Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

210 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter
Undantagen var den första träffen då vi båda var på plats och därtill läste vi båda
de första rapporterna. Arbetsmängden kunde bli lättare genom att utveckla
evalueringen och examinationsformen. Arbetet under själva PBL-passen var dock
inte betungande utan mest intressant och roligt.
Också examinationen var föremål för diskussion. Under kursen i Stockholm
användes hemtentamen. Jag hade del- och sluttentamen som en essä på 3–4 sidor
över ett av områdena för PBL-passen. Det tyckte jag fungerade utmärkt som en
kunskapskontroll och också som en möjlighet för studenterna att strukturera och
sammanfatta sin kunskap. Ur mina kursutvärderingar framgick det dock att det
fanns studenter som efterlyste mer traditionell undervisning, mer s.k.
skolgrammatik med luckor att fylla o.d. övningar, och en traditionell tentamen.
Man önskade även att slippa skriva rapporter som påverkar slutbetyget.
Lindblom-Ylänne, Pihlajamäki och Kotkas (2003) diskuterar betygsättningen på
kurser med PBL. Under den kurs de skriver om i sin artikel bedömdes kursdagböckerna
som utmärkta om de innehöll kommentarer om centrala teman som gavs
i materialet och som diskuterades i grupperna, och om de innehöll självständigt
tänkande. En nöjaktig kursdagbok var en där det märktes att studenten förstått
frågorna men inte kommenterat något själv utöver det material som getts. Jag
bedömde mina rapporter på liknande sätt. En utmärkt rapport var en där det fanns
konkreta exempel och ”rätta” lösningar, diskussion kring problemen och
lösningarna, referenser till litteraturen och egna tankar. En nöjaktig rapport gav
korta svar på ett eller alla problem, hade inga referenser till kurslitteraturen och
diskuterade inte alls problemen. Jag betonade de sista fyra rapporterna i de fall jag
hade svårt att bestämma slutbetyget.
Förutom rapporterna inverkade tentamen på betyget, liksom också översättningarna
till viss del. Det fanns fall där översättningsbetyget var goda insikter
och grammatikbetyget var utmärkta insikter. Då lät jag studenten få utmärkta
insikter, oftast i form av ”2,5” (av 3). Men bedömningen var svår. Egidius
(1999a: 93–94) förordar här tentamensformer där de studerande får visa upp att de
lärt sig det de förutsätts kunna i arbetslivet, och han påtalar också vikten av
kontinuerlig respons från lärarhåll så att den studerande vet att hon/han är på väg
mot rätt håll. Jag tror att man kunde evaluera studentprestationerna på en PBLkurs
med betygen godkänd eller icke-godkänd.
5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att kursen med problembaserad metod var
intressant och givande för mig som lärare. Den verkade också tilltala merparten