Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Fyra institutioner och en utvecklingsenhet många fristående kurser, sommaruniversitetskurser, i fortbildning och andra uppdrag inom och utanför universitetet. Det råder inte någon tvekan om att institutionen lyckats väl vad gäller två av universitetets huvuduppgifter: undervisning och den utåtriktade tredje uppgiften. Det som av olika skäl hittills varit problematiskt, har varit att hitta former och utrymme för forskning. Den kompetens som lärarna vid institutionen representerade vid omorganisationen kan något förenklat definieras som verksamhetsförankrad och erfarenhetsbaserad . Den akademiska meriteringen bland lärarna varierade, men var låg jämfört med vad som är brukligt för lärare och forskare vid traditionella ämnesinstitutioner. Institutionsledningen har haft som målsättningen att stödja kompetenshöjande insatser både på bredden och på djupet – det senare med ekonomiskt stöd från Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning. Under de första åren erbjöds alla anställda att delta i återkommande intensivkurser i engelska. Det har visat sig att det var en satsning som gjort det lättare att använda engelskspråkig litteratur i undervisningen, att delta i internationella konferenser och studieresor och ta emot engelskspråkiga gästföreläsare och etablera olika former av utbyte med utländska universitet. En målsättning för lärarnas akademiska meritering har varit att alla med en annan utbildningsbakgrund skulle ges möjlighet att bli behöriga att söka forskarutbildning och /eller avlägga en filosofie kandidatexamen. Detta mål har nu uppnåtts. De lärare som försökt att bli antagna till forskarutbildning har med några undantag stött på problem. Flera har haft möjlighet att delta i kurser för doktorander och på så sätt fördjupat sina kunskaper, dock utan att kunna påbörja avhandlingsarbeten. För att skapa forskningsmöjligheter inom området vägledning, ”counselling”, har institutionen tagit initiativet till ett samarbete med två andra institutioner. Den ena är Institutionen för tillämpad psykologi i Umeå, som granskat de förslag som utarbetetats på B U S V rörande kursinnehåll och uppläggning och accepterat dem som forskarkurser för sina doktorander. Den andra är Department of Counseling Psychology vid University of British Columbia (UBC) i Vancover, där professor Bill Borgan och professor Norm Amundson är kursansvariga lärare. Undervisningen omfattar tre forskarkurser om vardera 5 poäng. Institutionen har inte något eget forskningsprogram eller något gemensamt, institutionsövergripande forskningsprojekt. Det som karak- 13
Arbete i skolan 14 Fyra institutioner och en utvecklingsenhet täriserar inriktningen på olika arbeten är att de har en nära anknytning till institutionens olika verksamhetsområden och belyser olika aspekter av pedagogiskt arbete och lärares yrkesverksamhet. Den första gruppen innehåller projekt som på olika sätt är knutna till arbetet i skolan, den andra har IT och undervisning som tema, medan den tredje kan sägas vara en blandgrupp för studier om vägledning och samtalsgrupper samt därtill några arbeten med varierat innehåll. Annica Bergecliff disputerade i pedagogik hösten 1999. Titeln på hennes avhandling är Trots eller tack vare? Några elevröster om skolgångsanpassning i grundskolan. Trots målet att skapa en grundskola för alla finns det fortfarande olika former av särskiljande åtgärder. Anpassad studiegång är ett sådant exempel och innebär att elever kan placeras i arbetslivet som ett alternativ till den ordinarie skolgången. I avhandlingen har 13 män och 7 kvinnor intervjuats, 10-20 år efter avslutad grundskola. De har berättat om sina upplevelser av skola och arbetsliv och hur den anpassade studiegången har påverkat deras liv och karriärer. Studiens övergripande syfte har varit att låta deras röster höras. Ur intervjuerna har tre kategorier utkristalliserats. De skiljer sig åt vad gäller strategier att genomföra grundskolan. Männen i den första kategorin opponerade mot skolans disciplinering, men i arbetslivet har de lyckats mycket bra, enligt deras eget bedömning. De är mycket nöjda med sina liv. Till skillnad från männen har kvinnorna i den andra kategorin återvänt till utbildningssystemet och flera siktar på akademiska karriärer efter sina misslyckanden i grundskolan. De visar att det är möjligt att åstadkomma brott i de sociala reproduktionsprocesserna och omforma misslyckanden i skolan till studieframgångar. Fem män och en kvinna i den tredje kategorin är de som till synes har förlorat mest på sina tillkortakommanden i skolan. Ur ett strukturellt perspektiv tycks den anpassade studiegången ha fungerat som ett instrument för sortering. Vissa elever bjuder motstånd mot skolans strukturer, medan andra resignerar inför det faktum som de tycks ha internaliserat, nämligen att deras tillkortakommanden i skolan är deras eget fel. Signild Lemar är doktorand vid Institutionen för pedagogik. Hennes avhandlingsarbete är en studie av karaktärsämneslärare i gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram med arbetsnamnet Professionella lärare i skola för förändring. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur de systemförändringar som genomförts inom svensk skola genererat fram en ny utbildning och en ny grupp av yrkeslärare i gymnasieskolan. Några av de frågeställningarna som skall belysas är hur karaktärsämneslärarna uppfattar
Page 1 and 2: idskrift för lärarutbildning och
Page 3 and 4: 4 Tidskrift för lärarutbildning o
Page 5 and 6: Ett nytt årtusende, en ny fakultet
Page 7 and 8: en presentation av det arbete som b
Page 9: 12 BUSV
Page 13 and 14: 16 Fyra institutioner och en utveck
Page 17 and 18: Professionella samtal 20 Fyra insti
Page 21 and 22: Institutionsövergripande arbete Pe
Page 27 and 28: 30 Institutionen för matematik och
Page 31 and 32: 34 Institutionen för svenska och s
Page 41 and 42: Samarbete med skolan 44 Fyra instit
Page 43 and 44: Slutord Läromedelsframställning F
Page 46 and 47: In the brave new world In the field
Page 48 and 49: In the brave new world ment of iden
Page 50 and 51: In the brave new world For example,
Page 52 and 53: In the brave new world of the other
Page 54 and 55: In the brave new world siderable dr
Page 56 and 57: In the brave new world L: Yeah, the
Page 58 and 59: In the brave new world middle-class
Page 60 and 61:
In the brave new world The school e
Page 62 and 63:
In the brave new world Again at thi
Page 64:
MCLEOD, J. & YATES,L. (forthcoming
Page 67 and 68:
70 Recension Ann Högberg och Birgi
Page 69 and 70:
72 Recension Bra matematik för all
Page 71 and 72:
74 Recension problem med att skriva
Page 73 and 74:
76 Recension Tillsammans med Anita
Page 75 and 76:
78 Recension tillsamarbetsform, bos
Page 77 and 78:
80 Recension Nya redskap för lära
Page 79 and 80:
82 Recension En annan synpunkt som
Page 81 and 82:
84 Recension skilda skolan i kvalit
Page 83 and 84:
86 Recension resultat. Kopplingar t
Page 85 and 86:
88 Holmlund, Kerstin & Rönnerman,
Page 87 and 88:
Här följer sedan en lista över i
Page 89 and 90:
92 Innehåll i nummer 2/96: Jane Je
Page 91 and 92:
94 Training Transformation. Lena Ma
show all

Ladda ner utgåvan. - Fakultet för lärarutbildning - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?