Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 53
Bild 1. Orienterande bild. Fotografiet visar inte själva
händelsetidpunkten men lyckas ändå med informationsförmedlingen
med tanke på nyhetstemat, och ger nyttig
extrainformation. (Foto: Charles Platiau/Reuters, SvD
24.5.2004.)
Ett exempel på detta är en artikel (SvD 24.5.2004) som behandlar olyckan vid
Charles de Gaulle-flygplatsen i Paris där en del av taket på en terminal rasade in
och minst fem personer dödades. Artikeln är illustrerad med två färgfotografier,
men jag koncentrerar mig här på det som kan anses som nyhetens
huvudillustration. Fotografiet (bild 1) är en stor halvsidesbild på fyra spalter
(bildstorleken har här förminskats av utrymmesskäl) som på denotationsnivån
föreställer en förstörd del av någon rätt stor byggnad och bl.a. två brandbilar,
några brandmän och en polisman som kommit till platsen. Några betraktare kan
kanske känna igen terminalen i Paris, men även hos dem som inte vet vilken
byggnad det är fråga om konnoterar bilden säkert olycka. Om man tittar mycket
noggrant, kan man urskilja att det står ”Sapeurs pompiers de Paris” på
lyftanordningen till den ena brandbilen, vilket avslöjar händelseorten. Fotografiets
helhetsbetydelse eller syntagm kunde med andra ord vara att det har hänt en
olycka i eller vid någon stor offentlig byggnad i Frankrike (i Paris) där människor
antagligen har skadats och nu pågår räddningsarbetet även om den mest akuta
tiden redan är över (på bilden syns inte några ambulanser). Bilden visar inte själva
händelsetidpunkten, hur taket rasade in medan några passagerare var på väg att gå
ombord på ett plan och andra just hade anlänt till terminalen – vilken nytta kan
man i detta fall dra av bilden?
Om nyhetsbildens viktigaste egenskap är förmågan att visa situationen vid själva
händelsetidpunkten, varför används det då fotografier som har tagits före eller
efter? Utöver för uppgiften att illustrera artikeltemat kan fotografier användas på