Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Fyra institutioner och en utvecklingsenhet liga lärarna är i det avseendet utsatta. Det tycks vara så att de kvinnliga lärarna trots allt är beredda att stå ut med större umbäranden än de manliga kollegerna, som hellre tycks fly än illa fäkta. Ulla Lindgren har just disputerat på sin avhandling En empirisk studie av mentorskap inom högre utbildning i Sverige. Innebörd, utformning och effekter (Åbo akademi, 2000). Inom näringslivet har det visat sig att väl fungerande mentorskap varit betydelsefullt, framför allt när det gäller att ta tillvara kvinnors kompetens. De effekter som kan uppnås genom mentorskap i näringslivet torde med stor sannolikhet även kunna gå att uppnå inom den akademiska världen. För att mentorskap ska kunna införas som ett komplement till traditionell handledning inom universitetsvärlden, krävs dock ökad kunskap om både vad mentorskap innebär och vad som egentligen inryms i begreppet mentorskap. Det behövs också fördjupad forskning om sambandet mellan mentorskap och akademisk framgång, det vill säga ifall effekter av personlig utveckling och tillväxt, som stimulerats genom mentorskap, har betydelse för akademiska studier och i så fall hur. Avhandlingen ger en bild av och förståelse för hur mentorskap historiskt sett har vuxit fram, hur det definieras och används i näringslivet och inom högre utbild- ning samt att även vilka betydelser som vanligtvis läggs in i begreppet mentorskap. En enkät- och intervjustudie har under åren1995-96 genomförts vid samtliga institutioner inom högre utbildning i Sverige. Det har framkommit att organiserade mentorskapsprogram verkligen förekommer inom den akademiska världen. Arbetet resulterade i en licavhandling Mentorskap inom högre utbildning i Sverige (1997). För att fördjupa kunskapen om mentorskap och dess effekter har en empirisk studie av ett mentorsskapsprojekt genomförts. I det aktuella mentorskapsprojektet ingår tolv mentor/adeptpar från matematisk/naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet och ett antal företag och myndigheter inom näringslivet/offentlig sektor. Under projektets gång har olika datainsamlingar med hjälp av intervjuer och enkäter genomförts. Resultaten förväntas få betydelse för utbildningar där handledning har en central roll. Monika Vinterek bedriver ett avhandlingsprojekt med titeln Åldersblandade klasser - elevernas perspektiv. Formandet av en teori. Studien vill belysa framväxten av åldersblandade och åldershomogena klasser i Sverige. Hur ser argumenten ut för åldersblandning och vad säger de som är kritiska? En rad begrepp problematiseras så som skolklass, årskurs, åldersblandad-, årskursblandad- och årskurslös- klass samt ålders- 37
38 Fyra institutioner och en utvecklingsenhet blandad undervisning. Statistik över ”åldersintegrerade klasser” granskas mot bakgrund av de olika klassbegreppen. Vad kommer i fokus när eleverna talar om sina erfarenheter från åldersblandade och ålderssammanhållna klasser? Det är studiens huvudfråga. Intervjuer med ett trettiotal elever från tre olika skolor, belägna i tre områden med olika socioekonomisk karaktär, bildar analysunderlag. Alla intervjuade elever har erfarenheter från både åldersblandad och åldershomogen klass. Vidare syftar undersökningen till att väcka frågor om olika gruppsammansättningars betydelse i undervisningssammanhang samt i ett större samhälleligt perspektiv. Jan Mannberg håller på att avsluta arbetet med en avhandling som behandlar Studie- och yrkesorienteringens syfte sådant det uttrycks i AMS yrkesinformation. Undersökningen rör studie- och