Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Recension Barn i skola och fritidshem – En studie kring samverkan (HLS förlag, Stockholm 2000. Studies in Educational Sciences 22) Samarbete mellan skola och fritidshem förespråkades redan i SIA-utredningen på 70-talet. Det blev inte förrän i början av 90-talet, i samband med Skolbarnsomsorgskommitténs uppdrag att ”följa, stimulera och påskynda en utveckling mot en organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och barnomsorg”, som samverkan mer på allvar kom tillstånd. Därefter har skola och fritidshem på olika sätt kommit varandra närmare och förändringar syns på alla nivåer. Idag är lagstiftning och tillsynsmyndighet gemensam liksom lokala politiska nämnder och förvaltningar. Alltfler grundskollärare och fritidspedaggoger återfinns idag i samma arbetslag. Det finns både möjligheter och problem med att två verksamheter, med olika Anita Söderlund: traditioner och tidigare olika styrningar, förs samman för att hitta samarbetsformer som ska generera ekonomiska, men likväl också pedagogiska vinster. Vad som händer i mötet mellan de olika yrkeskategorierna och hur samarbetet dem emellan utvecklas är intressant och naturligtvis väsentligt att följa. Monica Hansens Yrkeskulturer i möte, läraren, fritidspedagogen och samverkan (1999) och Finn Calanders Från fritidens pedagog till hjälplärare (1999) har bidragit till att synliggöra de svårigheter som kan uppstå i mötet mellan yrkeskategorierna och om de motsättningar som finns mellan fritidspedagogernas och grundskollärarnas skilda yrkesinnehåll och yrkestraditioner samt status och makt. Det är två mycket läsvärda och intressanta avhandlingar för dem som vill förstå det som händer ute i skolorna idag, då det gäller samarbetet mellan pedagogerna inom fritidshem och skola. 75
76 Recension Tillsammans med Anita Söderlund avhandling Barn i skola och fritidshem – En studie kring samverkan tillgodoses därmed tre olika perspektiv på integrering och samverkan, där Finn Callander ger en intressant och möjlig tolkning, Monica Hansen behandlar pedagogerna och Anita Söderlund studerar barnens eventuella vinster i en integrerad verksamhet. Hur är det idag? Har barn fått en skola med bättre betingelser för en social utveckling och lärande i och med samverkan mellan fritidshem och skola? Anita Söderlunds avhandling är en mycket välkommen studie, eftersom den just fokuserar på barnen och vilka konsekvenser samverkan mellan skola och fritidshem kan få för dem. Huvudsyftet har varit att undersöka huruvida tre olika organisatoriska samarbetsmodeller mellan fritidshem och skola, integrerade, samverkande och skolor med blandat samarbete, har haft någon betydelse för barnens skolkunskaper, trivsel och allmänna upplevelse av skola och fritidshem, dels kortsiktigt i årskurs tre och dels långsiktigt i årskurs sex. Anita Söderlund har använt sig av Bromfenbrenners utvecklingsekologiska modell som teoretisk referensram för sin avhandling. Den betonar miljöns betydelse liksom betydelsen av samspelet mellan individ och miljö för indivi- ders utveckling. Ett nära samarbete mellan vuxna (t ex lärare och fritidspedagoger) kan bidra till att skapa en miljö som befrämjar utveckling. Anita Söderlund använder Bronfenbrenners konstruerade hypoteser kring vad som kan gynna och underlätta barns utveckling, däribland dem som rör länkbegreppet och återfinns inom mesosystemets ram. Bronfenbrenners ekologiska modell rymmer fyra olika nivåer eller system; micro, meso, exo och makro. Författaren belyser dem alla. Mesosystemet utgörs av de relationer som finns mellan olika närmiljöer som skola, hem och kamratgrupp, där barnet finns och agerar. Ett nära samarbete mellan vuxna som arbetar med barnen skulle då ge positiva utvecklingsmöjligheter. Vidare gynnas barnen av att göra saker tillsammans med vuxna om det sker under trygga förhållanden. I sin analys har Anita Söderlund också beaktat betydelsen av barnens socioekonomiska bakgrund. Här har skol- och bostadsområdet används som mått (förvisso ett grovt mått) och författaren ställer också frågan om det föreligger skillnader hos barnen när det gäller prestationer, trivsel och allmänna upplevelser som kan relateras till vilket område barnen kommer ifrån? Den sista frågeställningen som författaren arbetat med gäller om det finns skillnader mellan barn som haft fritidshem och barn som inte haft
