Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

16 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
Dessa beteckningar är en kvarleva från en tid då det sällan var möjligt för kvinnor
att skaffa status med sina egna meriter.
När matrimoniella beteckningar används i den funktionella betydelsen för att
syfta på kvinnliga regenter, påminner de om beteckningar av typ 1 i att de
omskrivs med hjälp av mönstret kvinnlig X. Omskrivningen sker alltså med hjälp
av adjektivet kvinnlig. Det är emellertid värt att anmärkas att grevinna inte kan
lösas upp till en struktur som *kvinnlig greve, eftersom greve är en enbart
maskulin beteckning. Däremot är det möjligt att omskriva lärarinna med kvinnlig
lärare därför att lärare är en könsneutral beteckning. Således sker omskrivningen
med hjälp av den semantiskt närmaste könsneutrala beteckningen, vilket är
överbegreppet ’regent’ i det här fallet. Den begreppsliga strukturen är emellertid i
princip densamma både vid typ 1 och vid typ 4 (när beteckningen används i
funktionell betydelse). Det vore således logiskt att funktionella feminina titlar
skulle bete sig på samma sätt som t.ex. feminina yrkesbeteckningar. Att de inte
gör det beror i sista handen på att de feminina och maskulina beteckningarna inte
är utbytbara med varandra. Dess konsekvens är att bördstitlar av typ grevinna
lever kvar i stort sett (se Språkriktighetsboken 2005: 84).
5 Slutord
I denna artikel har jag presenterat min semantiska teori som bygger på olika
omskrivningsmönster av suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar.
För det första har jag visat att det finns fyra olika sätt att omskriva dem. För det
andra har jag presenterat hur analysen av omskrivningar kan utnyttjas som metod
att studera semantiska och begreppsliga strukturer hos feminina ord. Dessa
strukturer avslöjar i sin tur någonting om människans sätt att tänka, speciellt när
det gäller uppfattningar om kön och dess funktioner. Därför utgör kognitiv
semantik en utmärkt utgångspunkt för analys av feminina beteckningar. I min
blivande doktorsavhandling studerar jag hurdan kultur- och språkbunden variation
det förekommer i de feminina beteckningarnas semantiska och begreppsliga
strukturer. I förhållande till svenska är finska språkligt obesläktad men kulturellt
närastående. Däremot är tyska kulturellt mer avlägsen men språkligt nära
svenskan. Det blir intressant att se hur dessa faktorer syns i den semantiska och
begreppsliga strukturen.