yrkesorientering i skolan med fokus på det yrkesorienterande material som producerats i avsikt att vara behjälpligt vid denna orientering. En utgångspunkt är att en inneboende skillnad mellan AMS och Sö:s syn avseende syfte med syo torde medföra betydande problem vid användandet av material inom skolan. Syftet är att ur texter i studie- och yrkesorientering, producerade av AMS, beskriva hur AMS självsyn beträffande syo framstår. Det material under- sökningen bygger på är producerat under tiden 1942 - 1971. Avsikten är bland annat att identifiera ”brott”, dvs anmärkningsvärda förändringar i beskrivningarna samt undersöka huruvida beskrivningar skiljer sig åt beträffande målgrupp, användningsområdet samt yrkesområde. Berit Lundgrens avhandlingsprojekt har titeln Att bli litterat som vuxen på sitt andraspråk, svenska. Genom en fallstudie följer hon hur vuxna invandrare blir litterata på sitt andraspråk samt hur de tillägnar sig sitt andraspråk. Genom intervjuer, egna dagboksanteckningar om informanternas lärande, insamlat material från informanternas spirande skriftliga produktion m.m. försöker hon se vad som påverkar och styr deras inlärning, utveckling och befästande av läsoch skrivförmågan på ett andraspråk. Studien startade 1997 och beräknas vara klar 1999. Intervjuer har genomförts med regelbundna intervall med samtliga informanter, liksom skriftlig produktion. Det återstår att sortera, analysera och anknyta till tidigare eventuella undersökningar med samma tema samt finna belägg för slutsatser inom befintlig teoretisk forskning om läs - och skrivinlärning eller skapa nya teorier. Lars-Åke Pennlerts avhandlingsprojekt är rubricerat Att studera och beskriva lärarkompetens som effekt av lärarutbildning. Med tanke på den
- Page 1 and 2: idskrift för lärarutbildning och
- Page 3 and 4: 4 Tidskrift för lärarutbildning o
- Page 5 and 6: Ett nytt årtusende, en ny fakultet
- Page 7 and 8: en presentation av det arbete som b
- Page 9 and 10: 12 BUSV
- Page 11 and 12: Arbete i skolan 14 Fyra institution
- Page 13 and 14: 16 Fyra institutioner och en utveck
- Page 15 and 16: 18 Fyra institutioner och en utveck
- Page 17 and 18: Professionella samtal 20 Fyra insti
- Page 19 and 20: 22 Fyra institutioner och en utveck
- Page 21 and 22: Institutionsövergripande arbete Pe
- Page 23 and 24: 26 Fyra institutioner och en utveck
- Page 25 and 26: 28 Fyra institutioner och en utveck
- Page 27 and 28: 30 Institutionen för matematik och
- Page 29 and 30: 32 Fyra institutioner och en utveck
- Page 31 and 32: 34 Institutionen för svenska och s
- Page 33: 36 Fyra institutioner och en utveck
- Page 37 and 38: 40 Fyra institutioner och en utveck
- Page 39 and 40: 42 Fyra institutioner och en utveck
- Page 41 and 42: Samarbete med skolan 44 Fyra instit
- Page 43 and 44: Slutord Läromedelsframställning F
- Page 46 and 47: In the brave new world In the field
- Page 48 and 49: In the brave new world ment of iden
- Page 50 and 51: In the brave new world For example,
- Page 52 and 53: In the brave new world of the other
- Page 54 and 55: In the brave new world siderable dr
- Page 56 and 57: In the brave new world L: Yeah, the
- Page 58 and 59: In the brave new world middle-class
- Page 60 and 61: In the brave new world The school e
- Page 62 and 63: In the brave new world Again at thi
- Page 64: MCLEOD, J. & YATES,L. (forthcoming
- Page 67 and 68: 70 Recension Ann Högberg och Birgi
- Page 69 and 70: 72 Recension Bra matematik för all
- Page 71 and 72: 74 Recension problem med att skriva
- Page 73 and 74: 76 Recension Tillsammans med Anita
- Page 75 and 76: 78 Recension tillsamarbetsform, bos
