Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 215
aktuella, det som har hänt sedan senaste tidning kom ut. Ledarna i tidningen har
som syfte att påverka våra åsikter. Reklamannonserna i tidningen eller
reklamaffischer som vi ser på väg till jobbet har som syfte att påverka vårt
köpbeteende. Reklam hör dock hemma bland den ekonomiska diskursgemenskapens
genrer, annonserna är en del av ett företags externa marknadsföring.
(Se dock Hellspong & Ledin 1997: 159 f. som anser att tidningen själv
också delvis kan ses som en sändare för en annons, eftersom den har fått betalt för
texten och tagit in den.)
Det finns ingenting nytt under solen, står det redan i Bibeln. Jag tror att vi alla kan
komma ihåg situationer där vi har känt igen en text som vi tidigare har träffat på i
ett annat sammanhang. Jag skall snart ge exempel på detta.
Med andra ord inverkar det som vi läser mer eller mindre medvetet på det som vi
skriver. Ibland läser vi för att vi medvetet söker en modell för det dokument vi
håller på att skriva. Vi söker alltså en text som hör till samma genre så att vi får
reda på ”hur man brukar skriva” till exempel en rapport eller en kallelse. Vi kan
vara osäkra på själva innehållet, dispositionen av innehållet, alltså hur man
inleder och avslutar texten och ordnar innehållet inom genren, och det kan också
finnas vissa formuleringar som vi är osäkra på.
Genrerna är dock inte statiska. De rapporter som man skrev i ett företag på 1960talet
skiljer sig således med stor sannolikhet från rapporterna i samma företag i
dag (jfr med Kankaanpääs 2001 undersökning om kommunala pressmeddelanden
från år 1979 och från år 1999). På samma sätt är det mycket sannolikt att
rapporterna i ett företag inte följer precis samma konventioner som de gör i ett
annat.
Som ett exempel på hur en text kan påverka en annan text utan att skribenten är
medveten om det skall jag berätta en historia. När jag gick i tredje klassen i
skolan skulle vi alla skriva en pjäs, och en av pjäserna skulle spelas på skolavslutningen
med de handdockor vi flickor hade sytt i textilslöjden. Det var min
pjäs som blev vald och jag var förstås mycket stolt över det. Tjugo år senare när
vår äldre son var två år gammal hittade jag mina gamla barnböcker på vinden. Jag
läste dem för sonen och upptäckte att intrigen i en av böckerna påminde mycket
om intrigen i min pjäs i skolan. Mamma eller pappa hade alltså läst boken för mig
innan jag själv kunde läsa, och jag hade omedvetet lånat delar av intrigen till
pjäsen femsex år senare.
Min pjäs bar alltså spår från minst en annan text. På samma sätt kan de rapporter
som vi skriver på jobbet och också alla andra existerande texter anses göra det.
Denna teori om intertextualitet härstammar från språkteoretikern och filosofen