Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

74 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
För lärandets del innebär konstruktivism bland annat att kunskap inte har någon
självständig existens utanför den lärande, utan är alltid beroende av dennas
tolkning och aktiva insats i studieprocessen. Vårt begreppssystem är i ständig
utveckling: i och med nya erfarenheter och intryck håller vi hela tiden på att
bygga upp och omkonstruera vår förståelse utgående från våra tidigare
uppfattningar. Inom konstruktivismen diskuteras lärande följaktligen i termer av
transformation hellre än transmission av kunskap det är fråga om en aktiv
konstruktionsprocess. (Dysthe 1996: 46 ff., Tynjälä 1999: 37 ff.)
Det finns flera olika konstruktivistiska inriktningar, men en övergripande
indelning kan göras mellan individuell och social konstruktivism. Den Vygotskyinspirerade,
socio-kulturella inriktningen av konstruktivism utgår från tanken att
lärande har en social och kulturell förankring. Forskningsobjektet är varken
individen eller omgivningen, utan det sociala samspelet och interaktionen mellan
dessa. (Tynjälä 1999: 44.)
En central utgångspunkt inom den sociokulturella teorin är att lärande medieras
av språk och andra semiotiska system. Språket är en kulturellt skapad kognitiv
artefakt – det medel med hjälp av vilket vi dels skapar betydelser, dels förmedlar
dessa till varandra. Vår språkanvändning är med andra ord alltid samtidigt dels en
betydelseskapande process, dels en kommunikativ produkt. En viktig insikt med
tanke på lärande är att våra yttranden kan betraktas som kunskapsobjekt, som
både vi själva och andra kan reflektera över, ta ställning till och elaborera på.
Dialog kan betraktas som en övergripande metafor för allt lärande. I praktiken
innebär detta att stor uppmärksamhet bör fästas vid de sätt på vilka lärare och
studenter kommunicerar med varandra. Studenter bör ges rikliga och varierande
möjligheter att uttrycka sin förståelse i tal och skrift och på så sätt aktivt delta i
kunskapsbygget. (Wells 1999: 106 f.)
Virtuell nordistik kan karakteriseras som ett processorienterat nätundervisningsprojekt.
Fokus ligger på interaktion och dialog i stället för
produktion av digitalt studiematerial. Det kursmaterial som tillhandahålls via
kursplattformen är mest olika typer av instruktioner, annars används vanliga
kursböcker. Meningen med projektet är att experimentera med nya verksamhets-
och interaktionsformer som är avsedda att utveckla studerandenas förmåga att
agera autonomt och ta ansvar över sitt eget lärande. Riktningen är mot en öppen
inlärningsmiljö, där man skapar flexibilitet i fråga om bl.a. studieinnehåll och
-sätt (se Manninen 2001: 34).
Undervisningen inom projektet började hösten 2002. I den här rapporten redogörs
för erfarenheterna av den första genomförda fasen i studierna. Rapporten är en del
av den aktionsforskning som bedrivs i samband med projektet. Kännetecknande