Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

226 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
(Good scientific practice and procedures for handling misconduct and fraud in
science). Alla de tre versionerna har publicerats i ett och samma häfte. Därtill
finns texterna på Internet. I den nyaste versionen spelar god vetenskaplig praxis
en central roll. Alla universitet och de flesta av forskningsinstituten i Finland har
undertecknat rekommendationerna och därmed förbundit sig att följa dessa i
praktiken. (Se Lötjönen 2003: 38–42.) Det kan nämnas i detta sammanhang att
Finlands Akademi har utarbetat sina egna forskningsetiska anvisningar (Suomen
Akatemian tutkimuseettiset ohjeet 2003).
Som första punkt i Forskningsetiska delegationens rekommendationer definieras
god vetenskaplig praxis så att forskarna och de vetenskapliga experterna ”iakttar
de verksamhetssätt som forskningssamfundet erkänt, dvs. ärlighet, allmän
omsorgsfullhet och noggrannhet i forskningen och i dokumenteringen och
presentationen av resultaten samt i bedömningen av undersökningar och
undersökningsresultat” (Htk 2002: 11). Anmärkningsvärt är att
rekommendationerna gäller både sådana som själva forskar och sådana som
granskar andras forskningsresultat. I praktiken är det ofta fråga om samma
personer. Andra punkten för god vetenskaplig praxis innebär att man ”tillämpar
dataanskaffnings-, undersöknings- och bedömningsmetoder som är förenliga med
kriterierna för vetenskaplig forskning och etiskt hållbara samt tillämpar den
öppenhet som är karaktäristisk för vetenskaplig verksamhet vid publiceringen av
undersökningsresultaten” (Htk 2002: 11). Till tredje punkten hör att forskarna och
de vetenskapliga experterna ”tar i sin egen forskning och när resultaten av den
publiceras hänsyn till andra forskares arbete och resultat på ett korrekt sätt så att
deras arbete respekteras och deras resultat tillmäts det värde och den betydelse
som tillkommer dem” (Htk 2002: 11).
Det ovan nämnda bör man ta upp redan från början av studierna. Lämpligen görs
detta i samband med seminarieövningar. Även om det då inte gäller större
vetenskapliga arbeten, måste studenterna bli medvetna om hur de skall ställa sig
till andras arbeten. Detta är oerhört viktigt redan då när man börjar läsa ett
vetenskapligt arbete eller en kursbok. Vid vetenskapligt arbete skall ”forskningen
planeras, genomföras och rapporteras i detalj och på det sätt som kraven på
vetenskapliga fakta forutsätter” (Htk 2002: 11).
Det är viktigt att studenterna blir medvetna om innehållet hos god vetenskaplig
praxis vid ett så tidigt skede som möjligt. Varje forskare bär ansvaret för att en
god forskningspraxis följs. Ansvaret tillkommer naturligtvis hela vetenskapssamfundet,
men det är i första hand forskaren själv som bär ansvaret för egen
forskning, men även varje grupp som helhet, föreståndaren för forskningsenheten
och forskningsorganisationens ledning svarar för att god forskningspraxis iakttas.