Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet

Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet

29.07.2013 Views

Fyra institutioner och en utvecklingsenhet ningen, har den ena fokus på individen och den andra på kontext, kommunikation och samtal. Uppfattningar som framkommer i dokumentationerna om nio elevers undervisning är att både svenskundervisningen och specialundervisningen har ett otydligt innehåll. I stället prioriteras i undervisningen färdighetsträning av olika moment i svenskämnet. Stödet som ges är i många fall oklart beskrivet. Det stöd som beskrivs handlar ofta om att lotsa eleven förbi svårigheter. I analysen framkommer tydligt att specialundervisningen saknar progression. Arbete med bokstäver, ljud och ord dominerar i alla elevers specialundervisning, oavsett ålder. Ett individperspektiv på inlärning är det som tydligt dominerar i lärarnas arbetet med skriftspråksundervisningen i de nio fall som dokumenterats. Lisbeth Appelbergs och MärtaLisa Erikssons bok Barn erövrar datorer – en utmaning för vuxna utgiven på Studentlitteratur, 1999, bygger på samarbete med förskolebarn, elever i skolan, lärare i skolan och särskolan samt studenter i olika program inom lärarutbildningen. Luis Cobian har varit en betydelsefull medarbetare i det utvecklingsarbetet. Författarna har genomfört flera projekt i form av försöks- och utvecklingsarbeten i förskolor och skolor. Som kursledare i datorpedagogikkurser har de genom lärares specialarbeten fått ta del av erfarenheter från många praktiska försök med barn och datorer. Ett internationellt perspektiv på datoranvändning med förskolebarn och elever i skolan har utvecklats genom kontakter med barn, lärare, lärarutbildare och forskare i andra länder (Bl a IFIP, International Federation for Information Processeing). Några resultat av detta arbete är att små flickor och pojkar borde få lov att ägna sig både åt bakning och datorlek från tidig ålder för att de i framtiden skall känna sig hemma inom så många områden som möjligt, liksom att datoranvändning och användning av andra tekniska hjälpmedel för människor i behov av särskilt stöd leder till ökad livskvalitet. Under 1999 har Lisbeth Appelberg, Luis Cobian och Lena Selmersdotter tillsammans med lärare från Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Institutionen för informatik samt Institutionen för moderna språk arbetat inom ramen för kursen ”Tillgänglighet och distansarbete med inriktning mot handledning”, 10 poäng. Förutom att genomföra ordinarie kursarbete är avsikten att särskilt studera de möjligheter som lärare i fem glesbygdsskolor haft när det gäller att utveckla ett nätverksarbete mellan sina skolor. Entusiastiska lärare har lyckats genomföra vissa teman, men brister i infrastrukturen i glesbygder har satt stopp för många 17 IKT och lärande

18 Fyra institutioner och en utvecklingsenhet kreativa och utvecklingsbara idéer som deltagarna skulle vilja pröva och arbeta med över datornätet. Berit Östlund och Gunnel Wännman har utvecklat och i rapporter och artiklar dokumenterat Distansutbildning via datorkommunikation. Institutionen erhöll 1995-96 medel från dåvarande Distansrådet vid Umeå universitet och DUKOM för att utveckla specialpedagogprogrammet, 60 poäng till distansform på helfart. Som distansöverbryggande medel användes en väl strukturerad studiehandledning och datorkonferenssystemet FirstClass. Studiegruppen bestod av kvinnor i medelåldern med liten eller ingen datorvana. Deltagarna kom från olika delar av norra Sverige. Kurserna hade en nästan hundraprocentig genomströmning. Projekten utvärderades kontinuerligt via enkäter och intervjuer. Studenterna upplevde att datorkonferensen gav dem möjlighet att studera, oberoende av tid och rum, men med bibehållen känsla av att tillhöra en studiegrupp. Gruppen uppfattades som en resurs både vad gällde studierna och möjlighet till stöd och social kontakt. De flesta deltagande lärare var positivt inställda till att undervisa via dator. I lärargruppen var man dock överens om att den metodik som användes tog minst lika mycket tid i anspråk som reguljär utbildning, Att ge feedback över datorn kräver tid och eftertanke, men i gengäld kan kvaliteten bli högre. Lärarnas sätt att formulera uppgifterna fick stor betydelse för hur interaktionen utvecklades. Att få igång regelrätta diskussioner i flera led visade sig vara svårt. Det positiva utfallet av utvärderingarna har lett till att specialpedagogprogrammet även fortsättningsvis ges på distans via datorkommunikation. De studenter som deltog i projekten framförde ett önskemål om att även efter kursernas slut få fortsätta att ha kontakt med varandra för att diskutera aktuella specialpedagogiska frågor. Via Skolverket fick institutionen medel att bilda ett nätverk för speciallärare/specialpedagoger för att fylla detta behov. Nätverket startade vårterminen 1998 med deltagare från dessa studentgrupper samt intresserade lärare från Umeå och dess kranskommuner. När nätverket startade hade 124 lärare, de allra flesta kvinnor, anmält sitt intresse att delta. Projektet har redovisats i rapporten Fortbildning för speciallärare/specialpedagoger via datorkommunikation i nätverk (Wännman, Östlund, Edén, 1999). Konferensen för nätverket organiserades på liknande sätt som specialpedagogprogrammet i FirstClass. I nätverket fanns dock inga lärare från institutionen som styrde innehållet, utan

