump! ) Och si fortsatte han slit arbete ..." 

Bansedirl under *Mellen. 

Trots Wallenbergs interventioner pi olika hill fik att skidda buses, 

kunde ban inte hindra att pilkorsarnas s. k. "oansvar1ga" medlemmar fort- 

182

sane sins angrepp mot barnhertunen och plundrade dessa. Ett sorgligt 

ezempel se vi i Mande 

Protokoll 

betriffande de under Kungliga Svenska BPskkkningens och Internationella 

Hilda Korsets skydd stiende bids barnhemmen (Budapest VII, Vilma 

kirilynOvigen 25. och Bp VI. klunkksy Mihilygatan 5-7). 

I huset Munkicsygatan 5-7 uppenbarade sig den 24 december vid halv 

tiotiden drka tjugofem pilkorsare. Delta meddelades omedelbart per telefon 

frin huset pi Vilma kirilyntivigen till Svenska Beskickningen, Blida 

korset och poliskammaren. Den senate meddelade att den. eftersom dot 

var (riga om pilkorssoldater. inte hide flagon befogcnhet att blends sig 

i derma angeligenhet — det var partiets sak att giira delta. Medan telefonsamtalen 

paging°. besattes ocksi huset i Vihna kirilyagatan dais iv pilkorssoldater, 

dots iv civila pilkorsare. 

I Munklicsygatan stilIdes minniskorna upp i led. 1 tredje viningen 

bockle (vi sjuka darner i ildern 10-80 Ir. Dessa skOtos ontedelbart nor. 

Likasi skikos tvi treiriga barn i sjukrummet nr 81 tredje viningen. Mani& 

sjukrummet skens ett barn pi ett och ett halvt Ir. valket kastades in 

i rummet bredvid de tvi andra. Bamens skOterska, som bade samlat ihop 

dot nOdvindigaste i ett knyte, vile himta hastiest. Hon hittades skjuten 

nigra meter frin samma rum. En trettonirig yngling, ions hakade och dirt& 

bkv efter i ledet, fikdes tillbaka till barnhemmet iv en pilkorssoldat och 

aktits i ett rum. Ails sex dada ligga dir innu. 

Huset genortisdktes in i detalj, ills fOremil limnades i stadia oordning. 

Vad som tagits med ha vi iinnu into riktigt kunnat konstatera. 

Invinarna i barnbemmet i Munkicsygatan fOrdes over till Radetskykasernen. 

Mir visiterades minnen, varefter hela sillskapet (Wes till gettot. 

dir judiska ridet bar placerat dam i huset Kasincsygatan 10. 

Invinarna i barnhemmet i Vilma kirilynitivigen fdrdes likaledes 01' 

Radetskyksaernen. Dir tit man dens dints fern minuter, vArefter de till- 

'animus med invinarna i barnhemmet i Bocskaigatan fOrdes till Saivgatan, 

dir man placerade dem i de tomma vilninprna I buses 33.46 och 47. Detta 

hat efter alit att dikna skett pi grund iv ett misstag — man hide 'Amiga) 

sagt till ledarna fik transporten att de skulk (Ora dem till Sipgatan, vilket 

de ha uppfattat som Ssivgatan. 

Den 25 december pi eftermiddagen klockan 6 kommo — cites angivande 

frin portvakten — pilkorsare till huset Saivgatan 46 (Or att stills 

Invinarna till avers fik alt — enligt uppgift — fern personer bade flytt. 

Reaves fikklarade man, att ingen fattades. Ails ntiste stills upp sig I 

183

led pi girden. Under tiden sirades en 14-irig pojke i benet iv ett gevir. 

Di han tilifOljd bin'v inte kunde gi ned, slots han i rummet. Likasi slots 

en liten flicks hir. SAliskapet fOrdes sedan over Ferdinandsbron till Vicivigen. 

Man side redan frin bOrjan ifrin och liven den ginger under viva, 

alt ingen fick ta nigonting med sig. Sedan de passerat Fordfabrikea 

ntiste ails limn& if rin sig del lilla de dock bade tagit med sig, pilkorsarna 

undersOkte det och valde tat sign saker. I samma ligonblick blistes flyglarm, 

man sig en raket och pilkorsarna bOrjade vih skjuta mot maskinerna. 

1 den oordning, soon uppstod, undkommo deka 30 personer. Senate side pilkorsarna, 

att barnen skulk pkceras i bander. Dikfiir valde de ut tre 

1S-irinpr och en !Imre vid namn Preset Csillag, sons skulk vita kvartermistare: 

• dessa fOrdes till barackarna, men kOMMO hate mera tillbaka. De 

dOdsdes. Senate talade en iv pilkorssoldaterna med sins kumpaner, °eh 

efter delta samtal Rirde de 110 barn tillbaka till bemmet i Vilma kirilyniivilgen, 

dilr de bid° om ett intyg om att 78 barn bade mottagits, ty, side 

de, de bade fitt order om att lute met An blinten av barnen skulk fil fOrbli 

I live. Ytterlipre sex barn bade flirsvunnit. Del Ar mOjligt, aft de Ants 

under skottlossoingen, men det ir ocksi miijligt alt de lyckats undkomma. 

Pi fOrmiddagen den 24 december annsiilde en iv pilkorssoklaterna i 

huset Vilma kirilynOviigen till sin fidtviibel: — Broder! Inniesministeriet 

lir i tekfonen. FIltviibeln gkk till telefonen, men man vet hate vad som 

sides. Under uppehillet bumf& Radetsky-kasernen lam samma diltvlbel 

med sin motorcykel ut frin staden, och efter hens ankocast lingo minniskorua 

order om den fortsatta manchen. 

Den 26 december biUntades barnen trio busen pi Ssivgatan dllbaka 

till bambemmen I Munkiksygatan och Vilna kirilyniivigen. 

Samtliga rum i Vilma kirilyniiviigen iterfunnos i den meat fruktansvirds 

oordning. 

Medan barnen under natten Rates bort frin Ssivptan blev fru direktOr 

Lederer slagen i huvudet iv pilkorssoldaterna med en geviirskolv, nit hon 

fiirklarade, att alla barn voro niirvannde. 

Vi ttpprepa vir redan tidipre framstillIda anbillan, att de tvi barnhemmen 

miste stills under polisskydd. 

Budapest den 26 december 1944. Underskriftet. 

DE NEUTRALA SÄNDEBUDENS SISTA NOT 

Etta barnhansaf fires tycktes man gm% ha kammit till en vilopuakt. 

De neutrals legationerna intimnade, sem vi nimnt, den 23 decanber en 

ny not till &Wad. 

184

Delta var de neutrals sindebundens sista not till Szilasiregerinsen. Per 

Anger bade uppdraget att hverEmna den. Noten kid: 

Note verbale. 

Undertecklcade i Budapest ackrediterade neutrals makters siindebud 

ha redan tvi ginger Mint sig att vinda sig till Kunglip ungerska regedoges 

med en vlidjan, att den mine intervener' till Rinnin for de 'Offal* 

odt utanfia lagen stiende judarna. Mr nu Kungliga regeringeo 

inset dot Midvindigt — detta Ar into platsen for en diskussion om dot berittigade 

hid - - alt innesluta judarna i getto. tags de neutral* makternas 

siindebud Ater ett diplomatiskt stag fOr att boa regeringen erni, att itminstone 

barnen skola undantagas frin donna Rirordning. 

Dot yore i sinning en obeviplig aktion alt strata de oskyldiga eller tailings 

&girder fkir sjillvskydd gentemot oskyldip varelser, som Ito 'imolai 

°farrago& att shads. )( yen cm avsikten Ar an fOrsikra Eder mot standupenigligheter 

;Cr dot ofOrstieligt att hysa Wan oro gentemot barnen. Vi ha 

hiirt sagas alt judama iro Ungerns fiender; men ritten och samvetet Mrbjuder 

ails fientliga handbag', mot barn ocksi i krig. Vali& skill det di 

vara Widvindigt att tvinga dessa varelser att leva pa siding planer, sore 

Ilk's& flagelser, och dir de stackin g sink into se apt annat In diode orb 

kvinnors och pralas lidande och Rinvivlan, alit enlist fir att de Wallas 

iv rasskil? Varje civiliserat folk tar hiinsyn till barnen orb hela Abides 

Manner sit bli minima farvinad cm dot iv tradition kristna orb ridderlip 

Unseen skulle fOretaga nigot mot de smi. 

De neutrals makternas representanter Rants sig pi, att den Kunz'. 

regeringen hemmer sit viatligt uppfatta donna vidjan och tilliter, att alla 

barn (tIllsammans med midransa, Mir dot ir trip cm spidbam) Mauna 

'clad& gettot i de iv de diplomatiska legationerna indittade eller skyddade 

asylerna oiler i Rada korsets olika institutioner. Vid utftirandet iv denim 

action, awn uteslutande bar ett minniskovinligt syfte, taste man Oda far 

att ea personal utvilljes, torn Yr politiskt °tang, och wen kin go barnen 

en god patriotisk uppfostran. 


Angelo Rotta ( I), Pivlig nuntius. 

Carl Ivan Dardebson, Svensk minister. 

Harald Feller, Schweisisk Chargé d'affaires. 

Jorge Perham, Spansk Chargé d'affaires. 

Greve Pongrica, Portugal,/ charge d'affaires. 

Under inflytande iv deans not fOrbj1kb slutligen den 26 december vidare 

starninpr iv barahemmen. 

1115

PILKORSARNA BESATTA OCH SVENSKA SKYDDSLINGAR 

ATERTAGA SVENSKA LEGATIONEN 

VID GYOPARGATAN 

Omedelbart fike den fullttindiga inringningen av Budapest givo sig 

den 24 december alla pilkorshordernas letlare av och nigon ansvarig myndighet 

(inns inte Itingre. JOssef Gera. pilkorsarnas -partibypare -. som 

hittills representerat partimakten i de -trognas bus -. Andrissyvigen 60, 

och till silken Wallenberg alltid med gott resukat viinde sig flydde den 

21 decetntrer. 

Tre bittra veckor (Ode (Ore befrielt•en. under vilka Wallenberg och 

svenska legationen kke producerade nigra noter. Den verkliga makten 

Overgick till fullkomligt primitiva. obiklade element. som till stOrsta dein 

bestod iv sadisti,ka ogirningsmin. vilka sluppit ut ur de tippnade 

semi och vilka levde i et t stindigt alkoholrus — blodtOrstiga, plundringshungrip 

riftvare och banditer. 

Man miste alltsi organisera om tkyddsappantten efter helt andra grunder. 

Framfix ilk tycktes det viktigaste nu van. att liana de trader, sons 

kanske indi bland pilkorsarna fOrde till en "virdefullare" enhet. Man 

mist, alltsi uppritthilbt farbindelsen med dessa pilkorsare och finna den 

som ledde till det Over pilkorsarna stiende tyska militira konunandot. 

I ett eller ett par fall lyckades det legationens tjiinstemin, vilka pi eget 

bevig givo sig ut, att med tillhjilp av mutor (inns nigra beskyddare i de 

i deras nirhet befintliga partihusen eller bland de tyska Wehnnacht-truppensa. 

Leptionscentralen sid elkiivigen fiirsiikte ocksi med Mgot i den 

stilen. 

Wallenberg sjilv flyttade i dessa dagar Over frin Buda till Pest, dir ban 

hittade en provisorisk asyl (Or nigra dagar i Madichgatar. ; i fiirfattarinnon 

Magda Gibors vining. Itet huset och den viningen kince hsn vil till, han 

bade ofta varit dir en tid tillsammans med friherrinnan Gibor Kemeny, 

maka till Sailasis utrikesminister. Sedan en tid tillbaka bodde legationstjinsteman 

dr Paul Hegedils dir med sin familj. och Wallenberg tillbringade 

de tvi juldagarna tillsammans med dent. Han lekte just med dents sin& 

barn. Mr telefonmeddelandet kom om julens fruktansvirda hindelser i 

banthemmen. 

Den 24 december, som var en sOndag. Mil pi att bli aktionens sista dag. 

Wallenberg bade dagen man varit pi Svibliegy boa det ungerrka Gestapo. 

Han bade vark med. air utrikesrninisteriets tillfillige ledare, som vi 

tidigare berittat, tillbakavisat varje intervention. Aberopande den fikned- 

156

sing. fik trilken han utsatts i Stockholm. bade ban bout svenska legationes 

med att fikklara. att dess lott skulk bli synnerligen bitter. om den kke 

omedelbart avligsnades frin Budapest. 

Etter Walknbergs iterkomst utdelades dirfiir pi Clkiivigen ordern att 

alit skulk avligsna sig: 

— GA van ni fun'. Placera er dir ni kin (inns nagon plats. sum ni tror 

ir sáker. Legationen sviiyar i fara. skyddsyerksamheten tycks. after vad 

vi nu kin se. upphika. 

Ails pszkade febrilt och fiirsiikte att (inns en tillflykt nigon annanstans. 

Wallenberg ga y liknande order i Hannincadgatan. dir -hjimtrusten" varit 

placerad sedan mitten a y december. och han sjilv flyttade till att biirja med, 

som oyan nimnts. in i liadichgatan. Wohl ansig del diremot Yana Overflikligt 

act meddela sin personal det sorgliga budskapet. ahem= de anna 

minniskorna Sind* inte kunde veta. hur diskulle kunna finna nigot 

-sikrare- stifle. 

Wallenberg flyttade ocksi dagligen till en ny ligenhn fOr ate hans forffiljare 

ince skulk fins* honom si lift. :Clara dagar bodde han i Fosterlandska 

bsulken i Hannincadgatan. dit man endast kunde komma in med 

sirskilda legitionationer. Sista dagarna i december ansig han sig Ater Wks 

uppaiika annan plats och yalde grave Gyula Kirolyis paints i Re s icskygatan, 

vilket ocksi hyrts iv legationen. Act ett tyskt militirkiik bade sin 

plats i buset bekymrade Wallenberg toga. Tillsammans med Hugo Wohl 

flyttade ban dit pi nyirsafton. Den natten triffades palatset iv 

en bomb och lick stora skador, och Wallenberg vas *ter hemlbs. DyersIlt 

far* ban mad sig sin oumbirliga ryasick. Ikt vas bans Kind') att ha 

del ailra niidvindigaste i den, medan bans andra tillhiirigheter voro place. 

ride i luftskyddskillaren i den egos viningen. Han var alltid praktisk nth 

gick praktiskt klidd. Av sins tjinstentin fordrade ban ocksi. att de staid 

skulie bina Naxos. Han hide skaffat etc stort lager dyHka frin en skyddsling, 

som var skofabrikant. Deana order moti yerade ban med fiiljande: 

— Jag bar sett diidsmarschen mot Hegyeshalom. Jag sag hur de glandes 

skor fiirstOrdes intim after de fiksta kilometerna. Vi miste alla vara 

beredda pi att utan fOregiende yarning fi p;1 den turen. 

Den 24 december kom redan tidigt pa morgonen meddelande. att 

korsare bade triingt sig in i kgationshuset vid Gyopirgatan och slipat 

bort verktige svenska nth finska medborgare. samt skyddade tjinstentin, 

vilka befunno sig dlr. Snan kora mks* en rapport per telefon frin dean 

— komiskt nog kunde man trots alla (*bud med tillhjilp iv de kristna 

tjinsteminnen telefonera frin det slutna gettot. Det meddelades att Asta 

Nilsson och 'Margaret* Bauer tned sillskap oskadda anlint till settot. 

187

Eller detta meddelande — som kom air Wallenberg ate var nirvaraade 

— Wig man endast en migliabet: att =Mlle em det Inter polateIla Rids 

Korsets skydd. 

Hugo Wohl exh Andris Belog uppsiikte den i knell Vadiorkiirt boende 

delepten for Internationella Rada Knead, Hans Weyermann. De redogjorde 

far sakentas hige orb betonade, alt det var omajligt att lam= 

S.000 manniskor utan ledning. nun mat och Wan onnanke. De vadjade 

dart& till Internationella Rada Korset att ta hand em svenskskyddslinprna. 

Weyennann svarade. att bans befogenbet som delegat inte barjade (Orrin 

efter befrielsen, orb banvisade dam till Born. 

De ging* darfar Over till Buda, till Fillirgatan SS diir delegaten Born 

bockle. Under tides utsattes Buda far ett cannot kraftigt luftangrepp. Den 

dagen intogo Rods amain factrupper Havikvalgy och Svibbegy. 

Medlemmarna iv legationen pi Ullaivagen skingrade sig it aka ball. 

Vas och en Rirsakte (inns en siker tillflyktsort. Fru Edith Wohl-Ernster. 

som tjanstgjorde I telefonvikeln, stannade lyckligtvis kvar pi sin pkts 

och kunde sA vis uppratthAlk kontakten med aktionen och den yttre 

virlden. Si kunde bon ocksi meddeh berrama, som kom till Fillergatan, 

att det komntit bud Wit gettot med anh011an cm hjalp till de ditslapsde 

"riktiga" svenskarna. Detta meddelande kunde underhandiarna arks& utnyttja 

pi ett Wulf fligt sat. Born visade inte nigon sinskik stor lust an 

Is hand cm de ludiska" svenskarna. Men ban kunde inte undeellta att 

interveners till fannik far de till gettot lards -Mk" sveuskarna. 

PA meddelandet att svenska leptionen bade angripits och att aka 

skyddslinprnas asyl fikintats och pi vie =Mika alt ban chef& matte 

Ikeda skyddet, betittu Wahl, avatar han 

— Detta le inte det dine sattet. "halogen svenska regeringen eller 

svenske kungen shall uppnutita mig att gika detta. mutts kommer jag late 

att Sip mig i affirm. 

De tvi berrarna bide honom I retad ton att betrakta dam, som om de 

komndt i smoke ministems uppdrag, ants* talade de i svenske konungens 

och svenska regeringens namn. Under nuvarande farbillanden borde detta 

vats tillrackligt. Det skulk standigt plip bans samvete cm fruktansvarda 

esker komme alt hinds, side de. Men Born Maki. Ater att tale sig fri. 

Just di ham telefonsamtakt, och di Born Mk& dens, lovade ban au far- 

Mut befria de likta" utlinningarna. Man skulle rinse bosom pa chermiddagen, 

side ban. 

188 

Wail ocb Balog itervande till Harmincadptan, dit Wallenberg soot an

mitts iv undertitteken. ocksi kommit. Han bedtimde kart mycket pessimbtiskt. 

Det vat karakteristiskt for bosom. alt ban mycket litt sag situationen 

Overdrivet wart, men den minsta vindning eller framging kirindrade 

bosom pi nytt till den store limpet. Detta hinde ocksi nu. 

Klockan S pi eftenniddagen meddelade Burn per telefon. att ban lyckats 

befria frOknarna Nilsson och Bauer ur gettot. Wohl vidarebefordrade underrittelsen 

till Wallenberg och fOrklarade fOr honorn. an alla som farts till 

gettot skulle komma ut. Walknberg blev iter full iv fikhoppningar. 

Pi julaftonen voro redius siuntliga tjinstemin pi elkiivigen samiade igen 

i leptionens lokaler, soon de si hastigt hade Mutat. Natudigtvis bade de 

int. kunnat fi aigon annan plats, och A hade de itervint, den ene efter 

den andre. "Det fir bli, som dd blir". var den tante, som priiglade julaftonstimningen, 

och kring juivanen dukade man i stillet fiir med de 

vanliga bkcktalkikarna med riktiga tallrikar. Man tirade den belip 

abeam need gemensarn miltid. Och under tiden mops& tanken pi ett 

viktigt experiment. 

Den 25 decensber uppenbarade sig plOtsligt dr Ott6 Fleischmann bland 

tjanstaniinnen frin Gyopirptan I gettot. En god vin till bosom, Kiroly 

Saab& bade ddipre himtat honom ur gettot. 

Del vat underliga tider. Kiroly Szab6 clod i intim kontakt nsed Pil 

Sabi, nyibspartiets fOrtroendensan I poliskammaren. bade fOr lunge 

sedan varit scouter tillsammosas. Med hjilp av de legitinsationer, sons 

Szab6 erls011 iv Szalai, kunde ban Oka sig frill, och med en Oppen order, 

sons ban fib iv Szalai, bade han lyckats slippa ut Fleischmann. Szab6 

fikklarade, alt Szalai var benigen alt hliilpa de fOrtiiilda. Wallenberg 

gjorde inviindninpr, vilket kin vita ganska Diu att fOrsti. Han sane 

som villkor, alt flint albs, som flits bort frin Gyopirgatan, skulk be4rias 

110111 ett bevis pi Szalais gods vilja, pi hans beredvillighet och inflytande. 

Pi kviillen !abode dig voro de ocksi frigivns. 

Liter dells kant det fiirsta samtnantriffandet meant Szalai orb Wallenberg 

till sand i den under tiden itertagna legationsbyggnaden pi Gyopirpm. 

Med Smith blilip bade Kiroly Szsbd orb skyddslinprna her lagt 

beslag p1 bunt pi svenska leptionens rikning. Vid delta UM& side 

Wallenberg skrattande: 

— Jag be °Meet Molt over, att mina skyddslinpr skyddade svenska 

kgationen. Vilka dderl De svensk-skyddade judarna skyddar svenskarnal 

"Ateredivringen" saknade kke poinger. Den blonde Kiroly Szabo% soot 

bade fitt en legitimation 50111 statuktekdv kom I bil tilkammans med 

dr Fleischman upplik den lima backen till leptionsbuset vid %vie- 

139

gatan. Han vat klidd i tyroknailasa och ling liderrock — han sig 

precis. sum man skulk se ut pi den tiden. Han stag ut ur biles och gick 

direkt in i svenske ministerns arbetsrum, dir ban fans en samliag bernsade 

baaditer. llka han belt enkelt visade us. I grannvillan "befriade" ban 

journalisten Erna Kugel. som bade gamt sig dir. Banditgruppects 'edam 

hittade han ince — ban "arbetade" farmodligen i en tredje villa. 

Samba ropade in dr Fleisdunann till svenske ministerns rum, diir de 

vintade. tills polisen *allude. Men di farms det inte en bandit kvar, de 

bade skingrats far alla vindar. Och dr Fleischman meddelade per teiefon: 

"Vi bar itereravrat legationen!" 

Dews groteska situationer friskade upp Wallenberg. sum bade alt utpriiglat 

sinne far humor. Nurnera villa ban ails inte bar& talas om att uppge 

kampen. Han bad genast Saab!' komma till b000nt far sit saarast onlaa 

mnimantriffandet med Sulai. Wallenberg kastade sig med fiknyad iver 

In i strides. 

En mycket kritisk situation avervanns alksi iv derma lilk tramging 

— att 16 personer befriades ur gettot. en framing. sorn visade alt 

alit late Val' faliOrat - att det innu gick alt gam apt. 

DEN "FEGE" WALLENBERGS HJALTEMODIGA KAMP 

Den iota uppriktigt viii redogara for Walknberp verksamhet fir icke 

fartlp del Munn — vilket naturligtvis inte pi nigot vii fathoms' den 

modige 'Additives fartjinster att han pi grund iv ski impulsiva sinne 

list peps iv an visa pessimism orb mar in en ging tappade humiket, air 

han var diidstratt. 

Men bans kamrater Wide boaom redan vil. Vid Adana tiHfillen behlivdes 

late annat in alt gust skins, en spirituel' replik eller allra heist en 

aldrig si Men framging — I. ex. att en ette.4 minniska bade riddats — 

far sit belt blisa burl den dystra stimningen orb locks tram den gamic 

energiske ledaren. 

rarskOda bravurbandinpr imponerade alltid pi honom. Far honom 

sjiilv blev det cocks* till en sport act bluffa i vissa fall. Om ckt lyckades, 

sporrade det bosom i dapr till innu djirvare. lams riskablare riddningsbragder. 

ju dumdristipre orb ju farligare de voro, desto starre verkan 

bade de pi honom. 

Annu ett karakteristiskt drag i Wallenbergs natur vill vi pipeka. Wallenberg 

faddes inplunda iota nigon dadsfaraktande, tapper hjilte. Detta 

vista ban ockg. Sjilv Wade ban six oft, med sjihironisk &adrift far 

190

Irdieffbe d 5ind W. dads. Iwo 

"harkrank". han ansag sig kg Utan t yckan var han riidt1 4Ini itt ung.1 

[iv — med full rim Desto mer -tralandr iir det da. att han twit oat Italie 

iivervann denna medfiidda svaghet. alt denne "lege" man. niir del guide 

alt skydda andras liv bier den djarvaste. den sum atog sig de livsfarligaste 

uppdrag. Fullkomligt obniipnad miitte ban under ett imaginirt skydd de 

till tinderna bevipnade banditerna. Just dkrfiir var den 'lege" Wallenberg 

en av samtidens stiirsta hjiltar. 

Pfl Szaki, vilken trots alt han varit en framstaende pilkursledare. 

frikindes Iran varje anklagelse itch legitimerades av folkdomstolen. bar 

givit oss intressanta uppgifter um sitt samarbetr med Wallenberg. Hans 

skildring belyser klart den kraltanstringning. som Wallenberg utvecklade 

under de fruktansviirda veckorna fore befrielsen. och vilka belt gingo ut 

pa att ItMla de fiirfiiljda vid liv: 

"Den 26 december stannade en svensk kgationsbil utanfiir stadshuset. 

diir jag hide min iimbetslokal. Dr Ottii Fleischmann °eh Kandy Saab() 

kommo och hiimtade mig. I enlighet med ett fiiregaende samtal akte vi 

Over till avenaka lea:admen pa (;yopirgatan. XAr vi fora over Erzsibetbran 

bevittnade vi en skrickinjagande "Lichtspiel". bomber i kalastrofal 

191 

4

alit* regnade Over stades% och vi voro aisles Overtygade om att ocksi 

bron skulk en (antra( f. Jag bade tvi pilitlip poliser med mig pi dean* 

ard, villa seam enligt mina order ball vakt om Wallenberg. 

