Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Recension fritidshem, när det gäller deras inställning till skolämnen, skolprestationer, trivsel, självförtroende och kamratrelationer. Det empiriska materialet är hämtat ur bl a Skolbomsprojektet, vars övergripande syfte var att utvärdera konsekvenser av olika organisationsformer av samverkan skola – fritidshem, exempelvis elevers skolprestationer och sociala utveckling. Projektet pågick under en 4-årsperiod och bestod alltså av tre delar med fokus på elever, föräldrar och personal, varav Söderlund svarade för insamling, bearbetning och redovisning av resultat som rörde eleverna. Merparten av materialet som används i avhandlingen består av enkäter, som i första hand är besvarade av eleverna. Lärarna har bidragit med skattningar av elevernas kunskaper i skolämnen samt bedömningar av barnens nuvarande sociala kompetens och deras relationer till kamrater. I studien ingår c:a 1200 barn från årskurs tre och c:a 300 barn från årskurs sex. Nio olika skolor är representerade och de är valda utifrån tre olika samarbetsmodellerna (integrerade, samverkande och blandade), vilka återfinns i tre olika bostadsområden, nämligen i innerstad, förort samt förort med hög andel invandrare – mångkulturellt område. Integrerade skolor kännetecknas av att personalen arbetar i arbetslag och har gemensamt ansvar för barnens hela dag och termin. Man har gemensam planering minst en gång i veckan och fritidspedagogen finns minst 6 timmar i klassrummet och grundskolläraren minst 6 timmar på fritidshemmet i veckan. Samverkande skolor kännetecknas av att man inte arbetar i arbetslag. Man har gemensam planering dock mer sällan än den integrerade, fritidspedagogen finns i klassrummet men inte lika ofta och grundskolläraren finns inte alls i fritidshemmet. Blandade skolor kännetecknas av att det finns några klasser som har ett närmare samarbete mellan skola och fritidshem. Men det finns också klasser där ett mer sporadiskt samarbete förekommer. Då det gäller elevernas skolprestationer har provresultat i matematik och svenska årskurs 3 använts. Det är dock andra forskare från Lärarhögskolan i Stockholm som gjort dessa studier. Söderlund har kompletterat med skattningar gjorda av lärare i årskurs 6. Övriga variabler som förutom skolprestationer återfinns i studien, är trivsel, social kompetens, kamratrelationer och mobbing, demokratifrågor och kontinuitetsfrågor. Här består empirin av elevenkäter och lärarskattningar. Material som samlats in har kodats och bearbetats statistiskt och Chi2 har använts som signifikanstest vid analys av skillnader i elev- och lärarsvar relaterade 77
78 Recension tillsamarbetsform, bostadsområde och erfarenhet av fritidshem. Söderlunds studie ger inga mätbara resultat som visar på skillnader i barns kunskaper i matematik och svenska, relaterat till samarbetsformer, inte heller när det gäller trivsel. Däremot framkommer skillnader, som går att relatera till den typ av område barnen vuxit upp i. Barn i det mångkulturella området presterar sämre i skolan, men synes trivas bättre i både skola och på fritidshem, jämfört med barn från innerstadsområdet. Utifrån lärarnas skattningar av elevernas kunskapsnivåer finns en viss skillnad i slöjd och idrott samt i musik. Barn från integrerade och samverkande modeller ligger över eller mycket över genomsnittet. Lärarna har också skattat hur frimodiga barnen är liksom hur nöjda de är med sig själva och sina prestationer. Här finns ingen skillnad mellan de olika samarbetsformerna. Dock finns en skillnad mellan barn i årskurs sex, som har fritidshemserfarenhet och barn som inte varit på fritidshem. Både i barnens egna och lärarnas skattningar förefaller det som att barn med fritidshemserfarenhet är mer nöjda med sig själva och mer frimodiga samt oftare med i gäng som håller ihop på fritiden än barn med annan erfarenhet. Ger fritidshempedagogiken barn ett gott självförtroende? För att kunna besvara den frågan hade det varit in- tressant med en fördjupad diskussion kring fritidshemspedagogiken. Att ge röst åt barnen och visa hur samverkan påverkar dem ser jag som oerhört centralt och viktigt. Anita Söderlunds studie är ett gott bidrag till mer kunskap om detta. Extra spännande och värdefullt tycker jag det är att ta del av barnens synpunkter på och tankar kring sin tid i skola och fritidshem. Kommentarer gjorda av barnen kring bl a minnen från fritidshemstiden är som hårda karameller jag suger länge på. Anita Söderlund har beskrivit de olika skolorna. Jag saknar dock beskrivningar över hur samarbetet faktiskt gått till mellan fritidspedagoger och grundskollärare, för att jag ska få en helhetsbeskrivning. Hur återverkar samarbetet för barnens räkning? Varför inte använda sig av de variabler som uppkommer i den allmänna debatten? Vilken betydelse har det för barnen att fritidspedagogerna finns med i klassrummet? Är tidsaspekten en betydelsefull faktor, dvs ”slipar” grundskollärare respektive fritidspedagog av varandra under tiden? Vad händer med de vuxnas specifika kunskapsområde? Möjligheten att få en bättre bild av samarbetet genom t ex tätare kontakt med respektive klass på skolorna samt en terminsvis bedömning av samarbetet hade varit önskvärt, enligt författaren. Till detta fanns inte resurser.
Page 1 and 2:
idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4:
4 Tidskrift för lärarutbildning o
Page 5 and 6:
Ett nytt årtusende, en ny fakultet
Page 7 and 8:
en presentation av det arbete som b
Page 9 and 10:
12 BUSV
Page 11 and 12:
Arbete i skolan 14 Fyra institution
Page 13 and 14:
16 Fyra institutioner och en utveck
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Professionella samtal 20 Fyra insti
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Institutionsövergripande arbete Pe
Page 23 and 24: 26 Fyra institutioner och en utveck
Page 27 and 28: 30 Institutionen för matematik och
Page 31 and 32: 34 Institutionen för svenska och s
Page 41 and 42: Samarbete med skolan 44 Fyra instit
Page 43 and 44: Slutord Läromedelsframställning F
Page 46 and 47: In the brave new world In the field
Page 48 and 49: In the brave new world ment of iden
Page 50 and 51: In the brave new world For example,
Page 52 and 53: In the brave new world of the other
Page 54 and 55: In the brave new world siderable dr
Page 56 and 57: In the brave new world L: Yeah, the
Page 58 and 59: In the brave new world middle-class
Page 60 and 61: In the brave new world The school e
Page 62 and 63: In the brave new world Again at thi
Page 64: MCLEOD, J. & YATES,L. (forthcoming
Page 67 and 68: 70 Recension Ann Högberg och Birgi
Page 69 and 70: 72 Recension Bra matematik för all
Page 71 and 72: 74 Recension problem med att skriva
Page 73: 76 Recension Tillsammans med Anita
Page 77 and 78: 80 Recension Nya redskap för lära
Page 79 and 80: 82 Recension En annan synpunkt som
Page 81 and 82: 84 Recension skilda skolan i kvalit
Page 83 and 84: 86 Recension resultat. Kopplingar t
Page 85 and 86: 88 Holmlund, Kerstin & Rönnerman,
Page 87 and 88: Här följer sedan en lista över i
Page 89 and 90: 92 Innehåll i nummer 2/96: Jane Je
Page 91 and 92: 94 Training Transformation. Lena Ma
show all

Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?