Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

224 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
integreras i proseminarier, seminarier för fördjupade studier och forskarseminarier.
(Opinto-opas 2002–2004: 145.)
2.1 Första årets studenter
Första årets studenter i ämnet nordisk filologi får elementära kunskaper i etik i
samband med övrig undervisning, i detta fall i samband med en kurs som heter
”Nordistik” (se 2.1.1 nedan). På kursen talas det allra först om studerandets etik,
vilket bland annat innebär att de studerande skall bli medvetna om det ansvar de
har för sina studier. De flesta av första årets studenter kommer direkt från skolan.
Vid universitetet gäller det att själv ta ansvar för det hela och att självständigt –
med hjälp av lärare och tutorer – planera sitt eget program och utnyttja sin tid på
det bästa möjliga sättet.
Det akademiska livet med ansvar och frihet börjar ta form redan från och med det
första studieåret. Studenterna får veta hur de skall närvara på kurserna, hur de
skall göra de uppgifter som hör till en kurs och enligt vilken tidtabell de skall
arbeta och lämna in de färdigskrivna uppgifterna. Detta kan förefalla som en
självklarhet, men det har under de senaste åren visat sig vara nödvändigt att
ordentligt redogöra för.
På samma sätt är en kurs lika förpliktande för en lärare som klart och tydligt skall
redogöra för allt detta i början av sin undervisning, så att alla vet spelreglerna.
Mycket viktigt är att man tillsammans kommer överens om tidtabellen. När de
skriftliga uppgifterna är inlämnade, skall studenterna också få veta när de får ut
resultaten och har möjlighet att få sina alster kommenterade. Över huvud är en
sådan ”tentamensetik” något som man gärna diskuterar tillräckligt grundligt med
studenterna. För blivande lärare är det nyttigt att redogöra för vad lärarens etik går
ut på (se t.ex. Toukonen 2002: 105–129).
2.1.1 Nordistik
Syftet med kursen ”Nordistik” är att leda in på nordisk språkvetenskap.
Studenterna skall få en översikt över ett antal olika forskningsområden i ämnet.
Traditionellt har textfilologi, runologi, namnforskning, språkgeografi, lexikografi
med flera hört till den äldre delen av kursen. Till den nyare delen hör sådana
områden som till exempel sociolingvistik, tvåspråkighet, översättning och
semiotik. Etiken bakas in i dessa teman.
Ett par exempel kan diskuteras (diskussionen bygger på Sorvali 1986/1992/1996
och 2003). När textfilologi diskuteras, presenteras olika typer av texteditioner och
deras utgivningsprinciper. En modern textedition bygger ofta på en lång procedur,