Walkoberg tog emot I den asiirkkgda legationsbygpaden. Han lorde 

as app I salaries i firsts viningen. I varje trappavsats stodo tvi svenska 

skyddslinpr med var sitt ljus i banden. Sikerligen visste de, att samtakt 

skulk bli idesdigert arks* fir dem. Man riktigt sig hur nynkne de voro. 

Jag bin bjuden pi supi, vilket jag emellertid avbajde. 

Redan haiku firklarade jag fOr Wallenberg, alt hen inte skulk firbeak 

med mig soot oificiell person, ban skulle betrakta mig son* via Ira 

hlpende kamrat. jag meddekde Moan, alt diverse legak och illegals 

pilkonband grasserade i Budapest och just ej valde sine vapen. Allis 

Ihr sviIvade earner& i fare, ocb eftersom situaionen vizlade frin den ens 

sekunden till den andra, miste vi sti I stands kuntakt med varandra. VI 

besdimde, att mk gode yin Kiraly Szabo skulk ho hos mig I en Wen 

skrubb I stadshusets skyddsrum och vara vir kontaktmen. 

Wallenberg frigade first om jag skulk kunaa bjlilpe bosom si alt det 

Maisel jag hitt av inrikesministern att attire tio prisoner Inn gettot 

skulk lama Andras till 100. Han iiireslog ocksi, att jag skulle följa med 

bosom till genet och Wheedle med dess ledare am del ant meta kritiska 

liget. Vi skulk lull betriehen sikra livsmeckls- och vattentillfirseln I On 

slut= gettot cob sins fir dens sherbet, som bodde I del Internationals. 

(Jag tycker, att del hr Wirt att airtime, alt air jag rekommenderade andra 

neutrals tinders repasentanter, soon sikte mig, alt iatenrenera andra 

*du pi samara ging som fir sine egna skyddade, nit de lad* besikte 

myodigbeterna, xi var Mien iv dem benigen dirtin utom Wallenberg, 

villas aldrig gjorde nips &skinned Indian skyddade och icke skyddade 

iiriäljda.) 

Etter mitt beak bos Wallenberg kom ban nistan diesels till mig 

stadsbuset, ja iblead Ire ginger pi en dig rich vi dirbandlade alltid i 

H.. Jag arrangerade pi bans =Malan ett sammantridande rued en 

iremsdende firtroendeman Isom wile, Or Erni Veins, som den 27 december 

kern med flys visteriiria. Vs* bade lilt I uppdrag iv Szitasi 

altar till "att Budapests skydd bleve efiektivare". Han bade en dokumentslikaande 

fullmakt, soar Cuba Gil Ark* under, och has bade skickats 

till Budapest sedan det bade kommit till regeriagens kinnedom att es bet 

strid cm makten utkimpades melba de kvervarande piker:area i den nu 

belt mariogade Medea. Men data skulk lassie late I si big grad ha art 

de av bekymma tyagda pilkonledarna, cm icke die Wehraracht i Budapest 

skarpt protesterat mold. ria Okayama upptridande. 

192

',Yakima vilk, att ocksi pilkorsama belt skulk ligna sig it Budapeds 

fOnvar ocb akta sig fik att vicka panik bland befolkningen. De fortsatte 

att mOrda och plundra. griilade med varandra och "diknde varandra till 

dOden". De ledande aspiranterna skater net den, som stod i vigor, Mir det 

llde nigot fetare byte. Men am nigon ging en trupp drog ut i f Orstilderna 

eller till fronten i stadens utkanter, iterviinde de skyndsamt, eftersom 

de voro avundsjuka pi de kamrater, som Ilimnats kvar ensamma om 

alit liUtfingat rov. 

Hitschkr, polisgeneralen i SS, vilken som politisk ridgivare i realiteten 

var de ungerska gendarmernas och polisernas verklige chef, beordrade, nir 

1 . m sig situationen, sin stillfOretridare att per radio slitta sig I fOrbindehe 

mod pilkorsarnas hOgkvarter i Sopron orb hegira att ansvarip prisoner 

nme till Budapest fOr art "Akre fortsittningen iv stadens fiksvar". 

Vid tiden fik Vajnas ankomst var det I (Orate band Kurt Herrmann, 

sem viDe tillviilla sig makten. Rettmann var en 40-irig, pifallande tyst 

man, 1. d. tjinsteman i en telefonfabrik, och den pilkorsledare, som iv 

Szihrsi andirtrotts den judiska utrensningen i Budapest. Han torde vats 

ansvarig fik de fiesta mord, som begingos I stades, under pilkorsregimen. 

Den judiska "utrensaingen" hide ban visseligen velat kiss pi en annat, 

Anon effektivare siitt. "Det hr synd att arbeta med deporteringar och instingning 

I getton", side ban. "Man skill belt enkelt utrota varje Jude, 

lir den frigan lOst." Deana order pv han ocksi till berilet i de olika 

pilkorshusen. 

Pi Wallenberp begiran fOrsOkte jag upplOsa denna massmOrdarliga. 

Mina poliser anbOUo ocksi lipns medlenunar awn ansvariga for 160 mord, 

men Ishtar, omedelbart befriades de. Ftir den sakens skull thimde Rettmann 

!nig till Odes. Han skickade ocksi dna bikUar med kulsprutepistoler till 

mitt imbetsrurn fOr att fiksiika ta kil pi mig. 

Men Annu en person vile DU buvudiedare, nändigen apotekaren Erich 

C.siky, som egentligen var iedare I Buda och kallade sia sill y fOr "Budas 

skydd". Men ocksi Imre Nidosi &Ss, Horvith, &Ake, Saridsi, Kezmann, 

Dines Bokor och ytterligare ett stort antal massmOrdare gjorde konkurrensen 

hird. Och samtlip bade egna fikband. Vajna Waite an ta ledsinges 

i sina Winder pi samma ging, som ban understadde ligornas mordisks 

planer och strivanden. 

Jag sarnmanfOrde Wallenberg med dr Vajna, som vid denim dd verkligen 

var herre Over liv och d6d, och som Hera digit bodde I ungerska statsbanornas 

Alit/ vid Andrissyvigen, hum han flyttade Over till stadshusets 

skydthrwn. Det lyckades Waht.therg att I tiers fall fi t. o. m. Vajna 

att interveners. Vidare horn Wallenberg I dirbindelse med Gyula Sidey, som 

u — new Weambog 

193

efter poliskaptenerna PM HOdossys och Viler Nagys flykt innebade en 

viktig position boa Budapest-polisen. Wallenberg vann Sideys bevigenhet 

till den grad. att jag, som representerade pilkorspartiet, i ming* fall med 

bans hjilp uppnidde gliinsande resultat. Sticky och Wallenberg farhandlade 

tiers gingar i min nikvaro. Dr Otto Fleischmann vu tolk vid dessa tillfallen. 

I en sidan farhandling deltog orb* Budapest-pilkorsarnas poliskommendant, 

Bela Kubisi, mot van farfarande Wallenberg vid detta tillfille 

skarpt protesterade. 

Den 28 december kallade generallajtnant Ivan Hindy, Budapests 

ungerska militara kommendant, Gyula Sedey till sig i hagkvarteret i skyddsrummet 

nere i tunneln. Till detta nunmantrade fiiljde ocksi jag off iciellt 

med, och jag tog med mig Kiraly Saabs!, far alt han sedan skulk kunna 

infonnera Watlenberg. 

Vi reste Over Kedjebron, som redan hide fitt vildiga bil, vilka dock 

betickts med Wider, si att fordonen kunde ta sig aver. Osynliga ryska 

hiigtalare skreko ut sitt standip "Ungrare, limn& tyskarna", varpi den 

populara schlugens "Du flyr forgives, du springer 'agaves" spelades — 

tydligen inte utan biavsikt. 

d samtalet riled Hindy tick jag tillfille att protestera mot, att man 

fortsatte att "fiksvara" Budapest. Pi Hindys order noterade en tjansteman 

delta i protokoll& Han begarde vidare. attt jag skulk ange mina molly 

fik deans protest. Jag svarade, att det vote ofarsvuligt alt lagp staden 

ruiner. Fiir iivrigt hungrade stadens befolkning. 

— Dee It ingen fan med Budapest, farkbrade Hindy. Font stir tvi 

personer grater om en Italy rails kan man barja att tab om besviirligheter. 

Denna slid fartjanar act straffas. och jag kommer ocksi att straits den! 

Pi delta svarade jag. att det at de oskyldiga. som fir lida. Ja. det lk 

virldens ging, replikerade han. 0th armed var diskussionen avslutrd. 

Kiroly &AO avlade omedelbart rapport far Wallenberg, pi vats begaran 

polistjinstemannen dr FIre3C Szeki, Kiroly Sub6, dr Fleisdsmann orb jag 

den flatten i bil ikte in i det slutna gettot. Nit gettoporten appnades blade 

jag mig fikflyttad till medeltiden. I fiksamingsbuset bittade vi endast 

ordfarando .sckreteraten, Mild& Gelleri, som pi Wallenbergs whin= vid 

iv& stearinlius avlade en rapport cm laget. Nit vi ban denna, talkie vi med 

Wallenberg till legationen vid Gyopirgatan, dir vi diskuterade. vad som 

vat alt era. 

Pi Wallenbergs begkran tog jag sedan upp kontakten med gettoridets 

indite, Lajos Stackler, Miksa Domonkos ocb dr Janet Nagy. Si kom den 

farbindelse till stind enligt vilken jag trots inrikesminbter Vajnas fathead 

kommenderade 100 poliser med tvi polbofficerare till gettot, far alt skydda 

194

detta. Vajna hide fore sin flykt visterut dragit in vaktrummet i gettot och 

fOrbjudit att poliser uppehiillo sig pi gettots omride. I Overensstämmehe 

med mitt samtal med Walknberg kommenderade jag ocksi poliser till det 

internationella gettot. Pi si vis tror jag, alt vi lyckats prantera bide 

gettonas sikerhet. 

Under deans lid svivade ocksi Wallenberp liv i annals tars. Nir vi 

*UP omkring tillsammans i bil i staden, kommo vi ut I ett sillsynt kraftigt 

luftungrepp, och den gingen var ckt mycket nara, att vi matt slutet. En 

annan ging styrde en stor tysk SS-bil i vild fart mkt pi kgationsbilen — 

del ir inget tvivel om att mandvern var avsiktlig. Pilkorsledare misstinkte 

ocksi, alt Wallenberg spionerade for de abierade och MU Mg med hem- 

Ng radiosindare i leptionsbyggnaden. 

I all synnerhet korsade WaUenberg Kurt Rettmanns mordiska planer, 

och niir jag varnade honom, svande ban: 

— Nej, jag sparar varken mig sill y eller min namnteckning. ju tier 

sum fir skyddsbrev av mig. dess tycklipre ir jag. 

jag gay mina bbsta poliser till %Valknbergs skydd, och nir poliserna 

kunde dra in i det internationeRs gettot, I det iv Wallenberg sum legationsbus 

beteckaade Titragatan 6 och I del med bap plank otngivna gettot, side 

Wallenberg, att detta Vat' bans livs stiksta diplornatiska framging. 

Jag gjorde Wallenberg uppmirksam pi alt den tyske SS-majoren Gottstein, 

sikerhetstjanstens divarande 'edam, vilken arbetade bredvid SSgeneralen 

Hitschkr och var huvuddirigenten I vane politiskt turgid terrorhandling, 

var en mycket god yin tin Erich Csiky. Enligt vad jag bade Rut 

bade de kommit Overens ant att lin Wallenberg "dirsvinna". Eftersom 

del vat friga am en mask diplomat, miste man emellertid git dU 

med yttersta fOrsiktighet. (Wallenberg berittade fik mig, alt Csiky, som 

ocksi betsade mig mot Wallenberg och som vid deans tk legenskap iv 

befilhavare file Budastyrkorna boll till i utrikesntinisterics bus, lade eel 

born i Wan tin honom, eftersom han pi Wallenberp anhillan blivit bilktad 

i Schweiz och utvisad ur kndet. Csiky var anstilld i en schweisisk 

firma. 

Leroly Ssabd bar berlittat, bun Erich Csiky en ging i ytterst Overlipen 

too viinde sig tiU Wallenberg och side: 

— NI gjorde klokare I att krypa net i en kallare in alt riskera Uvbanken 

file judarna. 

Wallenberg reste Mg upp och fikklarade, att efter delta var del fullkomligt 

()Wig alt fOrhandlinprna fortsattes. Han hann knappast avlipna 

sig, hum Csiky sade slutrepliken: 

— Den monism miste snarast mbjligt likvideras. 

193

Jag rneddelatle ocksi Wallenberg, art SS-majoren Gottstein vile tilllinPta 

BMWs irdking, framst dais ordfikande Lajos Steckler. Wallenberg 

satte dirt& gettoridets medlemmar under svenskt skydd, Stockier med 

familj tog han emot i legationens skyddade his vid 

Gottstein och Vajna ridskgo upprepsde ginger om budapestjudanuis 

Ode. Vajna gjorde ingen hemlighet av dens planer att transporters sarntliga 

skyddshusens invinare till det slums pttot, dir — som han sade — "oar 

dagen koznmer, invinarna skola utrotas med maskinpistoler". 

Overflyttningarna kin del inteniationella gettot logo verkligen sin barpit 

under de forma daprna I ;anus& Wallenberg uppmanade ocksl legationen 

pi Gyopirptan att tiinka pi, hur man sitarist majligt skulle kunna 

hindra planens realiserande. Vi kommo Overens om, att jag skulk alga till 

Vajna, alt pilkorsregeringen (Ore sin avresa bade fOrordnat att alla skyddade 

judar skulk skonas iv utrikespolitiska skal. Ants& fOrordnade Vajna 

i strid mot Ssilasis fikordning. 

Ocksi Wallenberg fihrhandiade I deans ands med Vajna, som kke vas 

orienterad i saken, eftersom ban under Ssilasiregeringens uppehill I Budapest 

innu inte bade tagit del i dessa Arenden. Med pitaglig motvilja gick 

han med pi Walknberp fordringar och avbriit den S januari skyddslinprnas 

inflyttning i det slutna gettot. 

Jag farbandlade med Wallenberg flan ginger i mObelmapsinet I killkren 

i leptionsbuset pi CUM" vats jirnportar endast Oppnades for 

lOsenordet "Nagy Duna" (Stara Donau). FOrbillandet mellan ass hide 

Whit silt hjärtligare. Vi diskuterade anti(' dagens hindelser och vad som 

honk eras vid en kopp te ellff en supi. 

Jag kommer ihig, nit vi fikhandlade en ging i kassavalvet i Fosterlindska 

banken. Wallenberg Oppoade valvets vildiga jarndOrr och side: 

- liar ni nigonsin sett en sidan skatt? 1 detta valv ha vi inte penpr, 

titan nigot mycket virdefulkre — minniskor. 

Och verklipn, pi hahnsickar eller pi bars golvet ligo hams skyrkklinger 

och sovo." 

(Det Ar inte underligt att de flydde till bankvalvet. Den 1 januari 1945 

lick Fosterlindska banken en Nadi( och Wallenberp chaufftir Teddy 

jobbigy dddades och Bets iv skyddslingarna grades.) 

Szalal berittar dessutom, att Wallenberg, si olta han benSkte bosom, 

med feberaktIg lver studerade den stora viggkartan, dir krigspositionen 

omkring buvudstaden vat beteckaad med wok Ileum (Deana karts 

gjordes after meddebnden Nu en observattk pi Basilikans tak. Men den 

10 Januar' tick vaktstationen dikuppe ado talks, varfik den upphiirde.) 

196

Wallenberg vu si intresserad av beligringens framskridande, att ban 

oaktat den stora farm i biirjan iv januari T945 begav sig till barges och 

dirifrin thU Gellenberget, dir ban bade innu bittre utsikt over Riida 

annins fnuntrinpnde mot Pest. Om denna expedition berittar hens 

ftiljeslagare fiiljande: 

"Granatsplittu fan artilleristillninprna pi Svibbegy fiillo ned alldeles 

nirbeten av bilen, men pi Walknbergs begiran fortsatte vi. I bikn befunno 

sig fikutom vi sjilva och chauffiiren Vilmos Langfelder ire gendanner 

rued kulsprutepistoler. Vi sutto puke tringt melkn de bevipnade gendannerna. 

Plötsllgt sade Wallenberg pi tyska: 

— jag kinner mig precis som en ging i Amerika, nir jag blev kidnappad 

av ett rtivarband, som utpressade mig. Men den gingen var mitt liv Ind' 

lute si botat som nu, fortsatte ban leende. 

Det var kanske ince alideles utan orsak ban kom alt jimflira gendermerna 

med de utpressande ganpterna! 

Froljes&waren fortsitter sin skildring: 

'Vie vagn var iven bortsett trio kanoneld acts annat knappast i 'sikerbet'. 

Ty Men var fiirsedd med ails mlijliga piskrifter °eh beteckningar: 

”Kurirtiiinst", "CD" m. fl., ja, mpen bade t. o. m. ett annat nurnmer 

bak in tram. Och nir vi legitimerade oss visade vi det, som passade bist 

just for tUlfillet. Flit pilkorsarna: "Kurirtjinst", Ric nuistema "Diplomat". 

Wallenberg anmirkte ocksi en ging att 'man horde ha sutonsatiska 

upp- ocb nednillbara nummertavlor och piskrifter'." 

Wallenberg lade naturligtvis star vikt yid at ban alkid var vilunderrittad 

cm liget vid fronten. Pi bans anvisning Mil man en extra pressavdelsing 

pi legationen sedan mitten iv september. Pressavdelningens ledare 

var Erna Kugel, en medarbetare i Ungerska Telegrambyrin. Frio gryningen 

till iingt in pi natten avlyssnacks elk majliga radiostationer, ocb det uppfanatic 

nedskrevs pi rnaskin ach skickades som radlobulletin till alla legsamens 

ledande personer. Ocksi vinsterpartierna lingo del iv dessa utomordentligt 

vikedigerade rapporter. 

Naturligtvis var detta mycket far* under en tid, di spridande av 

skriicknybeter var belagt med dtkIsstraff. Det verkade ensellertid lugnande 

pi dam, som sysselsatte sig med skyddslinprna, att via orienterade cm 

kriplipt och Rode arméns staking. 

197

PILKORSBANDEN PA MORD- OCH PLUNDRINGSTAG MOT 

SVENSKA LEGATIONSHUS 

Under de sista dagarna i december och fOrsta daprna i januari nbjde sig 

inte pilkorsarna med att tillfinpta minniskorna pi ptan utan de tringde 

ocksi in i de skyddade husen. 

Fikhillandevis lyckligt avlOpte anfallet mot leptionens bostadshus Revaiptan 

16 den 1 januari. Dess fOrlopp och Wallenbergs intervention 

framgir av det upptagna protokollet: 

"Den 1 januari 1945 pi fiinniddapn kommo tvi pilkorsare och pistod, 

att ett paket bade skickats hirifrin till Katona j6xselptan 21, saint ford. 

ride att avsindaren skulk utlimnas. Husets kommendant vigrade att tillnikesgi 

denna bepiran. 

Pi eftermiddagen vid hub/ fyratiden uppenbarade sig tre pilkorsare tillsammans 

med en polistjansteman i porten och fordrade att bli inslippa. 

Kommendanten dr Gyula KOvesdi och leptionstlinstenunnen dr Gyula 

Simon kallades net i porten. Or de fOrklarade, alt de icke kunde bevilja 

nigon att komma in utan legationens medgivande. Pilkorsarna visade sin 

Apnea order utstilld av "Wehrorderkommando", enligt vilken de bade i 

uppdrag an genomsOka hela Budapest for att se, var de kunde rekvirers 

livsmedel. Huskommendanten vigrade iter att slippa in dem. Under farevindning 

alt de skulle himta nyckkrna avligsnade sig de tre herrarna. 

varvid tvi skott avlossades. Episoden rapporterades omedelbart pr telefon 

till kptionen, frin vilken man rekvireradelp. 

Frin HoteU Berlin, som lig i grannskapet, himtade pilkorsarns fyra 

"Sturmleute", som stor.nade &Inca, skarn siinder Wen och tringde in i 

huset. Seism hittade man sex tOmda patronhylsor. Pilkorsarna tringde 

sedan in i luftskyddskillaren, dir invinarna befunno sig. 

Med revolver i handen och under skymford °eh isotelser jagade 

havaren minniskorna ut pi girden och beginie alt de tvi skulk utlimnas, 

som bade viigrat dem att komma in. Eftersom dessa herrar under tiden 

bade glimt sig, kunde man late finna dem. 

Befilhavaren sande under pktolhot tjinstemannen Wilhelm Terner mot 

viggen och uppmanade bosom upprepade ginger att avslOja de bids herrarnss 

gOmstilk. Di ban nekade, lit befilhavaren sitta bosom under bevakning. 

Samtlip invinare beordrades under bin och botcher att gi upp i vininprna 

nen harms ner ails viirdefikemil och Uvsmedel. Ordern filijdes, 

och en del av pilkorsanta genomsOkte huset och brat upp de stlingda dtirrams, 

en del genomsiikte det gepick. mom fauna I kilkren. Kvinooroos 

198

viskor och rninnens plinbikker genomsiiktes och pengar och virdesaker 

frintogos dem. Bland penningbeloppen kan nimnas 6.700 pengii. utgikande 

kostpengar, inbetalats samma dag. 

De samlade livsmedkn delades av befilhavaren i tvi delar, hilften gick 

till stormavdelninaen och hillier' till pilkorsarna. vilka senare ocksi behallo 

pengama och var ,Ikerna. 

Under hotelser -..andades enbkilda personer pa ett ytterst fiknedrande 

Under tiden bar invinarna emellertid kunnat sitta sig i telefonfikbindelse 

med Wallenberg. som fiirst skickar dit Kiroly Sabel. Denne kommer 

som "detektiv" och fikhandlar med pilkorsarna. som snart avlipna 

sig utan att ha fikorsakat skyddslingarna nigra personliga skador. 

Wallenberg anlinder nigot senare. Han har en gendarm frin ligret med 

sig, vilken ban rimnar kvar I huset vid Rivaigatan. \Agra dagar senare 

placerar ban ytterligare fern gendarmer i det narbeligna hotelkt. Dessa 

stanna dir tvi veckor under beligringen, de iro tjanstvillip och bra. Efter 

denna tid fi de order att gi ut i eldlinjen. Sedan dess ha vi inte Mkt nigot 

frin dem." 

Angreppet mot legationshuset Rivaiptan 16 ftirkipte, som vi ha sett. 

utan minniskooffer, kke minst tack vare Wallenbergs ingripande. Av eft 

upptaget protokoll framglr emellertid. att de matetiella skadorna voro 

• desto stiirre. Pilkorsszna beriavade legationstjänsteminnen och dens familjer 

hela deras penningfikmigenhet — en pi den tiden icke firaktlig summa 

oat 37.000 penes — alla livsmedel, fkra hundra konserver, minga 

fikemil m. m. 

Svenskhuset vid Katona kizsefgatan 21 stormades den 30 december klockan 

11 f. m. iv itta med kulsprutepistoler bevipnade pilkorsare. Alla hosets 

olika skyddslingar — ungefir 170 personer — blevo undantagsliist 

nedtvingade pi girden och uppstillda pi led. Bland dessa befunno sig 

sjuklingar och spidbarn. Dr Ferenc Farapi lyckades fly frin huset och 

skyndade till Titragatan 6 for att himta hjilp. Hr var en gendarmeriavdelning 

under befil av gendarmerikapten Bayer stationerad till "sven- 

*karats skydd". Kapten Bayer var kke villig gi med honom till huset 

Katona JOzsefgatan 21. Han sade, att ban inte kunde upptrida mot pilkorsarna. 

Han gay emellertid slutligen vika far Faragis stindigt upprepade 

anhillan och begav sig tillsammans med en gendarmerisergeant till 

Katona lizsefgatan, dir skyddslinganut just stodo uppstillda till avinarsch. 

Han gick tram till pilkorsamas gruppledare och tog ytterst "lawn" emot 

fikklaringen att skyddslingarna "bana" skulle till legitimation", varefter 

de skulle fikas tillbaka. Han var varken fOrvinad elkr upprird Over, att 

199

man taste transporters bort nyfadda spidbam till legitimation titan limnade 

synbarligen lugnad skideplatsen for den uppgift som ban si ogima 

hade itagit sig. 

Di pilkorsledaren kite var villig att upplysa om, vart gruppen fatties, 

beslat Farage att 1614 den pa avstind far att iaktta den och avligga rapport 

om, van skyddslinpma transporterades. For Ovrigt befann sig hela 

Farages familj i gruppen. Pi sidoptor faljde han transporten tram till 

**cle trognas bus" pi Andrissygatan. Han hide upp till leptionens kansli 

Jekaigatan I, dir ban pr telefon meddelade sig med kontoret i Tatragatan 

6 och beriittade vad ban sett. 

Frin Titragatan gick underrittelsen omedelbart vidare till Wallenberg, 

vilken genast skyndade tin utrikesministeriet for att beide de bortslipade. 

Frin utrikesministeriet telefonerade man si till armikirens kommendastur, 

dir man lugnade Wallenberg med att man omedelbart skulle skicka 

hem de borttransporterade. (Annekirens kommendantur hide verkligen 

skickat en officer till "de trognas bus", men inte hetet derma intervention 

kunde hindra hindelsernas ging.) 

