Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Fyra institutioner och en utvecklingsenhet och utvärderats i Kanada. Syftet är att med gruppens hjälp inspirera de enskilda deltagarna att tro på förmågan och möjligheten att påverka den egna livssituationen. Modellen är strukturerad, tidsbegränsad och grupporienterad. Deltagarna får konkreta uppgifter att utföra mellan träffarna. En grundläggande förutsättning är att alla deltagare får ett respektfullt bemötande. Tre olika grupper, varav en med långtidsarbetslösa vuxna, en annan med gymnasieungdomar med skolproblem samt en tredje med sjukskrivna med diagnosen utbrändhet, träffas vid två tillfällen. Observationer och dokumentation av samtalen kommer att ligga till grund för den deskriptiva delen av studien. Uppföljning och utvärdering skall ske i form av intervjuer. Den röda tråden i Kerstin Häggs arbeten är aspekter på konstruktivt och destruktivt förändringsarbete i skolan. En inspirationskälla för konstruktiva förändringprocesser som omfattar olika nivåer i skolsystemet är S. E. E. D. ,Seminar for Equity Educational Development, som utformats och leds av Emily Styles och Peggy McIntosh, Co-director för Center for Research on Women och som skall presenteras i en artikel. Här presenteras tre delstudier. Våren 1999 avslutades ett projekt som pågått i tre år. Ett lärarlag med kärnämnes-och karatärsämneslärare, som tidigare arbetade på Vårdgymnasiet och sedan hös- ten 1998 på Östra gymnasiet , har träffats regelbundet för pedagogisk handledning och avlastningssamtal. Temat för en artikel är den förändring som skett vad gäller förutsättningar att arbeta enligt läroplanens intentioner, relaterat till elevernas och lärarnas utvärdering. Artikeln ”Sexism som symboliskt våld” (Hägg, Kulturella perspektiv, Nr 4/1998 s. 21-27) utgör en del av ett arbete om könskonstruktioner i skolan. En forskningsöversikt om sexuella trakasserier i skolan och en presentation av olika strategier och förhållningssätt i relation till den samhälleliga sexifiering som tillhör barns vardag idag är sammanfattningsvis innehållet i projektet som genomförs med bidrag från Kvinnovetenskapligt Forum och B U S V. Northern Futures – Young Voices är titeln på en UNESCO-rapport om ungdomar i glesbygdskommuner i sju olika länder. I rapporten ingår ett begränsat slumpvis utvalt antal enkäter och uppsatser från tre svenska kommuner: Pajala, Storuman och Gotland. Adressen till institutionens hemsida är http://sherwood.lh.umu.se/busv Institutionen för estetiska ämnen bildades vid lärarutbildningens omorganisation av personal från fyra tidigare institutioner. Detta innebar 21 Institutionen för estetiska ämnen
22 Fyra institutioner och en utvecklingsenhet att värderingar och rutiner från fyra olika institutioner möttes. Med facit i hand vill vi påstå att detta har varit en mycket lyckad organisationsförändring, som bl.a. inneburit att kunskap och kompetens om lärarutbildning och estetiska ämnen i förening har samlats under ett och samma tak. Estetiska ämnen har idag en forskningsanknuten kompetens inom bl.a. konstvetenskap, konstpedagogik, musikpedagogik, semiotik, trä- och textilvetenskap samt ungdomsforskning i ett etnologiskt perspektiv. Vidare pågår ett flertal intressanta utvecklingsarbeten. I begreppet kvalitetsutveckling ligger tanken att något skall leda mot verklig förändring. Därför ska lärarna genom olika typer av kompetenshöjning erhålla redskap som leder fram mot förändringar av den komplicerade verklighet som ingår i en lärande organisation. Kunskap är föränderlig och synen på kunskap varierar över tid. För att inte cementeras i en existerande kunskapsbas av traditionella mönster arbetar institutionens personal kontinuerligt med att kritiskt analysera pågående verksamhet samt att ta till sig av andras erfarenheter. Dessa kompetenshöjande delar bearbetas bl.a. i seminarieform. Vidare kan nämnas att hela personalen under våren 2000 genomgår en handledarutbildning samt fördjupar sig i kreativitetsbegreppet, som är av central betydelse för de estetiska ämnena. Personalen vid estetiska institutionen genomförde en första systematiserad värdering av verksamheten 1998. Värderingen skedde i flera steg. Den inleddes av personalens självvärdering och följdes av en kollegial värdering av externa experter 1999. De studerande medverkade med synpunkter inför värderingen. Detta krävde både engagemang och avsevärt arbete under lång tid. Värderingen skall i förlängningen följas av arbete som förväntas leda till allt högre kvaliteter i undervisning och lärande, forskning och utvecklingsarbete, samt institutionens inre liv, som omfattar beslutsprocesser och administration. I syfte att höja den vetenskapliga kompetensen har en medveten satsning skett under senaste åren. En stor del av personalen har fördjupat sig i två kurser: Didaktik 20p och Estetik 10p. Den senare anknöt till institutionens speciella utmaning att förena teori och praktik. Jämställdhetsarbetet har lett till översyn av kursplaner, granskning av könsfördelning, lönejämförelser etc. Externa uppdrag har genomförts tillsammans med andra institutioner. I enlighet med universitetets tredje uppgift arbetar institutionen kontinuerligt med att knyta kontakter med institutioner, myndigheter och företag. När det gäller att införa estetiska inslag i kursutbudet har detta resulterat i ett ökat intresse för olika typer av fortbildnings-
