Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 91
Användningen av slå som fackslangterm för ’dirigera’ kan jämföras med en del
av SAOB:s beskrivning till verbet slå, nämligen den betydelse som beskrivs på
följande sätt: ’ange (med kroppsdel l. ngt som man håller i o. d.); ofta om
dirigent’. Denna betydelse hos slå används särskilt i uttrycket slå takten, vilket
har första belägg redan 1701 (S 7022).
Med bass alternativt bars avses ett engagemang, en spelning (även Netzell 2003:
39). Det går att precisera vad för slags engagemang det är fråga om, och med
dansbass menas ’spelning på danskväll’ (även Edström 1996: 69). SvSl anger
däremot två betydelser för bass/bars, inte bara ’engagemang, spelning’ utan också
’musikkår, orkester’. Den senare betydelsen är okänd för ÅL, och möjligen
bygger SvSl på Bergmans uppgift att ”en jazzorkester kan också kallas ett bass”
(1964: 26, kursiv stil i originalet).
Musiker kan spela med nötter, dvs. noter, eller spela utan nötter alternativt lira
utanför, dvs. spela utan noter, spela utantill. Även SvSl uppger att nötter kan ha
betydelsen ’noter’, men utan bruklighetsbeteckningen musikerslang. Samma
ordbok meddelar vidare att prick bland annat kan vara musikerslang och ha
betydelsen ’not, notskrift’, men denna användning är okänd för ÅL. Den
skämtsamma formen nötter för noter är en parallell till fotnötter för fotnoter.
SAOL 13 upptar endast pluralformen fotnoter och rekommenderar att formen
noter skall användas i sammansättningen fotnoter och verbfrasen spela efter
noter. En sökning med sökmotorn Google (augusti 2006) ger dock över 25 000
träffar för fotnötter/na, där substantivet verkar användas mer eller mindre
skämtsamt.
Vissa musikaliska aktiviteter har också sina speciella benämningar. En musikkår
som spelar hornmusik käkar mässingssoppa, även om SvSl uppger att uttrycket är
militärslang, inte musikerslang. Stråkmusiker gnider fårtarm (även SvSl och
Marschnytt 2, 1970) och pianister kliar elfenben (även SvSl). Trumslagare kan
knacka (’trumma’ [verb]) eller banka kagge (’slå trumma’) (båda även SvSl). De
kan även plåga skinn alternativt plåga kalvskinn (även SvSl och Marschnytt 1,
1970). Slutligen kan ’dragspelsmusik’ enligt SvSl kallas skåp.
SAOB meddelar i artikeln GNIDA (avslutad 1929) att gnida kan användas ”för
att beteckna spelning på fiol l. annat stråkinstrument; numera i sht föraktligt i
fråga om dålig spelning (som frambringar orena, skärande toner)” (G 650). Som
etymologi till kagge säger SAOB att ”[g]rundbetydelsen torde vara: ngt välvt l.
kupigt, klump, kloss l. dyl.” (K 49), vilket får sägas överensstämma med
trummans form. Ordboken meddelar vidare att kalvskinn kan användas ”om
trumma (med för ändamålet på särskilt sätt beredt, utspänt kalvskinn ss. väsentlig
beståndsdel)”. Denna betydelse är främst aktuell i fråga om trummor i militära