Wallenberg gick direkt frin utrikesministeriet till skideplatsen. Om 

denna sorglip expedition berittat bans finjeskpre finjande: 

"Nit vi kom till Katona Jezsefgatan, hum vi huset tomt och utdatt. Men 

frin de runt omkring ligpnde skyddshusen och gula stjimhusen tittade 

farskrickta minniskor tram, vilka for en Iron stund sedan hide kint dodens 

vinplag i sin nirhet. Di vi tringde in i huset fann vi en pilkorskapten 

frin "Nemseti Szimonkira Szik' s — pilkorsamas domstol — och Mara 

iv bans underlydande. Pi Wallenbergs order tolkade jag bans ord: 

— Var Ira skyddslingarna? 

— I Donau, svarade kaptenen. 

— Vadat? skrek Wallenberg rasande. Han farstod avant titan svirighet. 

— Darter att de voro smutsip judar. 

Med den mannen kom bite ens Wallenberg nigon van." 

Niirmare detaljer am denna hemska farbrytelse berittar en iv dem, som 

lyckligt undkommit — fru Ferenc Farage: 

"Vi dirigerades till Andrissyvigen 60. I timmar lingo vi sti pi Orden 

innan vi en och en fardes upp I farsta viningen for 'farhae. Man tog ant 

ifrin oss (v'irdesaker, papper och frin kvinnorna viskorna). Sjilv hide 

jag fin ett sirskilt tillstind att ta med mig en barnvagn till min sex minaders 

son. Nu miste jag limn* vagnen pi girden och drevs tilisammans 

rned de &rip ner i 'dilates. Under aftonens lopp blevo vi in en ging 

200

uppmarksamgjorda pi, att de skulle bli ytterst svirt bestraf fade, som vid 

en ny kroppsvisitation bade virdesaker pi sig. 

Etter midnatt lingo vi order alt ligga iv ass vira pilsar, vinterkappor, 

hattar och skor. ifinnen skulk kli iv sig i bars skjortinnarna. 

Direfter stilldes vi upp till marsch. Till vir stora fOrskrickelse Wks 

en belt naken man in i vir grupp, vidare ildre kvinnor frin yin bus I bars 

linnet och med nakna totter. Redius tidipre hide 11 unp fiickor i gruppen 

uppfordrats sit gi upp i Owe viningen "fOr alt sada". De kommo 

lute in i vir grupp denna ging. Man side till oss, att var och en sons side 

ett ljud eller vid en eventuellt bombastpepp limnade plan fik att stiga 

upp pi trottoaren, omedelbart skulk bli nerskjuten. For Ovrigt skulk 1, 

flints till del slutna gettut. 

Gruppen satte sift i nirelse. Men vi mirkte snarl, alt vir find kke gick 

mot gettot, di vi la.jde iv till hOger vid Vihnos csiszirvigen mot Alkotminygatan 

och sedan vid Kossuthplatsen tog iv till vinster Over Nadaptan 

till Zrinyiptan, dir vi taste manna mitt pi plan Det van mOrk 

natt. Vi hiirde barn att pilkorsarna rikttade in femtio min friss gruppen 

framfik ass, vilka fingo gi fiire ass. Vi Ovrip rniste sti stills i den fruktansvinla 

kylan i timmar. Di vi !invade Andrissyviigen fann jag lute 

lmgre barnvagnen pi girden utan miste hela tiden bilk min son titt tryckt 

intill mig. Ett ungefir jimnirigt spidbarn bars omvislande iv modern 

och fadern. 

Over tvi timmar (Orli& under vintan. PlOtsligt stOrtade en man mot ass 

och skrek hOgt. Som vi senate fingo vets, var del den bekante skofabrilisten 

Brettschneider. Nit hau nidde puppen sprang bans son emot 

bosom, varpil en beryktad pilkorsare yid namn "CsOpi" aka ned deal bids 

infOr vira 

Ploisligi konuno alla de pilkors.re tillbaka, villa enigt uppgift bade 

fiiljt den form gruppen till pilot. De b8rjade att viska upprOrt ads gay 

oss sedan order att vinda am. Vi fOrdes tUlbaka till Andrissyvigen 60. 

Senate lingo vi veta, att tack vare Wallenberp intervention en "militir" 

formation iv den underjordiska rikehen bade kommit i bil tin Kossuth 

Lajosplatsen. Vika kamrater bade redan skjutits net i Donau. Minnen 

pi Kossuth Lajosplatsen bade fikhOrt sig om vad sons skett och fOrbjudit 

varje vidare avrittning. 

SA undgingo vi andra en siker dad, ty del kin betraktas som sikert 

att vir marsch lute skedde for alt vi skulk bevittna vita kamraters avdinning. 

Eftersom man lute haft tilkickligt med bevipnat manskap 

bade man belt enkelt sett sig niidsakad alt avritta ciii grupper. I Andrissy- 

201

viigen 60 fardes vi (first ner i killarrn och sedan upp i tvi stora War pi 

tredje viningew 

Den 31 december pi fanniddagen tog man in en liten gryta med bansoppa 

och farklarade att den endast var avsedd for banten. Pi kvillen 

Linde pilkorsarna nyirsafton under slots festligbeter och i den helgdapstimning, 

som ridde. lingo ocksi vi nigot alt its — ett halvt kilo 

brad till vat och en. 

Pi nyirsdagen besiikte en "Wore" oss. Han antecknade de sjuka och 

barmen och farklarade, sit vi skulk fa livsmedel och medkin i gettot. Liter. 

It kom en wig man till ass ocb meddekde, sit ban var den nya politiska 

ledaren I partibuset. Vi bade tur, side len, eftersom bans faregingare bade 

velat ge as; ett annat Ode. Han skulk skicka ass till gettot. Vi skulk bars 

uppfika ass vil, ty om vi kom hit innu en ging, si skulk vi inte komma 

kvande ut igen. Han brigade vidare cm vi gladde ass. Vi svarade i kar: 

— Vi — glider oss. 

Vi skickades si ner pi girden. Man brigade villut iv ass, som voro 

schweinre. Man bade tagit if rin ass alla yin pepper, men di jag farstod 

iv dens samtal, att kgationen skulk skydda ass cm vi yore schweinre, 

munilde vi ass son) sidana, fast vi voro svenskar. Pilkorsarna kink ass di 

ocksi till schweizarna, medan de andra transporterades till det slums 

gettot. 

Jag miste ocksi beritta att den beramde kemiske fabrikaren Gedeon 

Richter befann sig bland dem. som skatos ner i Donau. Av de unp flkkor, 

som i Andrissyvagen 60 bade tagits ut till "arbete", lingo vi aldrig Kira 

nigonting. Fore avtransporten till pilot uppmanades alla arbetsfitra man 

att manila sig till arbete I Andrissyvigen 60, i vilket fall de skulk "behandlas 

utomordentligt *vil". Mgrs. som bade fartroende far den nye 

ledaren, anmilde sig, bl. a. ocksi del andra spadbarnets fader. lnte belief 

dessa ha nigonsin kommit levande ur huset." 

Enligt det protokoll, sum ledaren av skyddslingrprotokollets avdelning i 

Titraptan 6. Andor Kopstein har fart. ha dr MiklOs Weisslovits, Ferenc 

Buchhalter, Jizsef Reich, P11 Resnyii, Liszld Kachin och Tibor Sebestyin 

sjulva hoppat i den isiga Donau innan geviessalvorna barjade smattra. 

Frio Zokingatan sinunade de ner och hjilptes till stranden vid Kedjebron 

iv pokier, som farde dim till poliskammaren. Pi dens anhillan lit man 

Mints en ambulate, som tank dem till svenska sjukbuset. Farutom oven 

nintsda bar innu fern penoner ur Donaugruppen anmilt sig, silks sedan 

tidigare lyckligen undkommit. 

I den= angeligenhet uppsakte Wallenberg &alai I stadshusets skyddsrUM. 

202

irt 11111...r•.rtrui■ ',ow fart I:, 11,4 

Om detta besiik har dr Zurcher. ?aim likztledes lommiit (lit 14 tala tom 

de grymheter. som begatts mot de schweiziska skyddslingarna. antecknat 

fOljande i den da officiella rapporten: 

"%id delta tililkile namnde hr Szatai. alt ocksii Wallenberg hade 

honom fOregiende dag och meddelat honom. att tri dagar tidigare 290 

skyddade judar shipats bort och skjutits rid Dorm. &alai hade ran Wallenberg 

alt omedelbart fór. sina skyddslingar frin de sky ddade husen till 

gettot. da endast den diir befintliga vakten. "poliser, gendarmer och en 

liten SS-grupp". kunde beskydda dessa minniskors liv. 1)ar tjanstgika 

endast ho pilkorsare. Han tillridde ocksik alt schweizarna skulk fonts dit 

eftersom Vajna givit order om. att liven skyddslingarna och de i legationerna 

levande judarna skulle placeras i gettot." 

I de fbrutrarande schweiziska skyddshusen Pozsonyiviigen 33 b-35 

bade den beryktade Traumavdelningen. som efter Tyska armins tramtriingande 

dragit sig tillbaka fan Obuda, flyttat in. Pa nyarsnatten shot. 

made dess medlemmar I berusat tillstind svenskhuset Ligradygatan 39. 

203

En lyckligt undkommen svensk skyddsling i detta hus berittade (allude 

cm del tragiska bindelsefOrloppet: 

'Omkring midnatt vaknade vi iv ett starkt bultande. Bottenviningen 

och fiirsta viningen stonnades iv pilkorsama. De gingo frin ligenbet till 

ligenhet ocb drevo minniskoma ur sins sinpr — oklidda som de voro — 

ner i porten. Fran dessa tvi viningar ha endast ett par sv oss kunnat 

ridda sig genom att pilkorsarnas ledare stannade i trappbuset ocb skickade 

endast ett par iv dna underlydande for att jaga ut invinarna. I Uinta 

vintages, dir jag bodde, kom en wig pilkorsare — synbarlipn en 'fahk' 

Aden, som vickt nips av ass men gay ett tecken till ass att vi skulk 

vara lugna. Ett par stycken japdes ut men kvinnor och barn och jag Limnades 

kvar. Vi hiirde hut han htigljutt anmilde (Or twist's: — Nu (inns 

det inte (lets. Napa riddade sig genom Whet upp till andra Ordain. 

Ocksi delta Milt den unge pilkorsaren. Han anmilde det late. Under tiden 

gado shenerna vadar de dittilb hopsamhde, cirka 60 personer, japdes 

Over till buset mitt anot pi Pozsonyivigen." 

Enligt skyddsliappntokollets uppgifter avrittades 21 svenska och 

2$ schweiziska skyddslingar. Bland dem befunno sig alla ildrar (tin 

pmlinpr till splidbarn: 

"Framemot morgonen shpade sig en pmmal kvinna — fru Kubinek 

— tinbaka och iv benne lingo vi Mira den sorglip sanningen. Ails vira 

bortslipwie kamrater bade martial.; vid Donaukajen." 

FOljande deg kommo de ftir att himta de bortslipades tillbOrigheter 

vilka de lito invinarna i de Owe vininprna transporters bort. Sown till 

den bortshipade advokaten Imre Weiss, som ocksi ridden iv den unge 

pilkorsaren, mike octal bin bort dessa saker. Han bade di frigat pilkorsarna, 

vad som hint med hans fader och var ban funs. Svaret 

"Han bar bars fOrts bait till ett lite arbete. Ni Ian vats lugn. Han 

kosnmer wart tillbaka." 

Nib Wallenberg tick hiira vad som hide hint, skickade ban filliesdormer 

till huset (Or att bevaka det. Sedan stlirdes hurts ISO invinare 

late meta iv pilkorsarna. 

For tivrigt OverfOrdes busets invinare den 4 januari till gettot. 

I huset Ligridyptan 48 b rekvirerade flatten mellan den 30 odt 31 dicamber 

pilkonarna his Obuda vininpr Pk tyska SS. De 44 masks 

skyddslinpr, som bebodde buset, nedskiitos. Bland deem befann hg Dena 

Nth, ftirestindaren Budapests mosaiska fiksamling, och bans belt 

•

familj. (Hans fru, dotter. hens nthg, lasarettstiverlikaren dr Liss16 Somogyi 

ach hens tvit Nimbus.) 

Skyddshapprotokollet berittar filijande om denna Rirbrytelse: 

'Vat 30 december 1944 uppenbarade sig nigra pilkorsare i huset. En 

del av invinarna i bottenviningen och fOrsta viningen Ri g*s boil, bl. a. 

lentil* Stern — Sindor Stern, fru Stern och dens barn Erssebet och 

Ens& Stern viz Overrabbin i Valence. De frin !nisei bortfOrda drevos ned 

tin Donaukajen, dir de avrittades. Emii Stern och bans syster Erssebet 

lyckades fly, sedan de fOrst mist bevittna fikindrarnas avrittning. Till 

dans olycka gingo de tillbaka till sin gamla vaning. Natten tin den 1 ii. 

avid keen* pilkorsarna tillbaka till buses och slipsde bort ails, som 

funnos dir. Det vat sanutuuslagt 37 personer — bland dessa (Or exam 

gingen Ensti Stern och Erssibet Stern. Bland dessa lyckades spa uad- 

Mown, bl. a. Emil Stern. Hans syster Wits &Nina ner i Donau. I otillriikneligt 

MUM horn Stern in i den refonnerta kyrkan vid Possonyi- 

Ages, die ham togs am hand av den dir placerade Wane arbetar- 

ltruPPINL" 

Skyddsliapprotokollet tor dessutorn fikevipt filijande svira fOrbrytelse: 

"Den 31 december triingde pilkorssoldaterna in i den iv ass skyddade 

Heinrich Stanpeb vining, Csicseri LisslOptan 17. Del lyckades Stempel 

att undkomma till svenska sjukhuset med en pnomskjuten hand. Han 

berittade alt ban med deans relativt !Wriest skids kuanat ridda sig upp 

ur Donau, media hens hustru och dotter funnit ridden i Roden." 

WALLENBERG I PILKORSARNAS ROVARKULA 

I Wallenberg brann en sikskild 11ga far hens trope och hjiltemodip 

arbetskamrater. Pi nyindagen antnaide man flir honom, alt en iv hens 

favoriter, skyddslingsprotokolkts Ring( flige medarbetare dr Peter Sugir 

bade fiksvunnit. FOrlitande sig pa sin legitimation som legationstjansteman 

bade ban pi nyirsafton begivit sig bent till Ridildrarna I Anima 

vol Magyarptan. Dikifrin bade man bortfOrt styli bosom scat fadern. 

Mir Wallenberg fitt klinnedom om detta i Hannincadgatan, tog ban 

Liss16 Hajnal med sig scat tolk och begav sig den 3 jawed ph morgonen 

till stadshuset. I skyddsrununet stikte han upp stadsbefilhavaren Hindy, 

Allen anellertid lute var antriffbar just di. Han kastade Mg di Over 

politeiverkommissarie Sidey. Innen man hunnit tolka Seder ord, bOrjade 

20$

Wallenberg diskutera med honom pi tyska. Den dramatiska dialogen 

nedtecknades iv Hajnal: 

Wallenberg: — Jag bar kommit i dens irenden, vilka ni hiller Unarm 

i gettot. Diir belinner sig 55.000 minniskor, som hr dibda alt do hungerckiden. 

De bar inte mat for men in en dag. De gir under om ni inte get 

dam nigot ate its. 

Sidey: — Vi kan inte heller ge de Ovriga invinarna livsmedel. 

Wallenberg Isom upptriidde ovanligt bestinnt ): — Let an line min sak, 

men ni hiller minniskor fingna i gettot, m it for Wpm& miste alltid 

slavigaren sonja, det bile ni veil. Jag viii hika hur ,t; tanker ordna livsntedelsfrigan 

(Or dam. 

Dena energiska upptridande gjorde djupt intryck pi Sedey som bikjade 

mamma nerviist. Under den skarpa ordvailingen promenerade till 

tandem beviipnade gangsters omkring i skyddsrummet. Med fikvining 

hOrde de den °Uncle mannens sharps ord. 

Mir Wallenberg sag, ate ban Ind* ingenstans kom med Sédey, skuffade 

ban demonstrative bort en ung man. som sate vid en skrivmaskin och side 

ill Hajnal.att ban skulk Mitts sig tier och skriva tier vad Wallenberg dikterade 

for protokollet. Hajnal satte sig, men skriva kunde ban inte. Wallenberg 

Abe aka* undan honom och satte sig sjhiv vid maskinen och skrev 

ett protokoll pi tyska, ett lingt och omfattande, vilket ban sedan lane upp 

Sitley. 1 delta protokoll faststiillde han, ate ban bade uppmanat myndighetenta 

ate sada (Or linmedelstillfOrseln till det slutna gettot och stitlide 

dam till ansvar am gettots invinare skulle di3 hungerdiiden. Fik alt a Mau 

Mane effekt uppmanade han Hajnal sit iiigga tier p rotokollet i portfOljen. 

Rest &rater Overgick ban till den andra frigan. Han meddelade Sedey, 

sit has au skulle gi Over till Viroshizgatan 14, dir befilhavaren (Or pilkonarnas 

militant beslagtagande myndighet hide silt site. 

— Kom IhIg. alt jag nu gin dit. Kommer jag inte tillbaka, si vet ni 

alt man kvarhaller mig. 

Sidey: — Mn hut kin ni tinka er, act man skulk rika en? 

Wallenberg: — Jag vet att pilkorsarna i fiirgar slog Schweiz' chargé 

d'af fakes. Nu vet ni alltsi ate jag gin dit, och om jag bite kommer tillbaka 

bar ni ansvant (or mig. 

Mid dessa aid svingde ban om pi klacken och gick till Viroshizpeas 

14 in i pilkorsarnas fikbrytarkula. Vid porten mottogs ban av vakter 

nted kubprutepistoler. De frigade cher bans namn mit adress, vilket 

Wallenberg punktUgt meddelade. De antecknade aUt och meddelade alt 

ban esdast kunde lemma ut mot uppvisandet iv ett skriftligt tillstind frb 

206

Frio porten gick de ner i skyddsrummet. Svagt thunmande ljus gay 

en spiiklik stimning it den bild, som matte dim. Gest*!ter kin undre 

ridden, blodigt slagna Ungar. torterade, fOrfOljda passerade revy, niir 

Wallenberg formade handen till en trait och skrek med tordanstimma: 

— Nidosi, Nidosi 

Ingen anmilde sig. Han sig sig ridliis omkring. 

Si bOrjade ban: 

— Kurt Rettmann ... Kurt Rettmann 

Ingen reagerade. Wallenberg vinde sig till sin kiljeslagare: 

— Kir kin man Ws Ora nigonting. Jag kommer vii ut pi ett eller 

annst situ, men hur gall ni komma ut? Dee ir bait att vi gir tillbaka. 

Vi gick upp mot trappan. Nir vi anlinde till porten si att vakten kunde 

hiira dim skrek Wallenberg pi tyska i befallande ton till Hajnal: 

— GA omedelbart till Hindy och vinta pi mig hos honom. 

Hajnal ferstod och sick med fasts Meg mot porten. Vakterna bade hart 

de tyska orden. Det ir miijligt alt Hindys namn ocksi hjilpte till alt slippa 

ut bosom. 

Rajas!, sora inte brydde sig om kirordningen, enligt vilken vim som 

heist kunde skjutas, som trick pi gatan titer klockan 5 pi eftenniddagen, 

stannade och vintade pi Wallenberg. Han vintade till halv sju — men 

(forgives. Allvarligt (wag fôr Wallenberg skyndade han tillbaka till Harmincadgatan 

for att anmila, alt nigonting synbarligen bade hint. 

Man MU som bist pi alt ridsli om vad som skulle glitas och ville just 

hegira hjilp per telefon, air Wallenberg uppenbarade sig vid hair ittatiden. 

Han berittade att ban ensam gilt tillbaka ner i klUaren och skrikit 

till pi dim pi nytt. Han ville till varje pus tale med Nidosi eller Rettmann 

cm Sugirs Ode. Men alit var forgives. Antingen var de inte dir, eller ocksi 

bade de glint sig. 

Med enetgiskt upptridande lyckades han komma igenom vakten och 

tick direkt Over till Sidey i stadshuset, dir han begirde att man skulle 

efterforska Sugir. 

— Men min mission var fargives. Den stackarn kommer man inte att 

(inns mar. 

Diirefter satte han sig Der och arbetade om det protokoll, som ban sjilv 

bOrjat *rive stadshusets skyddsrum front& Sedgy. Nir det var Ordigt, 

skickade ban Over det till tyska kommendanturen. 

207

WALLENBERGS HJALTEMODIGA KABIP FOR SKYDDS- 

LINGSKVARTEREN UNDER NAZISNIENS SISTA DAGAR. 

Wallenberg bombarderar stindigt yajna och befilhavande tyska gene. 

nun med brev, di ban nu inte lingre kan skriva noter. Vajnas titel viz 

"Dekgerad partifullmiktig a pilkorspartkts ungerska rOrelse for staden 

Budapests fOrsvar". I dessa brev ben ban att olika misshilligheter skola 

uodnsiikas och avhjilpas. 

Som tidipre nimnts lOpte det internationella gettot i bOrjan iv januari 

risk att evakueras. En mindre del schweisiska skyddslinpr i det intermadmen' 

gettot stOrdes emeUertid inte. Framför alit pivlip och portugisbka 

skyddslingar japdes in i det slutna gettot. 

Den 3 ;saved inlimnade Wallenberg en ny skrivelse till den tyske 

mllitikbefilhavaren, i vilken ban bin att denne mitte inskrida mot den 

planerade upplOsningen iv de internationella kvarteren. Den pi tyska avfattade 

promemorian lyder I Oversittning: 

Promessoria. 

"I Budapestgettot vid Klausaltorget bo ca 53.000 minniskor. Av dessa 

Ito &nu tusen sjuka iv underniring och ligp i de som sjukhus anvinda 

bostadsbusen. De fiesta iv ails dessa minniskor ha inga mackasser (Kb 

minga ha inp ticken. Gettot ir inte eldat. Det ursprunglip invinarantakt 

i de nu son getto anvinda husen var 15.000. Judarna bo ants& 

under betydligt simre fOrbillanden in nigon kategori ungerska flyktinpr. 

Naturligtvis ha de hgen tvil, mycket Met vatten och nistan inp ljus. Di 

inte alla fi plats i luftskyddsrununen, iro dadsfallen vid luftangreppen 

fikhrlandevis stikre in i andra bus I staden. 

ft papperet bar huvudstaden givit gettot en livsmedelstiUdelning pi 

knappast 900 kalorier per person och dig. Honvkl-soldaterna Ii ikon i dig 

3.600 kalorier per man och dig. Lipta tilldelningen ges I fingeberna 

med 1.500 per dig. Hirvid indite man bemikka, at' judarna i pttot niiste 

fikritta ant arbete, som fOrekommer i bushillet, liksom ocksi undanrtijtang 

iv ruiner, slickning iv eldsvidor o. L V. 

Av de utlovade varorna bar huvudstaden givit gettot endast en del. Si 

bar det t. ex. kke erhillit apt salt, inp grensaker och inget mjiil till 

matlagning• Endast I friga cm olja bar nistan beta den utlovade kvandteten 

levererats. 

Fik att hills de i gettot boende Judaism vid liv bar det Internationella 

Ms Levet ingripit och levererat en viss varunsingd. I dig tOrefinnas 

200

Sitgetan 12. ingitmv to • 

till det Alma gemt3 

144k:wrier. 

oes 

'gen, 

inga transportmiijligheter. eftersorn speditiirerna sedan i gar vagra alt 

ktaga sig nigra transporter. Genom de rekvisitioner. sum fOretagits av 

militiren. av andra officiella och icke officiella myndigheter har det Inter. 

nationella Rada Korsets lager smalt samman till den grad. all um ocksa 

transportmkjligheter fiirefunnoi. livsmeclelsproblemet i gctliil anda icke 

kunde kisas med tillhjiilp av dessa lager. 

Di inga nimnviirda kvantitettr livsmedel finnas i gettot. kr det ett fakturn. 

aft gettot inom ire dagar. d. v. s. den 3 jamsari kommer att befinna 

sig i hungertillstind. Gettig:: judiska befolkning kan inte skaffa sig sjalv 

ett uns livsmedel. eftersom den inte far Ilmna gettot. I denna situation bar 

kgationen fin veta, alt man bar für avsikt att dessutom (Ora framlings- 

14 — Nasal Wallenberg 

209

pilots invinare, cirka 35.000 personer, till tots till gettot. Livsmedelstikhillandena 

i trimlingsgettot likna dem i centralgettot. Vid en dylik 

marsch skulk emellertid inte ens del lilla livsmedelstiirrid, som finns i 

frimlinpgettot, kunna form med. 

Denna plan miste ur humanitir synpunkt betraktas som bestialisk ocb 

vansinnig. Del at icke Kungl. Beskickningen bekant, att en dylik plan 

nigonsin har realiserats av en regering i en civiliserad stat. 

Di Kungl. Beskickningen fiinnodar, att hair skildrade fOrhillanden 

miste leda till ett omedelbart radikalt ingripande iv den myndighet i 

Budapest, som i tOrsta hand bin ansvaret, d. v. s. berilhavande generalen, 

bar Kungl. Beskickningtia ansett det vara nedvindigt att fOrelagga befithavande 

generakn ovan namnda kW. 

Budapest den 3 januari 1945. 

Raoul Walkstherg. 

Kungl. svensk legationssekreterare." 

Wallenberg avsinde denna promemoria fastin ban frin alba hill erbillit 

Adana informationer, som kommo situationen att se fullkomligt hoppliis ut. 

