Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

238 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter I slutet av kapitel 4 presenterar Breivega sin analysmodell som är en kombination av de presenterade modellerna. Modellen omfattar tre superstrukturscheman: argumenterande, narrativ och deskriptiv. I det deskriptiva schemat ingår även explikativt och instruktivt schema. Motiveringen för detta utgörs av en skillnad mellan statiska och dynamiska superstrukturer. Vad som avses med termerna dynamisk och statisk förblir emellertid något oklart. Skillnaden presenteras i avsnitt 4.3.1 (s. 138), men ett försök till förklaring följer först i avsnitt 4.3.4 där statiska framställningsformer beskrivs som sådana som saknar kausalitet, temporalitet och evaluativa inslag, medan sådana inslag däremot finns i de dynamiska framställningsformerna. Detta är en beskrivning men inte en definition på dynamisk och statisk framställningsform. I samband med införingen av begreppen dynamisk och statisk framställningsform i avsnitt 4.3.1 förekommer ett annat definitionsproblem (s. 138). Här konstaterar Breivega att superstruktur, texttyp och framställningsform är synonyma termer. Om det förhåller sig så, är det skäl att fråga till vad man behöver termen superstruktur egentligen. Senare konstaterar författaren själv att termen texttyp ofta ligger på heltextnivå, medan superstruktur är en enhet på deltextnivå. I så fall kan termerna knappast vara synonyma. Inte heller framställningsform kan vara synonym till superstruktur, snarare verkar den fungera som ett överbegrepp i begreppshierarkin. En styrka i Breivegas modell är att den tillåter både horisontal och vertikal distribution av superstrukturer. Alltför ofta fungerar textanalysmodeller bara på en nivå, medan verkliga texter oftast består av olika skikt. En annan styrka är att superstrukturer ses som funktionella enheter och inte som former. I slutet av kapitel 4 formulerar Breivega sina hypoteser i förhållande till tidigare forskning. Här blir numreringen av hypoteserna problematisk, eftersom hypotes 3 helt tycks saknas. I kapitel 5 presenterar Breivega sin analysmodell i detalj. Modellen är en kombination av en bottom-up-analys och en top-down-analys. Genom ett bottomup-förfarande känns igen de språkliga variablerna som hör till evaluering, temporalitet och kausalitet, som för sin del avgör skillnaden mellan statiskt och dynamiskt framställningssätt. För de dynamiska framställningssätten används det argumenterande superstrukturschemat respektive det narrativa schemat och för de statiska det deskriptiva superstrukturschemat. Ett intressant begrepp i Breivegas modell är ’enonsiativa spår’ som omfattar förstapersonens pronomen, metatextuella inslag, litteraturreferenser och olika typer av kvalifiseringar. Trots att begreppet sammanfattar en heterogen grupp av fenomen tycks det fungera väl för det ändamål som det är avsett för. Enonsiativa spår spelar en viktig roll i bottomup-analysen av texterna.
Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 239 Kapitel 6 omfattar den egentliga, empiriska textanalysen. I textlingvistiska arbeten är det ofta svårt att redogöra explicit för analyserna utan att göra analysen enformig. Detta har Breivega undvikit genom att börja analysen med att exemplifiera analysförfarandet noggrant med en text för att sedan fortsätta med de övriga texterna mindre i detalj. Analyserna verkar vara pålitliga och det är lätt att följa författarens resonemang. Rent strukturellt blir det emellertid ett problem att de olika ämnesområdena får olika behandling i analysen: dispositionen i kapitel 6 blir heterogen. Ett exempel på heterogeniteten i rapporteringen är att bottom-upförfarandet presenteras utförligt först i samband med historiska texter. Tabeller av den typ som finns på sidan 236 (figurerna 5254) kunde ha åskådliggjort även analysen av medicinska texter. Ett annat exempel på heterogenitet: mot slutet av kapitel 6, i mitten av analysen av de lingvistiska artiklarna, presenterar författaren en intressant jämförelse av enonsiativa spår i de medicinska texterna och i en lingvistisk text. Jämförelsen är intressant, men dess placering är inte den bästa möjliga. Med tanke på att Breivegas analys är så utförlig och visar intressanta resultat tycks jämförelsen av analysresultaten i avsnitt 6.4 få alltför lite uppmärksamhet, trots att författaren återkommer till sina resultat i kapitel 7. I kapitel 7 presenterar Breivega en sammanfattning av avhandlingen, både när det gäller teori och empiri. Här återkommer författaren till indelningen av materialet i naturvetenskap och humaniora och tar upp sammanhangshypotesen till närmare granskning. Breivegas resultat som helhet är intressanta. Hon har kunnat visa att argumenterande strukturer förekommer i både humanistiska och naturvetenskapliga artiklar och att det finns skillnader i den retoriska struktureringen av superstrukturerna: humaniora präglas av sammanhang och en överordnad argumentstruktur och naturvetenskap av en retorisk strukturell tudelning där forskaren försöker dra upp en så stor skillnad som möjligt mellan materialet och dess tolkning. Till slut konstaterar Breivega att det inte verkar vara fackområdets vetenskapsteoretiska uppbyggnad som i första hand bestämmer hur man skriver. Snarare tycks skrivtraditionerna vara autonoma och textnormerna skall läras samtidigt som man lär sig ämnesområdet. Breivegas slutsats att humanistiska och naturvetenskapliga artiklar representerar två olika genrer (s. 281) är en något vågad slutsats med tanke på att genrebegreppet inte behandlats utförligt i avhandlingen. Vanligen är genre ett kontextuellt begrepp som definieras av utomtextuella faktorer. Nu baserar Breivega emellertid sin slutsats på inomtextuella kriterier. I slutet av kapitel 7 tar Breivega upp förslag till fortsatt forskning. Trots att kapitel 7 tar upp de viktigaste resultaten av analysen får man ett intryck av att här kunde forskaren ha resonerat utförligare. Nu tar de inledande avsnitten en stor del av avhandlingen, medan det mest intressanta, de egna resultaten och diskussionen om dem, förblir kort i förhållande till allt annat.
Page 1 and 2:
HARRY LÖNNROTH NINA PILKE PAULA RO
Page 3:
Förord Tidskriften Nordiska Språk
Page 6 and 7:
VI SMÄRRE BIDRAG Jannika Lassus Pr
Page 9 and 10:
OMSKRIVNINGAR. METODOLOGISKA SYNPUN
Page 11 and 12:
Publikationer från Vasa universite
Page 13 and 14:
3.1 Omskrivningar Publikationer fr
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
4.2 Typ 2: grekinna Publikationer f
Page 21 and 22:
kvinna (KÖN) Publikationer från V
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Litteratur Otryckta källor Publika
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Litteratur Tryckt material Publikat
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Exempel (3) Publikationer från Vas
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Exempel (5) Publikationer från Vas
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Studentfeedback på orienteringsfas
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Elektroniska källor Publikationer
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
2.3 Musiker Publikationer från Vas
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
4 Avslutning Publikationer från Va
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
krok - ’saxofon’ (SvSl) fredspi
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
2 Metod och material Publikationer
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Tidigare forskning Publikationer fr
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Tabell 3. Tilltal med du Publikatio
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196: Publikationer från Vasa universite
Page 199: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 239: Publikationer från Vasa universite
Page 245: Publikationer från Vasa universite
Page 263 and 264: Sådan synvinkel, sådan diskurs Pu
Page 265: Inte bara retorik Publikationer fr
show all

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?