Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

48 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
BILDEN I NYHETEN ELLER NYHETEN I BILDEN?
Johanna Koivisto, Tammerfors universitet
2.8.2005
Sedan det i slutet av 1800-talet blev möjligt att publicera bilder i pressen har
fotografiet varit den främsta och mest övertygande formen av nyhetsbild.
Användningen av fotografiska bilder har hela tiden ökat och nuförtiden illustreras
även nyheter där temat egentligen inte kan avbildas (se t.ex. Nikula 2002).
Samtidigt som man allt oftare försöker pressa in bilder i texten verkar
journalisterna anse bilden underordnad texten, varför bilden oftast är det element
som bearbetas (Kiimalainen 1994: 14). Trots detta kan bilder förtjäna sin plats i
nyheten – om inte annat så i alla fall som blickfång. Det lönar sig inte att
undervärdera denna bildens egenskap, eftersom även den som bara bläddrar
igenom en tidning lätt fäster uppmärksamhet på bilder och omedelbart blir
influerad av dem. Dessutom har bilder en stark förmåga att hålla sig mycket länge
i betraktarens minne.
En annan sak är hurdan information bilderna förmedlar med avseende på det som
berättas i artikelns textelement. Eftersom tidningsartiklar består av både text och
bild, borde kopplingen mellan dem vara relevant till den grad att båda av de här
två olika framställningssätten skulle gynna läsaren. Detta går inte alltid i
uppfyllelse i tidningsartiklar, när det inte på basis av bilden går att avgöra vad
artikeln handlar om. De flesta pressfoton är därför bilder som bara illustrerar
nyheter (se Nordströms 1989 definition på nyhetsbild nedan). I några enstaka fall
kan fotot dock även ha egenskapen att visa själva nyhetstemat, eller åtminstone i
grova drag leda in läsaren i det behandlade ämnesområdet.
Utgångspunkt
Denna undersökning handlar om fotografiska illustrationer i utrikesnyheterna i en
morgontidning. Jag har studerat nyheter på Svenska Dagbladets (SvD)
utrikessidor i de nummer som utkom i maj 2004. Materialet omfattar sammanlagt
107 artiklar med 137 bilder varav de flesta (129) är färgfotografier. Syftet med
den här studien är att ta reda på hurdana effekter fotona kan åstadkomma hos
betraktaren och hur bilderna anknyter till artikeltemat, dvs. till den information
som förmedlas i texten. En undersökning av bilder kan för en lingvist förefalla