Pi flatten den 3 Januar' tneddelade de i Titraptan 6 placerad.. poliserna, 

alt de fitt anvisninpr alt vans beredda under de tidiga morgontimmarna. 

Polisernas befilhavare gjorde ocksi skyddshusets expeditionsledare uppmirksam 

pi, att redan under flatten ett stort natal poliser bade stillts 

till OverinspektOr Tarpatakys disposition for det intemationelk gettot 

ffiljande dags morgon: man skulle van a beredd. Nigot var i garningen. 

Mer kunde man emellertid inte 

On del &rip rapporterar en av expeditionsledaink tOljande: 

"Vara telefonledningar bade redan skurits ay. Pi si sitt kunde vi alltsi 

inte komma I ackbindelse med centralen. Men tiden framskred. Vi beslOto 

alt skicka bud till Wallenberg i bankbyggnaden vid Harmincadgatan. Vi 

lyclades fi tvi gendarmer av den gendarmbetilhavare, som hg grad i 

svenska sjukhuset, och i deras sillskap gick virt bud. 

VI: utsande iterviinde vid tvitiden pi flatten. 1 tickan bade ban Wallenbergs 

handskrivna meddelande pi tyska: 

MiLKO 

I) Tyvin cmiijligt alt indra ordern. 

2) Ni borde be poliserna att i varje tall late ta mere svenskar i firsts 

transporten in del rittmitiga antalet. 

3) I natt skola de smi livsmedelstikrid tom tinnsas tOrdelass mellan 

• Gun nioØlgt Ink denna fifedelnbig eke I Milldam I si a A kuspordaneena Ire 

Idebereada. 

210

WeUmbergs bet, till 

Ik4;. 

9 

Pt L. e/ 

(144/.. 

9 pt. **L. J. An. y.....ans. 

SW- 

.t;. 

,A.1 

U 1.4.........:0.4trUvt. 

14z... 3. 

LL.. . 

Avil 

"fi 91 

3.-ta 544ts... • %AAA' aia.,1,404. 

le.6.4.114.4. 

-.q- 

-, A.. 4446 

.14. 

(.4 

694.4,74%.4, 1+fr 4:•144‘... 1.4 

4. • el.. 

%-44.4* 

44z-bf 

husen och inom husen mellan de olika invinanta. Folket kall inte lagga 

In sina saker i papper man veckla In dem i klider. 

4) Man skill meddela alla i frimlingsgettot, att legationen late lingre 

kin ge silt said och alt det slutna gettot blir omgivet av murar. Sannolikt 

komma alla majliga Ilyktingar genast sit flytta in I skyddshusen. Man 

kommer sit ftweskriva, hur mycket saker, som Iàr medfOras. men and Mr 

alla fathered* sig pi att ta med si mycket som 

Lycka till 

Rani Wallenberg. 

211

Expeditionens ledare beriittar vidare om vad sont Ilan& sedan: 

"Virt skydd bar alltsi upphOrt. Vi givo onast Midiga anvisningar till 

tjinstemannen odt tidigt pi morgonen skickade vi omkring feljande order 

till de olika skyddshusen: 

1) Legationen bar underrittats om. an de skyddslingar, torn aro placerade 

i husen i Pozsonyivigskvarteren. trots slums iiverenskommeher 

komma att OverfOras till centralgettot. led hinsyn till detta faktum inter 

kgationen, alt det skydd. tom den hittills bar kunnat ge. inte lingre kin 

2) Med anledning hirav uppmanar legationen sina tjanstemin och dess 

anhikiga att 'Coast gika sig beredda alt flytta over i gettot eller nigon 

annanstans. 

a) De livsmedel, torn befinna sig i legationens personalhus, skola omedelbart 

fOrdelas. Av det gemensamma fikridet skall tillricklig kvantitet 

for Ire dagar ev. nigot mer icke fikdelas. 

b) AUa lepttionens anstiUda och dens familjemedlemmar s kola genast 

pack& in sista taker silunda: I)e fardelade livsntedlen och eventuella egna 

livsmedel skola packas in. vidare nOdvindiga underklider och reservskodon 

och detta I sidan fikpackning tryggsick eller knyte) torn man 

kin hint pi ryggen. En eller tvi filtor bar kunna placeras i packningen. 

I stalk( for ett paket kin mad Ora i ordning tvi. Man miste 

stindigt tank' pi alt paketet tiler paketen skola gikas sã, att man skill 

kunna bins dem sjiilv lingre thicker. AIItsi tniste olika packning Oats 

fik fullvuxna, for pmlinpr och barn. Ocksi medicinfOrridet skill fikdelas 

och placeras i de enstaka packningarna. 

C) De taker. torn cite fi plats i tlessa packningar. skola liiggas in i extra 

paket tiler knyten och fikses med agarens namn. Likasi Awls de singklider 

och (Mar, Jam icke kunna taps med. bindas samman i knyten och 

farms med agarens namn. 


Kungl. Svenska Beskkkningens expedition vid Tatragatan. 

Sarntidigt bliejade vi sjilva mksi att packa samman. Vi togo fik givet 

sit expeditionen skulle bli den fiksta gruppen. I den stout nervositet orb 

det knot, torn radar i huset mirkte vi inte. att expeditionens ledare orb 

bast& medarbetare, Elentir Milkó. I fikbittringen Over att behiiva flytta 

till gettot, &kr enligt bans mening en siker diad vintade oss alla. tillsammans 

med sin familj begick sjilvmord genom att ge sig morfininjek- 

212

tioner. Nir vi upptickte det, var det redan for sent. Hans hustru och 

tvi barn diremot lyckades vi ridda. Milk& kropp begravdes pi det skyddade 

omridet diir den vilade till maj 1947, di fluniljen fOrde den till 

familjegraven." 

Den 4 januari bOrjade riverflyttningen iv de svenska skyddslinprna 

till det slutna gettot. Den bOrjade pi den jamna" sidan iv Pozsonyivigen. 

dir fyra svenskhus evakuerades. Invinarna eskorterades till genet. 

sedan de fullkomligt utplundrats. 

Den 5 januari bitrjade man med den "udda" sidsns svenskhus, men 

after tiers timmars °vim vintan ach konunenderaude hit och dit blev 

ingenting a med den frirebidade transporten. Etter dagar iv hArd kamp 

niddes det storartade resultat varom andra neutrals kgationers crkiv tala 

— intet dokument hirom (inns bland de kvarvarande svenska papperen. 

Dr Peter Ziircher, som vid deans tid i stilkt flit konsul Lutz bade hand 

om skyddslingsirendena pi schweisiska legationen, bar i protokolkt den 

6 januari 1945 avgivit en berittelse Over sins fOrhandlinpr. I deans sages 

om Wallenberg: 

"... Schweiziska legationen bar informerats om, alt hr Wallenberg 

fiirhandlat med pilkorspartiets nuvarande ledare, Kidosi, cm de under 

schweisiska kgationens skydd stiende husen med resultat itt transporterna 

till gettot uppskjutits 24 timmar..." 

Ocksi Ziircher uppsiiker Nidosi i killaren i 1'iroshilzipttan 14: 11.1n Lan 

emellertid inte tala med dame, varfOr ban vinder * till Szaki i stadshusets 

skyddsrum. silken enlist anteckningarna bl. a. side: 

"... Hr Wallenberg har firrhandlat riled dr Ernii Vajna och iyckats 

uppni 48 timmars uppskov ..." 

"Samtidigt". fortcitter dr Zirchers protokoll. "War Szalai om en pinsam 

episod. Enligt cad ban visste bade man under oaten skjutit med kulsprutepistol 

pi en patrull frin alt iv svenskhusen vid Katona Jdzsefgatan: 

Efter detta bade dr Vajna iterkallat det utlovade uppskovet och judarna 

ur svenskhusen skola transporteras in i gettot ..." 

Men Wallenberg lit late niija sig binned. Pi nytt begav han sig till 

Vajna. vilken ban iter fiirmidde avsti frin sin plan. Hirom vittnar dr 

Ziirchers protokoll iv den 7 januari. vilket handlar cm liknande fikhand- 

Ungar, iota schweisiska legationen fOrt. 

Protokonet siger bl. a.: 

"... Pil Sala rneddelar, att det hittills late lyckats bottom alt 

aktigt inverka pi dr Vajna i trigs em skyddshusen. Vajna stir I. n. under 

inflytande av en mycket radikal partitnedlent, Csiky, Iota lir ungerska 

regeringens fOrtroendeman i utrikesministerlet. De hammers& neutrals 

213

legationernas situation ir dun simsta tinkbara, ty partiet har deklarerat 

Riljande stindpunkt: 

1) Judefripms radikala lbsning. 

2) Nigra littnader medgivas kke titer episoden vid Katona Jizsefgatan. 

Varje skyddad jude skill silts* Rims till gettot. 

3) Legationsbyggnadernas exterritorialritt kin inte mer garanteras sedan 

de ackrediterade legationerna redan (Or hinge sedan uppmanats alt 

flytta till den ungerska regeringens site. 

I samband med punkt 3 yttrade Stalai alt man kunde viinta terroraktioner 

mot legationens medletnmar. Man miste ocksi rikna med busundersOkningar. 

Redan under dagens lopp kunde man rikrut med dylika. 

Vidare meddelade ban, ate dr Vajna vintade schweiziska kgationens represealant 

i utrikestninisteriet, dir han f. n. fOrhandiade med Csiky. Men 

Szalai gay ocksi det ridet, sit han under inga fOrhillanden skulk gi dit, 

ty terrorister hallo tiU i utrikesministeriets byggnad, varfik den personlip 

sikerheten ingalunda kunde garanteras. Samma rid tick ocksi Wallenberg, 

vilken guile Pra best i alt snarast miijligt Rirsvinna ..." 

I del feljande berittade Szalai — sager dr Ziirchers protokoll — att 

pilkorspartitis egentliga ledare redan bade limnat Budapest. Nlakten 

hide Overgitt i olika underledares hinder. Dr Vajna Rirsiikte att uppritthilla 

ordningen men till MIA av de ridande fikhillandena var resultatit 

ovisst. Endast tyska Wehrmacht befann sig i ett sidant lige, att del kunde 

skydda kgationernas exterritorialritt. Han ridde oss dirfik att vidtap 

itOrder i den rUttningen. 

Den for nirvarande i Trieste boende italienaren Giorgio Perlasca. som 

pi sin tid utgav sig for alt vana "spank chargé d affaires" och som si 

hjiltemodigt kimpat for de spanska skyddslingarna. har pi vin begiran 

givit en intressant rapport Over premisserna fik deans Overenskommelse: 

"Den svenska legationssekreteraren Raoul Wallenberg kimpade pi ett 

verkligt uppolfrande site ilk sins skyddslingar. Jag triffade honom den 

7 januari 1945 tillsammans med dr Peter ZUrcher, schweizarnas representint 

i stadshusets skyddsrurn. Vi kommo tivenms om ate lag fikst skulle 

gi in till dr Vajna. Efter met in tvi timmars diskussion, under vilken jag 

bl. a. hotade mad repressalier frin spansk sida, tillic han att de spanska 

skyddslingarna lingo stanna pi sin plats. Jag var fullkomligt uttrattad, 

air jag iimnade honom. Jag meddelade det resultat jag nitt, nir jag 

trif fade Wallenberg orb TArcher, som vintade utanfOr. varpl de gingo in 

och tillkimpade sig rut for sins skyddslingar all stanna kvar i de internationtlla 

kvarteren. Ingen fiketridde emellertid de portugisiska orb pl ylip 

skyddslingamas intressen. Dena %Wes ocksi in i gettot," 

214

WALLENBERG RXDDAR DE SVENSKA SKYDDSLINGARNA 

GENOM ETT GENIALT SCHACKDRAG 

Ett brev till dr Erna Vajna visar hur Wallenberg tack rare en genial ide 

Rinnidde de hunpande pilkorsarr.a an lita Wailenbergs skyddslingar 

stating kvar pi sina platser. Wallenbergs ke y, som skrivits pi tyska, lyder 

i aversittning: 

Dr Erna Vajna 

Delegerad partifullmiktig iv pilkorspartiets ungenka rarelse far staden 

Budapests farsvar 

Budapest 

Haat bade Herr Vajnal 

Jag bekriftar hirmed den Overenskommelse, som vi i gar (rif fade. samtidigt 

som jag viii meddela, ate jag bar nseddelat H. E. svenske ministern 

Edra si ytterst ihkvirda ord om Sverige. Hans Excellens ber att genom 

nsig ti uttrycka sin star tacksamhet och fiirsikrar, att svenska legationen 

sin sida skall vita beredd ate under dessa svira dagar ocb i framtiden 

hjilpa de nadlidande ungrarna och alla dim som genom kriget rikat I 

svirigheter. 

Jag bekriftar hir nedan vir averenskommelse: 

a) net svenska sjukhuset stir kvar i frimlinpgettot. Vidare fi 3.700 

skyddspassinnehavare stoma. 

b) Legationen notenr faktum, att ett stort antal skyddspassinnehavare 

bar forts till cent ralgettot. 

C) Legationen skill sjilv lit. inventera de 3.700 skyddspassittnehavarnas 

livsmedelsfarrid °cis rum huskommendanten leverera de livsmedel till 

polisen, vilka kke aro nadvindiga far farsikjningen i skyddshusen de nirmaste 

tre dawns. 

d) Partikretskommendanturen Swat Istvinringen 2 shall fl order frill 

Eder. att inte ingripa mot de judiska tjinstemin. som fritt rika sig i trimlingsgettot. 

Krettkommandanturen skill vidare ft order act inte ingripa mot 

livsmedelstillfarsek till frimlinpgettot. 

e) De legatkesbyggnaders exterritorialritt, i vilka judisk personal uppehiller 

sig. skill blare respekteras in hittills frin paniernas side. Ni skill 

pi det strinpste farbjuda inning frin partiets underordnades skla. Deana 

order stall smnikilt riktas till Andrissyvigen 60. 

Med sirskild intoning skulk jag vilja framhiva denna del iv vlir Over. 

215

enskommelse, eftersom redan i gir ett nytt brott mot exterritorialritten 

begicks, I det sit pilkorsare iris Andrissyvigen 60 intringde i personalhuset 

Klotildgatan 3. som ir officiellt erkint som exterritoriellt omride 

och sum är kirsch med den iv ungerska regeringen of ficielit erkinda 

svenska exterritorialitetstavlorna. Pilkorsarna fOrde bort livsmedel 

detta bus. I dig ha iter honvkdsoldater tringt in och lagt beslag pi livsmedlen, 

sã alt legationspersonalen nu stir dir fullkomligt utan livsmedel, 

eftersom den redan till stiirsta delen bar fOrbrukat sins ransoneringskort 

och nistan ongiliigen kin erhilla nya. Dirigenom bar en ohillbar situation 

uppstitt. 

Jag bar fitt i uppdrag av Hans Excellens att med ails rnedel fOrsiika 

hindra sit sidana fall upprepas. Jag bee Eder dirfOr eftertryckligt. att Ni 

a Er sida fiiretar alit for alt hills tillbaka partiets brushuvuden. 

Jag begagnar Mallet alt uttrycka mina hist* lyckOnskningar fur den 

behigrade huvudstaden och Edert eget sidkomnuutde. 

'Sled utmirkt högaktning 

Raoul Welkitherg. 

Bedapest den 6 januari 1945. Legationssekreterare. 

Wallenberg MI alltsi Vajna varm med tillhjilp iv Danielsson, som 

naturligtvis kanske inte bade en aning om hela affiren. och besegrade 

bosom heft genom alt erbjuda bosom livsmedel. An en ging triumferade 

bans utomordentlip alskvirdhet och silhynta talang att bluffs. 

Betriffande livsmedlen rapporterar han fOljande: 

Herr Dr ErnO Vajna, 

Delegerad partifullmliktig iv pilkorspartiets ungerska rikelse 

for staden Budapests fOrsvar 

Arcade: Anmilan iv livsmedebfOrrid. 

Kungl. Svenska Beskickningen bar harmed Oran anmila, att Kungl. 

Svenska Beskkkningens till utrikesministeriet anmilda kontors- ocb pets°. 

nalhusens livsmedelsfOrrid icke Overstiger behovet for 30 dagar. Fik Ovrigt 

aro dessa fOrrid belt Kungl. Svenska Beskkkningens egendom. • 

Svenska Beskickningens sekreterare. 

Budapest den 6 januari 1945. Wallenberg. 

Ett brew med exakt samma innehill avgir ocksi till utrikesministeriet 

aekreteraren ministeriet Csiky"). 

216

• •••••ko, b .11 II". .

VI mist. Annuirka, att man I nkgra iv de skyddade husen noterade de 

livsmedel. soil Cannot; utiiver behovet (Or Mts. dagar, (Or att dessa NkuIle 

iiverliimnas till militliren. Till all lycka avhimtades emellertid aldrig dessa 

Uvsmedel och till slit delude man pi nytt ut dem. 

YTTERLIGARE STEG FOR All SAKRA DEN STORA 

SEGERN 

För alt undanriija risken iv an de Internationella kvarteren eventuellt 

snare skulle utrymmas vander sig Wallenberg pa nytt till tyska kommendanturen. 

Den 8 jonuari gir Lan i Andor Balop siillskap till Hotell Astoria, 

air Wehrmschtsstanclortkommandantur Gross-Budapest kr inryint. Hat 

iiverlimnar ban hiljande skrivelse: 

Kungl. Svenska Beskickningen aucropar sift senast skrivna fOrslag och 

Hillier sig att plipeka fhljande fakta: 

Konunpriket Sverige fOretrider som mandatir- och skyddsmakt Tysklands 

och Ungerns intressen i minga hinder i virlden. Kungl. Beskickoingen 

I Budapest bar fan sin regering erhillit uppdraget alt under silt 

skydd tap Mgr& tusen in inare med svenska slikt- tiler affirsfOrbindelser 

och far resa till Sverige tune dem med pass. Kungl. Beskickningens 

tjanstemin ha placerats I exterritoriella kontors- och bostadslagenheter, 

skyddspasstnnehavarna i -lirskilda hu g, som ma under legationens beskydd. 

Frio vederbOrande ungerska myndigheter bar legationen 'Or tre digit 

sedan flItt meddelande om, att invinarna i dessa bus skola ft stanna I sina 

hittillsvar-nde lok.der. Kungl. Svenska Beskickningen skali stirja far fOrplagnaden 

iv dessa tnanniskor. Legationen fOrfopr over en tjanstemannastab, 

som a: tillrickligt stor for att organisers detta. 

Coder nuvarande militara fOrhallanden I Budapest at emeUertid detta 

medgivande (ran ungerska myndigheternas sida endast effektivt, orn det 

ticks& godkiinnes Lin htipta tyska militira myndighet. 

Kungl. Besluckningen bar lakttagit olika symptom pi, att orannimnda 

avtal ban stalls och faktiskt bar starts iv oinvigda organ, radar Kungl. 

Beskickningen framstalier Riljande anhiflan. Kungl. Svenska Beskickningen 

bar tndast moraUsk pund utavandet iv sins mandatirfunktioner 

i ails binder 0^h Ukas& hir, om dessa pranteras iv de hiipta tyska militia 

och vederbarande ungerska myndigheter. Kungl. Svenska Beskickaingens 

aihlilsa gir dada ut pa: 

att bortfarandet iv beskickningens skyddslingar ur de skyddade husen 

218

mitte installas, eller om en sidan bortflyttning miste ske iv strategiska 

grunder att di beskickningen sill y mine fi genomfbra denna; 

att beskickningens kontorslokalers och tjanstemannabostaders exterritorialitet 

I fornattningen mitte respekteras och att de dinar bli delaktiga 

iv ett liimpligt och effektivt skydd. 

Raoul Walkaberg. 

Kungl. Svenska Beskkkningen. 

Vid det fiknyade tillstindet for framlingsgettots uppratthillande kravde 

Erna Vajna, att de neutrals legationerna inliimnade en komplett namnlista 

Over dent, som verkligeh voro fiksedda med skyddsbrev. Ocksl bostadsadresserna 

skulk vana angivna och listan skulk inliimnas till honom 

tre exemplar. 

Wallenberg anade med riitta. att namnlistoma behavdes for nigon ny 

nedrighet. Di man emellertid inte kunde fOrbigi dens* uppmaning kom 

han Overens med Szalai om att ban skulk lita gala upp listorna !nom 

fikeskriven tid och skicka dem tilkammans med ett brev till Szalai "fik 

vidare befordran till dr Vajna". 

Detta fiktiva brev till Vajna, som skrevs pi ungerska, lyder i svensk 

Oversattning: 


Herr Dr Erna Vajna 

Delegerad partifullmaktig av pilkorspartiets ungerska rtirelse 

far staden Budapests fOrsvar 

Budapest 

Mgt trade partifullmaktige 

Harmed bar jag /ran att Oversanda namnlistoma Over de skyddsbrevsinnehavare, 

som ho i framlingskvarteren, 

a) Listan Over de personer, som ha en gult skyddspass. 

1” Lista over de personer, vilkas pass legationen bar Overtagit fik anstikan 

om tyskt genomresevisum. Dessa inneha ett blekblitt "passkvitto" 

%nett med fotografi. 

c) En lista over de personer. vilkas pass kvarligger pi legationen tills 

formaliteterna ha ordnats. Dessa pencner farfoga Over en vit bknkett pi 

Aiken vtderbiirandes namn och skyddspzunummer Mr antecknade. Detta 

dokument Mr icke ftirsett ma! fotografi. Dokumentet her legatIonens stampel 

och pi baksidan en kontrolistlimpel med underskrift. 

I dessa listor ha kke namnen pi dent tagits upp, som farsvuunit elkr 

219

uttagits till arbete och utan kptionens vetskap kommit tillbaka. Men 

dessa ia rift aft — inom ramil for det iiverenskomna antakt — stanna 

kvar inom tie skyddade husen. \ 

Mindeririga barn fOrekomma ftiraldrarnas listor. 

Jag her er, Herr Partifullmiktig att mottaga fOrsikran om min utomordentliga 

hOgaktning. 

Recta Wallenberg. 

Legationssekreterare vid Kungl. Svenska Beskkkningen. 

Bilagor: 3 niunnlistor. 

Av cknna sammanstillning framgir att ivenska legationen synbarligen 

iakttog den stOrsta Birsiktighet sã att det tilàtna antalet skyddspass. som 

bade undertecknats av ministern, icke Overs •creds. Men i realiteten Overskreds 

del tillitna antalet visentligt genon. vita s. k. "Vorpass", som 

numrerades extra. Delta kunde emellertid ince aontrolleras. Dessa ftirseddes 

endast med en underskriftsstiimpel av WallenLerg och intygade endast att 

passfripn for vederbOrande yore under "utrecit .ing". Dessutom fiirekommo 

duplikat, san ails kunde LA, vilka Antal° cm dem, och slutligen 

gjorde den punkten i brevet, aft sidana, som kke voro upptagna I listen, 

men innelhade villgjorda fiirfalskninpr av skydds lass, ocksi kunde riddas. 

TRAGEDIN I JOKAIGATAN 

En fruktansvitrd serie av fOrbrytelser biirjade i gi yningen den 8 januari. 

Legationskansliet i JOkaigatan 1, vilket ocksi vs bebott av legationstjanstemannen, 

angreps av pilkorsarna. Redan de shta dagarna i december 

bade fkra Bin& gjorts. Den 29:e bade man siikt bortfika huskommendenten 

Lajos Turi och en av kansliets ledare, dr Bel:. Forp,ics, under (Orevandning 

att Ire av husets invinare skulle legitime .as. Forgics vat inte 

bemma, men Tun stipades med och sktits samma dig i Wesselenyigatan. 

Redan vid detta tillfille var del klart alt portv. kten Marosi, en pilkorssympatisdr, 

var angivare. Senare konstaterades ocksi, alt han under 

bela tiden fungerat sant spion fik pilkorsarna. Han var god yin med en 

plIkorsare rid namn Erdei, som utan alt ha riitt tirtifl gick omkring i 

SS-flimiksunifonn. Marosi "fikhandlade" med den is — side ban, "for 

alt bet& Turi". FOr dessa "bemOdanden" lit ban !kinks ett guldetui till 

Erdei som glva fràn skyddslinprna. 

Pi Wallenberp order berakades i b5rjan av jan cad detta hus iv fern 

220

filtgendarmer under ledning av en finrik vid filtgendanneriet vid narnn 

Szabd. Den 7 januari pa kvillen lit Szabd sina gendanner inte lingre 

tjinstgara. 1/1 svarade en polls och iv! skyddslingar (Kiroly Altmann 

och Robert Nlarkovicso for skyddet iv porten. Portvakten Marosi frigade 

pi kvillen den posterande polisen om ban skulle pra motstind om pilknrsarna 

komme. Polisen svarade med ett "tier. 

Etter midnatt anlinde ocksi pilkorsarna. Altmann rapporterade det 

till gendarmerifinriken. men denne var kke villig att gi ner till ponen 

och tilrit inte heller an Altmann gick tillbaka. Portvakten lit appna darren 

med tillhjailp iv polisen och supple in pilkorsarna. En del stonnade kilkren 

och drev alla skyddslingarna tillsammans. En iv dem, som var lam, 

Gyula Kalks. ned pi platsen. 

En annan grupp av pilkorsarna gick under portvaktens ledning genom 

bostiderna och samlade ihop alla dir befintliga minniskor. Ungefir 

20 lyckades gamma sig. men 266 personer fardes i grupper till pilkorshuset 

Viroshizgatan 14. 1)en starsta delen. cirka 180 personer, min och 

kvinnor, skiits rid Donaukajen och inne pi gatorna i staden. Fakta belysa 

trovirdigheten av ovanstiende anteckningar: 

PROTOKOLL 

fort den 28 februari 1945 i Kstngl. Stetonna Beskkhnisigens seeksk 

avdelnings lokater, Budapest 11Rdirdgen 22. 

