Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 51
På basis av detta borde studien ge en uppfattning om det hur fotografiet fyller sin
plats som nyhetsillustration.
Nyhetsbilden
Bildmaterialet i den här studien representerar genren nyhetsbilder. Den svenske
bildanalytikern Gert Z. Nordström (1989: 164) definierar nyhetsbilden som en
bild förmedlad av press eller tv med uppgiften att rapportera aktuella händelser.
Enligt Hannu Vanhanen (1991: 41) berättar nyhetsbilder om s.k. hårda nyheter:
politiska händelser, krig och katastrofer. Den fotografiska nyhetsbildens
överlägsenhet gentemot andra illustrationssätt beror på att fotografiet anses som
en spegel av verkligheten, eftersom tidningsläsarna antar att pressfotona har tagits
i en autentisk situation (Salo 2000: 19). Genom pressfotografierna formar vi en
del av den världsbild som anknyter till moral, ideologi och politik (Andén-
Papadopoulos 1994: 187). Om bilden inte är autentisk, mister den sin betydelse.
Med manipulerade bilder bryter man dessutom mot etiken och sviker
människornas förtroende. (Se Kotilainen 1989: 119–121.)
Stuart Hall (1972/1984: 138–140) indelar fotografierna i tre olika grupper enligt
de faktorer som gör att de kan publiceras som nyhetsbilder i en tidning. För det
första finns det fotografier som är avsedda att bli publicerade som nyhetsbilder.
De har tagits på ort och ställe, varför nyheten styr hela fotograferingsprocessen.
För det andra kan en liten del av fotografiet passa nyheten, men då måste man på
något sätt fästa läsarens uppmärksamhet på elementen i denna del, t.ex. med en
bildtext. För det tredje är det möjligt att ett fotografi av en händelse har blivit
användbart som illustration till en nyhetsartikel. I så fall är man tvungen att skapa
en text som binder fotot till nyhetstemat.
Nordström (1989: 164–165) nöjer sig med att gruppera nyhetsbilderna i två
kategorier. Den första består av bilder som bara fungerar som illustration, den
andra av bilder som ”äger” nyheten. Gemensamt för dessa kategorier är att
fotografen har varit på plats, men skillnaden är att då bilden ”äger” nyheten, blir
texten stödjande eller helt underordnad, medan den i samband med illustrerande
bilder spelar huvudrollen. Om man jämför Halls och Nordströms definitioner, kan
man konstatera att Hall som nyhetsbilder accepterar även sådana som inte har
tagits på händelseplatsen, medan Nordström har en strängare syn.
Merja Salo (2000: 19) har studerat fotografiska nyhetsbilder på basis av deras
överlägsenhet gentemot andra bilder. Hon framhäver att fotografier har en stor
beviskraft och argumenterar för detta genom att hänvisa till den amerikanske
semiotikern C. S. Peirce enligt vilken fotografier är indexikala tecken som