Tidskriften Nordiska Språk - Vaasan yliopisto

Publikationer från Vasa universitet. Forskningsrapporter 201
utgångspunkt i övningarna. Så arbetade studenterna utan att ha instruktionerna för
”renodlad PBL”. Det känns också överdrivet att kräva att alla discipliner och
delområden inom disciplinerna skall använda den problembaserade metoden på
samma sätt. Eftersom det är viktigt att begränsa området och endast behandla en
avgränsad del, är det kanske onödigt inom grammatikstudier att ställa så breda
frågor att det tar mer än ett lektionspass eller högst två att klara av dem (jfr
Kotkas, Lindblom-Ylänne, Pihlajamäki 2003).
Eftersom gruppmedlemmarnas förkunskaper kan variera stort under det första
studieåret, i synnerhet i ämnet svenska som det andra inhemska språket, är steg 5,
att ”Definiera målsättningarna”, svårgripbart. Några kan vara duktiga och nästan
fullärda på någon punkt medan andra knappt klarar av definitionerna av vissa
grammatiska kategorier. Överlag borde man inom grammatik-undervisningen
fokusera mera på studenternas egna mål. Tyvärr verkar målen inte alltid stämma
överens med kursplanen, de flesta önskar mera praktiska övningar och s.k.
skolgrammatik eller praktisk grammatik med en normativ vinkling. Målsättningen
är ändå att studenterna förutom bokkunskap också ska ha praktisk förmåga att
analysera ord, fraser, satser, texter och förstå vilka mekanismer som styr
utformningen av språket.
Jag anser alltså att de flesta följer naturligt ett visst ”problemlösningsschema”,
och med ett material som är uppbyggt så att delarna ”Red ut begrepp” och
”Definiera problemet” kommer i början följer man naturligt de övriga stegen.
Men för en student som inte är van vid att fungera i grupp och som känner sig
främmande inför nya studiemetoder är tydliga instruktioner av stor vikt.
3 Hur kursen genomfördes
3.1 Kursupplägg
Kursen ”Översättning och grammatik” i ämnesstudierna bygger på den första
grammatikkursen som ingår i grundstudierna. Halva kursen ägnas åt att repetera
nominalfrasen, verbfrasen och meningsbyggnaden. Under kursen ska satsschemat
betonas, bisatserna och ordföljden i dem behandlas liksom textuella frågor,
species, tempus och modalitet (informationen är hämtad ur Riktlinjer för mål och
krav i färdighetsundervisningen våren 1999). Det är en mycket omfattande kurs.
Grammatikdelen betonas, men översättningsdelen kräver också mycket
förberedelse och engagemang av såväl läraren som studenterna. Efter examensreformen
kommer kursen att se något annorlunda ut och översättningsdelen
kommer att utgå ur grammatikkursen.