Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fyra institutio<strong>ner</strong> och en utvecklingsenhet<br />
gruppen bestämde själv innehållet utifrån eget<br />
fortbildningsbehov. Däremot följde institutionens<br />
lärare kommunikationsprocessen i nätverket<br />
samt stod <strong>för</strong> innehållet i de två sammankomster<br />
som anordnades. Innehållet i kommunikationen<br />
handlade mycket om att ge varandra tips och<br />
idéer om material och litteratur. Diskussio<strong>ner</strong> i<br />
flera led var mer sällsynta. I nätverket fanns en<br />
mindre grupp lärare som var mycket aktiva i sitt<br />
skrivande. Många skrev aldrig eller mycket sällan,<br />
men däremot aktiva i sitt läsande i konferensen.<br />
De flesta aktiva lärare hade tidigare studerat<br />
på specialpedagogprogrammet via datorkommunikation<br />
och var där<strong>för</strong> vana datoranvändare.<br />
Dessutom använde de nätverket <strong>för</strong><br />
att upprätthålla kontakten med sina f.d. kurskamrater.<br />
Alla deltagare, både de som skrev och<br />
de som enbart läste, tyckte att nätverket fyllde<br />
ett behov, var<strong>för</strong> de önskade att nätverket skulle<br />
leva vidare även efter projekttidens slut, januari<br />
1999.<br />
I Gunnel Wännmans avhandlingsarbete studeras<br />
möjligheter och hinder <strong>för</strong> kvinnor att delta<br />
i fortbildning via datorkommunikation. Ovanstående<br />
projekt kan ses som pilotprojekt <strong>för</strong> avhandlingen.<br />
Det övergripande syftet med arbetet<br />
är att beskriva, analysera och <strong>för</strong>stå kvinnors<br />
användning av datorn som pedagogiskt och<br />
kommunikativt hjälpmedel i fort- och vidare-<br />
utbildning. Särskilt avses kvinnor bosatta långt<br />
ifrån utbildningsorten. Studieobjekten utgörs av<br />
två olika ”pedagogiska miljöer” inom fort- och<br />
vidareutbildning i specialpedagogik. Den <strong>för</strong>sta<br />
utgörs av en <strong>universitet</strong>sutbildning, där lärare<br />
som arbetar på olika stadier i skolan vidareutbildar<br />
sig till specialpedagoger. Utbildningen<br />
omfattar 60 poäng och utgår från fastställda<br />
kurspla<strong>ner</strong>. Den andra ”pedagogiska miljön”<br />
utgörs av ett nätverk <strong>för</strong> redan verksamma speciallärare/pedagoger<br />
med syfte att möjliggöra<br />
kompetensutveckling. Innehållet i nätverket<br />
styrs av deltagarna själva. I båda fallen sker utbildningen<br />
på distans och med hjälp av datorkonferenssystemet<br />
FirstClass. De frågeställningar<br />
som skall belysas har sitt ursprung i de projekt<br />
som presenterats. Vilka motiv och skäl har kvinnorna<br />
till att delta i fort- och vidareutbildning i<br />
specialpedagogik? Påverkas dessa motiv och skäl<br />
av att utbildningen sker på distans via datorkommunikation?<br />
Vilken betydelse har kvinnornas<br />
livssituation (familj, bostadsort, utbildningsbakgrund,<br />
yrkeslivserfarenhet) när det gäller<br />
inställning till fort- och vidareutbildning med<br />
datorstöd. Vilken betydelse har de två olika ”pedagogiska<br />
miljöerna” när det gäller kvinnornas<br />
upplevelser av fort- och vidareutbildning via datorkommunikation?<br />
Vilken kommunikation <strong>för</strong>ekommer<br />
i de båda utbildningsmiljöerna och vilket<br />
lärande sker? Vilken roll spelar studiegruppen<br />
19
Change language