Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

42 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
framställning emotionellt, först lugnt och funderande kring det som hänt t.ex. i
meningen Jag har andra saker att tänka på, sedan genom starkare förargelse och
hotfull stämning. Ökande spänning visas i halvnärbilder. Framställningen blir
dramatisk då käbblet når sin kulmination med Santos utsaga: Men det är väl fan
klart att det gör! Då används närbilder. Även Santos röst speglar förändringen
från lyrisk framställning med vanlig talvolym till dramatisk framställning då han
börjar skrika. Det lyriska och dramatiska meningsfragmentet Mörda snutar följs
av en fullständig mening i den svenska dialogen. I den finska repliken hittar vi
bara en fullständig mening. Det starka emotionella tillståndet överförs till finska
bara genom tonen och den gradvis ökande röstvolymen. Dramatiken förstärks
också av bild–motbild-strukturen där tittaren upplever att han befinner sig mitt
emellan samtalsparterna. Den dramatiska svordomen fan som förekommer två
gånger på svenska har utelämnats vid översättning. Sammanfattningsvis är
framställningen på svenska lyrisk och dramatisk. På finska är framställningen
också lyrisk-dramatisk fast med färre markörer.
5 Brottsrelaterade uttryck i textningen
I det här avsnittet granskar jag materialet kvantitativt genom att jämföra scener
utifrån antalet brottsrelaterade uttryck i de finska replikerna. Avsikten är att
utreda om det finns en koppling mellan scentyp och framställning. Enligt en
pilotundersökning (Kerkkä 2007) verkar de brottsrelaterade uttrycken vara viktiga
innehållsliga element i scener med tyngdpunkt på brottsutredningen. Med termen
brottsrelaterat uttryck avser jag en utsaga som inkluderar minst ett ord som är
relaterat till brott eller brottsundersökning. Det omfattar en repertoar varierande
uttryck från polisundersökningen med dess fackuttryck (t.ex. rättsmedicinska,
gärningsmannen, utredningen eller löytöpaikka) till talspråkliga utsagor (t.ex.
snutar eller ravistella vasikkaa) oberoende av vem som är talaren. De
brottsrelaterade uttrycken kan antas fungera som ryggrad i scener med episk och
didaktisk framställning då fokuset ligger på händelserna och brottsutredningen.
Däremot kan scener med få brottsrelaterade uttryck antas ha en koppling till den
lyriska eller dramatiska framställningen.
I tabell (1) framgår antalet finska repliker som innehåller minst ett brottsrelaterat
uttryck. Kolumnen längst till höger visar hur stor andel dessa repliker utgör av
alla replikerna i scenen.