Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
26 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter<br />
På svenska har angetts bland annat följande yrken vilka representerar olika<br />
samhällsklasser: bagare, barberare, forstmästare, guldsmed, handlande, kapten,<br />
läkare, rådman, sadelmakare, skomakare, skräddare, trädgårdsmästare,<br />
tullförvaltare, urmakare, öfverforstmästare och öfverste. På finska förekommer<br />
yrkesbeteckningarna levyseppä ’plåtslagare’, pormestari ’borgmästare’, puutarhuri<br />
’trädgårdsmästare’ och räätäli ’skräddare’ samt på båda språken<br />
forman/ajuri.<br />
Att telefonkatalogen är mer svenskspråkig än adresskalendern från samma år<br />
beror sannolikt på att de verkställande direktörerna för Uleåborgs<br />
Telefonaktiebolag Oulun Telefooniosakeyhtiö var aktiva svekomaner (se<br />
Manninen 1982: 21, se även Huhtala 2001a: 40.)<br />
Svenskans inverkan på yrkesbenämningar<br />
I en skrift Oulun Kaupunnin Palosta 23:tena päiwänä Touko-kuusa 1822 från<br />
1832 använder G. Toppelius yrkesbeteckningar som bokhollari ’bokhållare’,<br />
satulamaakari ’sadelmakare’ och upsyningsmanni ’uppsyningsman’. I Oulun<br />
osotekalenteri 18991900 är Johannes Mellenius lokom.-lämm., medan Kalle<br />
Kauppinen är veturin lämm. ’lokomotiveldare’. På grund av de kontakter som<br />
Uleåborgs finskspråkiga hade med de svenskspråkiga innehåller den finska<br />
dialekten i Uleåborg ord och uttryck som har sitt ursprung i svenskan, så kallade<br />
svecismer. Många svecismer rör självfallet även yrkesbenämningar. Bland dem<br />
kan nämnas fyäräri ’förare’, komesrooti ’kommerseråd’, pykmestari ’byggmästare’,<br />
riivari ’skrivare’, rosisti ’grossist’, römpsäri ’bromsare’, teeterska<br />
’städerska’, urmaakari ’urmakare’ och vöörvalttari ’förvaltare’. Alla dessa yrkesbenämningar<br />
förekommer dock inte i katalogerna.<br />
Som framgår av exemplen har det svenska uttalet eller den svenska stavningen<br />
anpassats till finskan. I några ord har exempelvis en av konsonanterna i början av<br />
ordet förstummats eller ett i har lagts till i slutet.<br />
Många yrkesbeteckningar utgörs av sammansättningar, där antingen för- eller<br />
efterleden innehåller element från svenskan. Följande exempel illustrerar sådana<br />
fall: affäärimies ’affärsman’, pykmestari ’byggmästare’, rekkoo/mestari ’trädgårdsmästare’,<br />
satulamaakari ’sadelmakare’ och ylisööteska ’översköterska’.<br />
Det är även möjligt att båda lederna i en sammansättning inlånats från svenskan,<br />
vilket framgår av följande exempelord: huushollerska ’hushållerska’, puukhollari<br />
’bokhållare’, puuktrykkäri ’boktryckare’ och tyyrmanni ’styrman’. I ordet