Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

66 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
texten behandlar den avbildade. Rubriken har dessutom ofta en anknytning till
bilden när det gäller inledande bilder. I det här fallet har den ryske ledaren citerats
(ex. 7), och när vi ser på bilden, ger den en känsla av att det är just denna
avgörande mening som han säger medan han har blivit fotograferad. Även om vi
gott och väl vet hur Vladimir Putin ser ut ger bilden något ”nytt” som är
utmärkande för situationen i fråga (se Salo 1994: 24).
Exempel (7)
”Vår BNP ska dubblas på sex år.” (SvD 27.5.2004.)
Om personbilden är aktuell i den mån att den har tagits på ort och ställe, i den
situation som nyheten behandlar, kan den anses vara en riktig nyhetsbild. Då har
läsarna en möjlighet att utnyttja den ”firstness-upplevelse” som bilden väcker och
genom att fästa uppmärksamhet på å ena sidan miner och gester, å andra sidan på
klädsel och andra detaljer hos den avbildade personen kan man finna ytterligare
betydelser med avseende på nyhetstemat. Salo (1994: 24) tar upp denna
personbildens psykologiska och sociologiska tradition som strävar efter att visa
den avbildade personens inre respektive yttre väsen. Enligt henne är
uttrycksfullhet ett utmärkt effektmedel som man skulle kunna utnyttja mer i
pressen. Samma effekt nås dock inte enligt min åsikt med de frimärksstora
passfoton som inte visar något annat än ansiktet och en ytterst liten del av
överkroppen. De förekommer oftast utan bildtext (högst har personens namn
angetts under bilden) och utan information om fotografen eller bildagenturen. I
regel skulle betydelsen av sådana fotografier kunna anses begränsa sig till att
fungera som ren rekvisita, men i all sin enkelhet kan de ändå inleda läsaren i
ämnesområdet, även om de inte är tagna i situationen i fråga.
Lite mer problematiskt blir det om personen på bilden har uttalat sig i en viss
fråga som behandlas i artikeln och på grund av detta fått sin bild publicerad.
Sådana här fotografier kan anses vara antydande bilder (jfr ovan). Eftersom
bilden har ett metonymiskt samband med artikeltemat, är det mycket svårt för
läsaren att på basis av illustrationen veta vad nyheten handlar om. Den första
reaktionen torde vara, att artikeln behandlar personen ifråga. Ett exempel på detta
är en artikel (SvD 2.5.2004) som handlar om de mänskliga rättigheterna och
organisationen Human Rights Watch. Artikeln är illustrerad med en stor bild på
fyra spalter som föreställer Kenneth Roths ansikte (bild 11). Den här mannen,
som säkert inte så många känner, ansluter sig till temat genom att han fungerar
som chef för organisationen och presenterar dess principer i artikeln. På
denotationsplanet ger bilden knappast mer än information om den avbildades
utseende, men på konnotationsnivå kan fotografier av den här typen associera till
viktiga, vetenskapliga eller samhälleliga frågor och ge en antydan om att ”här har