Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Fyra institutioner och en utvecklingsenhet Till detta ska läggas en aktiv fortbildningsverksamhet. Fortbildningskurser som efterfrågas behandlar värdegrundsfrågor, arbetssätt och arbetsformer, företagsamhet i skolan etc. Vår ambition är att bedriva mer långsiktiga projekt. Ett exempel är det 3-åriga projekt som bedrivits och avslutats inom Marie rektorsområde i Umeå kommun, kallat ”Mariedidaktik. Den framväxande fou-verksamheten är bland annat inritad mot skolämnesdidaktiska frågeställningar, vilket bland annat resulterat i en historiedidaktisk avhandling av Sture Långström: Författarröst & lärobokstradition (1997). Flera liknande projekt inom skolämnena svenska, geografi och samhällskunskap planeras. Sture Långström driver forskningsprojektet ungdom och historia. År 1995 genomfördes en stor undersökning om ungdomar och historia i Europa och Israel. Nästan trettio länder deltog och 700-1000 ungdomar i åldern 15-16 år besvarade de 48 frågorna i varje land. I Sverige deltog ungefär 900 ungdomar. Utöver denna undersökning gjordes också en enkät bland historielärare. Undersökningarna syftade främst till att ta reda på hur historiemedvetna ungdomarna i olika länder var vid den tiden. Resultaten har presenterats i två omfattande volymer, Youth and History A och B samt vid ett flertal olika seminarier och konferenser. Någon flernationell uppföljning av un- dersökningarna är inte planerad att äga rum de närmaste åren. Eftersom den del av undersökningen som gäller Sverige gjordes innan effekterna av de nya styrdokumenten hunnit få någon inverkan på den undersökta elevgruppen, är frågan hur historieämnets ställning bland elever ser ut idag, fem år efter den undersökningen? Genom att följa upp och utvidga den undersökning som gjordes för fem år sedan skapas ett underlag för att bättre bedöma och kanske, om det visar sig nödvändigt, förnya dagens historieundervisning. Några av de viktigaste frågorna blir därför: Vad betyder historien för eleverna? Hur bedrivs vanligen undervisningen i historia? Vilka delar av historieundervisningen intresserar sig eleverna särskilt för? Vilken slags historia vill de helst ta del av? Hur uppfattar de tid och tidens gång? Vilka sätt att möta historia tycker eleverna om och litar mest på? Utvecklar och stärker eleverna en egen identitet och historiemedvetenhet under sin skoltid? Vilka faktorer bedömer de (både lärare och elever) mest har bidragit till att förändra människors liv och vad kommer i en nära framtid främst att påverka människors leverne? Vilka mål tycker lärarna är viktigast att nå i sin undervisning? Vad gör de för att nå dessa mål? Vilka områden tycker de att eleverna visar störst respektive minst intresse för? Vilka förändringar i elevers och lärares sätt 35
36 Fyra institutioner och en utvecklingsenhet att se på historien har skett sedan den förra undersökningen. Undersökningen ställer också en del övergripande frågor som handlar om ungdomars värderingar och tankar inför framtiden. Vi bör alltså skaffa oss kunskap om hur historieämnet ”fungerar”, hur det upplevs av elever och lärare samt vad eleverna lär sig. Vi vet för lite om undervisningen i historia. Kring historieundervisningen på grundskolan är forskningen i Sverige begränsad. Den stora nationella undersökningen som leddes av Gunilla Svingby publicerades i början av 1990-talet och omfattade inte enbart historia utan alla SO-ämnen. Då gällde också helt andra styrdokument, varför resultaten inte speglar den undervisning som bedrivits under de senaste åren. Till denna redogörelse kan läggas flera avhandlingsprojekt