Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
32 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter<br />
ligger på analysen av ord, men analysen utförs med beaktande av den<br />
multimodala kontexten.<br />
Replikerna, dvs. textremsorna i nedre delen av tv-rutan, ska fungera i sitt syfte att<br />
bl.a. informera om händelser och förmedla stämningar (se t.ex. Aaltonen 2002:<br />
120 om filmdialogens uppgifter). Replikerna ska vara tydliga och lättlästa både<br />
vad gäller ord och strukturer. De ska innehålla en tankehelhet i en mening (Sahlin<br />
2001: 214–215). Läsaren ska förstå replikerna efter en läsning. Vid bytet av<br />
medium från tal till skrift minskar drag som är typiska för talat språk, såsom<br />
tvekan, upprepning och grammatiskt felaktiga strukturer. Replikerna tidskodas<br />
synkront med den talade dialogen som hörs i filmen. En tvåradig replik ska synas<br />
i tv-rutan i 4–6 sekunder. Det ryms bara cirka 32 tecken per rad (se Vertanen<br />
2007 om textningskonventionerna i Finland). Detta leder till att översättaren<br />
behöver komprimera innehållet i den talade dialogen. Komprimeringen sker<br />
antingen syntaktiskt eller semantiskt eller innebär direkta utelämningar av<br />
information (Koljonen 1998). Textningskonventioner och komprimering gör<br />
alltså att den språkliga mångfalden i den muntliga källtexten inte kan återges<br />
exakt likadant i de textade replikerna vilket kan ha en inverkan på framställningen.<br />
2 Material<br />
Grundproblematiken i kriminalberättelser rör sig kring att lösa ett brott. I modern<br />
kriminalfiktion framhävs inte bara brottsutredningen utan också den sociala<br />
synpunkten och diversiteten av sociala miljöer (Mäntymäki 2004: 193, Skei 2005:<br />
319). Detta stämmer också med dagens svenska kriminalfilmer där en väsentlig<br />
del är rollfigurernas mänskliga sida (se också Alanen 1994: 99–101 om<br />
karaktärernas privatliv i action-filmer). I kriminalfilmer fungerar emotionellt<br />
laddade scener som motvikt till scenerna med fokus på brottsutredningen och de<br />
ger handlingen rytm. Det mångsidiga innehållet återspeglas i framställningen.<br />
Framställningen ska komma fram i replikerna som förmedlar även situationer och<br />
stämningar där det ges utrymme för rollfigurernas personlighet och emotioner.<br />
Beck – Hämndens pris (Sverige 2001), med den finska titeln Koston hinta, är en<br />
del av filmserien om poliskommissarie Martin Beck. Filmen, som är 91 minuter<br />
lång, baserar sig på karaktärer skapade av Maj Sjöwall och Per Wahlöö. Den är en<br />
typisk modern svensk – eller mer utvidgat nordisk – fiktiv kriminalfilm vad gäller<br />
både strukturen och innehållet. Händelseförloppet följer den klassiska dramastrukturen:<br />
anslag, presentation, fördjupning, upptrappning, klimax och avtoning<br />
(t.ex. Aaltonen 2002: 64–67). Utgångspunkten för händelserna är utredningen av<br />
ett vapenrån och två polismord. Huvudpersonen Martin Beck (Peter Haber) leder