Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

86 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
musikbranschslang eller mellan slang och termer inom populärmusik (ToS, s. 1). I
FolketsOrdbok – Sidan för svenska slanguttryck (www) är musikerslang en egen
kategori, och 25 av 672 uppslagsord tillhör denna kategori (augusti 2006).
Webbplatsen är uppbyggd av bidrag från besökare på webbplatsen, och Folkets-
Ordbok är således inte någon professionell lexikografisk produkt.
Frånvaron av tidigare studier är inte någonting unikt för musikens område. Det
finns ett begränsat mått av forskning om slang inom olika fackområden, inom
olika yrken och på olika arbetsplatser (Andersson 1994: 95, Strömman 1995:
311). I det här sammanhanget är rapporten En term – två språk. Studier i fackslang
(1995) särskilt intressant. Denna ingår i Solveig Strömmans sammanläggningsavhandling,
Två språk på arbetsplatsen. Status och förändring (1995),
och referenser ges genomgående till avhandlingen med dess paginering. Däremot
finns det forskning om språkbruk på arbetsplatser ur ett sociolingvistiskt
perspektiv (se t.ex. Brünner 1998 för en översikt). Ett exempel för svenskans del
är projektet Skriftbruk i arbetslivet, som syftar till ”att beskriva det skrivande och
läsande som ingår i arbetsdagen i en rad vanliga yrken i samhället” (www).
Vidare finns det kommentarer om slang i arbetslivet i såväl språkvetenskapliga
studier som undersökningar inom andra områden. Exempelvis kan fotografer tala
om att de skall damma neg i stället för avlägsna dammpartiklar från negativ, och
personer verksamma inom byggbranschen uppges skapa ”egna begrepp och ett
eget [sic!] fackslang” (Södergård 2004: 26 resp. Arle & Berglund 2004: 18). Men
frånvaron av forskning om slang i yrkeslivet får ändå sägas vara lite märklig,
eftersom de flesta vuxna kan antas använda någon slags slang i sitt arbete
(Bergman 1964: 71, SvSl s. IV, Strömman 1995: 311, Kotsinas 2003: 21). Den
undersökning som här presenteras kommer därför förhoppningsvis att följas av
andra, såväl inom musikens område som inom andra fackområden.
1.3 Syfte och avgränsningar
Syfte med den här studien är att göra en första inventering av svensk
musikerslang, närmare bestämt slang bland musiker inom militära musikkårer och
civila orkestrar från 1930-talet och framåt. Därmed ligger inte fokus på slang
bland jazzmusiker, popmusiker och rockmusiker.
Med begreppet ’slang’ avses vanligen ord och uttryck, dvs. språkets lexikala nivå
(Strömman 1995: 312–313, Lindfors Viklund 2001: 30, Kotsinas 2003: 15, 21).
Jag undersöker lexikala enheter som består av ett eller flera ord, vilka utgörs av
nominalfraser med substantiv eller egennamn som huvudord samt verbfraser (se
Landqvist 2003: 3 med anförd litteratur om benämningen lexikala enheter och jfr
Kotsinas 2003: 22 om ordklasstillhörighet för slangord). Jag studerar uttryckssidan
hos de lexikala enheterna och gör inte någon begreppsanalys av materialet