Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

236 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter Ytterligare en viktig distinktion i Breivegas syfte är att hon trots sitt intresse för det argumentativa vill ge en mera generell beskrivning av textstrukturer där man tar hänsyn till samspelet mellan olika superstrukturer. Hon gör alltså en skillnad mellan argumenterande som struktur och argumentation som funktion. Författaren motiverar sitt val av forskningsproblem med att det finns få undersökningar om norska som vetenskapsspråk. Som en annan motivering för just valet av vetenskapliga texter som undersökningsobjekt anger författaren den akademiska skrivkulturens makt över den kulturella självförståelsen. Breivegas undersökning hör till en väletablerad forskningstradition och hennes frågeställningar är motiverade. I en värld där vetenskapen domineras av användningen av engelskan är det välkommet att en forskare åtar sig att granska vetenskapliga textstrukturer som har sin grund i den egna kulturen och det egna språket, detta trots att dessa under alla tider har stått under internationellt inflytande från olika håll. Breivega inleder sin avhandling med bakgrundsinformation och motiveringar som följs av syftet för avhandlingen och hypoteser. Denna strukturering är genomtänkt och visar hänsyn till läsaren. I inledningen presenterar Breivega också preliminärt de centrala begreppen i sin avhandling. Dessa presenteras mera ingående i senare kapitel. Av de mest centrala begreppen ägnas begreppet ’superstruktur’ mest utrymme (ett eget avsnitt i inledningen) och det definieras som en överordnad funktionell nivå i texter som uppfyller en viss funktion i texten eller i en del av texten (s. 4). Begreppet ’argumentation’ och i synnerhet det därtill hörande begreppet ’argumentationsstrategi’ definieras däremot inte lika utförligt i inledningen och preciseras inte ordentligt senare heller. Läsaren får dock veta att texter är argumenterande eftersom de förutom att de refererar och förklarar data, metoder och resultat även legitimerar val, argumenterar för tolkningar och beskriver sin position i förhållande till annan forskning (s. 3). I början är detta något problematiskt, eftersom begreppet ’argumentationsstrategier’ används flera gånger i inledningen, bl.a. i formuleringen av avhandlingens syfte. I kapitel 2 redogör Breivega förtjänstfullt för tidigare forskning i vetenskapliga artiklar. Ett speciellt intressant grepp visar hon i beskrivningen av textnormer och humanistisk diskurspraxis. Kapitlet avslutas med detaljerade hypoteser som baserar sig på tidigare forskning samt en sammanfattande sammanhangshypotes. Sammanhangshypotesen beskriver de grundläggande skillnaderna mellan naturvetenskap och humaniora. Enligt Breivega utgör sammanhangshypotesen en överordnad kontextuell ram för hela undersökningen. En explicit språklig formulering av sammanhangshypotesen saknas emellertid i framställningen och det blir således svårt att veta vilka delar av Breivegas utförliga redogörelse över
Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 237 vetenskapsteoretiska resonemang som hör till hennes egen hypotes. En explicit språklig formulering av hypotesen, lik den som finns i de övriga hypoteserna, skulle ha underlättat användningen av hypotesen i fortsättningen, i synnerhet eftersom författaren upprepade gånger hänvisar till sammanhangshypotesen senare i avhandlingen. Materialet för avhandlingen presenteras i kapitel 3. Valet av artikelgenren motiveras bl.a. med att längden är hanterbar, vilket troligen inte är den intressantaste motiveringen forskaren har tänkt sig (s. 51). De övriga motiveringarna som gäller den centrala roll som denna genre intar i vetenskapen skulle ha varit tillräckliga motiveringar. Valet av vetenskapsområden har Breivega motiverat med egna underavsnitt, vilka utvecklar den vetenskapsteoretiska ramen som hon presenterat i sammanhangshypotesen. Breivega har alltså valt att studera medicin, historia och språkvetenskap. Trots goda motiveringar (t.ex. s. 57) kan man fråga sig om inte två vetenskapsområden, ett naturvetenskapligt och ett humanistiskt, skulle ha utgjort en tillräcklig utmaning för en manuell analys. Breivegas undersökningsmaterial består av två delar: av en större korpus artiklar (30) och ett urval (6) ur denna korpus som undersökts närmare. Materialets representativitet diskuteras utförligt av Breivega. Hon kunde emellertid ha tagit ännu starkare ställning till vetenskaplighetsgraden hos vetenskapliga texter skrivna på norska jämfört med motsvarande texter som norska forskare skriver på engelska, i synnerhet när det gäller medicin där forskningsrapporter oftast skrivs på engelska. Ytterligare en fråga om representativitet gäller valet av det material som granskas närmare, bl.a. kan man fråga sig hur representativ en lingvistisk text som följer en ”naturvetenskaplig” struktur och är experimentell är och hur bra en experimentell artikel representerar vetenskapliga artiklar inom området medicin. I kapitel 4 presenterar Breivega begreppet ’superstruktur’ och sätter in den i textteoretisk kontext genom att definiera några centrala textlingvistiska begrepp. Som utgångspunkt för sin syn på superstruktur har Breivega valt fyra forskare (van Dijk, Hoey, Tirkkonen-Condit och Adam) och deras modeller. Alla dessa forskare har använt begreppet ’superstruktur’ med något varierande begreppsinnehåll och syfte. De olika forskarnas bidrag har beskrivits utförligt och diskuterats kritiskt, vilket är en förtjänst i arbetet. Breivega har lyckats utmärkt i att lotsa sig genom den förvirrande begreppsmångfalden som råder inom textforskning idag. Hon har fört samman generella och teoretiska modeller (van Dijk, Adam) med empiriska modeller från olika forskningsinriktningar (diskursanalys och översättningsteori). I synnerhet presentationen av Adams teori är ett välkommet tillägg till den engelskdominerade diskursforskningen.
Page 1 and 2:
HARRY LÖNNROTH NINA PILKE PAULA RO
Page 3:
Förord Tidskriften Nordiska Språk
Page 6 and 7:
VI SMÄRRE BIDRAG Jannika Lassus Pr
Page 9 and 10:
OMSKRIVNINGAR. METODOLOGISKA SYNPUN
Page 11 and 12:
Publikationer från Vasa universite
Page 13 and 14:
3.1 Omskrivningar Publikationer fr
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
4.2 Typ 2: grekinna Publikationer f
Page 21 and 22:
kvinna (KÖN) Publikationer från V
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Litteratur Otryckta källor Publika
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Litteratur Tryckt material Publikat
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Exempel (3) Publikationer från Vas
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Exempel (5) Publikationer från Vas
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Studentfeedback på orienteringsfas
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Elektroniska källor Publikationer
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
2.3 Musiker Publikationer från Vas
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
4 Avslutning Publikationer från Va
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
krok - ’saxofon’ (SvSl) fredspi
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
2 Metod och material Publikationer
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Tidigare forskning Publikationer fr
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Tabell 3. Tilltal med du Publikatio
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194: Publikationer från Vasa universite
Page 199: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 239: Publikationer från Vasa universite
Page 243: Publikationer från Vasa universite
Page 263 and 264: Sådan synvinkel, sådan diskurs Pu
Page 265: Inte bara retorik Publikationer fr
show all

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?