Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 73
lärande i kollaborativa grupper (om flerformsundervisning se närmare t.ex.
Pohjonen 1992). Studierna består av föreläsningar, läs- och skrivuppgifter,
smågruppssamtal samt datorkonferenser. Kommunikationen mellan lärarna och
studenterna inom projektet sker alltså i olika former: ansikte-mot-ansikte och
datorförmedlat; en-till-en, en-till-många och många-till-många; muntligt och
skriftligt; informellt och formellt; synkront och asynkront. Kursplattformen
Discendum Optima fungerar som ett samlande forum för studierna. Till exempel
alla instruktioner, studieprestationer, responsdiskussioner samt olika typer av
datordiskussioner lagras i kursplattformen. Det är fråga om campusbaserd
undervisning som är organiserad efter nya interaktionsmönster lärarna och
studenterna emellan.
Lika viktigt som teoretiskt studieinnehåll är själva sättet att arbeta problemorienterat
och kollaborativt. De uttalade målen för studierna inom projektet
betonar överförbara färdigheter:
Målet är att den studerande efter avslutad studiehelhet har en god
uppfattning om hurdana frågor som behandlas inom text-, diskurs- och
kommunikationsstudier. Hon har specialiserat sig på ett delområde, som
hon kan diskutera på ett övertygande sätt både muntligt och skriftligt. Efter
avslutad studiehelhet kan den studerande umgås och samarbeta med olika
typer av människor och handskas med varierande situationer. Hon har lärt
sig söka information och lösa problem. Hon är förtrogen med modern
informations- och kommunikationsteknik.
Det är genom att arbeta tillsammans i olika sammansättningar, muntligt och
skriftligt, ansikte-mot-ansikte och datorförmedlat, som deltagarna i praktiken lär
sig mycket värdefullt om texter, diskurs och kommunikation.
Kunskapsteoretiska och pedagogiska utgångspunkter
Projektet Virtuell nordistik utgår från en konstruktivistisk och sociokulturell syn
på kunskap och lärande. Konstruktivism hänvisar till en kunskapsuppfattning
enligt vilken det inte finns något direkt samband mellan kunskap och verklighet.
Enligt den konstruktivistiska epistemologin är verkligheten tillgänglig för oss
endast genom våra kategorier, utan vilka vi inte kunde gestalta och diskutera
världen på ett begripligt sätt. Eftersom olika kulturer och olika människor har
olika begreppssystem som styr tolkningen av verkligheten, får kunskap en
relativistisk karaktär. I stället för att avbilda verklighet, sägs kunskap inom
konstruktivismen passa in i verkligheten. Det som är logiskt, icke-motsägelsefullt
och användbart kan betraktas som sant. (Tynjälä 1999: 25 f.)