Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

206 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 3.3 Kursutvärdering Jag och min undervisningsassistent skrev kontinuerliga rapporter om hur vi tyckte passen fungerade. Vi märkte att de två grupperna hade olika karaktär. I den första gruppen, med 15 studenter, arbetade studenterna flitigt och de verkade vara mycket ambitiösa och utövade stark kontroll på varandra i sina ”vän-grupper”. Studenterna i den andra gruppen var 13 till antalet och de hade ett långsammare inlärningstempo, de frågade mer och vågade tala om sina kunskapsluckor. Den andra gruppen hade många mycket goda studenter som fick utmärkta insikter på kursen, men också några mycket svaga studenter som blev godkända med nöd och näppe. I den första gruppen var medelbetyget goda insikter. Det fanns enstaka svaga prestationer och enstaka utmärkta prestationer. Studentmaterialet var alltså rätt jämntjockt i den första gruppen medan det i den andra löpte över hela skalan. Kursutvärderingarna till studenterna delades ut mot slutet av kursen och jag fick in fyra stycken från den första gruppen och sex stycken från den andra gruppen, dessutom fick jag sex stycken som lämnades i mitt postfack och där vet jag alltså inte vilken grupp studenterna följde. Över hälften av studenterna lämnade in en kursutvärdering, 16 av 28. I den första gruppen tyckte en student att kursen var bra och att hon lärt sig mycket genom PBL-passen, och trots att rapportskrivandet upplevdes som jobbigt tyckte hon att det var bra att lära sig att skriva om grammatik. På frågan om man borde gå igenom passet gemensamt tyckte alla att något slags genomgång kunde vara bra, och det var också både min och Anne Huhtalas bedömning av situationen. Alla säger också att kursen har krävt mycket tid, men för 5 studieveckor räknar man med 200 timmars arbete och det är mycket, under en termin på 14 arbetsveckor innebär det i medeltal 14 timmar arbete per vecka. Ur kursutvärderingarna framgår också att några ibland upplevde uppgifterna som svåra att förstå eller svåra att lösa. Det är ju meningen att de problembaserade uppgifterna ska vara svåra, så det ser jag inte som ett stort problem. I den andra gruppen var åsikterna rätt lika då det gäller arbetsmängden, antalet sidor att läsa osv. Men samtidigt kom här fram reflektioner om att det är bättre att läsa längs med kursen än enbart på slutet, att det är trevligt att skriva rapporter, att man har lärt sig grammatik och att grupparbetet gav möjlighet att diskutera andras åsikter. Här är ett citat ur en av kursutvärderingarna: Kursen var jobbig men nyttig. Att man måste skriva en rapport varje vecka tvingade åtminstone mig att göra saker i tid och det var förvånde [så!] fruktbart, man lärde sig mycket genom att ”skriva om” saker i rapporten.
Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 207 I de rapporter där jag inte vet i vilken grupp studenten ingick finns det också långa reflektioner kring arbetsmängden, antalet pass och tempot under kursen. Dessa studenter verkar alla självständiga, många betonar att det var bra att närvaron inte var obligatorisk och att man kunde göra rapporterna på egen hand. Vidare skriver de att man inte behöver gå igenom passen gemensamt, är det något man inte förstår kan man fråga och ta reda på. 3.4 Slutsatser Det verkar på basis av kursutvärderingarna och rapporterna att studenterna inom PBL-grupperna kunde indelas i tre grupper: solister, lagspelare och passerare. Detta kan jämföras med yt- och djupinlärning och olika studieorienteringar och -strategier vilka beskrivs t.ex. av Sari Lindblom-Ylänne, Anne Nevgi och Taina Kaivola i ”Opiskelu <strong>yliopisto</strong>ssa” i Yliopisto- ja korkeakouluopettajan käsikirja (2002). De typer av studenter som jag fann i mina PBL-grupper kunde beskrivas enligt följande: 1. Solisterna. De ambitiösa och självständiga studenterna som skriver långa rapporter – och kursutvärderingar? – och som vill ha goda vitsord. De sköter sina studier och förbereder sig väl. De blir irriterade på långsammare studenter eller studenter som inte har förberett sig, och väljer att ibland lösa uppgiften på egen hand. 2. Lagspelarna. Studenter som söker en djupare förståelse och reflektion och som gör sitt arbete noggrant men samtidigt vågar ifrågasätta uppgifterna, böckerna och lärarauktoriteten. De ger både positiv och negativ respons, och vågar ställa frågor. De deltar i kursen och i grupparbetet. 3. Passerarna. De medelgoda och svaga studenterna som inte bryr sig om sina vitsord utan som bara vill ha godkänt på den obligatoriska kursen och få sina studieveckor. Ibland hänger de med solisterna och lagspelarna för att komma lättare undan. De får godkänt betyg men deras intresse för grammatik är lamt. Det vore intressant att undersöka fler grupper som arbetar med PBL och se om motsvarande typer av inlärare kan återfinnas där, samt att jämföra dessa inlärare och tidigare forskning om inlärningsdjup, studieorientering och -strategier. Längs med hela kursen försökte jag reflektera kring min egen prestation och studenternas prestationer. Resultatet av dessa reflektioner finns inbakat i denna artikel. Min undervisningsassistent Anne Huhtala tyckte att PBL-metoden är intressant och givande. Hon jämförde lärarens roll med en handledares, man stöder och hjälper till om det behövs under passet. Läraren behöver ändå lika mycket engagemang och kunskap som vid traditionell undervisning. Hennes
Page 1 and 2:
HARRY LÖNNROTH NINA PILKE PAULA RO
Page 3:
Förord Tidskriften Nordiska Språk
Page 6 and 7:
VI SMÄRRE BIDRAG Jannika Lassus Pr
Page 9 and 10:
OMSKRIVNINGAR. METODOLOGISKA SYNPUN
Page 11 and 12:
Publikationer från Vasa universite
Page 13 and 14:
3.1 Omskrivningar Publikationer fr
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
4.2 Typ 2: grekinna Publikationer f
Page 21 and 22:
kvinna (KÖN) Publikationer från V
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Litteratur Otryckta källor Publika
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Litteratur Tryckt material Publikat
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Exempel (3) Publikationer från Vas
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Exempel (5) Publikationer från Vas
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Studentfeedback på orienteringsfas
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Elektroniska källor Publikationer
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
2.3 Musiker Publikationer från Vas
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
4 Avslutning Publikationer från Va
Page 119 and 120:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
krok - ’saxofon’ (SvSl) fredspi
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
2 Metod och material Publikationer
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Tidigare forskning Publikationer fr
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164: Publikationer från Vasa universite
Page 171 and 172: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 181 and 182: Tabell 3. Tilltal med du Publikatio
Page 199: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 213: Publikationer från Vasa universite
Page 239: Publikationer från Vasa universite
Page 263 and 264: Sådan synvinkel, sådan diskurs Pu
Page 265:
Inte bara retorik Publikationer fr
show all

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?