Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 35
sekunder då Beck föreslår en tyst minut för de mördade kollegerna. I nyhetsdelen
svarar polismannen (P), klädd i uniform, på frågor som journalisten (J) ställer
honom (kursiveringen i replikerna är översättarens):
Exempel (1)
Svensk dialog Finsk tv-textning
J: Vet ni vilka gärningsmännen är? Tiedättekö, keitä tekijät ovat?
P: Nej. Emme.
J: Hänger det ihop med vapenrånet? Liittyykö tapaus jotenkin
aseryöstöön?
P: Det vet vi inte. Det vi vet ... Emme tiedä. Tiedämme vain…
... är att två poliser har mördats i tjänst av extremt
hänsynslösa gärningsmän.
Och att det är en tragedi inte bara för ordningsmakten utan
för hela samhället.
… että kaksi poliisia on murhattu
erittäin raa’alla tavalla.
Tämä on tragedia paitsi poliisille
myös koko yhteiskunnalle.
Framställningen i nyhetsdelen är episk. I berättarens roll agerar polismannen i
uniformen. Tidsperspektivet kommer fram kompakt då han konstaterar vad som
hänt tidigare och vad som är situationen nu. Den episka framställningen här är
objektiv, men färgad av berättaren då polismannen i den svenska dialogen betonar
att polismorden är en tragedi för samhället. Bilderna av nyhetsstudion ger ett
objektivt, episkt intryck med Pietiläs (1997: 125–126) termer sagt redaktionellt
bildmaterial. Den episka framställningen förstärks av att polismannen tittar direkt
på kameran och hans blick möter både polismännen som tittar på
nyhetssändningen och publiken som tittar på filmen. Det finns alltså mottagare på
två nivåer. Ögonkontakten mellan rollfiguren och tv-tittaren strider mot normerna
i mainstream-filmer eftersom den bryter mot den diegetiska illusionen (Bacon
2000: 74), dvs. föreställningen av den fiktiva filmvärlden. Under intervjun visar
polismannen osäkerhet genom att kasta sidoblickar och genom att hålla en kort
paus mitt i meningen. Därmed är scenen laddad med lyriska element.
Nyhetsstället har översatts tämligen troget mot den svenska källtexten med lika
saklig episk framställning. En skillnad som gäller lyriska inslag mellan källtext
och måltext kan dock observeras. På svenska fästs uppmärksamheten vid
gärningsmännen med hjälp av agenten av extremt hänsynslösa gärningsmän.
Känslan av fara framhävs då tittaren vet att mördarna är på fri fot. I den finska
repliken har informationen om gärningsmännen utelämnats på grund av
komprimering. På finska betonas det råa mordsättet som står som rema: erittäin
raa’alla tavalla (på ett extremt hänsynslöst sätt). Den lyriska betoning som
kommer i uttryck genom gärningsmännen går förlorad, även om den hotfulla
stämningen förmedlas. Däremot bidrar uttrycket tragedia koko yhteiskunnalle