Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

56 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter Många nyhetsbilder upprepar redan etablerade teman. I och med det förstärker de också den världsåskådning som tidningsläsarna har. Samtidigt som de affektiva bilderna väcker medlidande hos betraktarna, har fotografier av gråtande människor blivit mytiska, de har börjat representera den enda riktiga uppfattningen om medborgarna i de krigshärjade länderna. Eftersom nyhetsbilder visar den för sin genre typiska sidan av livet i dessa länder, får vi inte se den andra sidan, dvs. vanliga invånare i deras vardagssysslor. Det som vi inte ser, finns inte heller. Noponen (1996: 208) är av den åsikten att just genreegenskaper gör att nyhetsbilder betraktas rutinmässigt. Även om vi har förmågan att tolka fotografier, utnyttjar vi inte den möjligheten vid möten med bilder. Teleman (1989: 204) diskuterar också dessa risker med bildbetraktandet: His (the recipient of a picture) fascination with the pictorial surface may prevent him from undertaking the analytical work which may be needed really to understand the meaning of the picture. He sees the picture just as many viewers experience reality, seeing the surface but not the generalizations that can be based on it. Fördelen med de mytiska bilderna är att de är lätta att identifiera, eftersom innehållet i dem har etablerat sig som symbol, men det finns en risk att bilderna förvandlas till schematiska stereotyper som inte längre har något samband med vissa historiska händelser som ursprungligen har gett upphov till användningen av motsvarande bilder (Salo 2000: 52). Fotografier med kvinna–barn-arrangemang, som bild 3 (SvD 26.5.2004), associerar ofta till Maria med Jesusbarnet, men har förlorat terräng på grund av den stereotypa användningen. Enligt Poulsen (1998: 143) framgår av sådana här illustrationer bildens förmåga att framställa sitt innehåll i enlighet med bestämda konventioner. Detta gör att man vid mötet med symboliserande bilder sällan får en upplevelse av att själva nyheten ingår i bilden – något som också kan vara tanken bakom Nordströms (1989) definition på nyhetsbilder som bara fungerar som illustration.
Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 57 Bild 3. Kvinna–barn-arrangemang på nyhetsbilder associerar ofta till Maria med Jesusbarnet. (Foto: Mohammed Salem/ Reuters, SvD 26.5.2004.) Bilder som överför verklighetsstämning – kan inleda till ämnesområdet De flesta fotografier i utrikesnyheterna anknyter den i texten berättade nyheten till verkligheten genom att visa någon enskild situation i det land där händelserna har inträffat. Det är klart att också affektiva bilder kan ge ett starkt intryck av verkligheten, men åtminstone i mitt material koncentrerar sig de affektiva bilderna i huvudsak på människor och deras känslor då den större delen av omgivningen avgränsas utanför bilden. Bilder som överför verklighetsstämning hjälper vanligen till att forma en uppfattning om omständigheterna på den i texten beskrivna platsen. På basis av miljön och de avbildade personerna på dessa bilder är det ibland också möjligt att säga vilket land eller åtminstone vilken världsdel nyheten behandlar.
Page 1 and 2:
HARRY LÖNNROTH NINA PILKE PAULA RO
Page 3:
Förord Tidskriften Nordiska Språk
Page 6 and 7:
VI SMÄRRE BIDRAG Jannika Lassus Pr
Page 9 and 10:
OMSKRIVNINGAR. METODOLOGISKA SYNPUN
Page 11 and 12:
Publikationer från Vasa universite
Page 13 and 14: 3.1 Omskrivningar Publikationer fr
Page 15 and 16: Publikationer från Vasa universite
Page 19 and 20: 4.2 Typ 2: grekinna Publikationer f
Page 21 and 22: kvinna (KÖN) Publikationer från V
Page 25 and 26: Litteratur Otryckta källor Publika
Page 37 and 38: Litteratur Tryckt material Publikat
Page 45 and 46: Exempel (3) Publikationer från Vas
Page 63: Publikationer från Vasa universite
Page 69 and 70: Exempel (5) Publikationer från Vas
Page 77 and 78: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 87 and 88: Studentfeedback på orienteringsfas
Page 91 and 92: Elektroniska källor Publikationer
Page 105 and 106: 2.3 Musiker Publikationer från Vas
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
4 Avslutning Publikationer från Va
Page 119 and 120:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
krok - ’saxofon’ (SvSl) fredspi
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
2 Metod och material Publikationer
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Tidigare forskning Publikationer fr
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Tabell 3. Tilltal med du Publikatio
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239:
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Sådan synvinkel, sådan diskurs Pu
Page 265:
Inte bara retorik Publikationer fr
show all

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?