- Page 1 and 2: idskrift för lärarutbildning och
- Page 3 and 4: 4 Tidskrift för lärarutbildning o
- Page 5 and 6: Ett nytt årtusende, en ny fakultet
- Page 7 and 8: en presentation av det arbete som b
- Page 9 and 10: 12 BUSV
- Page 11 and 12: Arbete i skolan 14 Fyra institution
- Page 13 and 14: 16 Fyra institutioner och en utveck
- Page 15 and 16: 18 Fyra institutioner och en utveck
- Page 17: Professionella samtal 20 Fyra insti
- Page 21 and 22: Institutionsövergripande arbete Pe
- Page 23 and 24: 26 Fyra institutioner och en utveck
- Page 25 and 26: 28 Fyra institutioner och en utveck
- Page 27 and 28: 30 Institutionen för matematik och
- Page 29 and 30: 32 Fyra institutioner och en utveck
- Page 31 and 32: 34 Institutionen för svenska och s
- Page 33 and 34: 36 Fyra institutioner och en utveck
- Page 35 and 36: 38 Fyra institutioner och en utveck
- Page 37 and 38: 40 Fyra institutioner och en utveck
- Page 39 and 40: 42 Fyra institutioner och en utveck
- Page 41 and 42: Samarbete med skolan 44 Fyra instit
- Page 43 and 44: Slutord Läromedelsframställning F
- Page 46 and 47: In the brave new world In the field
- Page 48 and 49: In the brave new world ment of iden
- Page 50 and 51: In the brave new world For example,
- Page 52 and 53: In the brave new world of the other
- Page 54 and 55: In the brave new world siderable dr
- Page 56 and 57: In the brave new world L: Yeah, the
- Page 58 and 59: In the brave new world middle-class
- Page 60 and 61: In the brave new world The school e
- Page 62 and 63: In the brave new world Again at thi
- Page 64: MCLEOD, J. & YATES,L. (forthcoming
- Page 67 and 68: 70 Recension Ann Högberg och Birgi
22<br />
Fyra institutio<strong>ner</strong> och en utvecklingsenhet<br />
att värderingar och ruti<strong>ner</strong> från fyra olika institutio<strong>ner</strong><br />
möttes. Med facit i hand vill vi påstå att<br />
detta har varit en mycket lyckad organisations<strong>för</strong>ändring,<br />
som bl.a. inneburit att kunskap och kompetens<br />
om <strong>lärarutbildning</strong> och estetiska ämnen i<br />
<strong>för</strong>ening har samlats under ett och samma tak.<br />
Estetiska ämnen har idag en forskningsanknuten<br />
kompetens inom bl.a. konstvetenskap,<br />
konstpedagogik, musikpedagogik, semiotik,<br />
trä- och textilvetenskap samt ungdomsforskning<br />
i ett etnologiskt perspektiv. Vidare pågår ett flertal<br />
intressanta utvecklingsarbeten.<br />
I begreppet kvalitetsutveckling ligger tanken<br />
att något skall leda mot verklig <strong>för</strong>ändring.<br />
Där<strong>för</strong> ska lärarna genom olika typer av<br />
kompetenshöjning erhålla redskap som leder<br />
fram mot <strong>för</strong>ändringar av den komplicerade<br />
verklighet som ingår i en lärande organisation.<br />
Kunskap är <strong>för</strong>änderlig och synen på kunskap<br />
varierar över tid. För att inte cementeras i en<br />
existerande kunskapsbas av traditionella mönster<br />
arbetar institutionens personal kontinuerligt<br />
med att kritiskt analysera pågående verksamhet<br />
samt att ta till sig av andras erfarenheter. Dessa<br />
kompetenshöjande delar bearbetas bl.a. i seminarieform.<br />
Vidare kan nämnas att hela personalen<br />
under våren 2000 genomgår en handledarutbildning<br />
samt <strong>för</strong>djupar sig i kreativitetsbegreppet,<br />
som är av central betydelse <strong>för</strong> de estetiska ämnena.<br />
Personalen vid estetiska institutionen<br />
genom<strong>för</strong>de en <strong>för</strong>sta systematiserad värdering<br />
av verksamheten 1998. Värderingen skedde i<br />
flera steg. Den inleddes av personalens självvärdering<br />
och följdes av en kollegial värdering<br />
av externa experter 1999. De studerande medverkade<br />
med synpunkter in<strong>för</strong> värderingen.<br />
Detta krävde både engagemang och avsevärt arbete<br />
under lång tid. Värderingen skall i<br />
<strong>för</strong>längningen följas av arbete som <strong>för</strong>väntas leda<br />
till allt högre kvaliteter i undervisning och lärande,<br />
forskning och utvecklingsarbete, samt<br />
institutionens inre liv, som omfattar beslutsprocesser<br />
och administration.<br />
I syfte att höja den vetenskapliga kompetensen<br />
har en medveten satsning skett under<br />
senaste åren. En stor del av personalen<br />
har <strong>för</strong>djupat sig i två kurser: Didaktik 20p<br />
och Estetik 10p. Den senare anknöt till institutionens<br />
speciella utmaning att <strong>för</strong>ena<br />
teori och praktik. Jämställdhetsarbetet har lett<br />
till översyn av kurspla<strong>ner</strong>, granskning av köns<strong>för</strong>delning,<br />
lönejäm<strong>för</strong>elser etc. Externa uppdrag<br />
har genom<strong>för</strong>ts tillsammans med andra<br />
institutio<strong>ner</strong>. I enlighet med <strong>universitet</strong>ets tredje<br />
uppgift arbetar institutionen kontinuerligt med<br />
att knyta kontakter med institutio<strong>ner</strong>, myndigheter<br />
och <strong>för</strong>etag. När det gäller att in<strong>för</strong>a estetiska<br />
inslag i kursutbudet har detta resulterat i<br />
ett ökat intresse <strong>för</strong> olika typer av fortbildnings-
Change language