kring ämnesdidaktiska frågeställningar. De befinner sig dock ännu på ett planeringsstadium. Fou-verksamheten vid institutionen är också inriktad mot allmändidaktiska frågeställningar. Per-Olof Erixon bedriver i projektet Den svenska skolromanen 1900-1970 historiska studier kring hur synen på det pedagogiska arbetet, skolans uppgift, bildningsideal etc har förändrats under den skolutveckling som skett under 1900-talet. Syftet är i första hand inte att frambringa ny kunskap om hur förändringarna har genomdrivits och under vilka förutsättningar, utan snarare hur skolans personal, och då framför allt den undervisande personalen, upplevt och förhållit sig till de förändringar som genomförts. Källmaterialet består av cirka 30 romaner om skolan, i projektet kallade skolromaner, alla skrivna av utbildade och verksamma lärare. Undersökningen visar så här långt att det dröjde en bit in på nittonhundratalet innan lärarna beträder den litterära scenen och tematiserar sin egen skolverklighet. Det sker ungefär samtidigt som arbetardiktarna gör sin verklighet till litterärt stoff. Kyrkans kontroll över skolan är ett av flera teman som ständigt återkommer. I början av 1900-talet är det en självklarhet att kyrkans inflytande är stort. Efter några decennier tilltar kritiken och kyrkans makt ses som ett hinder för utvecklingen av skolan. Skillnaden mellan skolan på landet och skolan i staden är också ett ständigt återkommande tema. Som nyutexaminerad lärare önskar man alltid en plats i en skola i en stad, där grupperna oftast är homogena och de ekonomiska villkoren bättre. På lansbygden går utvecklingen mycket långsamt och där kämpar man inte bara mot osunda skollokaler och landsbygdsbefolkningens inskränkthet och fientlighet, utan också mot ensamheten i det ofta avlägset belägna skolhuset. Speciellt de kvinn-
- Page 1 and 2: idskrift för lärarutbildning och
- Page 3 and 4: 4 Tidskrift för lärarutbildning o
- Page 5 and 6: Ett nytt årtusende, en ny fakultet
- Page 7 and 8: en presentation av det arbete som b
- Page 9 and 10: 12 BUSV
- Page 11 and 12: Arbete i skolan 14 Fyra institution
- Page 13 and 14: 16 Fyra institutioner och en utveck
- Page 15 and 16: 18 Fyra institutioner och en utveck
- Page 17 and 18: Professionella samtal 20 Fyra insti
- Page 19 and 20: 22 Fyra institutioner och en utveck
- Page 21 and 22: Institutionsövergripande arbete Pe
- Page 23 and 24: 26 Fyra institutioner och en utveck
- Page 25 and 26: 28 Fyra institutioner och en utveck
- Page 27 and 28: 30 Institutionen för matematik och
- Page 29 and 30: 32 Fyra institutioner och en utveck
- Page 31: 34 Institutionen för svenska och s
- Page 35 and 36: 38 Fyra institutioner och en utveck
- Page 37 and 38: 40 Fyra institutioner och en utveck
- Page 39 and 40: 42 Fyra institutioner och en utveck
- Page 41 and 42: Samarbete med skolan 44 Fyra instit
- Page 43 and 44: Slutord Läromedelsframställning F
- Page 46 and 47: In the brave new world In the field
- Page 48 and 49: In the brave new world ment of iden
- Page 50 and 51: In the brave new world For example,
- Page 52 and 53: In the brave new world of the other
- Page 54 and 55: In the brave new world siderable dr
- Page 56 and 57: In the brave new world L: Yeah, the
- Page 58 and 59: In the brave new world middle-class
- Page 60 and 61: In the brave new world The school e
- Page 62 and 63: In the brave new world Again at thi
- Page 64: MCLEOD, J. & YATES,L. (forthcoming
- Page 67 and 68: 70 Recension Ann Högberg och Birgi
- Page 69 and 70: 72 Recension Bra matematik för all
- Page 71 and 72: 74 Recension problem med att skriva
- Page 73 and 74: 76 Recension Tillsammans med Anita
