Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

kvinna
(KÖN)
Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 13
Figur 3. Den begreppsliga strukturen av prästinna.
som tjänstgör såsom
präst i icke-kristna
religioner
(VERKSAMHET)
Som det redan har konstaterats, avspeglas den begreppsliga strukturen även på
den pragmatiska nivån. Suffixavledda feminina yrkes- och personbeteckningar av
typ 3 kännetecknas av att de inte kan bytas ut mot sina maskulina varianter i de
flesta fall, eftersom det finns betydelsemässiga skillnader mellan den feminina
och maskulina formen. Ibland har den feminina beteckningen ingen maskulin
motsvarighet alls (t.ex. mansslukerska). Det kan således konstateras att det finns
asymmetrier mellan den feminina och maskulina beteckningen. De
betydelsemässiga skillnaderna är specifikare och mer komplicerade än vid
typerna 1 och 2. Omskrivningen kvinna som tjänstgör såsom präst i icke-kristna
religioner begränsar funktionen till icke-kristna religioner. Skillnaden mellan
prästinna och den maskulina formen präst är densamma som mellan finskans
motsvarande begrepp ’papitar’ och ’pappi’. På grund av betydelseskillnaden (dvs.
de olika funktionerna) kan kristna kvinnliga präster inte kallas för prästinnor eller
icke-kristna prästinnor för präster. Den här asymmetrin kan anses avspegla vår
kultur och vårt begreppssystem: det har inte varit möjligt för en kvinna att
tjänstgöra som präst i andra än icke-kristna religioner när ordet prästinna har
tagits i bruk på 1600-talet (SAOB 20: s.v. prästinna), vilket i sin tur avspeglar
kristendomens patriarkaliska karaktär. Analys av sådana begrepp som ’prästinna’
innebär således även en diakronisk analys. Vid typ 3 har de betydelsemässiga
skillnaderna ett tydligt samband med utomlingvistiska kulturella faktorer som
slutligen har sitt ursprung i människans begreppssystem (värderingar, attityder
och uppfattningar om könsroller). Detta kommer fram på den begreppsliga nivån
som sammansmältningen av schemata.
Beteckningarna av typ 3 kan även analyseras som grammatiska konstruktioner.
Det är värt att anmärkas att alla beteckningar som hör till typ 3 kan anses vara
lexikaliserade: helhetens betydelse kan inte avledas från delarnas betydelse. En
komplex struktur skall behandlas som separat entitet oberoende av dess delar. (Se
Langacker 1987: 87.) I vanliga fall betyder kombinationen av maskulin form och
feminint suffix en femininform med samma betydelse (jfr lärare – lärarinna).
Samma princip kan inte tillämpas när det finns ytterligare särdrag eller
konnotationer i betydelsen, utan man måste ta hänsyn till helheten (jfr präst –