Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
76<br />
Recension<br />
Tillsammans med Anita Söderlund avhandling<br />
Barn i skola och fritidshem – En studie kring<br />
samverkan tillgodoses därmed tre olika perspektiv<br />
på integrering och samverkan, där Finn<br />
Callander ger en intressant och möjlig tolkning,<br />
Monica Hansen behandlar pedagogerna och<br />
Anita Söderlund studerar barnens eventuella<br />
vinster i en integrerad verksamhet. Hur är det<br />
idag? Har barn fått en skola med bättre betingelser<br />
<strong>för</strong> en social utveckling och lärande i och<br />
med samverkan mellan fritidshem och skola?<br />
Anita Söderlunds avhandling är en mycket<br />
välkommen studie, eftersom den just fokuserar<br />
på barnen och vilka konsekvenser samverkan<br />
mellan skola och fritidshem kan få <strong>för</strong> dem.<br />
Huvudsyftet har varit att undersöka huruvida<br />
tre olika organisatoriska samarbetsmodeller<br />
mellan fritidshem och skola, integrerade, samverkande<br />
och skolor med blandat samarbete, har<br />
haft någon betydelse <strong>för</strong> barnens skolkunskaper,<br />
trivsel och allmänna upplevelse av skola och fritidshem,<br />
dels kortsiktigt i årskurs tre och dels<br />
långsiktigt i årskurs sex.<br />
Anita Söderlund har använt sig av Bromfenbren<strong>ner</strong>s<br />
utvecklingsekologiska modell som<br />
teoretisk referensram <strong>för</strong> sin avhandling. Den<br />
betonar miljöns betydelse liksom betydelsen av<br />
samspelet mellan individ och miljö <strong>för</strong> indivi-<br />
ders utveckling. Ett nära samarbete mellan vuxna<br />
(t ex lärare och fritidspedagoger) kan bidra till<br />
att skapa en miljö som befrämjar utveckling.<br />
Anita Söderlund använder Bronfenbren<strong>ner</strong>s<br />
konstruerade hypoteser kring vad som kan gynna<br />
och underlätta barns utveckling, däribland dem<br />
som rör länkbegreppet och återfinns inom<br />
mesosystemets ram. Bronfenbren<strong>ner</strong>s ekologiska<br />
modell rymmer fyra olika nivåer eller system;<br />
micro, meso, exo och makro. Författaren belyser<br />
dem alla. Mesosystemet utgörs av de relatio<strong>ner</strong><br />
som finns mellan olika närmiljöer som skola,<br />
hem och kamratgrupp, där barnet finns och agerar.<br />
Ett nära samarbete mellan vuxna som arbetar<br />
med barnen skulle då ge positiva utvecklingsmöjligheter.<br />
Vidare gynnas barnen av att göra<br />
saker tillsammans med vuxna om det sker under<br />
trygga <strong>för</strong>hållanden.<br />
I sin analys har Anita Söderlund också beaktat<br />
betydelsen av barnens socioekonomiska<br />
bakgrund. Här har skol- och bostadsområdet används<br />
som mått (<strong>för</strong>visso ett grovt mått) och<br />
<strong>för</strong>fattaren ställer också frågan om det <strong>för</strong>eligger<br />
skillnader hos barnen när det gäller prestatio<strong>ner</strong>,<br />
trivsel och allmänna upplevelser som kan<br />
relateras till vilket område barnen kommer ifrån?<br />
Den sista frågeställningen som <strong>för</strong>fattaren arbetat<br />
med gäller om det finns skillnader mellan<br />
barn som haft fritidshem och barn som inte haft
Change language