Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

More documents

Recommendations

Info

202 Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter Under den första veckan anmälde 34 studenter att de tänkte gå kursen och totalt 26 studenter slutförde kursen med godkänt betyg. Att studenter slutar följa en kurs är tyvärr vanligt. Vi träffades två gånger i veckan. Den ena gången hade vi PBL-pass och den andra gången ägnades åt en gemensam summering av passet där också teorin kom in. Jag gav också en teoretisk inledning för följande pass. Min undervisningsassistent skötte de fem första PBL-passen och jag skötte övriga kurstillfällen. Så småningom började också översättningsövningarna och då upptogs en del av den andra föreläsningen av genomgång av översättningarna och grammatik i anslutning till dem. Jag upplevde som lärare att summeringarna av PBL-passen blev ytligare eftersom vi skulle hinna med så mycket under en dubbellektion. Studenterna blev dock frimodigare då det gällde att fråga, och från och till hade vi givande diskussioner om olika grammatikers och vår egen syn på t.ex. avgränsningen av olika fraser. 3.2 De problembaserade arbetspassen 3.2.1 Lärarledd inledning De problembaserade passen började med en samling i föreläsningssalen där jag kontrollerade att alla hade med sig uppgifterna för passet. Vid behov fick den som glömt sitt papper ett nytt exemplar. Vi gick igenom uppgifterna och vid behov gav jag definitioner, t.ex. begreppet ”topikalisera” var främmande och studenterna hade inte hittat begreppet under läsningen. Därefter indelades gruppen i mindre grupper om 2–5 personer, beroende på hur många studenter som var på plats. Jag upplevde gruppstorleken som bra, alla studenter var tvungna att engagera sig i gruppens arbete, något som är viktigt för inlärningen (se Lindblom-Ylänne, Pihlajamäki & Kotkas 2003). I början skedde indelningen enligt ”1–2–3”, varefter alla ettor utgjorde en grupp, alla tvåor en annan osv. Det framkom dock ur rapporterna att studenterna hade förberett sig i olika hög grad, och de duktigare studenterna tyckte att de svagare utnyttjade deras läsning och kunskaper. Studenterna önskade att få arbeta med de studenter som de kände. Efter viss övervägan bestämdes att studenterna får bilda grupper själva, men att man måste se till att ingen blir utanför utan att alla som vill har en grupp att arbeta med. Den sociala kontrollen verkade fungera eftersom klagomålen på ”fripassagerare” minskade. En central idé inom PBL är dock att deltagarna lär sig att ta ansvar och hänsyn. Detta betonar Egidius flera gånger (bl.a. 1999b: 52–74). Den som är ordförande, om man valt att arbeta så, ska se till att ingen dominerar utan att alla får
Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 203 talutrymme. Allas synpunkter är värdefulla. Här uppstår ju ett problem om man måste examinera och utdela betyg på en kurs med PBL. Det finns studenter som känner sig begränsade och som har större förkunskaper än de andra. Då måste man betona att PBL inte enbart är till för att inhämta ny kunskap utan också för att lära sig social kompetens och att arbeta i grupp. Under min kurs uppstod en annan ändring i planerna: arbetsspråket. Det visade sig vara svårt för de finskspråkiga studenterna att diskutera grammatik på svenska så de fick diskutera på finska sinsemellan i grupperna, men vi lärare använde konsekvent svenska och rapporterna skulle skrivas på svenska. Studenterna fick uppgifterna på förhand. I kursschemat fanns angivet sidor ur kurslitteraturen som kunde vara relevanta för förberedelsen av passet och samma sidor fanns på uppgiftspappret. Instruktionerna var att läsa in sig på ämnet hemma på förhand, och för detta moment hade jag varje vecka reserverat fyra timmar av kursens arbetstid. Det är inte vanligt inom PBL att man får uppgifterna på förhand, och angivandet av sidor för läsning är inte heller något som rekommenderas. Jag ansåg det nödvändigt att göra så här. Dels varierade studenternas förkunskaper stort, och många hade problem med att förstå uppgifterna/problemen trots denna hjälp och möjlighet att förbereda sig, dels vållade förståelsen och läsningen av kurslitteraturen på svenska stora problem för en del studenter. 3.2.2 Arbetet i grupper När studenterna satte sig i grupper fanns det inte några större problem, de slog ivrigt i sina grammatikböcker och lånade vid behov böcker av oss lärare. Många studenter köpte Tor G. Hultmans Svenska Akademiens språklära, som då var ny, och tyckte att de hittade den information de behövde i den. De uppmanades dock att också bekanta sig med bl.a. Maria Bolanders Funktionell svensk grammatik och Lars-Johan Ekerots Ordföljd, tempus, bestämdhet. Så småningom hittade studenterna sina ”favoritböcker”. För de flesta var det ”språkläran”, men andra tyckte också om Maria Bolanders bok och Erik Anderssons Grammatik från grunden. Alla böcker ingick i kursfordringarna, ”språkläran” var för ny för att stå i de officiella kursfordringarna. Studenterna löste uppgifterna och lärarens roll var att med jämna mellanrum gå runt i varje grupp, lyssna på diskussionen och svara på de frågor som kom upp. Arbetet gick i vågor, vissa pass upplevdes som väldigt svåra (t.ex. passet om treställighet och passet om ordföljd) och andra som väldigt lätta (närmast passet om verb). Ibland var vi lärare tvungna att hjälpa till rätt mycket med olika definitioner och lösningar på delproblem för att arbetet skulle kunna gå vidare.
Page 1 and 2:
HARRY LÖNNROTH NINA PILKE PAULA RO
Page 3:
Förord Tidskriften Nordiska Språk
Page 6 and 7:
VI SMÄRRE BIDRAG Jannika Lassus Pr
Page 9 and 10:
OMSKRIVNINGAR. METODOLOGISKA SYNPUN
Page 11 and 12:
Publikationer från Vasa universite
Page 13 and 14:
3.1 Omskrivningar Publikationer fr
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
4.2 Typ 2: grekinna Publikationer f
Page 21 and 22:
kvinna (KÖN) Publikationer från V
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Litteratur Otryckta källor Publika
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Litteratur Tryckt material Publikat
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Exempel (3) Publikationer från Vas
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Exempel (5) Publikationer från Vas
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Studentfeedback på orienteringsfas
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Elektroniska källor Publikationer
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
2.3 Musiker Publikationer från Vas
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
4 Avslutning Publikationer från Va
Page 119 and 120:
Litteratur Publikationer från Vasa
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
krok - ’saxofon’ (SvSl) fredspi
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
2 Metod och material Publikationer
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Tidigare forskning Publikationer fr
Page 157 and 158:
Page 159 and 160: Publikationer från Vasa universite
Page 171 and 172: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 181 and 182: Tabell 3. Tilltal med du Publikatio
Page 199: Litteratur Publikationer från Vasa
Page 209: Publikationer från Vasa universite
Page 239: Publikationer från Vasa universite
Page 261 and 262:
Page 263 and 264:
Sådan synvinkel, sådan diskurs Pu
Page 265:
Inte bara retorik Publikationer fr
show all

Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?