Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 243
rubriken ”Emotionella uttryck” tas i kapitel 7 upp interjektioner, s.k. talstörningar,
avslutningstecken (punkt, utropstecken osv.) och uttryck för kroppsspråk. Det
nästsista kapitlet (nr 8) behandlar ”Kulturell adaption”. Med det menas hur
texterna har anpassats till läsarnas nationella bakgrundsmiljö och begreppsvärld.
Här tas upp begrepp som lokalisering, längd- och myntenheter (t.ex. mile, dollar),
temperatur (t.ex. Fahrenheit contra Celsius) och tilltalskonventioner. I huvudsak
har språkanalysen sålunda en lexikal inriktning.
Jag övergår nu till en närmare beskrivning av innehållet i PT:s avhandling som
inte grundar sig på avhandlingens disposition utan på en typ av flödesschema som
förekommer i kommunikations- och stilteori. I ett förenklat schema kan tre basfaktorer
beskrivas: 1. sändare, 2. text och 3. mottagare. I denna ram ska jag nedan
placera in den information som avhandlingen ger.
Till sändarperspektivet kan man föra vem som är skribent, vilka val sändaren har
att göra i fråga om innehåll, struktur och språk samt vilka orsaker som kan finnas
till valet. Vilka är skribenterna? För varje text är de minst två: den som har
författat det engelska råmanuset och den som har översatt detta råmanus. De
finska och tyska översättarna av materialet är anonyma, medan den svenska
översättaren heter Stefan Diös. När det gäller val av innehåll, struktur och
språkform har översättaren inte rätt att ändra innehållet men bör se till att
nödvändig information finns med. Om man räknar adaptionen till innehållet och
inte bara till språket kunde den tas med här. Strukturen, dvs. relationen bildtext,
kan översättaren inte påverka. Språkformen bör översättaren fritt förfoga över
med direktivet att han ska skriva ett fritt, modernt, vårdat och roande språk.
Vad är det då som styr valet? Vi kommer här in på de utomtextliga faktorer som i
stilteori ofta betecknas som kontextfaktorer. De tio faktorer jag ställer upp här är
inriktade på skribenten. Hans personliga egenskaper (1) är grundläggande:
språklig och saklig kompetens, stilistisk fantasi och medvetenhet, ålder och kön.
Den miljö och det geografiska område som översättaren kommer ifrån (2) och den
tid och generation som skribenten tillhör (3) har betydelse med tanke på att
språket ska vara ”levande och modernt”. Översättarens roll i språksituationen (4)
kan sägas vara sekundär. Uppdraget är, som vi redan har sett, förenat med vissa
normer, konventioner och förväntningar (5). Så t.ex. förväntas den finska
översättaren använda allitteration, undvika upprepning och talspråklighet. Textens
syfte (6) är att roa och att underhålla, kanske också att bygga ut läsarens
ordförråd. Översättaren skapar en ny text på basen av en engelsk förstahandskälla
(7). Mediet (8) definieras lätt som serietidning som kan köpas i respektive länder.
Inställningen till läsaren (9) bör vara att både unga och vuxna läsare ska tycka att