- Page 75 and 76: 78 Recension tillsamarbetsform, bos
- Page 77 and 78: 80 Recension Nya redskap för lära
- Page 79 and 80: 82 Recension En annan synpunkt som
- Page 81 and 82: 84 Recension skilda skolan i kvalit
Fyra institutio<strong>ner</strong> och en utvecklingsenhet<br />
Till detta ska läggas en aktiv fortbildningsverksamhet.<br />
Fortbildningskurser som efterfrågas<br />
behandlar värdegrundsfrågor, arbetssätt och<br />
arbetsformer, <strong>för</strong>etagsamhet i skolan etc. Vår<br />
ambition är att bedriva mer långsiktiga projekt.<br />
Ett exempel är det 3-åriga projekt som bedrivits<br />
och avslutats inom Marie rektorsområde i<br />
<strong>Umeå</strong> kommun, kallat ”Mariedidaktik.<br />
Den framväxande fou-verksamheten är bland<br />
annat inritad mot skolämnesdidaktiska frågeställningar,<br />
vilket bland annat resulterat i en historiedidaktisk<br />
avhandling av Sture Långström:<br />
Författarröst & lärobokstradition (1997). Flera<br />
liknande projekt inom skolämnena svenska, geografi<br />
och samhällskunskap pla<strong>ner</strong>as. Sture Långström<br />
driver forskningsprojektet ungdom och<br />
historia. År 1995 genom<strong>för</strong>des en stor undersökning<br />
om ungdomar och historia i Europa och<br />
Israel. Nästan trettio länder deltog och 700-1000<br />
ungdomar i åldern 15-16 år besvarade de 48 frågorna<br />
i varje land. I Sverige deltog ungefär 900<br />
ungdomar. Utöver denna undersökning gjordes<br />
också en enkät bland historielärare. Undersökningarna<br />
syftade främst till att ta reda på hur<br />
historiemedvetna ungdomarna i olika länder var<br />
vid den tiden. Resultaten har presenterats i två<br />
omfattande volymer, Youth and History A och B<br />
samt vid ett flertal olika seminarier och konferenser.<br />
Någon flernationell uppföljning av un-<br />
dersökningarna är inte pla<strong>ner</strong>ad att äga rum de<br />
närmaste åren. Eftersom den del av undersökningen<br />
som gäller Sverige gjordes innan effekterna<br />
av de nya styrdokumenten hunnit få någon<br />
inverkan på den undersökta elevgruppen, är<br />
frågan hur historieämnets ställning bland elever<br />
ser ut idag, fem år efter den undersökningen?<br />
Genom att följa upp och utvidga den undersökning<br />
som gjordes <strong>för</strong> fem år sedan skapas ett<br />
underlag <strong>för</strong> att bättre bedöma och kanske, om<br />
det visar sig nödvändigt, <strong>för</strong>nya dagens historieundervisning.<br />
Några av de viktigaste frågorna<br />
blir där<strong>för</strong>: Vad betyder historien <strong>för</strong> eleverna?<br />
Hur bedrivs vanligen undervisningen i historia?<br />
Vilka delar av historieundervisningen intresserar<br />
sig eleverna särskilt <strong>för</strong>? Vilken slags historia<br />
vill de helst ta del av? Hur uppfattar de tid och<br />
tidens gång? Vilka sätt att möta historia tycker<br />
eleverna om och litar mest på? Utvecklar och<br />
stärker eleverna en egen identitet och historiemedvetenhet<br />
under sin skoltid? Vilka faktorer<br />
bedömer de (både lärare och elever) mest har<br />
bidragit till att <strong>för</strong>ändra människors liv och vad<br />
kommer i en nära framtid främst att påverka<br />
människors leverne? Vilka mål tycker lärarna är<br />
viktigast att nå i sin undervisning? Vad gör de<br />
<strong>för</strong> att nå dessa mål? Vilka områden tycker de<br />
att eleverna visar störst respektive minst intresse<br />
<strong>för</strong>? Vilka <strong>för</strong>ändringar i elevers och lärares sätt<br />
35
Change language