18<br />

Fyra institutio<strong>ner</strong> och en utvecklingsenhet<br />

kreativa och utvecklingsbara idéer som deltagarna<br />

skulle vilja pröva och arbeta med över<br />

datornätet.<br />

Berit Östlund och Gunnel Wännman har utvecklat<br />

och i rapporter och artiklar dokumenterat<br />

Distansutbildning via datorkommunikation.<br />

Institutionen erhöll 1995-96 medel från dåvarande<br />

Distansrådet vid <strong>Umeå</strong> <strong>universitet</strong> och<br />

DUKOM <strong>för</strong> att utveckla specialpedagogprogrammet,<br />

60 poäng till distansform på helfart.<br />

Som distansöverbryggande medel användes<br />

en väl strukturerad studiehandledning och<br />

datorkonferenssystemet FirstClass.<br />

Studiegruppen bestod av kvinnor i medelåldern<br />

med liten eller ingen datorvana. Deltagarna<br />

kom från olika delar av norra Sverige.<br />

Kurserna hade en nästan hundraprocentig genomströmning.<br />

Projekten utvärderades kontinuerligt<br />

via enkäter och intervjuer. Studenterna<br />

upplevde att datorkonferensen gav dem möjlighet<br />

att studera, oberoende av tid och rum, men<br />

med bibehållen känsla av att tillhöra en studiegrupp.<br />

Gruppen uppfattades som en resurs både<br />

vad gällde studierna och möjlighet till stöd och<br />

social kontakt. De flesta deltagande lärare var<br />

positivt inställda till att undervisa via dator. I<br />

lärargruppen var man dock överens om att den<br />

metodik som användes tog minst lika mycket<br />

tid i anspråk som reguljär utbildning, Att ge feedback<br />

över datorn kräver tid och eftertanke, men<br />

i gengäld kan kvaliteten bli högre. Lärarnas sätt<br />

att formulera uppgifterna fick stor betydelse <strong>för</strong><br />

hur interaktionen utvecklades. Att få igång regelrätta<br />

diskussio<strong>ner</strong> i flera led visade sig vara svårt.<br />

Det positiva utfallet av utvärderingarna har lett<br />

till att specialpedagogprogrammet även fortsättningsvis<br />

ges på distans via datorkommunikation.<br />

De studenter som deltog i projekten fram<strong>för</strong>de<br />

ett önskemål om att även efter kursernas<br />

slut få fortsätta att ha kontakt med varandra<br />

<strong>för</strong> att diskutera aktuella specialpedagogiska frågor.<br />

Via Skolverket fick institutionen medel att<br />

bilda ett nätverk <strong>för</strong> speciallärare/specialpedagoger<br />

<strong>för</strong> att fylla detta behov. Nätverket startade<br />

vårterminen 1998 med deltagare från dessa<br />

studentgrupper samt intresserade lärare från<br />

<strong>Umeå</strong> och dess kranskommu<strong>ner</strong>. När nätverket<br />

startade hade 124 lärare, de allra flesta kvinnor,<br />

anmält sitt intresse att delta. Projektet har redovisats<br />

i rapporten Fortbildning <strong>för</strong> speciallärare/specialpedagoger<br />

via datorkommunikation i<br />

nätverk (Wännman, Östlund, Edén, 1999).<br />

Konferensen <strong>för</strong> nätverket organiserades<br />

på liknande sätt som specialpedagogprogrammet<br />

i FirstClass. I nätverket fanns dock inga lärare<br />

från institutionen som styrde innehållet, utan

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!