Undertecknad ilinon Gosztonyi, tjinsteman rid legationens kansli i 

Titragatan, bodde tillsammans med sin farnilj i det far legationstjinsteminnen 

reserverade huset jOkaigatan 1. I samband med bortfarandet av 

leptionshusets invinare vill jag meddela faljande: 

Nigon dag i veckorna fare jul — jag kan inte exakt eriara mig tidpmkten 

— kommo pilkorsama till huset JOkaigatan 1 och sakte dr Bela 

Forpcs. (L'ppgiften summer inte. Detta kande den 29 december.) 

Han var emellertid inte dir och dinar farhandkde de med huskommendanten 

Lajos Totri. Senare kommo de tillbaka och himtade Turi till Hotel 

Royal under farevindning att ban skulk legitimera nigra dir befintliga 

svenskar, varefter han skulk itervinda hem. Lajos Turi gick ocksi utan 

averrock med till det angtvna stillet. Han kom aldrig tillbaka dirifrin. 

Pilkorsarna itervinde diremrt innu en ging och gine Bela Forgics, soon 

emellertid late visit sig i huset. sedan Turi Ilimnat det. Di numera ingen 

fanns, som kunde siirja for inkiip och farplignad I huset, hade husets invinare 

pi mitt farslag bildat en sjumannakommitté, awn skulle ombesarja 

221

dessa detaljer, tills Bela Forgics iterviande. Eftersotu ocksi jag tillhOrde 

deans kommitti hide jag tillfilk att iaktta att en i SS-uniform klidd markhirig 

och ungersktalande man ofta kom upp i kgationens kansli och anvinde 

dess telefon. Di jag frigade vem denr- var syarade man, att vi 

inte behavde vita rid& for honom, eftersom han So van a en frin eat 

arbetsliger flydd jude, som Hera av dinstemannen pi leptionen kiinde, 

bl. a. Endre Szbrenyi. (Etter vad jag senare horde bade denne i SSuniform 

klidde unge man spelat en stor roll i hindelserna. 111 a. bade han 

synnerligen aktivt deltagit i plundringen ac husets livsmedelbliarid.) 

Pi fiirmiddagen den 7 januari visade sig pilkorsare i huset och nikte 

virdshusvirden Pil Trattner, som hade en restaurant i huset. De stilide 

till en star skandal pi girden och skreko art de inte kunde Milts at 

Trattner fikpligade judar, medan de, pilkorsarna sjalva, inte bade nigot 

aft its. Ocksi i killaren stillde de till stora scener. I huset speed sig en 

fruktansvird oro, i all synnerhet som man just derma morgon beriivat oss 

virt gendanneri. Pi si via kinde vi ass fullkomligt virniiisa. Efter fikmiddagens 

pilkorsskanda/ telefonerade jag till kansliet i Harmincadgatan. 

Jag begirde omedelbart hjalp huvudsakligen fiir art fit en tillrickligt star 

vakt I stillet for den, som kallats tillbaka pi morgonen. Detta lovades ass 

ocksi. Den nya vakten skulle skydda oss mot vane angrepp, side Man, 

eftersom ju huset itnjuter exterritorialritt. I realiteten kom mks* den nya 

vakten vid middagstiden och alla lugnade sig. 

Vid ettiden pi natten vaknade vi vid skottlossning och skrik. Nigra 

pilkorsare triingde in i huset och avviipnade vakten under ledning iv "'Over- 

15jtnant " VörOsviry, sum van ifikd SS-uniform, vilken after vad det senare 

visade sig han ingalunda var berittigad att bars. Han var Overkypare pi 

Kik Duna-baren. Hur de lyckades komma in genom den stingda darren 

och varfiir den bevipnade vakten sliippte in dam Or inte klart innu i dag. 

De gingo direkt net I killaren, din de avlossade nigra skott, si att panik 

utbrOt. De, som befunno sig nirnere, nuiste inom tre minuter bege sig 

upp pi girden. Stiirsta delen iv dam tniste halvklidda stills upp sig i led. 

I skyddsrummet lig den lame Gyula Ka1165, SOM bade svenskt provisoriskt 

pass. Eftersom han inte limnade sin plats inom den fOreskrivna tiden gaits 

ban ihjil pi art och stifle. Pi girden aviossades Hera skott, iv vilka eat 

traffade en titan flicks i br5stet. Hon limnades kvar orb kom senare till 

sjukhuset. 

De omkring 150, som jagades ut ur skyddsrummet, fOrdes till huset 

Viroshizgatan 14. De, som vistades I fOrsta viningen, fOrdes i en annan 

grupp till sanuna stille. Tillsammans med min kollega LisaId Bergida orb 

dennes maka pinde jag mig I ljusgirden, si att pilkorsaren icke marks. 

222

oss. Men nir jag mirkte att nun hustru och mina t yl barn, som soy i 

skyddsnunmet. hide bortfikts i den fiirsta gruppen. kap jag tram och 

stAllde mig i ledet. 

De gangsters, sum uppehiillo sig i Viroshiaptan 14 och som voro klidda 

i tysk uniform mat endast talade ungerska, bOrjade nu kroppsvisitera 

oss. Vira yiirdesaker bernyades oss under slag mei gevirskolvar och knytniivar 

resin i korridoren. Vi placerades i en yining fyra trrnpor upp — i 

JOzsas modesaiong — och stodo som packade sillar i tvi rum om ungefir 

.5 X 5 meter. Till att Idirja med tog man a y rninnen deras rockar. Etter de 

aura stringaste undersOkningar shipptes ungefir 20 personer, huvudsakligen 

Adana. sum kunde bevisa, att de arbetade it tyskarna eller sidana, 

sum bekinde sig sum kristna, eller sidana sum voro krigsinvalider. 

Det sammanpackade saliskapet i de tvi rummen stikdes var femte minut 

ay nigon pilkorsare elkr soldat I SS-unitorm, torn skarnde dem med 

skott i luften och hoteber om omedelbar avrittning, um nigra undangiimda 

virdefOremil skulk hittas Yid den fikestiende grundlip kroppsviskationen. 

Under sidana fikhillanden voro vi naturligtvis tvungna att Overiiimna 

liven visa allra hist undangiimda virdefikemil. Under tiden fiirsiikte vira 

viktare alt gika alit for att stilla till brik. Unp flickor &Blades upp, 

miinnen slogos pi niisan, gevirskolvar dansade over huvuciena, man sparkade 

oss 1 magen med grova stO ylar intik de Ovr:ga fruniljemedlemsnarna. 

Satntidigt anvinde man Sc griksta tinkbara ord. Man lyckades fullkomligt 

att injaga den skriick man isyftade. Fram emot middagen flyttades hela 

sillskapet Over i ett annat rum, diir man viinde ut och in pi vim fickor. 

Ftockar, pullover, handskar och scarves, sum man eventuelk innu late 

hide tagit ifrin oss, miste vi limns — vi lingo inte behilla mer in en 

nisduk, en kam och glasiigon. Ails bedivades sins papper, sum icke i god 

tid hunnit giimma undan dem. 

bliidrar Osamu:is med sina barn och mycket gamin personer fOrdes 

samman i en extra grupp. Dessa — sammanlagt 83 personer — fOrdes 

sedan pi eftermiddagen till gettot, dit de faktiskt ocksi anlinde. 

Samma dig, ants* den 8 januari klockan 10 pi kviillen fOrdes 30-40 

pawner i Iv* grupper, kvinnor och mm, vilka frivilligt anmilde sig till 

transport till gettot, men dessa ankinde aldrig dit. 

Den 9 januari klockan 10 pi morgonen ropade man ut Dusk; Bokor, 

hans hustru och dotter Zsussi, berOvade dem kilt ad slipple dem sedan 

iv nigon ofOrklarlig ankdning. 

Pi kvillen den 9 januari yid tiotiden kommo pilkorsarna och SS-mainnen. 

De befallde kvinnorna alt kin a y sig I ban linnet och &miter vanda sig 

mot vluen. 

223

Efter kvinnorna kalkdes likarna fram, sedan matmen over 60 Ir. Dessa 

maste kid iv sig i skjortirmarna. Saga unga min fyllde ut sillskapet si 

att ungefir 80 personer samlades. vilka bundos samman och eskor- 

(trades ut. 

Bland miinnen mime minga gã utan skor i bara strumpliisten eftersom 

dens skor hade fallit flagon pilkorsare i smaken. 1 denna grupp befunno 

sig bl. a. goddigare Erna Popper frin Oroszka. !sans maka. Kitty Gestettner 

och dens tvi saner. Hans saner, av vilken dim earn van 17 ir och den 

andra 14. kliddes av fullkomligt nakna. Pi dens moders fartvivlade Winer 

lingo de slutligen van sin fib. I denna grupp befann sig vidare averkkaren 

dr Erna Balogh, tjanstelikare vid Kereskedelmi Bank Handelsbanken 

Han bade lunginflammation °ea 40 graders feber. Da han befann sk i fruktansvirt 

tillstind. sedan en pilkorsare vid namn "Ocsi" tvingat honom at( 

dricka ett utrotninpmedel mot vigglass. bands han med stiltrid och sniiren 

vid sina grannar i ledet. 

Omkring klockan tvi pi natten kom "ledarebrodern" Lajos Tal till ass 

— vi var nu net mena in 26 — och sade, att ban beklagade vad som hint, 

ban kunde inte hjilpa det, det var tyskarna. som faranstaltat det hela. Han 

farstod. att vi voro oroliga Over ckt som farsiggick och dirt& bade ban 

kommit for att lugna oss. side ban. Vi som innu vont kvar hir skulle i 

morgon understikas och farharas, och cm alla Nipper voro i ordning, skulle 

vi faljande dig form till gettot. (Inte heller detta Mite halls. Det blev 

inget fads& faljande dig och under den tid sons faljde himtade man endast 

nattetid nigra iv oss men dessa (Cordes inte till gettot.) 

Just denna natt klockan ett kom en bestialisk pilkorskvinna vid minus 

Lujza Hay till oss tillsammans med en pilkorsare som kallades for "ingenjarsbrodern". 

Alldeles framfar ass studerade de intresserat fotografier iv 

nyss fiketagna avrattninglir. Ribert 81arkovics, som nyss tagit in lumina], 

satt med skummande mun p1 golvet i tamburen. Lujza Hay pekade pi 

honom orb hot jade skrika: "Den dir juden ville Kira vid mig, ban ville 

all mfg." Dikpi kastade hon sig Over honom orb slog honom vilt och 

besinningslast var hon triffade, innan hon sparkade in den bladande, medvetslase 

mannen i rummet. 

Diftefter kom "ingenjarsbrodem" in till ass orb farklarade alt vi judar 

Innu skulle kunna rid& vira tisk liv oat vi avslajade rika judar, som saint 

sk undan nigonstans, elle( om vi sjilvmant averlimnade vir undue:hada 

judiska egendom eller om vi sjilvmant averlimnade yin undangamda guld. 

Etter denim uppmaning anmilde sig fyra iv ass, scat takde cm, att de bade 

111got litet gold, scat de trivilligt stillde till partiets flirtopnde, am de i gengild 

befriades. Dessa svenska skyddslingar gingo tram till "ingenjOrs- 

224 

•

odern" och angivo far honom den exakta plats. dir de gamt sin guld. 

Sjilv insig jag att delta var en filb, i vilken han vile locks beta sillskapet. 

och gjorde en annat ferslag. Jag erbjad partiet hela mitt i arbete 

varande liretag inklusive dess inredning och varulirrid. vidare erbjad jag 

1.000 Louis'dor, som svenska legationen skulk utbetala som linen. cm man 

under dagen eskorterade oss till genet. "Ingenjarsbrodern" tyckte cm farslaget, 

han kunde etne'lertid ink gentx4t ge svar utan skulk iterkomma 

filjande dag. 

N fOrmiddagen den 10 januari rekvirerades "lyre starka karlar" for 

vedhugming. Ingrn anmilde sig frivilligt. Pa eftermiddagen itervinde 

de uttagna frin sin arbete, men de lingo inte komma in till oss titan 

stangdes in i rummet bredvid. Under natten lingo vi hiira av dem genom 

darrspringan, an de som himtats faregiende dig farts till Donaukajen, dlir 

de skjutits. Tyskarnas luftvarnskanoner bade spelat upp ibland dent flit 

var liken av de skjutna, torn de tyre "vedhuggarna - bade mast began. 

Nigra ay offren bade de kint igen, exempelvis dr Erna Balogh. lk bido 

si cm mat, eftersom de under beta dagen inte fin nagot an Ma. Vi lyckades 

skicka Over nigra kvarlevor till dim genom fanstren. 

Vi lingo bite heller flagon annan mat in de smulor och -oanviindbara" 

livsmedebrester, som Jena Stern, vilken tjanstgjorde hos pilkorsarna, 

lyckats ()locks ut ur de beslagtagna ryggslickarna. Vatten tick vi i en smutsig 

och kalkig spann, som vi !brut anvint vid stidningen av toaktterna. 

Pi *flown sate -ingenjarsbrodern" iter upp oss och meddelade an 

de fyra personer, sont &sunlit. var de bade sits guld, bade angivit falska 

adresser. Han gay dew ett grundligt kok stryk infiir vita (igen. Senate 

lingo vi vita, alt de hittat guldet pi den sagda platsen, de vile bara bite 

erkinna det. I gryningen den 11 januari himtades *ter de fyra svenska 

skyddslinprna, torn varit instingda i rummet bredvid virt. (Som det 

senate hat visat sig skates dessa tied pi girden till genomgingshuftet 

Kirolyringen 9, dir man bar funnit kvarlevorna eller dr Gyargy Paul, 

Erna och Istvan exitrom och Agi Pills. Man begravde dent pi manyrernas 

kyrkogird yid Dohinygatan. 

Eftersom man inte hamtade nigon as' oss p1 kvillen den II barjade vi 

hoppas. Den 12 pi kvillen diremot rekvirerades sex personer far arbete. 

Bland dessa befunno sig 'Mader FOldes, direkteren fiir Hamp- och linindustrin, 

generaldirektaren I fraexporten Zoltan Gmeiner, innehavaren av 

Gyula Molnirs kaideshandel, Istvan Molnar, Labs Hollander och Ervin 

Schwalb. Man sade dim, att de skulle bars stenar till barrikanerna och 

sedan komma Make. Tyvarr kommo de inte tillbaka. Endast Err in 

Schwalb, tom farklarade sig vent kristen och benagen alt intrada i Dads- 

is — /WM Wallesbovie 

225

skallebrigaden, mikdades inte. Med denna grupp slipades ocksi en greve 

Haller bort, vilken tillfingatagits och fOrts till pilkorshuset, emedan han 

bade druckit trots spritfiirbudet. be hide hittat bosom i ett skyddsrum. 

Greve Hallers lik fann man senate pi Apponyiplatsen. Om halsen bade 

han en tavla, pi vilken en rid pilkorsfraser hide skrivits. Haller begravdes 

provisoriskt pa den plats. dir han hittades. Ocksi de fern svenskskyddslingama 

i denna transport awittades hir och nu voro vi bars 13 kvar iv 

invinarna i jOkaiptan 1. Fyra iv oss, som bekinde sig som kristna, behaodlades 

sirskilt MI, tinge bo i ett rum (Or sig och kunde frist rtka sig. 

bet mans& som jag givit under de fOrsta dagarna, att man mot liken 

skuUe befria oss indrade jag si till vida. att R6bert Markovits galas) snag 

erbjOd pilkorsama ytterlipre briljanter fik ett virde iv 10 miljoner pens& 

Detta hinde den 12 januari. "IngenjOrsbrodern" avlade ett nytt kite och 

faststilkk en lid — ftiljande dig klockan ho — di vi skulk Li Overenskommeben 

bevittnad i nirvaro av en sjinsteman frin svenska leptionen. 

Han kom inte pi avtakd lid den 13 januari. Vi ansigo di all att ban 

vile vilseftira oss med lagner och falska hiften, och alt vi aldrig skulk 

komma levande diirifrin. Den dagen tog man verkligen ut oss till arbete. 

Vi skulle rolls bensin- och oljefat lings hela Viroshisgatan till den militir, 

sons befann sig i stadshuset medan de ryska ilygmaskinerna utan uppehill 

strtidde bomber Over den inre stades och lito sina maskingevir spela Over 

gatorna. Naturligtvis skyndade de pilkorsare, som eskorterade ass, frin 

port till port °di "tryckte" for bombangreppen medan vi indite fortslitta 

framit nsed vim fat i gains mitt. De soldater, som tryckte intill viggarna, 

Overtiste oss med fOrnedrande tilknilen orb hotade oss med gevir, am vi 

for ett Ogonblick stannade pi vigen. 

Vid vir iterkomst till pilkorshuset taste vi bins upp nigra sickar mj81 

ur killaren till en personbil, som vintade utanfik porten, orb fikst direfter 

Rig& vim vakter ass upp till vir fingsal i en iv de Owe viningarna. 

Uppe i glide viningen rule Mihaly Fodor herb y& sig livet genom att hoppa 

ner p1 Orden, men eftersom jag gick omedelbart bakom honom, kunde jag 

hindra sjilvmordes genom alt grips tag i rocken och pi si via hilla honom 

tillbska. lame I rummet utbrik panik och efter varandra fikslikte dr Bilint 

nth den ene iv brOderna Molnar ass kasta sig ut genom (basket. WWI 

dem miste vi iivriga hula tillbaka med vild. Under tiden bade "Iedarebender" 

Lajos TM kommit upp i viningen for att fOrhOra de kristna 

finprna. Niir han liter linsnade oss utan alt ha fOrhtirt ass, sprang 

jag ut ur virt fingrum orb tram till honom samt bad att han snarast matte 

fOrbOra mig, eftersom jag var "utlindsk medborgare". Han vat ytterst ftk- 

226

vinad Over min ovinfade entre och eftersom han var i god stimning. kallade 

han ner mig till kansliet i andra viningen. Hir betonade jag ytterligare 

att jag var svensk medborgare, alt jag bade ett fullt giltigt pass (provisoriskt 

pus) fOrsett med tyskt genomresevisurn, vidare all jag var tjinsteman 

%id legationen. vilket jag bevisade med mitt lyckligtvis bevarade rOda, 

med fotografi och Vajnas underskrift fiirsedda legationsintyg. Delta bade 

Wallenberg rted Ssilasiregeringens medgivande utgivit den 25 november, 

side jag, och sivil inrikes- som utrikesministern hide vetskap hirom. 

(Fastin jag late var fullt Overtypd om delta var jag tvungen att bestamt 

pistA del (Or alt uppni isyftat resultat.) 

Jag lyckades faktiskt Overtyp Lajos Til, si alt han supple mig. Pi 

middagen den 13 januari limnade jag pilkorshuset. jag gick direkt tin 

Harmincadgatan, till Fosterlindska banken dit en del av svenska legarionen 

bide flyttat. Jag berittade i konhet, vad som hint och bad, att man snarast 

mOjligt mine gOra alk (Or de Ungar. som innu befunno sig i livet. 

Tyvirr firklarade de, att Wallenberg lute Mope va r tillsammans med dim 

och att de ocksi h6H sig undan och late kunde komma i kontakt used nigon 

varken per telefon eller personligen. Ocksi de voro ridlbsa. De visste 

ingenting cm var Wallenberg hide gOmt sIg, de hide fOrlorat vane kontakt 

med yttervirlden. Eftersom hjilpen uteblev slutade dock Mihily Fodor 

ocb Ribert Mukovits som sjilvmiirdare — de hoppade ut frin fOnstret 

i femte viningen. Dr Arthur Saint, fru Istvan Pettyin, Zsussika Ssint6, 

Liss16 Molnar och haus broder GyOrgy mOrdades diremot." 

Frin pilkorsarnas Hirbrytarhila i stadshuset berittade Bela Fried och 

Rob Rides — efter Mirton Gosetonyis befrielse — samstiimmigt 161- 

Jude: 

"Efter Goutonyis befriebe voro vi barn 12. Samma dag fink de bort 

Arthur &Hint odi de tvi kvinnorna. Vi Ago dim aldrig mer, first efter 

befrielsen fann man dens Ia. Fran Andrissyvigen 60 Iiirde man arbetspUktiga 

— ocksi kristna kvinnor och min — till virt fingelse, dir man 

torterade dim och avrittade dim. Detta hinde ocksi med en Ungar, yid 

num Puskis, hens fru och hans fader och vidare tvi judar, som =Iantagits 

frin judelagarna till fOljd iv sins fOregiende militim flinjinster. 

Alla dessa *Otos pi Orden till huset PetOfi Sindorgatan 10. 

Man tog acts& in kristna van judiska anhOriga (blandiktenskap) avrilttades 

pi ort och Mille. De kristna benidades, men torterades. R6bert 

Siarkovits och Mihily Fodor hoppade ut groom fOnstret och hittades dada 

pi trottoaren. 

Frin ett bus i Gerlduiptan hlmtades 70 man in. did& alt de sides ha 

pot judar. De stilldes nakna mot killiarviiggen, tvingades pi kni medan 

227

de slogos med en piska, varefter de drevos samman i Hariskin — en grind 

i Budapest — dir de skeins ned. 

Den 16 januari fiirdes vi ails ner i kiillaren och slogos blodiga med 

pmmibatonger. Lajos Til befriade oss, fOrde oss en halv trappa upp, 

supple in oss i en vining och befalkk vakten aft inte slippa in nigon till 

oss utan haus skriftliga tillitelse." 

jenii Rides beriittar om det som !sande sedan: 

"Nu voro vi endast fyra — jag sjilv och min son och Zoltan Bin 

med son. De tvi briklerna Molnir och Bela Fried voro instingda i killaren 

pi Lajos Tih befallning tillsammans med de sedan linge dir fOrvarade 

fyra "kristna svenskarna". 

I det stora kaos, som ridde vid evakueringen, hade man tydligen 

dam sum voro i fingebet och undersiikningen av viningen en halv trappa 

upp hindrade Lajos Til genom att hdgt fikklara alt "ingen" befann sig 

dir. Vi herde springet nir man packade och orderna att bryta upp men 

vi fOrh011o oss tysta. Den 17 januari pi morgonen kom den beryktade 

pilkorsaren "Dddi" instOrtande i virt rum och fOrklarade art luften var 

"ren" — del fanns inga pilkorsare kvar i huset. Vi trodde bottom inte utan 

anade en fills men di kommo luftskyddskdaren och portvakten tiU ass 

och voro mycket hOvliga. Dessutom kom den ena av de "kristna" finpma 

Kronstein och di vigade vi ass tram." 

Bela Fried befriades — enligt vad hen berittar — under innu intressantare 

omstindigheter. "Pi kvillen den 16 januari fingo vi order", slier han, 

"att flytta Over till Budasidan. Lajos Til var benigen efter vim Overtalningar 

alt bite flytta over wan fOlja med de Overlevande fingama till 

den svenska leptionen. Men den 17 januari jagade pilkorsaren Lajos Kiss 

— sum sjilv med revolver tvinpde sin hustru Ove r till Buda — ut de 

fern svenska skyddslingar, som stannat kvar i killaren, Fried, Schwalb, 

Fleischer och brbderna Molnir tillsamman• med JenO Stern, sorn passat 

upp pi pilkorsarna. Marschgruppen ordnade Labs Tél si, art Schwalb, 

Fried och Stern samt ban silly gingo lingst bak. De hide kommit Omens 

om alt fly i rimpligt iigonblkk. Vid hornet av JOssefsplatsen — de ville 

ta vigen Over kedjebron — lyckades det de tre — Fried, Schwalb ock 

Stern — alt fly i mikkret. Lajos Til tvingales i sista minuten av sin son 

— en av de blodigaste pilkorsganpterna. GyOrgy Til — alt ftilja med 

dam." 

De skyddslingsr, scan kommo Over till Buda, avrittades dir iv pilkoesarna. 

Av de 280 invinama i det svenska legationsbuset Jikaiptan 1 

mOrdades 180. 

• 

22$

Hugo Wohl och LiszIO Hajnal skildrade hindelserna silunda: 

-Nir Lajos Turi och Peter Sugir hide fiksvunnit diskuterade Wohl 

ocb Hajnal, vad som nu horde gikas. Pi fikslag av tjlasternannen i jakaiptans 

kansli, Endre Sv5rinyi, besiikte vi den 4 januari i Carlton en bekant, 

som brukade komma till jOkaigatan. en SS-officer vid namn Varasviri. 

Varikviri stirjde for livsmedelsfOrsiirjningen i division Florian Geyer 

och bade for Ovrigt plundrat de jtsdiska affirerna for SS-gruppens rikning. 

Han tog emot ass tiled tebjudning, vid vilket alit tinkbart gott serverades. 

Alit farms dir, fast alla andra hungrade vid denna lid. Han fikklarade 

an han skulk undersOka vir sak. Han frigade, vad fik sorts vakt vi bade, 

nth erbliid SS-vakt till de svenska skyddshusen. Sam tack fiir detta begirde 

han ett guldetui kir sin chefs rikning, for sin egen del ville han 

belke ha si mycket pengar, som etuiet kostade.- 

Wail och Hajnal refererade detta (Or Wallenberg, vilken emellertid farklarade 

alt man titan att krinka neutraliteten kunde antap ungersk pollsvakt 

vid ett svenskt legationshus men kke nigon SS-vakt. Del kunde inte 

bli ml om nigot sidant. 

De uppsiikte pi nytt Viiriisviri pi Carlton och meddelade bonom, att 

ban skull. li, vad ban hade begin, om ban siikte upp dem. som bade fiirsvunnit. 

