Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 15
beteckningen greve har påverkat grevinnas form rent fonetiskt. Således skall jag
behandla den begreppsliga strukturen hos beteckningar av typ 4 på samma sätt
som typ 3: det finns inget tydligt hierarkiskt förhållande mellan komponenterna.
Det som är väsentligt vid denna typ är att betydelsen karakteriseras starkt av ett
förhållande mellan två individer och två scheman. På den begreppsliga nivån
representerar ordet hustru schemat KÖN. Greve kunde associeras t.ex. med ett
schema som anger STATUS, eftersom det är fråga om titlar som har ett tydligt
samband med begreppet status. Till däremot står för ett visst förhållande mellan
dessa schemata, i det här fallet för äktenskap (det skall påpekas att prepositionen
till har många olika betydelser, både konkret spatiala eller mer metaforiska som i
det här fallet). Allt detta illustreras av figur 4 nedan.
hustru (KÖN)
till
greve (STATUS)
Figur 4. Den begreppsliga strukturen av grevinna (i den matrimoniella
betydelsen).
I det här fallet kan man iaktta en kontrast mellan objektiv verklighet och
människans begreppssystem. Äktenskap är ett reciprokt förhållande: mannen är
make till sin hustru på samma sätt som kvinnan är hustru till sin make. I
begreppet ’grevinna’ kommer ändå bara det senare fram. Det har varit vanligt att
kvinnan definieras i förhållande till mannen. Bruket att ge hustrun makens titel i
femininform är ett tydligt exempel på det. Enligt den kognitiva semantikens
principer avslöjar språket även i detta fall någonting om människans sätt att tänka.
När det gäller semantiska egenskaper hos beteckningar av typ 4, kan det
konstateras att feminina och maskulina beteckningar (grevinna – greve) inte kan
bytas ut mot varandra. Betydelseskillnaden är emellertid entydigare än vid typ 3:
den maskulina titeln betecknar i regel en manlig regerande, den feminina hustrun
till denna regerande. Till skillnad från typ 3 kan komponenterna hos grevinna
separeras och analyseras. Jag anser att de feminina hustrubeteckningarna bär en
sexistisk konnotation, eftersom de antyder att kvinnan definieras i förhållande till
mannen. Asymmetrin hos matrimoniella beteckningar kan anses avspegla vår
kultur: när dessa beteckningar har tagits i bruk, har kvinnliga regerande troligtvis
varit sällsynta. Detta avspeglar i sin tur den manliga dominansen i samhället.