Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 49
som ett obekant område, men eftersom bilder i princip alltid förekommer
tillsammans med verbal text, är det motiverat att studera det förhållande som
råder mellan dessa modaliteter, deras ömsesidiga påverkan. Inom nordistiken har
text och bild sedan början av 1990-talet varit en allt expanderande
forskningsinriktning. De nyare undersökningar som genomförts kring ämnet är
t.ex. Björkvalls (2003) avhandling Svensk reklam och dess modelläsare och
Vigsøs (2004) avhandling Valretorik i text och bild. En studie i 2002 års svenska
valaffischer. En rad undersökningar har också publicerats i en konferensvolym
Text, bild, samhälle (2004).
I morgonpressen, som också SvD tillhör, förekommer illustrationerna aldrig
självständigt. Tidningsartiklar kan benämnas hybrida budskap där text och bild
samspelar med varandra för att åstadkomma en helhet som förmedlar det som
budskapets upphovsman vill kommunicera (Teleman 1999: 233). Den centrala
analysenheten i den här studien utgörs sålunda av det budskap som bild och text
tillsammans förmedlar i en tidningsartikel. Detta utesluter dock inte den
möjligheten att bilden också självständigt kan fungera som betydelseförmedlande
enhet. Jag har koncentrerat mig på nyhetsbildens olika betydelsenivåer,
denotation (dvs. det som vi ser på bilden) och konnotation (dvs. de associationer
som bilden väcker hos oss) och försökt klassificera bilderna på basis av deras
förhållande till texten, dvs. till det skriftliga artikelinnehåll som består av rubrik,
ingress, brödtext och bildtext. Orsaken till att fotografierna här presenteras som
självständiga, ur sitt textsammanhang lösryckta enheter är att det på det sättet blir
lättare för betraktaren att koncentrera sig på det som bilderna föreställer, utan att
texten direkt påverkar tolkningen.
Den moderna semiotikens syn på bilden är att den är ett slags text. Några forskare
(t.ex. Ledin 1997, Karlsson 2002, Björkvall 2003) delar denna syn, medan andra
(t.ex. Andén-Papadopoulos 1994 och 2000, Poulsen 1998, Nikula 2004) är av den
meningen att eftersom bild (som är ikonisk) och text (som är arbiträr) skiljer sig åt
i sin mest grundläggande egenskap, måste de betraktas som två skilda
teckensystem. Jag anser också att bilden är en från texter avvikande modalitet
med sina egna egenskaper. Bilden kan också utan text ges olika innebörder.
Därför måste Barthes (1964/1976: 120–122) begrepp förankring enligt min åsikt
ses som en gemensam egenskap där texten gör något med bilden – men också det
omvända (se också Andén-Papadopoulos 2000: 25). Som Andén-Papadopoulos
(2000: 25) har påpekat, är det egentligen fråga om en maktkamp, där också bilden
har möjligheten att fixera textens betydelse:
[...] förhållandet mellan text och bild bör förstås som en kamp om mening,
där fotografiet faktiskt äger makten att ifrågasätta eller rent av överskugga
textens betydelse.