Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

16 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter Dessa beteckningar är en kvarleva från en tid då det sällan var möjligt för kvinnor att skaffa status med sina egna meriter. När matrimoniella beteckningar används i den funktionella betydelsen för att syfta på kvinnliga regenter, påminner de om beteckningar av typ 1 i att de omskrivs med hjälp av mönstret kvinnlig X. Omskrivningen sker alltså med hjälp av adjektivet kvinnlig. Det är emellertid värt att anmärkas att grevinna inte kan lösas upp till en struktur som *kvinnlig greve, eftersom greve är en enbart maskulin beteckning. Däremot är det möjligt att omskriva lärarinna med kvinnlig lärare därför att lärare är en könsneutral beteckning. Således sker omskrivningen med hjälp av den semantiskt närmaste könsneutrala beteckningen, vilket är överbegreppet ’regent’ i det här fallet. Den begreppsliga strukturen är emellertid i princip densamma både vid typ 1 och vid typ 4 (när beteckningen används i funktionell betydelse). Det vore således logiskt att funktionella feminina titlar skulle bete sig på samma sätt som t.ex. feminina yrkesbeteckningar. Att de inte gör det beror i sista handen på att de feminina och maskulina beteckningarna inte är utbytbara med varandra. Dess konsekvens är att bördstitlar av typ grevinna lever kvar i stort sett (se <strong>Språk</strong>riktighetsboken 2005: 84). 5 Slutord I denna artikel har jag presenterat min semantiska teori som bygger på olika omskrivningsmönster av suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar. För det första har jag visat att det finns fyra olika sätt att omskriva dem. För det andra har jag presenterat hur analysen av omskrivningar kan utnyttjas som metod att studera semantiska och begreppsliga strukturer hos feminina ord. Dessa strukturer avslöjar i sin tur någonting om människans sätt att tänka, speciellt när det gäller uppfattningar om kön och dess funktioner. Därför utgör kognitiv semantik en utmärkt utgångspunkt för analys av feminina beteckningar. I min blivande doktorsavhandling studerar jag hurdan kultur- och språkbunden variation det förekommer i de feminina beteckningarnas semantiska och begreppsliga strukturer. I förhållande till svenska är finska språkligt obesläktad men kulturellt närastående. Däremot är tyska kulturellt mer avlägsen men språkligt nära svenskan. Det blir intressant att se hur dessa faktorer syns i den semantiska och begreppsliga strukturen.
Litteratur Otryckta källor Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 17 Harjuniemi, M. (2004). En kognitiv syn till sexism i språket. En semantisk analys av suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar. Institutionen för tyska, franska och nordiska språk. Uleåborgs universitet. Avhandling pro gradu. Himanen, R. (1987). Man, kvinna eller person? Könsbundna och könsneutrala personbeteckningar och pronomen i svenskan. Analys av tidningsspråk från 1900tal till 1980-tal och en enkätundersökning. Institutionen för tyska, franska och nordiska språk. Uleåborgs universitet. Licenciatavhandling. Vira, E. (1994). Sexismus in der Sprache. Eine kontrastive Untersuchung der deutschen und finnischen Berufsbezeichnungen. Institutionen för tyska, franska och nordiska språk. Uleåborgs universitet. Avhandling pro gradu. Tryckta källor Agricola, E. (1979). Textstruktur – Textanalyse – Informationskern. Leipzig: Verlag Enzyklopädie. Allén, S. & Sjögreen, C. (1993). Norstedts svenska baklängesordbok. Stockholm: <strong>Språk</strong>data och Norstedts. Chomsky, N. (1972). Studies on Semantics in Generative Grammar. The Hague: Mouton & Co. Duden Grammatik. Grammatik der deutschen Gegenwartssprache (1984). Band 4. 4. Aufl. Mannheim: Bibliographisches Institut. Fleischer, W. & Barz, I. (1995). Wortbildung der deutschen Gegenwartssprache. Tübingen: Max Niemeyer Verlag. Grünbaum, C. (1996). Strövtåg i språket. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Guentherodt, I., Hellinger, M., Pusch, L. & Trömel-Plötz, S. (1980). Richtlinien zur Vermeidung sexistischen Sprachgebrauch. I: L. F. Pusch & S. Trömel-Plötz (red.). Linguistische Berichte 69, 1521. Gärdenfors, P. (1999). Some tenets of cognitive semantics. I: J. Allwood & P. Gärdenfors (red.). Cognitive Semantics. Meaning and Cognition. Pragmatics & Beyond 55. Amsterdam: John Benjamins. 1936.
Page 1 and 2: HARRY LÖNNROTH NINA PILKE PAULA RO
Page 3: Förord Tidskriften Nordiska Språk
Page 6 and 7: VI SMÄRRE BIDRAG Jannika Lassus Pr
Page 9 and 10: OMSKRIVNINGAR. METODOLOGISKA SYNPUN
Page 11 and 12: Publikationer från Vasa universite
Page 13 and 14: 3.1 Omskrivningar Publikationer fr
Page 19 and 20: 4.2 Typ 2: grekinna Publikationer f
Page 21 and 22: kvinna (KÖN) Publikationer från V
Page 23: Publikationer från Vasa universite
Page 37 and 38: Litteratur Tryckt material Publikat
Page 45 and 46: Exempel (3) Publikationer från Vas
Page 69 and 70: Exempel (5) Publikationer från Vas
Page 75 and 76:
Publikationer från Vasa universite
Page 77 and 78:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Studentfeedback på orienteringsfas
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Elektroniska källor Publikationer
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
2.3 Musiker Publikationer från Vas
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
4 Avslutning Publikationer från Va
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
krok - ’saxofon’ (SvSl) fredspi
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
2 Metod och material Publikationer
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Tidigare forskning Publikationer fr
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Tabell 3. Tilltal med du Publikatio
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239:
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
Page 253 and 254:
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Page 259 and 260:
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Sådan synvinkel, sådan diskurs Pu
Page 265:
Inte bara retorik Publikationer fr
show all

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?