Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

78 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
en första årets student karakteriserade hennes referat som svårförståeligt och
komplicerat och föreslog därtill några ändringar i dispositionen. Den äldre
studenten tyckte att det var konstigt att en första årets student hade blivit utsedd
som responsgivare till henne som höll på med sina sista kurser i nordisk filologi. I
ett visst avseende hade hon rätt att kritisera undervisningsarrangemangen, men å
andra sidan ansåg vi handledare att flerstämmigheten i situationen också kunde
tolkas som positiv och lärorik. Vi fick märka hur olika vi reagerade på varandras
texter beroende på vår erfarenhet, våra bakgrundskunskaper och intressen. Det var
en praktisk lärdom i hur betydelse alltid är beroende av den tolkande individen:
texterna var inte de samma för någon av oss. För den yngre studentens del kunde
situationen också betraktas som en instans av språkinlärning och insocialisering i
akademiskt skrivande. Situationen förhandlades på diskussionslistan och fick ett
lyckligt utfall. Ett tecken på detta är att den äldre studenten började uppvisa
teoretiskt intresse för responsfrågan. I idékläckningen (datorkonferensen där
studenterna delade på idéer om intressanta studiefrågor med tanke på det fortsatta
arbetet under projektet) kom hon på förslaget att man utgående från kontextbegreppet
kunde analysera de faktorer som påverkar oss när vi skriver
kommentarer till varandra på nätet.
Ett viktigt resultat av responsdiskussionen är handledarnas ökade medvetenhet
om hur viktigt det är att föra en ständig betydelseförhandling med studenterna om
syftet med och deltagarrollerna i de olika övningarna och samhandlingsformerna i
studierna (jfr t.ex. Kuure m.fl. 2002: 27). Till exempel kamratrespons har inte
någon ställning som etablerad genre eller praxis i studierna på vår institution.
Studenterna kan ha det svårt att orientera sig i det pedagogiska tänkesättet bakom
en uppgift som plötsligt tilldelar dem makt och auktoritet att uttala sig om
varandras texter (Hoel 2001: 21). Vi är vana vid att tänka att det är under
handledning av mer erfarna personer som vi lär oss, och kommer inte att tänka på
att ”lärande sker också genom samspel med personer som representerar skilda
kompetenser genom att olika perspektiv, åsikter och kunskapsformer möts och
slipas mot varandra” (Hoel 2001: 17). För några studenter kan det vara svårt att
överhuvudtaget uppleva kommentardiskussioner på nätet som någon riktig
uppgift som kräver lika mycket ansträngning och förberedelse som mer
traditionella uppgifter. Alla studenter var mycket punktliga med sina referat
(samtliga höll deadline), men aktiviteten i responsdiskussionen varierade. Några
studenter följde inte aktivt med diskussionen på sina responslistor, vilket givetvis
orsakade irritation bland de andra deltagarna.