Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 67
man anlitat en specialist”. I den bemärkelsen passar här också den första av de
funktioner som Seppänen (2001: 62, se ovan) urskiljer hos fotografierna, dvs.
förmågan att göra abstrakta företeelser mer konkreta. Problemet med såväl
antydande som inledande personbilder är dock att samma bild kan användas varje
gång nyheten har att göra med den avbildade personen. Därför kan de inte ha en
orienterande funktion, men även om många personbilder har blivit stereotyper
som föreställer statsöverhuvuden, ledare i affärslivet eller sakkunniga i en eller
annan fråga, kan de på något sätt anses fylla sin plats som produkter av
bildjournalistiken.
Bild 11. Personbild som konnoterar viktiga vetenskapliga eller
samhälleliga frågor. (Foto: Karin Henriksson, SvD 2.5.2004.)
Sammanfattning
Det finns bilder i både smått och stort och även om själva nyheten inte finns i
bilden brukar fotografierna ha betydelser som hjälper läsaren att orientera sig i det
behandlade ämnet. Sammanfattningsvis kan konstateras att bilderna i
utrikesnyheterna i SvD kan indelas i affektiva bilder, bilder som överför
verklighetsstämning samt personbilder. Mer ovanliga nyhetsbilder representerar
amatörfotografier från Abu Ghraib-fängelset i Irak, men även de har många
egenskaper gemensamma med nyhetsbilder i allmänhet.
Affektiva bilder, som vanligen används som symboliserande bilder, appellerar till
mottagarens emotioner. Bilder som överför verklighetsstämning hjälper till att
utforma en uppfattning om hurdana omständigheterna är på den i texten beskrivna
platsen. Utöver den symboliserande användningen har många av dem ett
metonymiskt samband med den information som ges i texten eller en inledande
funktion. Också personbilder brukar inleda läsaren i artikelns ämnesområde eller
ge en antydan om personens roll i nyheten. Dessutom betonas personbildens