Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

50 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
Medieforskarna Kress och van Leeuwen (2001: 24) anser att bilden är text, men
att den mest prototypiska texten är verbal. Författarna utgår från att bilden kan
beskrivas med en motsvarande grammatik som texter har, och deras syfte är att
studera på vilket sätt personer, platser och annat som är avbildat har
sammanställts till en betydelsefull helhet. Forskarna fäster inte vikt vid bildens
denotativa och konnotativa betydelser, för de anser att dessa snarast ansluter till
det som man kan kalla ”visuellt ordförråd”, inte ”visuell grammatik” (Kress &
van Leeuwen 1996: 1). Eftersom just de här olika betydelsenivåerna – denotation
och konnotation – utgör basen i den här studien, har jag inte tillämpat Kress och
van Leeuwens metoder. Enligt min åsikt kan man inte bortse från bildens
denotativa och konnotativa egenskaper, om man vill ta reda på hur bild och text
samspelar i hybrida budskap.
Analysmetoden är kvalitativ och jag utgår från det som bilderna föreställer,
eftersom bilden oftast är det element i en tidningsartikel som man först fäster
uppmärksamhet på. Bild är i det här fallet en tvådimensionell framställning, en
representation av verkligheten (eller det som man antar vara verkligt). Eftersom
jag själv har fungerat både som betraktare och som analytiker, kan
undersökningsresultatet ha påverkats av mina subjektiva inställningar och
associationer. Inom en viss kultur råder dock en viss ideologi, varför också
konnotationer hos olika individer brukar likna varandra (jfr Barthes 1964/1976:
128–129). Det går över huvud taget inte att undvika en viss subjektivitet vid
analysen av bilder. Viktigt är att ta hänsyn till det som bl.a. Poulsen (1998: 164)
framhåller – att betydelsen inte enbart skapas av det interna samspelet mellan text
och bild, utan också kontexten och hela receptionsprocessen spelar en viktig roll.
När vi läser en tidningsartikel och ser på illustrationerna, aktiveras en process där
vi försöker förstå vad texten handlar om. Höijer (1998: 129) accentuerar detta
med följande:
Det er en kognitiv proces, hvor vi afkoder eller tolker indholdet i den
verbale og visuelle diskurs, finder mening i ordene, sætningerne og
billederne, finder temaer og generelle betydninger. [---]
Forståelsesprocessen arbejder subjektivt på alle niveauer, i den forstand at
teksten aflæses i relation til læserens sociokulturelle og personlige
erfaringer. [---] Forståelsesprocessen er en tolkningsproces, hvor vi finder
mening i symboler. Det sker i en dynamisk og konstruktiv proces, hvor
kulturelle og sociale erfaringer og viden aktiveres i læseren i samspil med
de sproglige eller visuelle symboler i texten. Forståelsesakten eller
-processen kan meget vel resultere i, at læseren finder sin forståelse af
teksten i mytiske eller ideologiske betydninger, eller forståelsen kan være
mere denotativ.