Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 211
av studenterna, trots att den var betungande. En kurs av denna omfattning, 5
studieveckor, är dock alltid tidskrävande.
Jag rekommenderar andra att prova på en problembaserad metod antingen för en
hel kurs eller för en del av en kurs. Det traditionella grupparbetet förs ett steg
vidare i och med att varje student måste lämna in en individuell rapport eller
föreläsningsdagbok. Samtidigt tar man vara på de fördelar inlärning i grupp har
och utvecklar det analytiska tänkandet.
Metoden passar inte för studenter som inte tycker om att arbeta i grupp eller som
är så tävlingsinriktade att de inte kan dela med sig av sina kunskaper för att
främja andras, och sin egen, inlärning. Men det är svårt att lösa problemen själv.
Några studenter arbetade så ibland och andra nästan varje gång, och de fick inte
alla gånger ett bra resultat.
PBL som ”renodlad PBL” i Henry Egidius anda eller som ”tillämpad PBL” så
som Tomas Riad har utformat sina uppgifter är former för inlärning som väl
kunde anpassas till undervisningen i svenska på universitetsnivå. PBL kunde
användas, förutom inom grammatikundervisningen, som ett komplement till
kultur- och litteraturstudier, genom PBL kan man integrera historia och
idéströmningar och hur de synliggörs i texter. Man kan använda PBL på kurser
med kontrastiva frågor, t.ex. i jämförelsen av översättningar. Det svåra är att
bygga upp material, men också att som lärare hitta en balans i förhållandet mellan
detaljkunskap och övergripande helheter.
Min uppfattning är att inför den stundande examensreformen kunde arbete efter
principerna för problembaserad inlärning lösa många problem då det gäller
mängden kontaktundervisning och studenternas egen arbetsinsats. En ny
undervisningsmetod kräver alltid ett visst nytänkande, men baserat på denna
erfarenhet är jag själv intresserad av att fortsätta utveckla PBL inom
språkvetenskap och jag rekommenderar också andra att pröva metoden.