29.07.2013 Views

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

26 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter<br />

På svenska har angetts bland annat följande yrken vilka representerar olika<br />

samhällsklasser: bagare, barberare, forstmästare, guldsmed, handlande, kapten,<br />

läkare, rådman, sadelmakare, skomakare, skräddare, trädgårdsmästare,<br />

tullförvaltare, urmakare, öfverforstmästare och öfverste. På finska förekommer<br />

yrkesbeteckningarna levyseppä ’plåtslagare’, pormestari ’borgmästare’, puutarhuri<br />

’trädgårdsmästare’ och räätäli ’skräddare’ samt på båda språken<br />

forman/ajuri.<br />

Att telefonkatalogen är mer svenskspråkig än adresskalendern från samma år<br />

beror sannolikt på att de verkställande direktörerna för Uleåborgs<br />

Telefonaktiebolag Oulun Telefooniosakeyhtiö var aktiva svekomaner (se<br />

Manninen 1982: 21, se även Huhtala 2001a: 40.)<br />

Svenskans inverkan på yrkesbenämningar<br />

I en skrift Oulun Kaupunnin Palosta 23:tena päiwänä Touko-kuusa 1822 från<br />

1832 använder G. Toppelius yrkesbeteckningar som bokhollari ’bokhållare’,<br />

satulamaakari ’sadelmakare’ och upsyningsmanni ’uppsyningsman’. I Oulun<br />

osotekalenteri 18991900 är Johannes Mellenius lokom.-lämm., medan Kalle<br />

Kauppinen är veturin lämm. ’lokomotiveldare’. På grund av de kontakter som<br />

Uleåborgs finskspråkiga hade med de svenskspråkiga innehåller den finska<br />

dialekten i Uleåborg ord och uttryck som har sitt ursprung i svenskan, så kallade<br />

svecismer. Många svecismer rör självfallet även yrkesbenämningar. Bland dem<br />

kan nämnas fyäräri ’förare’, komesrooti ’kommerseråd’, pykmestari ’byggmästare’,<br />

riivari ’skrivare’, rosisti ’grossist’, römpsäri ’bromsare’, teeterska<br />

’städerska’, urmaakari ’urmakare’ och vöörvalttari ’förvaltare’. Alla dessa yrkesbenämningar<br />

förekommer dock inte i katalogerna.<br />

Som framgår av exemplen har det svenska uttalet eller den svenska stavningen<br />

anpassats till finskan. I några ord har exempelvis en av konsonanterna i början av<br />

ordet förstummats eller ett i har lagts till i slutet.<br />

Många yrkesbeteckningar utgörs av sammansättningar, där antingen för- eller<br />

efterleden innehåller element från svenskan. Följande exempel illustrerar sådana<br />

fall: affäärimies ’affärsman’, pykmestari ’byggmästare’, rekkoo/mestari ’trädgårdsmästare’,<br />

satulamaakari ’sadelmakare’ och ylisööteska ’översköterska’.<br />

Det är även möjligt att båda lederna i en sammansättning inlånats från svenskan,<br />

vilket framgår av följande exempelord: huushollerska ’hushållerska’, puukhollari<br />

’bokhållare’, puuktrykkäri ’boktryckare’ och tyyrmanni ’styrman’. I ordet

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!