Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
82<br />
Recension<br />
En annan synpunkt som framkommer är att ”De<br />
färdiga läroböckerna är ett hinder <strong>för</strong> elever och<br />
lärare. En bindning som det är svårt att frigöra sig<br />
från.”<br />
Två senare avhandlingar visar också på den<br />
stora roll som läroboken spelar. Det är Wennbergs<br />
avhandling Geografi och skolgeografi (1990) om<br />
geografiämnet och Garefalakis, Läroboken som<br />
traditionsbärare. Om hemspråksundervisningen i<br />
grekiska, ett läromedelsteoretiskt och didaktiskt perspektiv<br />
(1994). Den inställning till läroboken<br />
som Wennberg fin<strong>ner</strong> hos de 90 högstadielärare<br />
som intervjuades, nämligen att ”läroboken ersätter<br />
läroplanen som styrmedel vid pla<strong>ner</strong>ingen<br />
av kursen” men också att man som lärare använder<br />
en hel del andra källor och andra arbetssätt,<br />
ligger i linje med Juhlin Svensson undersökning.<br />
De klassrumsobservatio<strong>ner</strong> som Juhlin<br />
Svensson genom<strong>för</strong> är begränsade till tre skolor<br />
och tre olika ämnen under ett relativt begränsat<br />
antal undervisningstillfällen. Av det skälet jäm<strong>för</strong><br />
hon med en tidigare undersökning, nämligen<br />
Naeslunds, Lärarintentio<strong>ner</strong> och skolverklighet<br />
(1991). Det visar sig då att de tre studerade<br />
lärarnas undervisningsstil överensstämmer<br />
med de tre karaktäriserande lärarporträtt<br />
som Naeslund tecknar i sin studie. Det är den<br />
enskilde lärarens undervisningsstil som är avgörande<br />
<strong>för</strong> bundenheten till det valda läromedlet.<br />
I den tredje studien, ”Lärandets medel och<br />
miljö. En studie av informationsteknik och läromedel<br />
i gymnasieskolan”, framhävs informationsteknikens<br />
möjligheter såsom kulturellt redskap<br />
när det gäller att <strong>för</strong>ändra läromedlens roll i<br />
kunskapserövringen. Denna studie genom<strong>för</strong>des<br />
1996-97, då datorerna hade erövrat skolan<br />
och allt befann sig i en snabb utveckling. Man<br />
inser lätt att IT-propositionen från 95/96 liksom<br />
KK-stiftelsens satsningar samt det allmänna<br />
datorvänliga klimatet i Sverige har betytt mycket<br />
<strong>för</strong> informationsteknikens genomslag. De 20<br />
gymnasieskolor, där lärare och bibliotekarier<br />
besvarat en enkät om hur informationsteknik<br />
påverkar och eventuellt <strong>för</strong>ändrar läromedelsanvändning,<br />
arbetsformer och informations<strong>för</strong>sörjning,<br />
har i samband med Skoldatanätets uppbyggnad<br />
varit pilotskolor. Av dessa skäl har de<br />
legat i täten när det gäller datoranvändning inom<br />
skolans ram. Ett så centralt styrdokument som<br />
skolans lokala IT-strategi kän<strong>ner</strong> dock knappt<br />
hälften av lärarna till. Eldsjälar till kollegor tycks<br />
ha betytt mer i <strong>för</strong>ändringsarbetet än IT-strategin<br />
i sig.<br />
Enligt Juhlin Svensson har det skett en tids<strong>för</strong>skjutning<br />
mellan olika arbetsformer i dagens
Change language