Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

242 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
Föräldrar, som ju betalar inköp, och lärare måste känna trygghet inför vad barn
och tonåringar läser. Det är alltså viktigt att vuxna människor känner till de texter
som barn och ungdomar tar del av.
Detta är en av förklaringarna till varför s.k. populärlitteratur alltmer blir föremål
för forskning. Till den litteraturen räknas inte bara serier utan också enklare
romaner, deckare, äventyrs- och indianböcker, fiction av olika slag. En stor del av
detta är översatt från engelskan. Kvaliteten är skiftande: det finns högklassiga
texter men också s.k. kiosklitteratur, som kan inverka på läsarens omvärldsuppfattning,
attityder och språkkänsla. Det finns redan en omfattande forskning,
inte minst i Finland, företrädesvis från 1990-talet. Därmed har jag lyft fram en
motivering till varför det är viktigt att inte bara forska i vuxentexter utan också i
den läskultur som tillhör vår tids unga generation.
Avhandlingen ansluter sig metodmässigt till en etablerad forskningstradition.
Fyra språkversioner har granskats och jämförts och man kan då kalla inriktningen
kontrastiv stilistik eller översättningsstilistik. Avhandlingen ligger alltså inom
delområdet stilistik, som är inriktad på språkets variation och funktion i texter av
olika slag. Det textområde som behandlas i avhandlingen är massproducerade
serier. På flera sätt är detta område gränsöverskridande i förhållande till
traditionell stilforskning. Massmediala områden har där främst företrätts av
forskning i tidningsspråk och radiospråk med hänsyn till den stora spridning dessa
får och möjligheten att påverka språkutvecklingen i samhället. Ett relativt nytt
massmedialt område är tecknade serier, där text och bild samverkar till
läsupplevelsen.
Materialet i avhandlingen utgörs av 26 engelskspråkiga Disneyhistorier (serienoveller)
från 1990-talets början och översättningar av dessa till tyska (Micky
Maus), svenska (Kalle Anka & Co) och finska (Aku Ankka). Totalt omfattar
materialet 199 sidor på fyra språk, tillsammans 796 sidor. I avhandlingen visas ett
stort antal exempel med både text och bild. Avhandlingen är mycket omfångsrik
och upptar över 400 sidor. I några kapitel behandlas de tecknade seriernas
historiska framväxt, relationen bildtext, forskning och värderingar samt
tidningarnas utseende allt detta med tonvikt på Disneyserierna. Ett kort kapitel
om översättningsteori rör sig mest om ordagrann contra fri översättning, men
visar också att en översättare av Disneytexter inte har mycket att hämta i form av
konkreta råd. Den konkreta språkgranskningen presenteras i två långa kapitel. PT
har inte haft som mål att beskriva det totala språkbruket (syntax, meningsbyggnad)
utan fokuserar på sådant som gör texten roande. Kapitel 5 har den
samlande rubriken ”Humor”, vilket innefattar fem delbegrepp: ordlek,
allitteration, inverterad personifikation, val av synonymer och av namn. Under