Vikiisviry side, att ban bade siikt efter dem ocksi i Buda. Han 

bade int. funnit dem. men bans WI hade fikstfirts iv (km skott. Han bad 

dirt& om en ny. He voro tvungna att lava honom en sidan. De kommo 

Overens om alt iter uppsiika honom den 7 januari klockan 12. 

Den Overenskomna tiden kunde de emellertid inte komma. Wohls WI 

lick en punktering. Hajnal skkkade did& en bankvaktmiistare vid namn 

Horvith med ett brev till Varikviri, dir ban omtalade, att de ej kunde 

komma. Han bad Viirlisviri att denne pi grund av de oroliga tiderna I 

Millet skulk silks upp dem i banken. Variisviri hilsade tillbaka, att ban 

skulk komma mellan 5-6 samma dig. 

De viintade !Weaves. Fiiljande dig lingo de hika cm transporten frin 

jOkaigatan och att Varikviri spelat en av de ledande rollerna. 

Dagen dirpi anlinde Viinisviri till Fosterlindska banken. Han bade 

med sig en kvinna, som ocksi var -fikftiljd". De visste emellenid am 

hemse alt hon van Viiriisviris vininna. Hon frigade dem. om de visste, 

vad som bade hint. 

Wohl svuade. att de visste del, och alt de ocksi visste alt VOrOsviri plipt 

de tillfinptagna. Delta fiknekade VOrOsviri och tog kvinnan ilU vittne 

pi att intet cot hint nigon av de bortfOrda. Baru och pmlingu hade Bins 

til gettot, de &riga hide uttagits till arbete — ocksi de skulk si =igneous 

fiiras till gettot. Han begirde etuiet och penprna. 

229

Wohl sick ner till Wallenberg i klillaren och talade om far h000m, vad 

Inn bade hart. Eftersom meddelande verkligen bade input om alt Bokors, 

Eider Sziligyi och ytterligare ett par personer hide frigivits och alt gruppen 

om 80 jpunlingsr och barn &Want till gettot, trodde man pa Vari3sviris 

berattelse, valor Wallenberg utanordnade 20.000 pengii i farhoppning att 

de lanske mdl shale hjalpa. 

Varisviri visade sig inte met orb fiirst efter Gosnonyis ankomst till 

banken lingo de vets den fruktansviirda sanningen on, vad som verkligen 

hint. 

Den 13 januari sago de Vansviri, nar han i berunt tillstind salt pi en 

i vild fart kiirande lastbils kylar_. En svar olycka intraffade och VariIsviri 

haannade pi sjukhuset, varifran hen sedermen flydde. Till farbandlingarna 

i processen mot bottom skrev han ett brev till farsvarsadvokaten, i vilket 

ban farklarade sig vats "oskyldig, men ands det trots delta Winn att fly". 

I Wien kande Hajnal igen bottom. Han utgav sig dir far alt vans portugis 

och levde pa slot Lot pa sin ravade farmligenhet, som ban likade genom 

svartabarsaf firer. Pa Basendiirferptan hide ban en ypperligt inredd 

vatting. Del var svart sit fl honom fast. Enlist wienerpolisens utsago Nesbitt' 

ban fly. Man slat tied honom Iran hustaket. 

Folkdomstolen bar under Ritz ordfarandeskap under tiers dagar behandlat 

pilkorsarna-s massmord. Domstoleas medlemmar, som voro vans vid 

itskilliga grymheter. rygpde tillbaka intik de omanskligheter, sons avskijades 

vid vittnesmilen. Gabor Csiszir, Janet Gyargy Til, kind Hajk 

och Link; Polesch hingdes. Dessa grymheter itergavs inyo. niir man farde 

processen mot "ingenjOrsbrodem" Lasz16 Andrejkovics och Lujza Hiy, 

silks man °dna hingde. 

De fiesta pymheterna torde ha begins av den flydde pilitorsaren Mild& 

Kovacs vilken slutlipn oda infinpdes. Del framgick alt 

Kovacs och Lujza Hay slagit sins offer blodip och briint deras bud med 

brinnande ciprretter, varefter de viickt sins avsvimmande offer till medvetande 

genorn art Ian het stearin droppa pi dem. Offren tvingades vidare 

sit such upp sitt eget bind frin golvet. 

Lajos TIl och "dadsbripdens" leclare Mihaly Baiog undkommo. 

Under en sorgegudstliinst den 8 januari 1947 avtacktes en minnestasia 

over de datbde martyrenta fan jakalptan I. De i lidninproa publicerade 

med svarta ramar flirsedda inbjudnin oare: till denna sorgefest lydde allunda: 

"Anhi3riga och de som kommit ur rned !Wet samlas den 11 januari 

1947 klockan 4 e. m. till en minnesta las avtaickande och till songeguds- 

230

tjanst i f. d. legationshuset Jakalgatan I. Denna hagtid Mlles till minnet 

iv dam, som bodde i legationshuset Jokaigatan 1 och vilka under tiden 

8-12 januari 1945 rnardades iv pilkorsarna antingen i pilkorshuset 

Viroshimptan 14 tiler vid Donaukajen." 

WALLENBERG PROTESTERAR 

Wallenberg protesterade mot bortslipandet av invinarna i legationshuset 

hos Nidosi, som vid denna tid var de bevapnade pilkorskraft rnas 

befabavare pi Pestsidius. och hos Kurt Rettmann i pilkorshuset pi 

Viroshisgatan. Narvaron av de tillfingatagna annu levande skyddslinprna, 

sons befunno sig 1 huset Viroshizgatan, hemlightills for Wallenberg 

och det fanns inte heller aingre ninon myndighet, som bade bensynctlgande 

att Wrings I enlighet med Walienbergs anskningar. 

"Besaket" I Viroshisgatan 14 beskrives iv Kiroly Saab!, silunda: 

"I porten stodo tvi vakter med kulsprutepistoler. Var och en, sons gick 

in, miste undergi kroppsvisitering. Till och med de 'brader', sons gingo 

in, miste — om de icke horde till butt — avlagga sins vapen, vilka de 

farst *ceding°, di de Bingo ut. Man miste gi Over en mark gird till kiillaringingen. 

I den valvformade kallaren gingo vi omkring bland idel gestalter 

frin undre virlden tram till ckt verklip skyddsrununet, dar Nidosi och 

bans salkkap hallo till. I det halvmarka rummet upptackte vi fikst Nidosis 

vininna, som hg pi en divan och it smikakor. Pi bordet, kring vilket 

Nidosi, Kurt Rettmann och fanrik Darabont sutto, brunno ljus kring en 

dadskalle. Niuosis salkkap farklarade, att de late bade en aning om 

fillet Jakaigatan l'." 

Kiroly Stalks berattar alt aktionen mot Jakaiptan var en hamndeakt. 

Man bade bvat pIlkorsarna pengar, som de Jett bade fitt. Viirasviri 

hide berittat far bosom, att "man farsakt att bedra honom. men att man 

gjort en dilig attar". 

Till farmin far dem, sons farts till centralgettot, farsakte legationens anstallda 

att interveners boa polisinspektar Lacsey, som uppehall sig i 

Virosbizptan 14, sedan hens kontor bade bombarderats. Han van 

en pnunal, utan tvekan godslniad man, Isom fiinvann boa tyskarna pi 

GeUertberget. Pi dennes begaran skrev Wallenberg faljande brev: 

231

Hrigvilborne Polisinspektik Istvin b3csey. 

T. f. regeringskommissarie fiir judarnas sanunanflyttning 

Budapest 

lberopande personliga samtal med mina kensliledare har jag iran alt 

Oversinda Eder en lists Over de personer, son kin ckt med exterritorialritt 

fiirsedda huset jOkaigatan 1. farts till A.oshizgatan 14 och senare 

till centralgettot och ber Eder, Herr Kommissarie alt (bring& si, att de, som 

iro upptagna i fOrteckningen. mine fOra , %;var till legationslokalerna i 

Titragatan 6 dir de kunna placeras. 

Jag ir Eder utomordentligt tacksam, Mir Kommissarie, for Eden. tillmikespende 

i denna angeligenhet och fikblir 

med utmirkt hrigaktning 



HUNIANITARA AVDELNINGENS CENTRALTJANSTEMAN 

UNDKOMMA LYCKLIGT 

Pi kvillen den 8 januari lyckades man befria de 156 skyddslinpr, som 

forts bort frin legationsbygpaden elliiivigen 2-4. En iv de fikfilljda, 

som utsatts for dessa pilkorsarnas vansinnesdid. bar berittat fOljande: 

"Den 8 januari pi kvillen klockan 7 var stimningen ytterst upward i 

killsren i legationshuset pi elkiivigen. De fiesta skyddslingar, som 

bade dragit sig tillbaka hit, lip redan pi sina halmmadrasser, air 

pilkorsare i svan uniform och armbindlar kommo in. I killaren kastade 

de sig over den judiska avdelningen. 1/e skyndade sig att Magna sig alla 

virdesaker. dessutcm en flit och en pils och grilade pi oss och 'kinds& 

oss hela tiden fruktansvirt med ord. som knappast kunna itergivas. 

Des var en miirk kvall, nir de anmodade oss att stilla upp pi led 

framfOr husviggen. Kort direfter befalldes vi att marschera i riktning 

mot Maria Theresia-kasernen. Vi knuffades ner for en tritrappa, som ledde 

direkt (ran gatan ner i en kallare Xär vi kommo tier, mottogos vi iv sit 

par pilkorsare. som pryglade Killaren var for Ovrigt full av pilkorsare 

— de fiesta berusade. Naar& koco p golvet i redliist tillstind. Om man 

tilifilligtvis stOtte till I/Alton i den stora tringseln. skreko de Mgt, att de 

judar, som knuffade till dem. skulk skjutas. Plundrinpn fortsatte ocksi 

hir. Men eftersom den late kunde vara effektiv i deans trinpel, kommenderades 

vi Alter upp pi gatan och miste stilla upp oss limp kasernens front 

mot Ferencsringen. 

Hirifrin ffirdes vi Over till Ferencsringen 41 och Mates in i en fullkomligt 

232

mikk Inks' i firsts viningen. FOnstren marklades ytterligare used filter, 

varefter stearinljus tindes. 

Vi delades app pi .re rum, de s. k. avklidningsrummen. Hotelserna fortsatte 

Ws man meddelade, att ala virdesaker skulk taps ifrin oss, si att 

ink &dram i Donau skulk ita upp dim. Det fanns ocksi sidana "briider 

", som viskade till oss, alt vi skulle limns visa sakes till dim "si att 

isle beta de stora lick dim". De skulk "fikvara" dim it ass. 

Pi at sitt Week tides — till vir lyric,. Ty medan vi vantade hann 

riddninpaktionen sittas i ging. Pilkorsarna pratade rned varandra am 

silken av dim, som skulk fiira ass till Donau. flit var mycket kilt och 

minorna kreverade stindigt dirute. Detta var fiinnodligen anledningen 

till alt partisoldaterna drogo sig for det "arbete". som de sonars med 

star entusiasm brukade itap sig. Nignt iberoparle, att de bade haft uppdrawn 

fkra digit i rad, andra fikklarade Minns:* alt de skulk tninstgika 

fOljande dig. 

Nagra iv ass fiirsiikte pita gillande. alt de kommit hit Mum 

"oskyldip", eftersom de inte vow judar. En moder och hisses lilla barn 

bade nistan lyckats i sins strivanden, di en partisoldat vinde sig tin 

banks ocb bOrjade friga ut del. Om de verkligen voro kristna, at skulk 

de Mminstone kunna trosbekinnelsen. Xven am ckt lilla barnet verkligen 

bade kunnat trosbekinnelsen, skulk det sikerligen inte ha kunnat rabbis 

app den i detta tilbtind — pojken var dkidsfikskramd iv mingdens skrik 

oris ovum. Han kunde inte ails. bkv sAvkl brunet som modern 

aligns. Det spekde ingen roll. var slagen togo, man barn pryglade pi. 

Then Iörtlit. Pliksligt mirktes emelknid att nigot var pi firde. Vi 

SAID first Kiroly Ssakis gestalt i den kinds "liderrocken". Vi visste att 

vira raddare bade kommit. Under Pil &skis ledning tringde en poiisstyrka 

kulsprutepistoler och handsranater in. I spetsen befann sig 

poliskapten Gyula Gyulai. Man bade fin order frin stadshuset an i saint, 

bast bege sig till vir undsittning och uppnanats alt vara skjutberedd; och 

i alarmbilen bade man rusat genom geom. Szaki stillde de nirvarande 

pilkorsarna till ansvar och fripde: — Hur kan ni bira it it at mot de 

svenskar, som haft till uppgift att fOrplika flyktingsma? 

Pi &totals order hides vi alla tillbska till VIIiiivigen. Bland ass bellows 

sig ocksi Lajas Stackkr, gettots kdare. scan den S januari bade flyttat in 

tinsammans med sin familj i leptionsklillaren. 

Pi Wallenbergs anhillan avligsnades de filtgendanner, som bearakat 

legationsbyggnaderna, och ersattes med pilitlipre politer, vilka rekommenderades 

av Saslal. Dessa uppritth011o ocksi vakten tram till 

233

DE SISTA KRAFTANSTRANGNINGARNA 

Den 10 januari skriver WaUenberg Annu ett brev till dr Errii Vajna. 

Han fir nimligen underrittelse om, att tvi iv legationens tjánstemin, 

Istvin Keller och Sindor Engelmann "fOrsvuonit -. Under beligringens 

fasor gick Wallenberg personligen igenom samtliga legationsbus (Szemilynakgatan, 

Klotildgatan och Army Jinosgatan) for att Overtyp lig om, 

att de tvi fOrsvunna late befunno sig i nigot iv dem. (Telefonen lungeride 

late Snare och andra minniskors liv 1lle han late siitta pi spa.) 

Sedan kan konstaterat, att de late funnos nigonstans, skrev ban fOljande 

till Vajna: 

Kungl. Svenska Beskickningen dilater sig binned att anhilla am intervention 

I fedjande Amide: 

Kungl. Beskickningens tjänstemin Latvia Keller och Sindor Engelmann 

begivo Mg i tjAnsteirende den 9 januari 1945 klockan 11 trio 

beskickningens tutor Many Jinosgatan 16 till ett annat iv beskickningens 

kontor. De bida tjinsteminnen ha emellertid varken anlint till 

det ifrigavarande kontoret eller itervint till Army Jinosgatan. 

Kungl. Svenska Beskkkaingen anhiller vikchamt att efterforskninpr 

efter de fOrsvunna mitte fOretaga; och att de, cm de skuUe antriffu, godbetsfullt 

mitte iterliimnas till beskickningen. 

Kungl. BeskicknIngen uttalar redan pi (Orland sitt tack for det 

virda tiUmatesgiendet. 

Budapest den 10 Januar' 1945. 


Legadonsackreterare. 

Frio den 11 januari Runes knew ett brev med Wallenberg' nom': 

Poliskammaren i distrikt V 

Budapest 

Herr PolisOverinspekttir Tarpataky. 

Tillhanda. 

Centrals iiverkommendanturen bar pi Beskickningens begliran kommenderat 

tvi polisvakter till Beskickningens lokal vid Harmincadgatan 6. 

Med blinsyn till, all det ir internationelh bruk, att legationsvakten ir 

permanent, anhiller Rung!. Beskickningen att den vaktpersonal, tom Hit 

nikvarande stir tiU beskickningens fikfopnde, mitte fi Manna kvar, efter- 

234

mm den ir vil fiktrogen med lokalerna och ' ginner beskickningens tjinste- 

min. 

Beskickningen svarar fik fikplignaden iv vaktpersonalen. 

Kungl. Beskkkningen uttalar redan pi fOrhand sift varmaste tack for 

tillmatesgiendet. 

Budapest den II januari 1945. 

Raoul Walintherg. 


Anledningen till detta brev var. aft pilkorsare den 7 januari hide tringt 

in bland de i Fosterlindska banken boende skyddslingarna. Jdzsef Gyiki 

och dr Escher voro ledarns. Trots Wallenbergs penonlip protester 

jade de vilja ut dern iv skyddslingarns, som de villa taga med sig. En 

broder till en iv bankens frimsta rylinstemin. en kapten, lockade entellertid 

ut de tvi pilkorsledarna pi "pier och hilide i dem si mycket alkohol, 

alt han fik tillfiillet avvirkle faran. 

Delta brev var Wallenberp sista skriftlip, officiella kontakt med pilkorsmyndigheterna. 

Ocksi ban taste nu fly, sedan man frin alb hill gjort 

bonom upptnirksam pi, att bans liv aldrig varit i stOrre fara in nu. Han 

kande dessutom endast konstatera, aft de innu verksztnnta myndigheterna 

befunno sig i upplasning. Anarki hirskade I staden. 

Wallenberg bade den 7 januari i stadshusets skyddsrum bett Georygio 

Perlasca, att spanska legationen skulk ge honom skydd for *gra diger, 

eftersom han bite kinde sig siker nigonstans an Snore. Han sig nu, alt 

pilkorsarna respekterade den spanska legationen. Han bade hart lit pilkorsarna 

traktade efter bans liv. Perinea stillde beredviliigt sin legation 

till Walknbergs fOrfopnde, men Wallenberg kom &Idris. Sedan den dagen 

nitfades aldrig Wallenberg och Perlasca. 

Den 10 januari kalbde Wallenberg Kir* Scab!) till Fosterlimiska 

bankens skyddsrum. Wallenberg meddelade honom, att han Onskade bege 

sig Over till ryssanta — skulk man lute kunna mina det pi ett skickligt 

sill? Kiroly Szabd Invade att undersiSka miijligheterna. (Dot r tydligt 

alt Wallenberg sysselsatte sig med tanken pi fikverklipodet iv en pm- 

?nal plan. I december efter Jul hide en intensiv diskussion forts i schwelziska 

leptionens bus vid Szabadsigplatsen. 1 den iv filmtande stearinljus 

belysta kretsen befunno sig di Schweiz' charge d'afbires Harald Feller, 

vidare dr Peter Ziather, Olken pi uppdrag iv konsul Lutz, mom bebnn 

sig I Buda, skOtte alla skyddslingsirenden, emigrationsavdelningens lettere 

kliklas Krauss och dr Wilhelm Kiroly. Wallenberg ink= sig ocksi till 

derma diskussion, vid vilken man behandlade frigan cm bur Walknberg 

235

nth Feller skulk banns ta sig Over till ryssarna fik sit informers dessa 

tkt fruktansvirda !lige, i vilket stadens invinare befunno Mg, ocb paskyndit 

stadens intapnde. 

Omedelbart efter deans diskussion den 29 december bliktade pilkorsarna 

Schweiz' charge d'affaires Feller tillsammans med dennes flistma 

baronessan Perinyi. vilka fardes till Andrissyvägeu 47, dir de behand. 

lades utomordentligt Ma. Etter detta var det inte Lingre tal am planets 

realiserande. Endast Wallenberg sys..ekatte sig innu med tanken pi den. 

Pi kvillen meddeiade Staba. att f m yna: natt Thakalyvagen. Han bade 

tale rned en god yin, en kapten. som likaledes tillsamman: med sin fru 

vifie ta Mg Over-. benne var benign att ta med sig Wallenberg och 

drones chauffar, ingenjar Langfelder som Wallenberg anskade. Sulk) 

meddekde, alt ocksi ban skulk komma med — han ville ernellertid vinda 

Maks titer en dig. 

Wallenberg tale& tinge med Hera obits personer cm detta. Man avtidde 

bosom emellertid (rim planen, som man fans ntycket iiventyrlig. Si 

bier det di ingenting av den. Han bade far avrigt kommit pi en ny idi. 

Den II Januar( kom Stabil pi nytt till Fosterkindska banken, varifrin 

has pi Wallenbergs anskan tillsammans med Wallenberg, Andor Being och 

dr Sindor Hahn ikte ut i bil MU Vichrigen 70. Wallenberg besakte de 

flyktinpr, som placerats bar och antecknade, vad som bebavdes far den 

planende bjilpaktionen. line ens den minsta detalj gick boom fikbi. 

Etter detta besak tug Wallenberg avsked av Kiroly Szab6. Han talade 

Gm, an ban skulk flytta boil (rim Fosterlindska banken eftenom bans 

situation bade blwit mycket °siker. Han bad Saba att denne mks& I fortsittningen 

skulk tillsarnmans med &alai gars alit, som kunde Ores i 

skyddslinprnas intresse. 

Pi kvillen den 11 jamnri tog ban waked av sins trognaste medarbetare 

i Fosterndska !makes. De fiesta av dem itersig bottom inte. Han fripde 

dam: 

— Mbis berrar, films det nigot ma, som vi has Pre? 

Man fikkluade enseimntigt sit nu kunde man lute langre pre nigondog. 

Efter derma Milking taste Wallenberg butt i sin bil tillsammans med 

Vilmos Langfelder. 

236

WALLENBERGS SISTA DAGAR I BUDAPEST 

Pram mot kvalkn den 11 januari tom Wallenberg med sin chauffir 

till Benczurptan 16, dir ckt internationella Rods korsets avdelning "T" 

arbetade. Avdelningen '7", sum bested iv nigra arbetspliktip, vilka 

utrattade transportirendena, leddes iv dr GyOrgy Wilhelm. Walknberg 

meddelade, att han Ivide for avsikt att tillbringa nigra dapr b .s. dim. 

Ankdningen viz, At ban lute Ilingre kande sig siker i den egna 

viningen, di rate blott pilkorsarna utan clash tyskarna traktade after bons 

liv, deb ansig han att VI:te distriktet, dir de befunno sig, inom ItOf t skulk 

rams av ryssarna. Pi si via skulk ban forint twan g upptap kontakt 

med dessa i skyddslinprnos intros.. 

Den 12 januari kom ban Innis en ging tin skyddsrummet i svenskbuset 

CUOivagen 2-4. Rik skrev han for slats gingen wsder sign skyddspass. 

Di man bad bosom Ridings de provisoriska pass, som utgingo den IS januari. 

svarade Wallenberg, att ban vat . Overtypd am, alt det viz °nacho. 

Han tog avsked rr.ed att sap, media ban visade pi de ruiner, soot vitt orb 

brett utstrackte sig omkriag dim: 

— Det ar ett historiskt Ogonblick. "1 Stalingrads ruiner", skrev jag 

under skyddspasen. 

Centralbyrins tjanstemin s.ip lute better Wallenberg nips mera ging. 

• 

Vi ha nava viktiga data cm Wallenberp slats dagar i Budapest. Den 

12 januari var Wallenberg fik slats gingen i stadshusets skyddsrum, dar 

ban talade med pilkonarnas fOrtmendeman, Pil SzaW, oilin g fir Ovrigt 

sedan juin% varit skyddslinprnas hemlip hjalpare. Enligt vad Ssalal 

senare bar beritLt, side Wallenberg fOljande: 

— Emalan jag inte Mope anser legationsbygpaderna tillrackligt sakra 

fir min person, bar jag flyttat Over till en god van. Dar kommer jag att 

avvakta befrieben. Eftersom ni flyttar tiU Buda, bet jag it van vinUg 

att tillsammans med Kiraly Sub!, hjalpa skyddslIngarna. Kam after Sodas 

befrkbe Over till leptionsbuset vid VUOivagen. Mikan far vi tilbammans 

tiU marskalk Malinovski, orb sedan tar jag en man med till Sverip orb 

presenters: en fik svenske kungen! 

Klockan bay fem pi eftermiddapo den 12 januari kom Wallenberg 

till schweisWus leptionen for att, som ban made, tags avsked. Has sakte 

upp Palestinaavdelningens ledare, bliklis Kraus:, som libanade data* de 

200.000 pane/ orb visas papper, mom Wallenberg bett bosom to band am, 

nib pilkonarna angrepo leptioeshuset i Gyopirptan. Han made till Krauss, 

237

alt ban skulle fOrsiika att komma over till '31alirtovski i Debrecen. Han 

hoppades, att dame skulle ta ernot honom vinligt. eftersom Sverige (Oretridde 

Soviets intressen i Ungem. och tillmatesgi bans Onskninpr, bl. a. 

alt snarast majligt upplasa gettot. ty dir avleda tier °cis tier minniskor 

frir varje dig, sofa gick. Han ansig, att om inte gettot togs genons en yttent 

swish ocb ovintad aktion skulk bide pilkorsare och tyskar kanske i slats 

minuten fanOka att nude dess inviaare. 

Detta var en av orsakerna till att Wallenberg omedelbart efter befrielsea 

beslat sig far att resa, trots de fullkomligt osikra fOrhillandena. 

Dr Gyargy Wilhelm och hens kamrater ha redogjort (Or de sista dagar, 

som Wallenberg tillbrinpde hos dim: 

— Den 13 januari benne ryssama yttersta deka av Virosliget- och 

Bennisrptan. Den ryske majoren Dimitrov Demtjinkov ryckte in i spetsen 

for sins soldater. Bela Rival, som fungerade som tolk, presenterade Wallenberg, 

vilken i egenskap iv svenskarnas charge d'af fakes behandlades 

med yttersta respekt. (Wallenberg visade ocksi sin pi ryska utfirdade 

leptionskgitimation.) 

Pi Wallenbergs begiran limnades tvi permanents vakter kvar yid det 

under Internationella Riida Korsets skydd stiende huset och kontoret 

Wallenberg tog sins nadvindipste saker med big ocb tillsammans med 

chauffiirea Langfelder och den ryske majoren reale ban in bakom fronthues. 

Ptroprna och portfaljen averrimeade ban till di Gyargy Wilhelm. 

