Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

64 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
honom. Om soldaten hade presenterats med ett fotografi, skulle också läsarnas
nyfikenhet ha blivit tillfredsställd när de hade fått veta hur den åtalade ser ut. I
bildtexten (ex. 6) motiveras användningen av fotografiet med att just den här
bilden inte ännu har visats i tidningen. Man kan också tycka att bilden (på samma
sätt som bild 9) egentligen förankrar texten genom att binda den samman med de
andra artiklar som behandlat fångmisshandeln (jfr explicit och implicit kontext
hos Poulsen 1998: 150).
Exempel (6)
Nya bilder kom fram i går från Abu Ghaib-fängelset som visar hur hundar
används för att skrämma fångar. (SvD 10.5.2004.)
I alla bilder som föreställer de ohyggliga övergreppen betonas vissa kontraster,
mytiska ”oppositioner” som vi även i allmänhet är vana vid att se i nyhetsbilder.
Motsatsförhållanden som kan urskiljas på såväl bildens denotationsplan som
konnotationsmässigt framgår bland annat av arrangemangen individ/myndighet,
dråpare (torterare)/offer, levande/död, klädd/naken. (Se Salo 2000: 53.) Den
”firstness” som vi upplever när vi tittar på fotografiska nyhetsbilder gäller dock
bara själva bilden. Om den här upplevelsen, dvs. de konnotationer som bilden för
med sig, stämmer med det som berättas i texten är omöjligt att veta utan att läsa
hela artikeln.
Nyheter om ansikten
Det påstås att journalistiken har blivit alltför personcentrerad. Detta syns varje
dag i tidningar som är fulla av ansikten. Människor är i grund och botten nyfikna
på utseendet, vilket i och för sig ger ett skäl att illustrera artiklar med
personbilder. Ibland kan man dock fråga sig vad man har för nytta av med de
ständigt återkommande fotografierna av bekanta politiker som ofta på basis av
bilden och rubriken verkar ha ensamma avgjort stora politiska frågor? (Se Salo
1994: 24.)