Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

224 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter integreras i proseminarier, seminarier för fördjupade studier och forskarseminarier. (Opinto-opas 2002–2004: 145.) 2.1 Första årets studenter Första årets studenter i ämnet nordisk filologi får elementära kunskaper i etik i samband med övrig undervisning, i detta fall i samband med en kurs som heter ”Nordistik” (se 2.1.1 nedan). På kursen talas det allra först om studerandets etik, vilket bland annat innebär att de studerande skall bli medvetna om det ansvar de har för sina studier. De flesta av första årets studenter kommer direkt från skolan. Vid universitetet gäller det att själv ta ansvar för det hela och att självständigt – med hjälp av lärare och tutorer – planera sitt eget program och utnyttja sin tid på det bästa möjliga sättet. Det akademiska livet med ansvar och frihet börjar ta form redan från och med det första studieåret. Studenterna får veta hur de skall närvara på kurserna, hur de skall göra de uppgifter som hör till en kurs och enligt vilken tidtabell de skall arbeta och lämna in de färdigskrivna uppgifterna. Detta kan förefalla som en självklarhet, men det har under de senaste åren visat sig vara nödvändigt att ordentligt redogöra för. På samma sätt är en kurs lika förpliktande för en lärare som klart och tydligt skall redogöra för allt detta i början av sin undervisning, så att alla vet spelreglerna. Mycket viktigt är att man tillsammans kommer överens om tidtabellen. När de skriftliga uppgifterna är inlämnade, skall studenterna också få veta när de får ut resultaten och har möjlighet att få sina alster kommenterade. Över huvud är en sådan ”tentamensetik” något som man gärna diskuterar tillräckligt grundligt med studenterna. För blivande lärare är det nyttigt att redogöra för vad lärarens etik går ut på (se t.ex. Toukonen 2002: 105–129). 2.1.1 Nordistik Syftet med kursen ”Nordistik” är att leda in på nordisk språkvetenskap. Studenterna skall få en översikt över ett antal olika forskningsområden i ämnet. Traditionellt har textfilologi, runologi, namnforskning, språkgeografi, lexikografi med flera hört till den äldre delen av kursen. Till den nyare delen hör sådana områden som till exempel sociolingvistik, tvåspråkighet, översättning och semiotik. Etiken bakas in i dessa teman. Ett par exempel kan diskuteras (diskussionen bygger på Sorvali 1986/1992/1996 och 2003). När textfilologi diskuteras, presenteras olika typer av texteditioner och deras utgivningsprinciper. En modern textedition bygger ofta på en lång procedur,
Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 225 där man gått igenom att antal manuskript. Dessa relateras i förhållande till varandra. Det många gånger extremt bevärliga och forskningsetiskt krävande utgivningsarbetet presenteras med hjälp av exempel. Gamla böcker, till och med rariteter, visas upp på en föreläsning. Ett ytterligare intressant problem som diskuteras i samband med textfilologi på kursen ”Nordistik” är att läsa korrektur. Svensken C. J. Schlyter som gav ut Sveriges gamla lagar berättas ha läst korrektur med hjälp av två knappnålar, som han flyttat över från bokstav till bokstav. Om detta berättade professor Gösta Holm på sitt forskarseminarium på 1970-talet vid Lunds universitet. (Sorvali 1996: 34.) Sättet är dock inte något man rekommenderar för sina studenter, eftersom det finns modernare metoder för korrekturläsning. Visst kan man pröva detta för en gångs skull. Men studenterna får redan vid det här stadiet erfara hur viktigt det är att man är noggrann med sin text. 2.1.2 Kommentar Det kan låta en aning långsökt att börja tala om forskningsetik för studenter som just inlett sina akademiska studier, men de kommer i kontakt med vetenskaplig litteratur i form av kurslitteratur och föreläsningar. Då skall de bli medvetna om hur denna litteratur, dvs. dessa forskningsresultat, kommit till. När de sedan får i uppgift att referera en bok, skall de veta hur de gör detta och vems resultat det är fråga om. Från början får de lära sig konsten att skriva om andras forskningsresultat och göra detta på ett korrekt sätt. Det innebär att respektera andras resultat och arbeten. Förutom dessa elementa till forskningsetik börjar man från början med etiska frågor kring studierna i allmänhet. Den enkla slutsatsen blir således att det är viktigt att studenterna får bekanta sig med etiska frågor från och med början av sina universitetsstudier. 2.2 Övrig undervisning Forskningsetik tas upp på proseminarier, seminarier och forskarseminarier, från elementa till mer specifika etiska frågor. Detta görs lämpligen med en presentation av god vetenskaplig praxis. 2.2.1 God vetenskaplig praxis Forskningsetiska delegationen kom ut med sin senaste version av forskningsetiska rekommendationer under rubriken Hyvä tieteellinen käytäntö ja sen loukkausten käsitteleminen (Htk) år 2002. Texten har översatts både till svenska (God vetenskaplig praxis och handläggning av avvikelser från den) och till engelska
Page 1 and 2:
HARRY LÖNNROTH NINA PILKE PAULA RO
Page 3:
Förord Tidskriften Nordiska Språk
Page 6 and 7:
VI SMÄRRE BIDRAG Jannika Lassus Pr
Page 9 and 10:
OMSKRIVNINGAR. METODOLOGISKA SYNPUN
Page 11 and 12:
Publikationer från Vasa universite
Page 13 and 14:
3.1 Omskrivningar Publikationer fr
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
4.2 Typ 2: grekinna Publikationer f
Page 21 and 22:
kvinna (KÖN) Publikationer från V
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Litteratur Otryckta källor Publika
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Litteratur Tryckt material Publikat
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Exempel (3) Publikationer från Vas
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Exempel (5) Publikationer från Vas
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Studentfeedback på orienteringsfas
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Elektroniska källor Publikationer
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
2.3 Musiker Publikationer från Vas
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
4 Avslutning Publikationer från Va
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
krok - ’saxofon’ (SvSl) fredspi
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
2 Metod och material Publikationer
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Tidigare forskning Publikationer fr
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182: Tabell 3. Tilltal med du Publikatio
Page 183 and 184: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 185 and 186: Publikationer från Vasa universite
Page 191 and 192: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 199: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 231: Publikationer från Vasa universite
Page 239: Publikationer från Vasa universite
Page 263 and 264: Sådan synvinkel, sådan diskurs Pu
Page 265: Inte bara retorik Publikationer fr
show all

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?