Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Recension<br />
av kreativitet och fantasi. Skolmatematiken ligger<br />
<strong>för</strong> långt ifrån elevernas verklighet, både rent<br />
språkligt och erfarenhetsmässigt. Laborativa och<br />
undersökande moment <strong>för</strong>ekommer i allt<strong>för</strong><br />
liten utsträckning<br />
Detta är ord och inga visor, men det stannar<br />
definitivt inte här. Hela boken genomsyras<br />
av konkreta tankar och <strong>för</strong>slag på matematikundervisningens<br />
innehåll och synliggör undervisningens<br />
möjligheter. Att det tyvärr sker både<br />
<strong>för</strong> stor och <strong>för</strong> tidig utslagning i matematik tror<br />
<strong>för</strong>fattarinnan till stor del beror på att eleverna<br />
inte får den tid och det stöd de behöver <strong>för</strong> att<br />
befästa grundläggande begrepp. Hon talar om<br />
olika inlärningsnivåer som bör beaktas. Det<br />
handlar om erfarenheter, ord<strong>för</strong>råd, associatio<strong>ner</strong>,<br />
konkret handlande, representationsformer,<br />
abstrakt symbolspråk, tillämpning och kommunikation.<br />
Språket har en bärande roll i matematiken<br />
och den uppdelning som än så länge finns i<br />
grundskol<strong>lärarutbildning</strong>en (sv/so och ma/no)<br />
kan, om man inte vidtar åtgärder <strong>för</strong> att överbrygga<br />
dem, med<strong>för</strong>a att klyftan mellan de två<br />
kommunikationsämnena får negativa effekter.<br />
Då man talar om matematiken som språk tänker<br />
man kanske bara på det verbala språket, men<br />
glömmer att det också finns andra represen-<br />
tationsformer, som laboration, dramatisering,<br />
bildframställning etc. I Lpo 94 betonas starkare<br />
än tidigare betydelsen av att behärska språket<br />
<strong>för</strong> att <strong>för</strong>stå, värdera och använda information,<br />
<strong>för</strong> att diskutera och argumentera och aktivt och<br />
medvetet kunna delta i olika beslutsprocesser i<br />
samhället. Sådan kompetens är i själva verket<br />
en viktig <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> bevarandet av demokratin<br />
i vårt samhälle. Vilken roll kan då matematiken<br />
ha i detta sammanhang? Är det som<br />
Gudrun Malmer tror att vi står in<strong>för</strong> ett trendbrott,<br />
där matematiken kommer att fokusera allt<br />
mer på tänkandet och allt mindre på det mekaniska<br />
räknandet? Skolan har länge betonat vikten<br />
av att ”tala matematik”, och denna aktivitet<br />
kan också ta formen av samtal, diskussion och<br />
argumentation. Att formulera tankar i ord,<br />
muntligt eller skriftligt, har en väsentlig betydelse<br />
<strong>för</strong> utvecklandet av tankeprocessen. Andras<br />
reaktio<strong>ner</strong> och åsikter tvingar oss att <strong>för</strong>tydliga<br />
det egna ställningstagandet och utvecklar<br />
därmed också tänkandet och möjligheten till<br />
ett <strong>för</strong>djupat lärande.<br />
I sin bok diskuterar Gudrun Malmer begreppen<br />
dyslexi och dyskalkyli. Dyskalkyli är ett <strong>för</strong><br />
skolvärlden tämligen nytt begrepp och här finns<br />
som väntat en hel del tolkningar. Enligt Nationalencyklopedin<br />
(1991, s213) innebär dyskalkyli:<br />
specifika räknesvårigheter, som kan innefatta<br />
73
Change language