BEFRIELSEN AV LEGATIONEN VID CLUMVXGEN 

Den IS januari nidde ryssama det bus pi elkiivigen dir centralbyrin 

vat larynx!. Det yar ett hus med tee ironer. Skyddslinprnas vakt funpride 

innu, media tyskarna pi plan gjorde desperate (crick sit 

med intensiv eldgivning uppehilla de framstormande ryssarna. Den svenske 

skyddsling. en arbetspUktig, sum tjinstgjorde sons portvakt, skyndade Yid 

bah ilyratiden ned till de &rip skyddslingarna, sons Riede ett ritt outbirdligt 

liv i marker och vintan. Han !wade tram leptionslilluven Istvan 

Ssicsi och farklarade, att 'trade tyskar, som dragit sig tillbaka in i pones, 

fordrade hjilp. Medan di Saks' gay fOrsta bjillpen, bade ryssarna tringt In 

trio Barougatan i den I killaren inryntda kontorslokalen. Tyska= drop 

sig tillbaka. 

Ea del ay skyddslinprna beslutade sag far att ligp sig och son i markret. 

Vid tvitIden gotten =ellen den IS och 16 vacktes de emellertid iv 

23$

ett fruktansvirt brak och din och mingder iv handgranater regnade net i 

skyddsrummet fan ruiner= ovanfer — tyskarnas sista hilsning. Killarens 

invinare vacklade tram i ett kaos iv murbruk, tegel och danun och top 

sig upp till Barossptan, dir ryssarna tringde tram. Samtidigt bjCido tyskarma 

kraftigt motstind i bitten. En fOrbittrad strid fiirsiggick Over VWvigen, 

meclan handgranaterna gingo som pi 1iipande band mellan de bida 

stridande parterns. Och mitt masa dent fiirsiikte de svenska skyddslingarna 

att skydda sig under bord och hahnmadasser och vad de hittat. 

Det vat trehundra minniskor — bland dem minp blivando mbdrar och 

ammande kvinnor. Packade lilt mill varandra, halvt kvivda iv den starka 

krutaken mitt i den rasande striden firsikte skydclslingarna alt befria 

sig ur sitt fruktastsvirda lige. I Dim 12 timmar pigick denna fruktansvirda 

kamp Over killaren vid Uflöivigrn. Maga civil' sirades. Etter 

nistan grinsliisa svirigheter lycksdes svenskarna alt komma ut till Barnaptan 

groom ryska linjen net i killaren till VIIiiiptan 22. 

239 

•

DET 1NTERNATIONELLA GETTOTS BEFR1ELSE 

Etter Elemer Milkóa dod Overtog Rezsii MUller personligen ledningen 

av expeditionen vid Titragatan 6. 

Tatragatan 6 sikjde ocksi under dessa svira dapr for fikplagnaden iv 

de cirka 4.000 skyddslingar, som annu befunno sig i f rämlingsgettot. Huset 

stod under skydd av en trupp pi 25 poliser under ledning iv polisliverlOjtnant 

Akos Csatio. 

Den 12 januari lingo poliserna order on aft lama de skyddade husen 

it sin Ode och flytta in i pilkorshuset %id Spent Istvinrikgen. dar de skull. 

vara beredda pi eldgivning. Reba Muller och Odiin Gergely fOrsOkte overlain 

CsatO an inte Raja ordem utan manna kvar hos skyddslingarna med 

sins min. OverlOjtnanten skkkade bort tre pilkorsvinliga element °eh 

takde sedan med de Ovriga om fikslaget. CsatO och bans min erh011o pi 

begiran svenska skyddspass. Polistruppen slog sig sedan net i friimlingsgettot, 

diir den stannade till befrielsen. Delta ga y en viss kinsla iv sherbet 

for gettots invinare. 

Pi flatten den 14 januari konstaterade poliserna, sit tyskarna sakta 

dragit sig tillbaka medan pilkorsama och eft polisregemente frin Debrecen 

h011 ironies vid Possonyivigen. FOljande dag fOrfRit under en fOrklarligt 

senriis skinning. 

Fram 'mot kvillen gick OverlOjtnant CsatO upp till en vakt och air han 

itervinde meddebde han, alt ocksi polisema dragit sig tillbaka till Buda. 

Man kunde inte belief se en enda pilkorsare. Rena Milner och bans kolleger 

lyckades Ovensla Csat6 att ban tillsammans med en rysktalande 

arbetspliktig, dr JOxsef Wirth, och tre poliser skulle fOrsiika ft kontakt med 

ryssama. Vid halvtvitiden pi mitten itenrikide Overliljtnanten utan 

poliserna och den tolkande Skarn. Han meddelade, alt han orienterat 

ryssarna om liget och ben dem upphOra med all vidare skottlossning. 

Ryssarna skickade honom tillbaka fik att han — sum bevb pi sins 

tqvgifters riktighet — skulle fika Over beta polistruppen ocksi. CsatO 

gick ocksi utan drOjsmil Over med sins femton poliser, vilka klockar. 6 pi 

niorgonen fOrde in ryssarna i frimlinpgettot utan alt ett ends skott 

Si lyckades alltsi befrielsen iv del internationella gettots invinare des 

16 januari pA morgonen. Det skedde utan nigot offer 48 timmar tidipre 

in den uppgjorda planen. (Nigra medarbetare bin Tatraptan 6 ging* 

siva dagar genre under Rena Miillers ledning till BOkeplatsen, dik de 

inrittade en svenskt sjukhus i Richard Sterns maskinfabrik. Dessutom 

startade de en utspisningsaktion Mr den fattiga befolkningen I Angyaliiiid.) 

240

W.41..LENBERG TAR AVSKED Al' SINA SICVDDSLINGAR 

Fiiljande deg, den 17 januari Ankom Wallenberg hell ovintat till det 

internationella gettot. Om de hindelser, som fiiregingo detta beskik har 

GykirgyIlOsi berittat: 

-Den 10 januari pa flatten Girberedde vi, Wallenberg. Lang&'der och 

/46 . Wallenberes bil for en lingre resa. Vi voro di i praget vid Museumgatan. 

Vi packade ihop livsmedeispaket och i bensintanken giimde vi en 

stiirre kvantitet guld och juveler. som Wallenberg Ale ta med sig. Vet var 

(raga om. alt ban skulk fare ner till Debrecen och sedan vidare till Sverige 

for rapport.** 

Enligt GyOrgy Wilhelm kom Wallenberg tillbaka i en rysk bil pi morgonen 

den 14 januari. I bans sillskap var den tidigare niimnda ryske 

majoren Demtjinkov. Han sade. alt han bodde pi Erzsebet Kirilynegatan 

och aft han kommit for alt himta sina saker tkappsickar och andra tillbilrigheterl. 

Dessa skulle hen ta med sig. ty han skulk flytta over till ryska 

hiigkvarteret. Han tog emot sin portfOlj iv dr Gyargy Wilhelm. I den 

befunno sig ocksi lVallenbergs 222.000 pengO. Han var pi gott hum& 

och gjorde lustiga komntentarer Over Liget. 

Den 15 januari iterkom den Alskvirde major Demtjinkov — enlist 

dr GyOrgy Wilhelm -- till kontoret vid Benczurgatan. Men denna Ong 

var ban engem. FA vir fOrfrigan svarade ban att Wallenberg enlist vad 

ban visste rest till hOgkvarteret. 

(Dr GyOrgy Wilhelm' vittnesniil tycks vara riktigt. Han bar emellertid 

misstagit sig pi datum. Dr Ferenc ZOld, Gyula Vig6 och Istvin Ridi, 

I. d. mediemmar i T-gruppen, ha vittnat, alt Wallenberg iterkom den 

17 jsutuari och alt Derntjinkov kirst anlinde den 18. Detsanuna bar 

dr Lisak$ Petki vittnat.) 

Den 17 januari &Mande Wallenberg tidigt pi morgonen, som vi ddigare 

sagt, till Titragatan 6. Om delta viktip heft* lita vi nips iigonvittnen 

beritta. 

Rend Muller berittar: 

'Men 17 januari tidigt pi ilorgonen kom till vir store Overraskning 

Raoul Wallenberg i sin bil till oss. Dr IAss16 Feta och en rysk officer voro 

med honom, vklare ingenkk Vilmos Langfelder, hens chauffOr. Wallenberg 

gick upp till kontoret i Uinta viningen ensam, utan fOljeslagare. Den ryske 

officer. som varit med honom I bikn. promenerade tram och tillbaka pi 

gatan beta tides. Wallenberg sade till adg: 

— Jag kommer nu att ma till Debrecen med den ryske tiverstelbjtnanten 

ss — miumbei 241

si att jag kin fi kontakt med bide den ryska kommendanturen och den 

ungerska regeringen. Jag hoppas kunna vita tilibaka ganska snarl. Jag 

kin inte sitra nagon exakt tid for min iterkomst. titers= jag inte vet bur 

binge jag behiiver stanna. Jag bet er att ocksi i fortsiittningen leda aktionen 

si sorn ni anser det vara b;ist. Skill jag limns nagra pengar bar? Hut 

mycket bealiver ni? 

Jag side honom, alt han skulk ge oss sit mycket. som han sjiilv ansag 

alt vi skulk behOva. Han tog ut 100.000 pengii ur portfiiljen. som inneh011 

en mycket slot summa pengar. kassiir Jaki Biri tog allot dem och kmnade 

ett kvitto. Jag at iivertygad cm alt itminstone 1 miljon pengii (Inns kvar 

i portfOljen. Nir ban tog :inked side ban fOljande: 

— late sant, ni vet ocksi, alt det finns briljanter och virdefikemil i 

Fisted:kid:4a bankens valv utan nigot som heist papper? 

Jag svarade. ate jag Untie till del och undrade %Pada ban frigade mig 

om det. 

— Jag vile bars pandas& er cm att ocksi ni at vittne till det. 

Eller besiiket, som varade omkring en kvart, gick ban net igen och for 

bort i bilen. Dr Lisa% PetO takde senate om for milt. alt det frin barjan 

varit meningen, alt ocksi ban skulle ha Gib med. Fiirst gingo de emellertid 

upp till bans bostad och pi bans moders entrimsa baser avstod has frin 

dams plan. Wallenberg tog avsked av honom och reue &Whin Whammans 

med sin chauffik Langfeider och den ryske of ficeren. Jag vii ocksi 

saga, att de viirdefOremil. som befunno sig i Fosterlindska bankens vat+, 

pi direktik Wohis begaran senate iiverliimnades till en tjinsteman vid 

svenska beskickningen." 

&kin Ge:gely vittnar om Wallenbergs sista besiik: 

"Den 17 januari loss Wallenberg ovintat till oss tidigt pi rnorgonen. 

Han uttryckte sin stora gadje Over alt man lyckats adds starsta dein 

iv skyddslinpma undan skrikkregimen och fOrklarade alt ban usage 

skynda sig eftersom bilen viintade nedanfik. Han skulk ma till marskalk 

tialinovski i Debrecen och till ungerska regeringen. Ham fikhOrde sig 

vidare cm bur befrkben bade tillgitt och cm skyddslinprnas tilistind. 

Han iiverlimnade en stare summa penpr och side, art vi eller biista flirmiga 

skulk sikja fik de vim eftersons ban inte kunde komma tillbska 

kin Debrecen flints ddipst an itta digit. Vi pratade ingot under newel/Jr 

en kvart, varefter ban avligsnade sig." 

Xnkefru Elerner Mikis och henries son Gyula MilkO viUnade bids aU 

Wallenberg bade kOrt beet frill eapeditionen i en ljusbli bill riktning mot 

Ujpest. Han var ikbidd sin sportkostym vid svresan. 

242

Frin expeditionen skyndade sig Wallenberg till det nigra steg dkrifran 

belkgna svenska -jukhuset. 

Symlornannen i sjukhuset Nil Nevi hat vittnat fiiljande: 

"Niir jag dawn efter befrielsen uppenoll mig i sjukhusets port sig jag 

Wallenberg komma emot sjukhuset. Han hade vi ii:ir mig frimmande 

be:-rAr i sin sallFkap. Jag skyndade mig fram till honom. hilsade och redogjorck 

i lonhet fiir sjukhuscts tillstand. AlIt del,a nande under en promenul 

pa Wahrmanngatin. 1 htirnet Av Livradygatan halkade Wallenberg 

den isiga trottoaren och foil. Nat han steg upp fick han syn pi tre 

gamin min. ! .orn kom ut ur porten bredvid, och fortiaonde bade sin gula 

stjaroor p.i Fig. )et syrtes. an han bade slagu tilr mete giet nonchalerade 

ban tullkomligt. Han risade pa stjiirnbararna och sade med strilande gon: 

-- Jag kr lIcklig 11 min mission andi nte varit fiirgkves. 

Han ifirldirde sig ytte:pre ow jukhuset. Jae ail* honom se :;in till 

Dtmaparkcafeet. (lir jag tog avs!:ed av harem. Nit h ii Meg in i bden sadc 

boa, aft ban skuhe fare direkt till Debrccen, men an beolidn 

sigam aft komma tillbaka sh, snarl som miirbe " 

43

WALLENBERG BEGER SIG UT PA SIN SISTA RESA 

Dr Liszki Teta ger faljande sammanfattande bild iv det sista sammantriiffandet 

med Wallenberg. Dr Petii var, som vi tidigare meddelat, en 

gammal god vin till Walknberg. Wallenberg stikte under bela sin vistelse 

i Budapest upp sin gamie barndomsviin och minim ginger besiikte han 

ocksi dennes fasnilj. advokaten Ertki Petii. som var en av det judiska 

ridets ledande mediemmar. Den unge dr LisziO Petii var iven officiell 

kontaktman melian judiska radet och Wallenberg. Om det sista sammantriiffandet 

berattar ban fiiljande: 

"Jag for min del MU mig giimd i Bulyovszkygatan. Den 17 januari gick 

jag Over till Benczurgatan 16 fOr att bibs pi mina viinner dlr. Dar triffade 

jag Wallenberg, sum kommit fik att ta avsked och hamta sins saker. 

Han hide rygpick och sovsiick med sig. Han sade att ban skulle ham 

pi iiven skyddslingarna p1 Titragatan innan ban reste till Debrecen. 

Eftersom jag ocksi ville besiika mina viinner i ckt skyddade kvarteret. 

satte vi ass i bilen. sem vintade utanfik huset. Del var hitt bans vanlip 

Studebaker. Den Mt ban vara kvar, eftersom ban inte swig den vita 

limplig (Or sidana curer. Ocksi denna vagn kiirde %limos Langfeider. 

Wallenbergs stindige chauffik. 

VilMOS Langfelder var en ung maskiningenliir bland de arbetspliktiga. 

Eftersom han bade lilt svenskt skyddspass genom sin svigers, Gyula 

Simon, svenska sliktingar, bade han pbcerats i ckt svenska kompaniet pi 

JOkaigatan. Senare kom hen till tIliiiviigskansliet. Eftersom han bade 

utonsordentligt star praktik som bilfikare blev han snarl Wallenbergs 

chauffór. 

Wallenberg lirde sig att uppskatta honons. Frin och med slutet iv 

december reste han stindigt tillsammans med Linglelder och i januari, 

fir Wallenberg flyttade (tin plats till plats, orb Ingest annan visste, var 

ban gimde sig, vat aUtid Langfelder med honom. dig orb nut. 

Langfelder bade blivit mer In chauffik. Han VOX privatsekreterare orb 

fOrtrogen medarbetare. Wallenberg blottade sins planer orb sina tankar 

lik honom. Langfe!der var en ordkarg, tyst miirmiska. sum aldrig side ett 

ord mycket till 'gyn. Hans nirmaste familj — en syster och sviger — 

Wade sista gingen med honom omkring den 10 januari, nib han tittade in 

till dim pi nigra minuter I leptionsbyunaden pi Rivaigatan. 

Etter det besiiket sigo de bottom late. De hiirde aldrig nigot annat (ran 

bottom, in alt ban stlindigt var tillsammans med Wallenberg. Han var med 

Wallenberg, nit dine startade till Debrecen tants digest eller betrielsen 

dos 17 jams& 

244

'Farutom Wallenberg och mig. fonsitter di Petia, fanns en di Istvan 

Ssabados i vapen. likaledes en arbetspliktig ur T-gruppen. Wallenberg, 

som var pi briljant humor. visade pi de motorcyklister, som ftiljde vagnen. 

En rysk motorcykel med en rysk soldat i full rustning kik& bakom 

honom satt ea annan bevapnad soldat och i sidvagnen en rysk officer, 

som titukrades lapitan'. 

— Dessa ir hitkomtnenderade fiir min diming, side ban pi tyska, jag 

vet late an det ir for att skydda mig eller far alt vakta mig. Jag vet 

inte cm jag it gist eller hinge. tillade ban. 

Nit vi sin Titragatan 6 gick jag upp tillsammans med Wallenberg i 

kansliet en balv trappa upp. air han fullkomligt oberard talade cm alit 

ban vile. Den ryske kaptenen gick tram och tillbaka nere pi ptan. 

Jag limeade Wallenberg en qund eftersom jag vile besaka en god vin, 

som uppebOU sig i det skyddade kvarteret. Jag talade om delta far Wallenberg. 

som viintat pi mlg mycket °Wig, och farebridde mig min ramming, 

eftersom ban vile ge sig iv =emu majligt. Dr Szabados stannade hoe 

sins sliktinpr i det intemationella kvaneret. Han kom inte tillbaka med 

Si startade vi di gemensamt hemit. Pi vigen rikade vi it far nigot 

mycket otrevligt — jag trot att det vat pi Vicivigen. Av en tillfillighet 

statte vi samman med en lastbil, som transporterade ryska soidater till 

franca. I den inre staden paging° striderna innu med stor intensitet. Efter 

sammanstatniern hoppade de ryska soldatema bojtande net frin vagnen 

ocb grilade vildsamt pi Langfeider. som de ansigo vita skuld till det bela. 

De vile is bosom med sig. Di kom ernellertid den ryske officeren pi 

motorcykein emellan och farklarade. alt del var trip om 'en utlindsk 

diplomat' nth I:odds& Langfe%der. Vi kunde faststilla att ens stinkskirmen 

pi vir bil bade slutdat g nigot, vilket emeliertid pi inlet via hindride 

vagnens drift. 

Pi vigen berittade tangle{der, att det enlist de ryslut faljeslagarna endast 

var en trip om dagar. nir Buda skulle fella. Nit jag biirde detta 

(Milan& jag, att jag lute yule ROA med till Debrecen, eftersom mina 

fbrildrar hallo 0- undan i Buda. Jag vile siika tqm dem si suet som 

mtipigt, eftersom di sikerligen voro oroliga far min skull. Pi veckor bade 

de inte hart nigot trim mig. Wallenberg farstod mig. Han kbrde ntig till 

hbrnet av Arenaviipn oeh Beacsurgatan. VI top ett mycket varmt larval, 

och jag anskade Imam alit ptt pi den under nuvarande omstandig- 

/seta verldigt iiventyrlip man. Dikeiter fiirsvann bikn ur min &syn." 

Si Unit dicker di Petiis rapport. Han vat alltsi den, sum sist takde 

245

med Raoul Wallenberg i Budapest. Fran det iigonblicket bar ingen sett 

bonom men. 

Redan i biirjan iv november bade Wallenberg infra sina narmaste medarbetare 

i legationens lokal pi Clkivigen framlagt en plan pi en omfatrande 

organisation, vilken skulle hjalpa de deporterade omedelbart efter 

krigets slut. 

Den 5 november bade han kallat Resski Muller till sig och givit honom 

i uppdrag att orpnisera den sockla avdelningen. Wallenberg meddelade 

honom samtidigt. att ban filajande dig skulle ge honom viktip och mycket 

fiirtrolip meddelanden. 

FOljande dig kallade han redan klockan 6 pi morgonen Miller till sig. 

Wallenberg bad honom. att ban skulk hemlighilla de meddelanden ban nu 

skulk fi tills kriget bade avslutats. Darefter side han. alt ban egentligen 

kommit till Unpm pi uppdrag iv War Refugee Board och att ban med 

dess medel utflirde sin understildsverksamhet. Daum pekunkra kiilk 

skulk ocksi sta tin hafts fOrfogande, nir kriget. som otvivelaktigt skulk 

sluts till de allierades favOr, cm nava minader natt sitt slut. 

— Det In min tante, side Wallenberg. alt man miste planers en hjilpaktion 

for tides efter beftielsen dl man i samband med ryssarnas inmarsch 

miste hjillpa ming& olycklip minniskor. 

Si bOrjade det. Efter nava digit framlade Miller sitt fOrslag. vilket 

Wallenberg diskuterade tinsanmans med de i denna altar invigda: Hugo 

Wobl, Varnos Forgics, Andor Balog och dr Pal Hegediis. Fran och med nu 

fraddes dagligen en ny idi. Man planerade och grubblade. andrade och 

farbittrade tills slutligen frapn var mogen fOr ett grundligt utarbetande. 

I slutet iv november gay Wallenberg Miller anvisning om an anskaffa 

en lokal, dir man ostOrd skulk kunna utarbeta detaljerna. lknna fans 

man i Fosteriandska banken vid Harmincadgatan, som i alla avseenden 

var synnerligen limplig. Byggnaden var ytterst stabil och fOrsedd med 

fikstklassip skyddsrum, med maw telefoner, pansarvalv och kassaskap. 

Centralen vol som vat fylld till bristningsgrinsen, var verkligen 

ftip limplig for ett arbete, som miste utfOras i lugn och utom rickhill 

ftir allminheten. Rena Miller och bans ninnaste rnedarbetare placelades 

i Fosterlindska Nukes. 

Wallenberg. som ansig att pilkorsarna tiler tyskarna kurde skim ftirberedeberna. 

fOrbjiid sins medarbetare att meddela nigot om denna aktion. 

Till sin vin Koloman Lauer i Stockholm omnamnde han emellertid saken 

i ett brev iv den 8 december 1944: 

246

Kiire Koionum1 

Jag fOrmodu MI jag late komnser att fi nigot ytterlipre tililille alt 

skriva till Dig. 

Dina sliiktinpr iro anstiillda vid leptionen och alla to Amu vid god 

kilo. Om andra personer kin jag Jute go Dig nigra upplysninpr. Dessutont 

abets Mande familjer hos mig: paret Sternberg, Weld Kelemen 

ocls pant Jacobovits. 

Di *Adana omstiirtande hindelser ha intriffat de senaste dagarna, kin 

jag inte befatta mig med sacks enstaka personer. Min arbetsistirda kr 

niimligen si stor. alt jag late ringre kin sysselsitta mig med enskSdas 

Odes. Jag hat 340 anstillda och dessutom andra medhjalpare. I mitt kansli 

ho Over 700 personer. Arbetet It oerhart intressant. 

Jag vilver en plan pi alt efter ryssarnas ockupation — di jag ju dud& 

inte kin limns* hem — start: en intressentfikening fOr itervinnande av 

judarnas kinniigenhet. 

Liget i staden iir ytterst iventyrligt. Banditer stra y& omkring i stadts, 

pryglar. skjuter och tortenr nsinniskorna. Bland personales hat jag Oily 

haft 40 fall av bortfliranden och misahandel. Pi del het& tiger It vi pi gott 

humor och gilder oss it tamest. 

Tyvirr bar jag ingen tid alt skriva. Jag her Dig Ands Dig till VD, corn 

Du vill vets Mr. 

Jag har tidigare deponent kr. 2.000 has Mellaneuropeiska for den 

humanities aktionen. Jag bee Dig att inbetala denna mama pi mitt 

specialkonto i Enskilda Hanka. 

Slutligen ber jag Dig alt innu en ging (rigs has Jacob Wallenberg, vad 

sons binder med min plats vid Huvudsta. air jag blir borta si linge. Jag 

bet Dig cm telegrafiskt svar. 

Med hjirtlip bilsoinpr MA . jag Din 

R. Wailentse7g. 

Mir Wallenberg sig, vilka mingder av minniskor, sons dingo viisterut 

under december minad, Andrade ban sins ursprungliga planer och utvidgsde 

den *Anhui aktionen. 

Planen pi en storstilad internationell organisation, i stil med förra kripts 

Nansenplan, firesvivade 'soften. Han villa grundligga en Wan hjiBpaktion, 

som icke bars Onskade hjilps skyddslinprna och dens depottende 

anhatip, utan ocksi de hundratusental, soot dragit visterut. Hans 

mil var nu alt organisers dessas bemitirande. dens utplacering i nytt arbete 

saint hjillpa dent, som kommo hem utblottade pi ilk. 

247

Biderna i date 

umiak riser Wittenberg: 

tinsel*. 

ilia eseeteekninger 

ono NensenbWen. 

hOgre kernel Or 

shrivel legygyiei 

= 

FOrberedande itglirder bade redan vidtagits. Enligt de uppgjorda planerna 

skulle administrationen ha uppdelats i tie grupper. 

Till den Unita gruppen hdrde (Mande frigor: 

Arbetsanstillningar. Utliindsk avdelning. Rittsavdelning. Utiiindsk 

representation. Ffilp 

mom ramen for den andra gruppen 

248

Statistik. Personakvdelning. Planering. Organisation. Kassa. Bokfiiring. 

Korrespondens. Kontroll. Ekonomisk avdelning. 

Den tredje gruppen: 

Spaningsavdelning. Bostadskontor. Informationsavdelning. Ridgivning. 

Betriliande aktionsplanens realiserande och garantin for de muerte& 

medlen funnos tre olika fiirslag: 

I. Om den nya ungerska regeringen erkinner denna aktion. skill institutionen 

grundas med statligt tbd. 

II. Om den ungerska regeringen inte Or benigen att erkinna den, skill 

en -Wallenbergs humanitira aktion grundas. Denna skill stuta med en 

investering av 200.000 svenska kronor. Av dessa stiller Wallenberg 100.000 

till fOrfogande iv de penpr han liar frin Amerika, iv iterstiende 100.000 

kr. garanterar Wallenberg 30 (/,', , Muller 30 1,4 och iterstiende 40 'A• le, 

respektive garantera Hugo Wohl. Vilmos Forgics. Andor Baba och dr PM 

HegedUs. 