- Page 21 and 22: Institutionsövergripande arbete Pe
- Page 23 and 24: 26 Fyra institutioner och en utveck
- Page 25 and 26: 28 Fyra institutioner och en utveck
- Page 27 and 28: 30 Institutionen för matematik och
- Page 29 and 30: 32 Fyra institutioner och en utveck
- Page 31 and 32: 34 Institutionen för svenska och s
- Page 33 and 34: 36 Fyra institutioner och en utveck
- Page 35 and 36: 38 Fyra institutioner och en utveck
- Page 37 and 38: 40 Fyra institutioner och en utveck
- Page 39 and 40: 42 Fyra institutioner och en utveck
- Page 41 and 42: Samarbete med skolan 44 Fyra instit
- Page 43 and 44: Slutord Läromedelsframställning F
- Page 46 and 47: In the brave new world In the field
- Page 48 and 49: In the brave new world ment of iden
- Page 50 and 51: In the brave new world For example,
- Page 52 and 53: In the brave new world of the other
- Page 54 and 55: In the brave new world siderable dr
- Page 56 and 57: In the brave new world L: Yeah, the
- Page 58 and 59: In the brave new world middle-class
- Page 60 and 61: In the brave new world The school e
- Page 62 and 63: In the brave new world Again at thi
- Page 64: MCLEOD, J. & YATES,L. (forthcoming
- Page 67 and 68: 70 Recension Ann Högberg och Birgi
- Page 69 and 70: 72 Recension Bra matematik för all
- Page 71: 74 Recension problem med att skriva
- Page 75 and 76: 78 Recension tillsamarbetsform, bos
- Page 77 and 78: 80 Recension Nya redskap för lära
- Page 79 and 80: 82 Recension En annan synpunkt som
- Page 81 and 82: 84 Recension skilda skolan i kvalit
- Page 83 and 84: 86 Recension resultat. Kopplingar t
- Page 85 and 86: 88 Holmlund, Kerstin & Rönnerman,
- Page 87 and 88: Här följer sedan en lista över i
- Page 89 and 90: 92 Innehåll i nummer 2/96: Jane Je
- Page 91 and 92: 94 Training Transformation. Lena Ma
Recension<br />
Barn i skola och fritidshem<br />
– En studie kring samverkan<br />
(HLS <strong>för</strong>lag, Stockholm 2000.<br />
Studies in Educational Sciences 22)<br />
Samarbete mellan skola och fritidshem <strong>för</strong>espråkades<br />
redan i SIA-utredningen på 70-talet.<br />
Det blev inte <strong>för</strong>rän i början av 90-talet, i<br />
samband med Skolbarnsomsorgskommitténs<br />
uppdrag att ”följa, stimulera och påskynda en<br />
utveckling mot en organisatoriskt och pedagogiskt<br />
samlad verksamhet <strong>för</strong> skola och barnomsorg”,<br />
som samverkan mer på allvar kom tillstånd.<br />
Därefter har skola och fritidshem på olika<br />
sätt kommit varandra närmare och <strong>för</strong>ändringar<br />
syns på alla nivåer. Idag är lagstiftning och tillsynsmyndighet<br />
gemensam liksom lokala politiska<br />
nämnder och <strong>för</strong>valtningar. Alltfler grundskollärare<br />
och fritidspedaggoger återfinns idag i<br />
samma arbetslag. Det finns både möjligheter och<br />
problem med att två verksamheter, med olika<br />
Anita Söderlund:<br />
traditio<strong>ner</strong> och tidigare olika styrningar, <strong>för</strong>s<br />
samman <strong>för</strong> att hitta samarbetsformer som ska<br />
ge<strong>ner</strong>era ekonomiska, men likväl också pedagogiska<br />
vinster.<br />
Vad som händer i mötet mellan de olika<br />
yrkeskategorierna och hur samarbetet dem emellan<br />
utvecklas är intressant och naturligtvis väsentligt<br />
att följa. Monica Hansens Yrkeskulturer<br />
i möte, läraren, fritidspedagogen och samverkan<br />
(1999) och Finn Calanders Från fritidens pedagog<br />
till hjälplärare (1999) har bidragit till att synliggöra<br />
de svårigheter som kan uppstå i mötet<br />
mellan yrkeskategorierna och om de motsättningar<br />
som finns mellan fritidspedagogernas och<br />
grundskollärarnas skilda yrkesinnehåll och yrkestraditio<strong>ner</strong><br />
samt status och makt. Det är två<br />
mycket läsvärda och intressanta avhandlingar <strong>för</strong><br />
dem som vill <strong>för</strong>stå det som händer ute i skolorna<br />
idag, då det gäller samarbetet mellan pedagogerna<br />
inom fritidshem och skola.<br />
75
Change language