- Page 77 and 78: 80 Recension Nya redskap för lära
- Page 79 and 80: 82 Recension En annan synpunkt som
- Page 81 and 82: 84 Recension skilda skolan i kvalit
- Page 83 and 84: 86 Recension resultat. Kopplingar t
Fyra institutio<strong>ner</strong> och en utvecklingsenhet<br />
liga lärarna är i det avseendet utsatta. Det tycks<br />
vara så att de kvinnliga lärarna trots allt är beredda<br />
att stå ut med större umbäranden än de<br />
manliga kollegerna, som hellre tycks fly än illa<br />
fäkta.<br />
Ulla Lindgren har just disputerat på sin<br />
avhandling En empirisk studie av mentorskap<br />
inom högre utbildning i Sverige. Innebörd, utformning<br />
och effekter (Åbo akademi, 2000). Inom näringslivet<br />
har det visat sig att väl fungerande<br />
mentorskap varit betydelsefullt, fram<strong>för</strong> allt när<br />
det gäller att ta tillvara kvinnors kompetens. De<br />
effekter som kan uppnås genom mentorskap i<br />
näringslivet torde med stor sannolikhet även<br />
kunna gå att uppnå inom den akademiska världen.<br />
För att mentorskap ska kunna in<strong>för</strong>as som<br />
ett komplement till traditionell handledning<br />
inom <strong>universitet</strong>svärlden, krävs dock ökad kunskap<br />
om både vad mentorskap innebär och vad<br />
som egentligen inryms i begreppet mentorskap.<br />
Det behövs också <strong>för</strong>djupad forskning om sambandet<br />
mellan mentorskap och akademisk framgång,<br />
det vill säga ifall effekter av personlig<br />
utveckling och tillväxt, som stimulerats genom<br />
mentorskap, har betydelse <strong>för</strong> akademiska studier<br />
och i så fall hur. Avhandlingen ger en bild<br />
av och <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> hur mentorskap historiskt<br />
sett har vuxit fram, hur det definieras och<br />
används i näringslivet och inom högre utbild-<br />
ning samt att även vilka betydelser som vanligtvis<br />
läggs in i begreppet mentorskap. En enkät- och<br />
intervjustudie har under åren1995-96 genom<strong>för</strong>ts<br />
vid samtliga institutio<strong>ner</strong> inom högre utbildning<br />
i Sverige. Det har framkommit att organiserade<br />
mentorskapsprogram verkligen <strong>för</strong>ekommer<br />
inom den akademiska världen. Arbetet resulterade<br />
i en licavhandling Mentorskap inom högre<br />
utbildning i Sverige (1997). För att <strong>för</strong>djupa<br />
kunskapen om mentorskap och dess effekter har<br />
en empirisk studie av ett mentorsskapsprojekt<br />
genom<strong>för</strong>ts. I det aktuella mentorskapsprojektet<br />
ingår tolv mentor/adeptpar från matematisk/naturvetenskaplig<br />
fakultet vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong><br />
och ett antal <strong>för</strong>etag och myndigheter inom näringslivet/offentlig<br />
sektor. Under projektets gång<br />
har olika datainsamlingar med hjälp av intervjuer<br />
och enkäter genom<strong>för</strong>ts. Resultaten <strong>för</strong>väntas<br />
få betydelse <strong>för</strong> utbildningar där handledning<br />
har en central roll.<br />
Monika Vinterek bedriver ett avhandlingsprojekt<br />
med titeln Åldersblandade klasser - elevernas<br />
perspektiv. Formandet av en teori. Studien<br />
vill belysa framväxten av åldersblandade och<br />
åldershomogena klasser i Sverige. Hur ser argumenten<br />
ut <strong>för</strong> åldersblandning och vad säger de<br />
som är kritiska? En rad begrepp problematiseras<br />
så som skolklass, årskurs, åldersblandad-, årskursblandad-<br />
och årskurslös- klass samt ålders-<br />
37
Change language