Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

88 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
Utgångspunkten för studien är samtal med ÅL mellan 2004 och 2006. Referenser
till samtalen ges enbart med (ÅL) men vid citat från dem anges också exakt
datum för det aktuella samtalet. Samtalen har kompletterats med uppgifter i
ordböcker samt genomgång av ett begränsat urval av litteratur om musik och
musiker. De lexikala enheter som studeras grupperas i fyra kategorier, nämligen
benämningar för:
(1) musikaliska aktiviteter,
(2) musikinstrument,
(3) musiker och
(4) musikaliska verk.
Det handlar således om olika delar av yrkesutövningen, olika verktyg för arbetet,
olika yrkesmän som utför sitt arbete samt resultat av arbetet i form av olika verk
som framförs. Däremot har jag avstått från att här behandla en annan möjlig
kategori, nämligen öknamn alternativt smeknamn på musiker, även om samtalen
och litteraturstudiet har gett ett stort antal sådana (jfr Nordman 1999 om namn på
dansorkestrar i Svenskösterbotten 1920–1950).
Valet av de fyra kategorierna har delvis stöd i tidigare forskning. Koiranen (1992:
171–172) uppmärksammar bland annat benämningar för musikinstrument i
musikrecensioner på svenska, och Helenius-Öberg (1995: 18) gör detsamma med
musikinstrument på fornsvenska. Den senare forskaren studerar även
benämningar för musiker, medan Kotsinas (2003: 9–13) konstaterar att det är
vanligt med slangbenämningar för olika yrkesutövare. Leuchtmann (1981: 539–
560) innehåller en förteckning över autentiska och populära titlar på musikaliska
verk. Exempel är bl.a. wienervalsen An der schönen blauen Donau av Johann
Strauß d.y. respektive Katalogarian ur operan Don Giovanni/Don Juan av W. A.
Mozart. I SvSl förtecknas inte ”yrkesmusikers slangbenämningar på musikstycken”
(s. I), men trots denna reservation ingår faktiskt några slangbeteckningar
för musikaliska verk i ordboken (se avsnitt 2.4 nedan).
Det är svårt att ange hur gamla slangord är (jfr Strömman 1995: 37–40, Kotsinas
2003: 36). Detta är inte unikt för slangord utan är ofta ett problem i fråga om
lexikalisering i betydelsen ’etablering’ generellt sett (Svensén 2004: 115–133
med anförd litteratur). I min undersökning gör jag inga egna försök att göra några
exakta dateringar, men klart är att huvuddelen av de lexikala enheterna i mitt
material existerar från slutet av 1930-talet och framåt (ÅL), från 1930-talet och
till slutet av 1960-talet (SvSl s. I) samt under 1990-talet (NSvSl s. X). För vissa
av de lexikala enheterna ges dock mer exakta dateringar i Nationalencyklopedins
ordbok (i fortsättningen NEO) respektive Svenska Akademiens ordbok (SAOB)