Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 251
naturhistoriker) inflammerade förhållande, vilket ledde till att Linné i sin
vetenskapliga taxonomi kallade den motbjudande paddan bufo bufo efter Buffon.
Professor Christer Laurén står i spetsen för språkbadsforskning i Finland. Därför
är det naturligt att flera bidrag i festskriften handlar om språkbadsforskning både
utomlands och i Finland. Joaquim Arnau från Barcelona redogör för situationen i
Katalonien. År 1978, när språkbadsprogrammen inleddes i Katalonien, kunde inte
ens hälften av befolkningen tala eller skriva på katalanska. Situationen är
betydligt bättre i dag tack vare genomförda språkbadsprogram. I sin artikel
skisserar han fem grundprinciper för språkbadsundervisning som skulle garantera
språkundervisningens kvalitet även i fortsättningen. Siv Björklund från Vasa
skriver om språkbadselevernas förmåga att uttrycka kunskapsinnehåll på sitt
förstaspråk respektive på ett andraspråk. Mikko Saari och Juhani Suortti däremot
berör ett samarbetsprojekt mellan Kajana (Uleåborgs universitet) och Vasa. I
projektet, som inleddes år 1998, utbildas både lågstadie- och dagislärare, som
samtidigt blir kompetenta att fungera som svenskspråkiga språkbadslärare. I
projektet ingår ca 40 studerande. De två första åren av studierna gäller
pedagogiska studier i Kajana och de två sista åren språkbad och svenska språket i
Vasa.
Lars-Erik Edlund vill med sin artikel visa att det dialektala ordförrådet kan bidra
till belysningen av många filologiska problem. Som exempel på detta diskuterar
han ordet lægi, som finns att hitta i en av Eddadikterna. Heribert Picht för sin del
skriver om Tor, den fornnordiska åskguden.
Det är omöjligt att referera alla artiklarna i festskriften, men jag vill ytterligare
nämna några av dem. Henrik Nikula diskuterar frågan ”Är grammatik onödigt?”
och poängterar att man inte kan kommunicera utan att behärska språket, dess
grammatik, och att språkets grammatik absolut inte är samma sak som en
grammatikbok. Christer Lauréns kollega Antero Niemikorpi har gått igenom alla
artiklarna i tidskriften Kielikello under åren 19682000 och utarbetat en
användbar lista över de artiklar som handlar om fackspråk. Kristina Nikula från
Tammerfors diskuterar finlandssvenskan och normen, Irma Sorvali från Uleåborg
samspelet mellan språk och bild samt Rune Ingo från Vasa principer för
översättningens exakthet.
Av artiklarna i festskriften kan dessutom nämnas Sven-Erik Hanséns ”Den
svenska folkskolan i Finland och språkfrågan – likriktning och differentiering”
där Hansén diskuterar förbindelsen språk, nation och skola i Finland från 1866 till
1920-talet och Kjell Herberts ”Språk + identitet = livsstil?”, där han belyser
problematiken kring begreppet livsstil och dess samband med språk och identitet.