III. Om frigan inte kunde ordnas pi delta silt skulk alt nytt aktiebolag 

after en farming bildas vars !editing bUr aktionens verkstallande organ. 

Sorn synes sig Wallenberg heist, att den nya regeringen I Debrecen skulk 

accepter& bans plan och WA den i statlig drikt. Dirt& skyndade han alt 

Li scut som miijligt komtna till Debrecen few alt skaffa mankalk Malinovskis 

medgivande och inland och fikhandla med ungertka regeringen, 

som ban vine vinna far waken. 

Wallenberg bade intresserat Mg for organisationens minsta detaljer. 

Hans egenhiindiga anteckningar firms kvar, i vilka han noterat de kid- 

Wind's& frigearken och pluserade kartotekens uppniggning. Dessa ha 

naturligtvis skrivits pi tyska, men alt och unit ungerskt ord, som hen 

lart Mg under do minader hen tillbragt i Ungern, bar ocksi smugit sig in 

Silos& se vi ordet "jegygyikti" vipelring vilket han fann sirskilt 

komiskt med Mn.. tvi -12/ - efter varandra: 

Wallenberg Kirberedde ocksi testes till det upprop i vilket ban font 

vine vinda Mg till det ungerska folket och i vilken den likaingen, som bin 

betecknats som version III. kommer i trip. Uppropet bar han dikterat pi 

tyska. I svensk iiversittning lyder det: 

Kungl. Svenska Beskickningen 

Jag bar cm Overseende med att jag for fOrsta och sista gingen pi detta 

anspriksfulla silt I farm& person vinder mug tin allminbeten. Men jag inset 

del vita nadvindigt fik minga lidande minniskors skull, eftenom mitt 

aim Ar bekuit frin Kungl. Svenska Beskickningens humanitira Anon, 

van ledare jag hittills bar varit. Minp tusenden ha visit mig fiktroende i 

250

Raoul Walleaberggotan tisoluo,51. 

min hjilpverksamhet och jag appellerar till detta fiirtruende for fOljande 

Mk. 

Jag är were*. son av ett neJtralt land. Mitt land och jag ha aldrig uppfattat 

neutraliteten som en bekvim. passiv uppgift. Tviirtum. Mina landsman 

Aro mycket mindre oklinsliga (Or mansklighetens lidande an de 

lidande sjiilva. I Sverige alias tirar (Or hela varldens olyckliga. man stirjer 

Over de fiirsvinnande kukurella och civilisatoriska viirdena. och hela landet 

är uppfyllt av vilja alt hjiilpa. Derma vilja alt hjOlpa bar omsatts i den 

svenska regeringens handlingar och i de svenska humanitiira institutionernas 

verksambet. Sum alla veta, var en av dessa aktioner beskickningens 

kallade tamanitara aktion i Ungern. 

Fastiin denna humanitlira aktion bar varit fullkomligt opolitiskt oh 

opartiskt verksam. sit finns det dock v6sa blimningar fiir en sedan aktion, 

de6 beroende pi internationella mellanfolkliga fiirbindelser, dels dikterade 

av andra motiv. 

Sedan flera manader har jag nu sett det ungerska folkets lidanden och 

-- jag far .41 Alga det — sjilsligt deltagit i dem. som om de varit mina 

egna. jag ser nu klart alla de omraden. pa vilka en brlidskande hjalp ar 

251

mom ramen (Or en beskicknings eller en statlig institutions begransade 

aktion hr enligt min uppfattning den kidvindiga hjiilpen genornfikbar 

endast delvis och fOrhalad till fOljd av fonnaliteter. Vid den nu intraffade 

vindningen i Vngern har jag och mina medarbetare beslutat att separera 

frin den av Svenska Beskickningen ledda humanitira aktionen och skaps 

en ytterst aktiv och snabbt ingripande privat verkande organisation. 

jag tinter mig att 'sedan skildra pi vilka omriden vi vilja och enligt 

min isikt och erfarenhet ocksi kunna hjilpa. Vi skoia — som jag hoppas 

— kills late blott den svenska regeringen och de svenska vilfardsinstitutionerna 

att stikija van arbete utan ocksi ails iivriga liknande institutioner 

i beta viirlden. Men vi skola endast arbeta med dessa institutioners stbd. 

fritt, snabbt och effektivt, vii medvetna om situationens ails majligheter. 

Vi ha beslutat att skips en organisation med vats namn ocb program 

jag nu triider infOr offentligheten. Det hr ingen rent humanitir organisation. 

titan ocksi en ekonomisk, ty som vi bedbma laget, hr en genomgripande 

humanitir aktion wan motsvarande uppbyggd ekonomisk hjilporganisation 

begrinsad och i minga avseenden ineffektiv. 

Pi mina medarbetares Onskan kalla vi orpnisationen "Wallenberginstitutionen 

fOr riddning och Ateruppbyggnad -. Det skall vara en organisation, 

som i viss min skall ge sjilvhjilp pi kooperativt sitt it alla 

deltagare. 

Administration och personal fiir deans organisation stir till mitt forfogande. 

Mina medarbetare har jag lärt kinna under stiirsta nod. Jag bar 

haft tre synpunkter fOr Ogonen air jag valt dem, nimligen: medkinsla. 

irlighet, handlinpkraft. 

I vir verksambet viii vi gi de snabba vigar, som privata handlingar 

ocb privat ledning bjuda. Vi viii taxa statlig eller intemationell hjilp i ansprik 

och fOra in den i vir verksamhet utan aft den skall fiirorsaka drOjsmil 

i genomfOrandet av hjilpen. jag niimner endast de viktipste omridena. 

som vir verksamhet kommer att omfatta: 

Uppsiikande av fOrsvimna familjemedlemmar, speciellt iterfOrande iv 

barn till fikildrarna iterupprittande av existenser rittshjilp 

kripslutdade itentlillande och upptagande iv ekonomiska och 

farbindelser skapande iv arbetsmigligheter massfiirplignad 

bathing av bostadsnikien och bostadshjälp insamling och fOrdelning av 

bohag repatriering och emigration ... (slirskild avdelning far judisk 

bfilp och Aterstillande iv judiska levnadsmOjligbeter) omhindertagande 

av riddning av kulturvirden for 

enskilda och samhillen bekimpande av epidemier medidnavdelning 

och bjillp till medicin planerings- och byggavdelning for sambIllen 

232

I • 41"i) 

4.? 

4* 

7 

• 

I Irst 1. rt vszrAv x IN I 1. 1 

.• I 

A ...a. .••• .46 

a.■•••••■ 

. 

• S. ■ry. 

. .44.4 •••• 

•••■•••• elm** oreada.•.. 

mooli..••■ 

••• , 

.11•••••• 

.a!....2.141'....=1":4 

•51". Z=44 s:Mt. 

drown.. sabasull.• 

• 

" •••=1"° ••• 111101.1011012.414.1■044 _•■• • 

•••■•■...A awed aill•••••• 

:La. lupe. "• -lir . 

4.01.60.8.1011**114 ream.. 

a Nov. Fralloolal 

tvi •• 

1.. 

- • n 

.81,61Prirm.'"' 

' 1+,fri• 

J tafor..::=2•11: 4. .1r...aal . • 

. ••• ••• ;•••• ••••••••••••••••• 

• 4 

• .• • -.A. 11••.1.1.1 , 

.4% v M.1 frsrAT JS .v4; g; (ism y 

...ow. las.111..., 

'mg b..* a. J.. war. .1 

amok. a.a. .afp 

are epal• a awn holm vow. 1.0 A* so. arm I•••••• 

p.a. ma *I ado 

.4.•.•• ••••• •• MOW 

=1..f="• =.1r=."' pUalt• .1•40Zow. • 

••••••■ ••• ••••••kkares •• 

hig e.• 61,11a ,rabbis!? ' ...A .. . 

41, ""4,1"7":"" ."1441"6.1 61"& 

Jef 1.14.1. 

• Oati. 4.".111 -1Tz' 

I 4..p a•we•al 

MY; A.1* 

I. • , 

.09111% 

visor w 

a 

.1 ••••••■•• 

• 1Pea -...111111 

Tueksigelseadress Sill Kortwmg Gsistd: • .1, n • ; /17 n..slanannht till nuns 

Mojesidi i de riiddade msigaska JUd4JfIHlI namn. 

•

orb industrier beredskapslager beredskapssjukhus nOdhjilpsarbete 

och dess internationella placering humanitiir och ekonomisk 

in formationst;:: nst. 

Inramningen till vbr organisation stir firdig für albs ovan uppriknade 

uppgifter. Vi ha vii iiverlagt mi5jligheterna och kommit till del resultatet. 

att vissa schematiseringar och grupperinpr lir den. ends viigen till snabb 

arbetsmOjlighet. 

Dirt& ha vi nonnaliserat uppgiftema. ty d skador nth de lidanden. 

som vi bar for avsikt alt reparera. aro i de fiesta fall identiska och likmock 

varandra. Vi skola fikeligga vederborande inhemska. utilindska 

och internationella myndigheter och institutioner ails dessa nonner och 

kits dens godkinnas nth effektivt fiketridas iv vederbbrande. Pi detta 

sitt kommer en snabb arbetsmajlighet alt pranteras. Uppskattandet iv 

skador planer's i svenska kronor, kursen faststilles av virt instkut. 

Medlen till Or verksamhet viii vi inte Mmta ur friimmande kiillor. 

intressentema skola sjiilva skaffa (ram dem. Vi yin inte Miler Ita var: 

institut stillas under beskydd av nigon annan institution tiler sitta den 

under fiinnyndarskap iv &igen ekonomisk killa elkr personlighet. Vie 

orpnisation betyder en kooperativ sjilvhja/p. Den, som vinder sig till 

oss. if samtidigt moraliskt orb ekonomiskt intresserad inte blott i den egos 

utan ocksk i den gemensamma aktionen. Var och en som %Ander sig till oss 

kommer alt prtivas iv oss och blir sedan medlens iv vin institut, i vilket 

ban inte Mott (inner hjilp i sins egos angetigenheter, han ir iven en vinstberittigad 

innehavare i yin instituts ekonomiska fnunging. Fik ekonomiska, 

planerinp- nth bankprestationer kommer vederbikande avdelning 

iv virt institut att berikna en Iiimplig procent. 

Silunda kommer vkrt Institut alt Pra sig oberoende inte blurt I frig* 

ens fikvaltningen utan ocksi i finansieringen. Vi vilja inte mottap nigm 

giver. vi viii inte helkr ge nigra. Var och en skill hjilpa till och bygga 

upp. Jag silly stiller mina epa medel till fikfopnde endast sons Ws, 

blott sons en upptakt till bikjan. 

Vi underskatta icke svirigheterna. som vi maste sil ea bro Over. Men 

vi ha hittills Dirt oss att fort Overvinna stora svirigbeter. Vir erfarenhet 

nth vie vilja till hjklp IF enlist min uppfattning late beta viirdefulla tan 

kunna ocksil genial gOras fruktbikande. 

Jag sitar. alt jag bar uttryckt mig tillriickligt klart, orb alt Ni nu kro 

pi det Mara sued via syften. 

Om Ni viii anvinda vie organisation till sjilvhjiilp, sl vind Er till vir 

infonnationsavdebdng. 

R. W. 

234

Si slutar ckt upprop, som Wallenberg vile ottentliggiira, sedan luus 

kommit Mak& frin Debrecen och fitt tillstind av ungerska regeringen 

och tyska iiverkommendanturen. 

Dena var alltsi Walienbergs store Nansenplan. Ett otroligt mitt av ambition 

och vilja an hjilpa fyllde den 32-irige svensken. Etter den stora tramging, 

som den ungerska hunumitira aktionen blivit, vile Wallenberg 

gnusda en virldsorganisation. yard* de nordiska tolkens stora humanitiira 

hjiltars verk — i Elsa landau'Onts, Fridtjof Nansens och Folke !Bernadotte% 

spit ... 

2SS 

! 

1

WALLENBERGS NANIN OCR ANSEENDE RADDAR 

GETTOTS 70.000 

Den 16 januari diskuterade Budapests fiksvarare i hiigkvarteret i tunneln 

majligheten iv alt jags ut ails Pests borgare mot de ryska linjerna. 

Striderna hide tart Kalvinplatsen. Alldeles invid gettots plvnkor fOrstikte 

den fruktanviirda avvirjningselden kin de tyska kanonenta alt bereds 

Anna ett kort uppskov for de massor iv fOrsvarare. som nu slog° till retritt. 

I stadshuset. dir de pilkorsare och nazister. sum 'edde Pests fiksvar, 

hide sat hiigkvarter. rhdde numera fullkomligt kaos. Alla Wade rag 

firdiga ft* ett fOrsiik att ni Buda. De avgbrande timmarna Winne* sig. 

Szalai meddelade en iv gettots modigaste ledare, Miksa Domonkos, 

vid dennes sista besOk, alt hen fitt meddelande out att gettots invinare 

skulk utrotas under den kommande natten. Man skulle differ dra ut aptkanta 

i gettots plankor och fly i si star utstrickning som rabjligt. SzaLsi I 

sin sida skulk Ora vad has kunde. men man kunde aldrig vets vilket 

mullet han skulk uppni. 

Etter befrielsen vittnade Pil Saki infOr folkdomstolen cm de stag, som 

has bade tagit, och berittade fOljande: 

digit Rire gettots befrielse under de sena eftenniddagstimmarna 

kom en polisofficer ner i mitt imbetsrum i stsdsbusets skyddsrum och 

rapporterade, alt i Wen Royal stod SOO tyska &oldster och 22 partisoldater 

beredda, och dessutom vine man WA ut 200 pother. vilka under den 

kommande natten skulle kommenderas ut till massmord. Han meddekde 

vidare, att jag omedelbart miste ingripa om det skulk kunna hindras. I 

stadshuset befann sig ocksk Kiraly &kW, som var kontaktman mann 

Wallenberg ach mig. jag (lithium:Bade med bottom cm, hut vi skulk kunna 

farbindra denna mordsktion. Jag gick ocksi till dr En* Vajna, vilken farkkrade. 

att ban kande till taken. Han hide emenertid ingest lust att 

hindra den. 

I stadsbuset befann sig vidare tyske generalen Schmidthuber. befilhavaren 

over den nasistiska division, som kallades Feldherrnhalle, och 

vars soldater voro inkvarterade i Royal. Enligt min uppfattning hiill ban 

sig pi avstind frin harvarande tyska politisks generaler. Genom en SSofficer 

vid namn Fritz bad jag alt ft %Weide has bottom. Jag (dead, 

bosom, cm ban visste vad sorn planerades och side — pi Sub& inradan 

— alt Wallenberg sagt, att am ban bite farbindrade delta mksdid si 

kamme ban att ft bans =meet Oh vad som hinde. Man skulk late stills 

ham till svus sem soldat wan som mikdare. 

Scbmidtbuber kallade till silt barbemrbitrildet Vilmos Lucska, den parti. 

356

inalsestetian sem smelts 

old Jokeigetas 1. 

soldat, som skulk ha lett hela aktionen. Han kallacie likaledes till sig en 

SS-kapten vid namn Mummi, som Mod I spetsen for tyskarna i Royal, 

vidare dr Ern5 Vajna och polisinspektar Bubb.* vilka ban dirpi tvingade 

sit bIndra mordplanernas realiserande. I stillet f5r Mummi kom en tysk 

sergeant med Vilmos Lucska. Schmidthuber lit hikta tysken, Vajna lit 

diremot Lucska gi. 

Antal verkade Wallenberp namn och person till den grad, att man 

genom alt iberopa bonom kunde hindra deans fruktansvirda °timing. 

Den Rikla Mall villde tram, stadshusets ledare flydde som rittor Over 

till Buda och I deras spir fOljde Pests fOrsvarare." 

Wallenberg satte sig Over ails realer, ails diplomatiska fOreskrifter. Han 

handlade som hans minsklip kinslor dikterade °eh var beredd sit med 

sin eget liv som insats Wimps till slutet fOr vane fOrfOljd. 

11 — ausul WeIldelom 

257

l. 

Mialiestclan elt fh rdthbub . skyldslinct:rna. 

Han hay inte kant flagon triitthet uch imam uniiijlighet: under fullkomlig 

kingivenhet och med full entusiasm bar han givit in unp,a kraft. 

Betydelsen av hans arbete ligger inte bara i an han gencm det svenska 

skydckt bar raddat nagra tusen minniskor. Den stiirsta betydelsen bar 

det faktum att nazisterna och pilkorsarna inte lingo hada fritt — de 

voro tvungna alt se. an varje deras Meg Overvakades och Biljdes iv den 

unge svenskt diplomaten. For Wallenberg fanns det ingen hemlighet. Pilkorsarna 

kunde inte lura honcm. De kunde inte handla fritt. de stilldes 

till ansvar Er de fornilidas och diidsdifmdas liv. Wallenberg var "virkiens 

observerande iiga". den slim standigt ställde farbrytarna till ansvar. 

Delta ar den sutra betydelsen av Wallenbergs kamp i Budapest. 

Budapests mosaiska fiksamling ga y sin sammantrade den 21 juni 1045 

formen iv en bylining till Raoul Wallenberg. Det hhgtidliga miitets prototoll 

skickades till Wallenberp famlj. Samtidigt best& man, att en paviljong 

i det ur ruinerna uppstindna judiska ksarettet i Budapest skulk fa namnet 

Wallenbergspaviljongen. 

258

.innn rn ,r.zn in; ivtioN, H. n • III I .1. hnithnl. 

Presidenten i tingerska natifinalfiirsamlingen liar den 24 uktober 1945 

skickat en tacksamhetsadress till konung Gusta y. Aven mosaiska fiirsiuulingen 

Aar med anledning a konungens 40-arina regeringsjubileum den 

8 december 1947 uttalat silt tack for interventionen. 

Den 3 oktober 1946 talade riksdagsmannen Miklos Kertesz i nationalfiirsamlingen 

om Raoul Wallenbergs hjiiltemodiga kamp. Han skildrade silt 

fOrsta mote med Wallenberg och sade bl. a.: ll'allenberg begirde fakta tun 

vir situation. Jag hade exakta uppgifter. men di jag inte giirna ville nimna 

alla dessa taws meddelade jag honom endast torra siffror. Jag ::ade. alt 

139 lig med 431.000 minniskor limnat landet '.id Kassa. Den unge diplomaten 

bkknade och ryste. 1/3 visste man redan. an budet hade utgitt. alt 

alla judar i 1.-ngern skulle utrotas.- 

Wallenbergs insats kommer att fiirevigas i tit monument i Budapest. 

Monumentet skall resas i S:t Istvinparken och kall vittna for kommande 

generationer om denna den svenska nationens store son och om hans legendariska 

verk — riddningen a hundratusentals minniskoliv. 

llonumentet skall sti dar vid stranden av Donau nth fOrkunna, att utan 

bans verk skulk Ibnaus vigor ha drivit ytterligare tiotusentals stympade 

Uk med sig. 

I sekler 'kola fOriiWrar beratta fiir sina barn. farfOrildrar far sina barn. 

259

arn, bur den sagolike hjiiken kommit kin Norden kir alt ridda dens liv, 

hur han med ett vitt papper i Isanden besegrat den till tlinderna bevipnade 

pilkorsdjiivulen. 

Raoul Wallenberg kan aldrig gkimmas. Ty icke blott statyn, inte bans litteraturen, 

inte bare brons ech papper skola fikeviga bans namn orb haw 

hjiittemodiga handlingar. utan ocksi den outplinliga tacksambeten och 

viirdnaden frau de tusentah minnislor ban raddat. 

Modr11 till ill ph:wrath Wallenh.

INNEHÄLLSFORTECKNING 

Ritual 7 

blacking 9 

Raoul Wa!lathery familj rich levasdshistaria 13 

World Jewish Caegress vidjar till svenskarna 30 

Den sveuska hjillpaktimenI Budapest isdedw fOrbaadlingar I Stock 

ass am Walleaberp placering I lingers 31 

Wallenberg fir diplonsatiskt uppdrag 39 

Lung Gustafs budskap till Hardly 40 

Walk:Maris resefiirberedeber 43 

Situatiossen i Budapest vid Wallenberp ant mut 47 

Walleaberp fiksta rapport 53 

P. M. betzliffaade judefOrfligeberna i Cogan SS 

Protokollea Erin Aindmits 59 

Walkubergs privatbrev 63 

Ett andra P. Id. over de ungerska judansa 66 

Walkaberp MAN/ till ltjiilpens organisation 70 

Audios hoe Worthy 74 

Den wanks htunanidira aktionen organiser's 75 

re rapporter Aktkoens avvalling plasmas 76 

Skyddspassens historia 85 

Van lick skydtbpass ash bur? 86 

Wallenberg riddar ocksi Oast 92 

Lamp wader Ssibuikuppeas firma dagar 94 

Oeksi Daidassoa bider stiad 96 

De Uinta dapraas fasor 98 

Notes' ach !ter noter 100 

261

Resuhatet: de skyddades rut erkinnes pi nytt 102 

Aterkallandet av de "arbetspliktip" skyttegravsgrivansa 103 

De politiskt hirfiiljdas skydd 106 

Viktip beslut till skydd fik den judiska kvarleran I Hagen 108 

Vilsehirande resefOrberedelser 110 

Wallenberg befriar fOrfOljda i apeman 111 

Wallenberg drar in Szilasis utrikesminister i hjilparbetet 113 

De neutrals sindebudens nyaste toter och dens vest's 114 

De svenska skyddslingarna komnut i internationellt kvatter 119 

Notstrid am de ffirfOljdas riddning 

Repatriering hoist 126 

Overminsklig kamp skyddslinpxna 129 

Wallenbergs sista rapport 131 

Den svenska riddningsorganisationen 1.36 

Befrielsen av de till deportering dOmda svenska arbetspliktip 138 

Wallenberg avrustar pa eget hevig 144 

Hjilpen till de deponerade 146 

Wallenberg pi diidsvigen till Hegeyshalom 147 

Skyddslingsprotokollets hirda kunp 160 

blidnattsrania hos Svenska Itt: oia Korset 162 

Walienbergs sista tuning 164 

Resultatliis kamp far de deporterades befrielse 172 

Wallenberg i Schubbausligret 175 

Fags framing, inycken motOng 176 

De neutrals sindebudens sista not 184 

Pilkorsarna begin orb svenska skyddslinpr itertaga svenska 

legationen 186 

Den "rep" Wallenberp hhiltemodiga kamp 190 

Pilkonbanden pl mord- orb plundringstig mot svenska leptionshus 198 

Wallenberg i pilkorsarnas thvarkula 205 

Wallesberp hjähemodip ken" skyodsiingskvarteren under 

nasismens sista dagar 208 

Wallenberg rilddar de svenska skyddslinprna imam ett gestalt 

achackdrag 

Ytterligate steg tor att tiara den stars gagers 2111 

262 

121 

2 55

Tragedlen I Jdkaigatan 1 220 

Wallenberg protesters: 231 

Humanitira avdelningens centraltjinstemin urdkommo lyckligt 232 

De sista krattanstringninprna 234 

Wallenberp sista dagar i Budapest 237 

Betrieben av legationen vid UllOivigen 238 

Det internationella gettots befrielse 240 

Wallenberg tar avsked av sins skyddslingar 241 

Wallenberg beget sig ut pa sin sista resa 242 

Wallenberg' namn ocb anseende riiddar gettots 70.000 256 

263


hjalten i Budapest 

Av Psi Leval 

Detta r den autentiska skildringen iv Raoul Wallenbergs fantastiska 

riudninpaktion i Budapest. Materialet bygger pi of ficiella dokument, 

diplomatiska noter och andn handlingar, som till stor del hirrika deb 

Irks ungerska utrikesministeriet, dels kin svenska beskickningen i Buda- 

pest, dir Raoul Wallenberg intog stillningen som legationssekreterare. 

Minga iv dessa dokument publiceras hir f Or Resta gingen och ge 

oss en viktig kinnedom am Walknbergs verksamhet och dess storartade 

otntattning. Fiera fakta iro utan tvivel sensationella och belysa kind 

den hipnadsvickande framgingen iv Wallenbergs med Wigan over- 

minsklig energi och uppfinningsrikedom ledda tamp mot den assist- 

influerade Horthy-regimens och senate Ssilasi-niinnens systensatiska 

utrotande iv judar. Med stegrad spinning IL vi Biqa Raoul Wallenberg 

pi bans olika uppdrag. Civilklidd och obevipnad ger ban sig in bland 

SS-min och pilkorsare, sons sti I begrepp att sinda I vig judar len 

ohygglip didsmarschen till Hegyeshalom och Auschwitz. Hir berittas 

am Inns rent otroliga duperinpkonst, nu dot Oiler att ridda 

hens utfirdande av skyddspass och "falska" legitinustioner i en 

utstriickning, sons trotsade all diplomatisk kutym. 

Derma bok lir avsedd att lAta svenska toilet lien uttimmande bild 

iv den heroiska gaming Raoul Walknberg utfirt. Han bar med sin 

humanitira insats eort Svetige stor heder. 10.0004als minniskor ha 

bonom alt tacks fir sina liv. Lit ass hoppas, att Raoul Wallenberg innu 

lever ocb sit ban en dig skull kunna mottaga en het tribetsikkande 

virlds beundran och bylining. 

SAXON fir LINDSTROMS FORLAG 

Pris 11:50, inb. 15:—

SEE 201 FOLDER FOR ORIGINAL PHOTO(S) - CIA FOIA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?